Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Transkript

1 Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

2 Agenda Varför lägga krut på redovisningen Redovisning av investeringar nyckeln till bra kostnadsredovisning Hur rapporterar VA-huvudmännen resultat och ställning? 2

3 Redovisningens syfte: Ge information som underlag för verksamhetens styrning - Bra planering och uppföljning - Beslut om taxor och avgifter - Jämföra med sig själv och andra 3

4 Redovisningens syfte: Ge ekonomisk information till externa intressenter Informera organisationens intressenter (bl a abonnenter) om - att avgifterna är rimliga (självkostnadsprincipen) alt behöver åtgärdas - att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt - Etc. 4

5 Redovisningens syfte: Del i regleringen av prissättning inom monopolverksamhet 30 Lagen om allmänna vattentjänster: Avgifterna får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va-anläggningen. Det skall vara möjligt att pröva avgiftsuttaget mot självkostnadsprincipen (till skydd för abonnent). Bara bokföringen beaktas. (SOU 2004:64 s. 315) 5

6 Investeringsredovisning tre problem Bristfällig detaljeringsgrad Avskrivningstider och omprövning Investering och drift 6

7 Avskrivningstid och omprövning Skall spegla förslitningen (=kostnad) under nyttjandeperioden. Listor på/intervall för avskrivningstider är bara utgångspunkter, ej tvingande Lokala bedömningar måste göras Beakta teknik, material, geografiska förutsättningar, tidigare erfarenhet, vad lovar leverantören etc. Omprövning!!!! Trend mot längre avskrivningstider 7

8 Krav på komponentavskrivningar Rådet för kommunal redovisning och Bokföringsnämnden har med tillämpning år 2014 infört ett explicit krav på att tillämpa komponentavskrivningar vid redovisning av anläggningstillgångar. Motiv: bättre avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas 8

9 Vad är komponentavskrivningar En komponent är en del av en större investering som har ett eget väsentligt värde och en avvikande nyttjandeperiod. Skillnaden är att varje komponent ses som en separat tillgång och skrivs av separat. I förlängningen får skiftet som konsekvens att byten/renoveringar av enskilda delar betraktas som reinvesteringar istället för drift 9

10 För- och nackdelar med komponentavskrivningar Fördelar med komponentavskrivningar: - Avskrivningstakten för anläggningen som helhet anpassas bättre till anläggningens egenskaper/förslitning i ett antal dimensioner. - Bättre hantering av underhåll och renovering. - Bättre hantering av felaktiga bedömningar av livslängden. Nackdelar med komponentavskrivningar: Ökade administrativa kostnader Svårigheter med att dela upp kostnader på komponenter Svårigheter med bedömning av livslängder för enskilda komponenter. 10

11 Komponentavskrivningar Identifiera komponenter (vilka är dem) Identifiera anskaffningsvärdet (vad har komponenten för värde) Identifiera nyttjandeperioden (avskrivningsplanen) 11

12 Komponentavskrivningar VA Det saknas en kodifierad praxis Ett SVU-projekt har beviljats av Svenskt Vatten 12

13 Relevanta anläggningar inom VA Huvudinvesteringar Vattenverk Reningsverk Tryckstegringsstati on/pumpstationer Byggnader för administration och förråd etc??? 13

14 Avloppsreningsverk 14

15 Exempel Kommun A startar Verksamhet A år 1 Anskaffning av tillgång 20 mkr Tillämpad schablon 10 år Årlig driftskostnad 2 mkr Kommun B startar samma Verksamhet A år 1 Anskaffning av tillgång 20 mkr Komponent 1 10 mkr Nyttjandeperiod 10 år Komponent 2 6 mkr Nyttjandeperiod 6 år Komponent 3 4 mkr Nyttjandeperiod 4 år Drift 2 mkr/år 15

16 Rättvisande bild, jämförelser, beslut, avgifter, ersättning etc ÅR AA BA 1 4 Avgift? 5 Avgift? Underskott? 54 mkr utgift Underskott? 56 mkr utgift

17 Särredovisning av VA-verksamheten 17

18 Varför en studie Lagen har varit i kraft sedan 1 januari 2007 (utvärdering) Det finns indikationer på både varierande praxis och kvalitet Nya rekommendationer från RKR (RKR 18) Otydliga/olösta frågor Praxisutveckling bidra till god sed Intressant i sig! 18

19 Utgångspunkt, att verksamheten bokförs och redovisas i enlighet med (A) god redovisningssed (B) där resultat- och balansräkningar redovisas särskilt och (C) där det av tilläggsupplysningar framgår hur huvudmannen har fördelat kostnader som varit gemensamma 2. att redovisningen, (D) när den är fastställd, (E) finns tillgänglig för fastighetsägarna. 19

20 Upplägg Dokumentstudier av särredovisningsdokument Avstämt mot checklista baserad på lagstiftning och normering År st särredovisningar. 76 % kommuner, 24 % bolag 20

21 Syfte enligt förarbetena Särredovisningen skall visa resultat och ställning dvs hur ser ekonomin ut En avstämning för fastighetsägarna att avgifterna är rimliga (självkostnadsprincipen) Huvudmannen (kommunfullmäktige) skall kunna fatta avgiftsbeslut med hjälp av särredovisningen Huvudmannen skall kunna motivera avgiftsuttaget mot bakgrund av självkostnadsprincipen. Det skall vara möjligt att pröva avgiftsuttaget mot självkostnadsprincipen (till skydd för abonnent). Följa upp och bedöma effektivitet 21

22 Tillgänglighet Ca 50% har någon form av särredovisning som en del av årsredovisningen Ca 45% måste kontaktas för att erhålla särredovisningen 14 huvudmän (5%) presenterar ett särredovisningsdokument på hemsidan! 22

23 Separat resultat & balansräkning 17% av alla kommunala huvudman (ca 50 st) upprättar inte en särredovisning (innehållande resultat och balansräkning) Huvudsakliga orsaker Tekniska problem (ambition?) Missförstånd/okunskap (kommunala bolag, kommunalförbund) avseende vem som skall upprätta särredovisningen 23

24 Tilläggsupplysning om fördelning av gemensamma kostnader det skall framgå av redovisningen hur gemensamma kostnader för verksamheterna har fördelats. 70 % redovisar inte hur (fördelningsprincip plus belopp) gemensamma kostnader har belastat va-verksamheten 24

25 Redovisningsprinciper Ca 60 % av huvudmännen redovisar positivt eget kapital. Ca 15 % skuldredovisar överuttag. Mycket begränsad info om avskrivningstider och kostnader för ränta (=kapitalkostnader). Ca 55 % periodiserar sina anslutningsavgifter 18 % av huvudmännen hade en investeringsfond. Ingen gör en komplett avstämning mot vattentjänstlagens krav,

26 Några slutsatser Det gjordes förmodligen en initial insats när nya va-lagen kom sedan stannade utvecklingen Det politiska intresset är för svagt Det finns inte någon kontinuerlig revision eller några egentliga sanktioner 26