Granskningsrapport gällande VA-verksamheten vid Västervik Miljö & Energi AB Dnr

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 6 (36) Kf Granskningsrapport gällande VA-verksamheten vid Västervik Miljö & Energi AB Dnr har utfört en granskning av VA-verksamheten vid Västervik Miljö & Energi AB. Redovisning sker på fullmäktige den 25 januari Handlingar i ärendet: Missiv från de politiska revisorerna och granskningsrapporten från kommer i ett senare utskick. Justerandes sign Kommunfullmäktige (tfn) Västervik (fax) kommunfullmaktige@vastervik.se

2

3 Revisionsrapport Anita Agefjäll Caroline Liljebjörn 14 januari 2015 Granskning av VAverksamheten vid Västervik Miljö & Energi AB Västerviks kommun

4 Innehåll Sammanfattande revisionell bedömning Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfrågor Revisionskriterier Kontrollmål Avgränsning Metod Iakttagelser och bedömningar Innebar överlåtelsen av verksamheten till bolagsform förändrade redovisningsprinciper? Iakttagelser Bedömning Omfattar VA-redovisningen verksamhet som avses i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster? Iakttagelser Bedömning Fördelning av gemensamma kostnader sker enligt ändamålsenliga principer? Iakttagelser Bedömning Beräkningen av kapitalkostnader sker enligt god redovisningssed? Iakttagelser Bedömning Redovisning av anläggningsavgifter sker enligt god redovisningssed? Iakttagelser Bedömning Överuttag/underskott hanteras enligt god redovisningssed? Iakttagelser Bedömning Finns tydliga underlag vid höjning av VA-taxan? Iakttagelser Bedömning Efterlevs lagstiftningen gällande investeringsplaner och uppföljningen av dessa? Iakttagelser Bedömning Västerviks kommun 1 av 16

5 Västerviks kommun 2 av 16

6 Sammanfattande revisionell bedömning Lekmannarevisorerna i Västervik Miljö & Energi AB har beslutat att granska om uttaget av va-avgifter i kommunen sker i enlighet med lagen om allmänna vattentjänster. Granskningen syftar till att granska om styrelsen i Västervik Miljö & Energi AB säkerställt att det finns erforderliga rutiner för en god intern kontroll i syfte att säkerställa att: Särredovisningen av VA-verksamheten är förenlig med lagen om allmänna vattentjänster Särredovisningen ger en rättvisande bild VA-verksamhetens ekonomiska ställning från och med 2012 Det finns en väl underbyggd och rimlig beräkningsgrund för fördelning av eventuella bolagsgemensamma kostnader för VA-verksamheten Vi bedömer att styrelsen i Västervik Miljö och Energi AB i allt väsentligt säkerställer att det finns erforderliga rutiner för en god intern kontroll för att säkerställa att VAverksamhetens redovisning sker på ett ändamålsenligt sätt. Bedömningen baseras på utförd granskning utifrån kontrollmål enligt nedan. Kontrollmål Innebar överlåtelsen av verksamheten till bolagsform förändrade redovisningsprinciper? Omfattar VA-redovisningen verksamhet som avses i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster? Sker fördelningen av gemensamma kostnader enligt ändamålsenliga principer? Sker beräkningen av kapitalkostnader enligt god redovisningssed? Kommentar Uppfyllt Vi bedömer att det inte förekommit några ändrade redovisningsprinciper i samband med överlåtelsen som påverkat VA-verksamhetens faktiska resultat. De förändringar av redovisningsprinciperna som skett efterföljande år bedömer vi även skulle ha gjorts om VA-verksamheten bedrivits i kommunal regi. Uppfyllt Vi bedömer att VA-redovisningen omfattar den verksamhet som avses i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Verksamheten som avser biogashanteringen särskiljs och ersätts enligt avtal med Västervik Biogas AB. Uppfyllt Vi bedömer att fördelningen av gemensamma kostnader sker enligt ändamålsenliga principer. Dessa principer består av relevanta fördelningsnycklar och beräkningsunderlag. Uppfyllt Vi bedömer att kapitalkostnaderna beräknas enligt Västerviks kommun 3 av 16

7 Sker redovisningen av anläggningsavgifter enligt god redovisningssed? Hanteras överuttag/underskott enligt god redovisningssed? Finns tydliga underlag vid höjning av VA-taxan? Efterlevs lagstiftningen gällande investeringsplaner och uppföljning av dessa? god redovisningssed. Det baserar vi på att det skett en övergång till komponentavskrivning på anläggningstillgångar som stadgas enligt K3 och att räntan baseras på den faktiska finansieringskostnaden. För kommuner gäller motsvarande redovisningsprinciper från 2014 gällande komponentavskrivningar. Uppfyllt Vi bedömer att redovisningen av anläggningsavgifter sker enligt god redovisningssed och att anpassning skett till förändrade redovisningsprinciper i takt med att regelverken förändrats. Uppfyllt Vi bedömer att överuttag/underskott till och med år 2014 hanterats enligt god redovisningssed och lagen om allmänna vattentjänster. Det går att följa ingående och utgående balans i eget kapital från att verksamheten togs över från kommunen till den 31 december Uppfyllt Vi bedömer att det finns tillräckliga underlag till de ärenden i kommunfullmäktige som avser höjning av VA-taxan. Uppfyllt Vi bedömer att det vid vår granskning inte framkommer något som indikerar att lagstiftningen inte efterlevs. Västerviks kommun 4 av 16

8 1. Inledning 1.1. Bakgrund Lekmannarevisorerna i Västervik Miljö & Energi AB har beslutat att granska om uttaget av va-avgifter i kommunen sker i enlighet med lagen om allmänna vattentjänster Syfte och Revisionsfrågor Granskningen syftar till att granska om styrelsen i Västervik Miljö & Energi AB säkerställt att det finns erforderliga rutiner för en god intern kontroll i syfte att säkerställa att: Särredovisningen av VA-verksamheten är förenlig med lagen om allmänna vattentjänster Särredovisningen ger en rättvisande bild VA-verksamhetens ekonomiska ställning från och med 2012 Det finns en väl underbyggd och rimlig beräkningsgrund för fördelning av eventuella bolagsgemensamma kostnader för VA-verksamheten 1.3. Revisionskriterier Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Ekonomisk redovisning för VA-branschen, Svenskt Vatten P Kontrollmål - Innebar överlåtelsen av verksamheten till bolagsform förändrade redovisningsprinciper? - Omfattar VA-redovisningen verksamhet som avses i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster? - Sker fördelning av gemensamma kostnader enligt ändamålsenliga principer? - Sker beräkningen av kapitalkostnader enligt god redovisningssed? - Sker redovisning av anläggningsavgifter enligt god redovisningssed? - Hanteras överuttag/underskott enligt god redovisningssed? - Finns tydliga underlag vid höjning av VA-taxan? - Efterlevs lagstiftningen gällande investeringsplaner och uppföljningen av dessa? 1.5. Avgränsning Granskningen omfattar underlagen till och särredovisningen för räkenskapsåren Västerviks kommun 5 av 16

9 1.6. Metod Granskningen genomförs genom en analys och kontroll av de underlag som ingår i särredovisningen. Vi har tagit del av följande material: Överenskommelse för överlåtelse av VAverksamheten per , drift- och investeringsbudget för VA-verksamheten år , transaktioner i redovisningen år , årsrapporter år , kommunfullmäktiges beslut avseende höjning av VA-taxan inklusive underlag år , styrelseprotokoll i Västervik Miljö & Energi AB inklusive underlag år , revisionsrapporter år , underlag till överlåtelse av anläggningar mellan kommunen och bolaget per , underlag till fördelning av gemensamma kostnader, underlag till ränteberäkning, underlag till övergång till komponentavskrivning samt underlag till hantering av över- och underskott i verksamheten. Vi har även tagit del av avtal mellan Västervik Biogas AB och Västervik Miljö & Energi AB avseende tjänster och anläggningar. Rapporten har faktakontrollerats av VD Per Allerth och controller Sylvia Larsson. Västerviks kommun 6 av 16

10 2. Iakttagelser och bedömningar I lag (2006:412) om allmänna vattentjänster finns ett krav på särredovisning av VAverksamheten. Redovisningen ska innehålla särskilda resultat- och balansräkningar och upprättas enligt god redovisningssed. Det ska även framgå hur gemensamma kostnader med andra verksamheter har fördelats. Enligt lagens förarbeten ska särredovisningen innehålla verksamhetens kostnader, intäkter, resultat och förmögenhet. Det ska även vara möjligt att via redovisningen härleda uppkomma överskott och gjorda avsättningar över tiden. VA-verksamheten ska bedrivas till självkostnad. Enligt vattentjänstlagen får endast nödvändiga kostnader täckas med avgifter. Särredovisningen ska innehålla alla kostnader som avser VA-verksamheten, oavsett hur de finansieras. För varje kontrollmål redogörs för vilka iakttagelser och revisionella bedömningar som gjorts Innebar överlåtelsen av verksamheten till bolagsform förändrade redovisningsprinciper? Iakttagelser Med anledning av tekniska nämndens avveckling gavs uppdraget att inordna VAverksamheten i Västervik Miljö & Energi AB. I november år 2011 beslöt kommunfullmäktige att huvudmannaskapet för de kommunala VA-verksamheten skulle övergå till Västervik Miljö & Energi AB från och med den 1 januari Överföringar mellan kommunen och Västervik Miljö & Energi AB skulle ske till bokfört värde. I beslutet godkändes även ett överlåtelseavtal som reglerar köpeskilling, tillträde, övertagande av förpliktelser med mera. Nettotillgången som fördes över till bolaget uppgick per 1 januari 2012 till tkr och bestod av följande poster (i tkr): Poster Immateriella anläggningstillgångar 2 812,6 Materiella anläggningstillgångar ,1 Osäkra kundfordringar -157,6 Förutbetalda kostnader 79,1 Anslutningsavgifter VA ,1 Eget kapital -368,7 Nettosumma ,4 Motsvarande poster har identifierats som ingående balanser i Västervik Miljö & Energi AB samt som ingående balanser för jämförelseåret 2012 i särredovisningen för affärsområdet VA. I revisionsrapporten som bolagets revisor upprättade över räkenskapsåret 2012 beskrivs att bolaget under året övertagit VA-byggnader till bokförda värden och att dessa uppgår Västerviks kommun 7 av 16

11 till 25 mnkr. Det gjordes även en avstämning mot kommunens anläggningsregister utan anmärkning. Även kommunens avskrivningsplaner övertogs. Under räkenskapsåret 2012 redovisade VA-verksamheten ett negativt resultat med 14,6 mnkr, vilket redovisades under kortfristiga fordringar som en upplupen intäkt gentemot VA-kollektivet. Hanteringen innebar en ändrad redovisningsprincip jämfört med tidigare. År 2013 bytte bolaget revisor och den tillträdande revisorn bedömde att det negativa resultatet skulle redovisas inom ramen för eget kapital. Därmed ändrades redovisningsprincipen av underskottet tillbaka i årsredovisningen för En del av underskottet år 2012 berodde på en avsättning för regressärenden med anledning av källaröversvämningar med 3,8 mnkr. Översvämningarna inträffade i augusti 2010 och kraven på ersättning från abonnenternas försäkringsbolag började komma in under år Vid granskningstillfället har samtliga ärenden avslutats Bedömning Vi har i samband med överlåtelsen av VA-verksamheten från Västerviks kommun till Västervik Miljö & Energi AB identifierat en post som har hanterats med ändrad redovisningsprincip. Det avser det negativa resultatet med -14,6 mnkr enligt beskrivningen ovan. Vi bedömer att ändringen som gjordes i samband med att årsredovisning 2013 upprättades innebär att det negativa resultatet hanteras enligt god redovisningssed. Vi bedömer vidare att klassificeringen av det negativa resultatet som fordran på VA-kollektivet i årsredovisningen år 2012 inte inneburit någon påverkan på VA-verksamhetens faktiska resultat. Mellan åren har det endast varit fråga om en omklassificering av posten. Vi bedömer att avsättningen till regressärenden år 2012 uppfyller god redovisningssed Omfattar VA-redovisningen verksamhet som avses i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster? Iakttagelser Det kan finnas situationer då VA-organisationen sköter andra uppgifter än den allmänna anläggningen i den egna kommunen. Det ställer i så fall särskilda krav på redovisningen. Aktiviteter och affärshändelser som inte har med VA-kollektivets tjänster att göra bör särskiljas ur kostnaderna för avgiftsunderlaget. Det är storleken på affärshändelserna som avgör om dessa behöver skiljas åt i bokföringen. Västervik Miljö & Energi har hög kompetens gällande process och teknik för framställning av biogas. Västervik Biogas har ingen egen driftpersonal och därför ett behov av kompetens för framställning av uppgraderad biogas till fordonsgas, distribution av fordonsgas till tankstation samt drift och skötsel av process- och tankanläggningarna. Avtal är tecknat mellan bolagen gällande leverans av rågas från rötkammare samt drift och underhåll av uppgraderingsanläggningen för biogas till fordonsgas samt distribution och skötsel av biogasmacken. Vidare finns ett tilläggsavtal gällande investeringar i glyceroltank och ett avtal avseende investeringar och ombyggnad av ytterligare en rötkammare. Västerviks kommun 8 av 16

12 Vi har inom ramen för granskningen tagit del av avtalen som även reglerar den ekonomiska ersättningen. Västervik Biogas AB debiteras månadsvis faktiskt arbetade timmar för de tjänster som utförs. Dessutom debiteras kapitalkostnader för rötkammaren och glyceroltanken. Bolaget har inte identifierat några andra avgränsningar mot VA-verksamheten som är väsentliga Bedömning Vi bedömer att VA-verksamheten ersätts för de kostnader som avser tjänster som utförs och de anläggningar som avser Västervik Biogas AB. Det baserar vi på ersättningsnivåerna som framgår av avtalen som vi tagit del av. Vi bedömer vidare att kostnaderna skiljs ut genom att redovisningen av nedlagda timmar sker samt att anläggningarna särredovisas i anläggningsregistret. Inom ramen för granskningen har vi inte identifierat några andra områden som borde avgränsats från VA-verksamheten med hänsyn till väsentlighet Fördelning av gemensamma kostnader sker enligt ändamålsenliga principer? Iakttagelser Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster ska det av särredovisningen framgå hur huvudmannen har fördelat kostnader som varit gemensamma för annan verksamhet. Det förutsätts således att det sker en fördelning av gemensamma kostnader till VAverksamheten oavsett i vilken organisationsform som den bedrivs. Enligt särredovisningen för Västervik Miljö & Energi AB affärsområde vatten, sker en fördelning av gemensamma kostnader till VA-verksamheten enligt följande: Kostnader för styrelse, ledning, revision, stab, kvalitet, miljö, arbetsmiljö, information och marknad samt övriga gemensamma administrativa kostnader fördelas baserat på VAverksamhetens omsättning i relation till omsättningen för Västervik Miljö & Energi AB. Kostnader för personalvård och vissa lokalkostnader fördelas efter antal anställda inom respektive affärsområde medan kostnader för debiteringssystem, kravhantering och kundservice fördelas efter en bedömning av hur mycket de nyttjas av respektive affärsområde. Vi har granskat underlagen för fördelning av gemensamma kostnader i budget år Underlagen visar beräkningar av totala gemensamma kostnader för affärsområdet och hur fördelningen av respektive kostnadspost är gjord. Om utfallet avviker från budget har en fördelning gjorts av avvikelsen. Västerviks kommun 9 av 16

13 Tabellen visar budgeterade gemensamma kostnader och utfall (i tkr) för åren : År Budget % av totalt Utfall Avvikelse % % % Bedömning Vi bedömer att fördelningen av gemensamma kostnader sker enligt ändamålsenliga principer. Det baserar vi på att fördelningen sker med relevanta fördelningsnycklar samt på ett transparant sätt med tydliga underlag. Principerna som används för fördelning har använts konsekvent under de granskade åren Beräkningen av kapitalkostnader sker enligt god redovisningssed? Kapitalkostnaden är kostnaden för kapital som binds i fasta tillgångar som VA-verk och ledningsnät. Kapitalkostnaden består avskrivningar och räntor Iakttagelser Avskrivningar K3 står för Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1). Enligt K3 ska komponentavskrivning tillämpas i årsredovisningar för räkenskapsår som påbörjas efter den 31 december Komponentavskrivning innebär att en anläggningstillgång som har betydande delar med väsentligt skilda nyttjandeperioder ska skrivas av var för sig över nyttjandeperioderna. Företaget ska, vid tidpunkten för övergång, dela upp det redovisade värdet på dessa anläggningstillgångar på de olika komponenterna. Syftet är att redovisningen ska blir mer rättvisande genom att kostnaden för en anläggningstillgång sprids ut baserat på nyttjandetiden för varje enskild komponent, istället som förut baserat på ett genomsnitt för hela tillgången. Från och med år 2014 har Rådet för kommunal redovisning infört kravet på komponentavskrivning i kommunal redovisning 1. Principer och syfte överensstämmer med K3. Affärsområde vatten tillämpar K3 för första gången i särredovisningen per Övergångsdatum var den 1 januari 2013, vilket innebär att jämförelsetalen är omräknade. I resultaträkningen för år 2013 justerades raden för avskrivningar med -330 tkr och raden för bokslutsdispositioner med 330 tkr. Posten materiella anläggningstillgångar minskade med 330 tkr medan balanserat resultat reducerade med 180 tkr och obeskattade reserver med 150 tkr. Bolagets controller beskriver att övergången till K3 inte medförde några stora förändringar i balans- och resultaträkning för affärsområde vatten eftersom anläggningarna redan tidigare var indelade i kategorier med liknande avskrivningstider baserat på nyttjandeperioderna. 1 RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar Västerviks kommun 10 av 16

14 Anläggningarna inom affärsområdet är uppdelade i följande komponenter: Komponent Byggnader Markanläggningar Maskinutrustning Ledningar Inventarier, verktyg och installationer Nyttjandeperiod år år 5-50 år 50 år 3-20 år Vi har granskat underlagen till justering av nyttjandeperioderna vid övergången till komponentavskrivning. Underlagen visar post för post hur många år tillgångarna bedöms kunna nyttjas efter 31 december 2014 och hur stor förändringen är jämfört med den ursprungliga avskrivningsplanen. Ränta I budgetdirektiven som beslutas av styrelsen i Västervik Miljö & Energi AB stadgas räntenivån för bolagets finansiering. Räntan speglar finansieringskostnaden via internbanken i moderbolaget Västervik Kommunförvaltningsbolag AB och är gemensam för alla koncernbolag. Till 0,5 % avser ränta den borgensavgift som kommunen debiterar moderbolaget. Budgetår Ränta enligt direktiv ,60 % ,65 % ,50 % ,00 % Räntan beräknas på bundet kapital i form av bokfört värde på materiella anläggningstillgångar med tillägg för budgeterat årsresultat och budgeterad nyupplåning. Avskrivningar räknas av eftersom de inte är likviditetspåverkande. Under verksamhetsåret bestäms räntan på koncernkontot veckovis och är vid granskningstillfället 2,89 %. Koncernkontot, som är en intern limit mot Västervik Kommunförvaltningsbolag, finansierar både rörelsekapital och investeringar. Räntekostnader i affärsområdet vatten år , budget och utfall i tkr. År Budget Utfall Avvikelse När VA-verksamhetens tillgångar innehades av Västerviks kommun debiterades årligen en internränta som fastställdes av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. För år 2011 var internräntan 4,3 %. Sedan år 2012 beräknas kommunens internränta på samma sätt som för bolagen. Västerviks kommun 11 av 16

15 Bedömning Vi bedömer att kapitalkostnaderna för VA-verksamheten inom Västerviks Miljö & Energi AB beräknas enligt god redovisningssed. Det baserar vi på att det skett en övergång till komponentavskrivning på anläggningstillgångar som stadgas enligt K3 och att räntan baseras på den faktiska finansieringskostnaden. Vi bedömer vidare att den förändring som bolaget gjort när det gäller övergång till komponentavskrivningar skulle genomförts på samma sätt om VA-verksamheten varit kvar i kommunal regi. Vi bedömer att VA-verksamheten fått betala samma ränta för åren som om den fortsatt att bedrivas i kommunal regi. Sedan år 2012 beräknas den kommunala internränta på samma sätt som ränta för kommunens bolag Redovisning av anläggningsavgifter sker enligt god redovisningssed? Iakttagelser Redovisning av anläggningsavgifter (anslutningsavgifter) är ett område som utvecklats de senaste åren. Under år 2010 gav Rådet för kommunal redovisning ut en rekommendation 2 som innebar att anläggningsavgifterna skulle periodiseras (fördelas) under samma tid som va-anläggningen avsågs att nyttjas (nyttjandeperioden). Tidigare så redovisades hela intäkten från anläggningsavgiften samma år som inbetalningen skedde. Kommunen anpassade redovisningen till den nya rekommendationen från och med år Anpassningen innebar att intäkterna från anslutningsavgifter minskade från 3,2 mnkr år 2009 till 0,4 mnkr år När Västervik Miljö & Energi AB tog över VA-verksamheten fortsatte anläggningsavgifterna att redovisas enligt samma princip under år Vid granskningen av delårsrapporten per påtalade bolagets yrkesrevisor att principerna för periodisering av anläggningsavgifter borde ses över. Det gällde bland annat att kartlägga när kostnaderna för en anslutning uppstår. Efter utredningen anpassades redovisningen från och med årsredovisningen 2013 enligt följande modell: År 1 intäktsförs 15 %, vilket bedöms motsvara de direkta kostnaderna för anslutningen. År 2-33 intäktsförs årligen resterande 85 % med 1/33-del per år. Förändringen gjordes retroaktivt från och med räkenskapsår 2012 det vill säga när VAverksamheten övergick till Västervik Miljö & Energi AB Bedömning Vi bedömer att redovisningen av anläggningsavgifter sker enligt god redovisningssed och att anpassning successivt har skett som innebär en rättvisande redovisning. Det baserar vi på att den senaste modellen för fördelning av anslutningsavgifter bygger på en självkostnadskalkyl som visar när kostnaderna för installationen uppkommer. 2 RKR 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Västerviks kommun 12 av 16

16 Vi bedömer vidare att den förändring som bolaget gjort när det gäller att redovisa 15 % av anläggningsavgifter första året även borde ha gjorts om VA-verksamheten varit kvar i kommunal regi. Det baserar vi på att god sed för intäktsredovisning av anläggningsavgifter överensstämmer mellan kommunal redovisning och bolagsredovisning. Det är matchningsprincipen mellan intäkter och kostnader som gäller i båda fall Överuttag/underskott hanteras enligt god redovisningssed? Iakttagelser Första verksamhetsåret som VA i sin helhet bedrevs inom Västervik Miljö & Energi AB gick affärsområdet med förlust, tkr. I årsredovisningen 2012 redovisades förlusten som en fordran på VA-kollektivet, men i årsredovisningen för 2013 ändrades redovisningsprincip och förlusten redovisades som negativt eget kapital. I särredovisningen för år 2014 redovisas över- och underskotten samtliga år inom eget kapital. Efter år 2012 har VA-verksamheten lämnat överskott både år 2013, 3,1 mnkr och år 2014, 10,8 mnkr. Per återstår -532 tkr att återställa av 2012 års underskott. Poster I tkr Ingående balans vid övertagande från kommunen 369 Årets resultat Årets resultat Ny bedömning av nyttjandeperioder för byggnader enligt K3-180 Årets resultat Utgående balans per 31 december Enligt senaste prognosen för år 2015 kommer VA-verksamheten lämna ett överskott med ca 12 mnkr. Planen är att, efter återställning av resterande negativt eget kapital, fondera överskjutande medel enligt reglerna i 30 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. För att få göra avsättningen krävs att det finns en investeringsplan, att avsättningen avser en bestämd åtgärd, att åtgärder och de beräknade kostnaderna redovisas i planen, att det framgår av planen när medlen ska tas i anspråk och att planen innehåller de upplysningar som behövs för att bedöma behovet av avsättningens storlek Bedömning Vi bedömer att över- och underskott till och med år 2014 hanterats enligt lagen om allmänna vattentjänster. År 2015 kan vi inte bedöma eftersom vi inte tagit del underlagen för den planerade fonden. Baserat på de underlag vi tagit del av och de iakttagelser vi gjort i samband med granskningen bedömer vi att de över- och underskott som VA-verksamheten redovisat åren är rättvisande. Västerviks kommun 13 av 16

17 2.7. Finns tydliga underlag vid höjning av VA-taxan? Iakttagelser Från och med 1 januari år 2012 höjdes brukningsavgiften med 9 % 3. Höjningen motiverades med tidigare uteblivna avskrivningar, övergång till periodisering av anslutningsavgifterna samt uteblivna taxehöjningar sedan år Det finns ett underlag som beskriver brukningsavgifter för en normalvilla och för en lägenhet i flerbostadshus från år 2002 till år Årskostnaden för VA har varit oförändrad sedan år 2009 då en höjning gjordes med 5 %. Konsumentprisindex har sedan den senaste höjningen ökat med 4,5 %. Vi har inom ramen för granskningen följt upp motiven till taxehöjningen år 2012 och har funnit att posterna ovan avser händelser som inträffade när VA-verksamheten bedrevs i kommunal regi, det vill säga före 1 januari Från och med 1 januari år 2013 höjdes brukningsavgiften med 12 % och anläggningsavgifterna samt övriga avgifter uppräknades med KPI (Konsumentprisindex) 4. Efter räkenskapsåret 2012 finns ett underskott inom VA med -14,3 mnkr. Styrelsen behandlade i november 2012 kostnadsreduceringar inom VA som innebar personalneddragningar med en heltidstjänst, uppskjutna underhållsåtgärder samt uppskjutna investeringar. De behandlade också en genomsnittlig taxeökning med 12 % för att få ekonomin inom VA i balans. Höjningen motiverades med liknande argument som vid höjningen inför år Från och med 1 januari år 2014 höjdes VA-taxan med 17 % på både rörliga och fasta delar samtidigt som det görs andra förtydliganden i taxan 5. Efter räkenskapsåret 2013 finns ett underskott inom VA med -11,4 mnkr. Höjningen motiverades med höjda omvärldskostnader, ökade investeringar samt uteblivna och otillräckliga taxehöjningar tidigare år. Det finns ett presentationsmaterial som visar olika nyckeltal för VA-verksamheten i Västerviks kommun i relation till andra kommuner. Där framgår bland annat att drift- och underhållskostnader för distribution av dricksvatten per meter vattenledning samt för avledning av spillavloppsvatten per ansluten är högre än för kommunerna Söderköping, Vetlanda, Högsby, Oskarshamn samt Vimmerby. Övrig information som lämnas är att taxorna för VA i Västervik är lägre jämfört med länets kommuner och riket, att det finns ett investeringsbehov på 350 mnkr de närmaste åren samt att kostnaderna mellan år 2002 till år 2012 ökat betydligt mer än intäkterna. I samband med granskning av delårsrapporten i Västervik Miljö & Energi AB per ställer bolagsrevisorn frågan om en förlust blir definitiv och hänvisar till Svenskt Vattens publikation Ekonomisk redovisning för VA-branschen: I den mån underskott inte kompenseras genom taxehöjning inom tre år anses verksamheten vara finansierad på annat sätt än genom avgifter (läs: skattefinansierad). En vald skattefinansiering är definitiv. Skattekollektivet har då gett ett bidrag till VAverksamheten och ska inte få tillbaka dessa. 3 KF 245/ KF 233/ KF 194/ Västerviks kommun 14 av 16

18 För att underskottet år 2012 ska kunna återställas senast år 2014 upprättar kommunstyrelseförvaltningen en skrivelse som beskriver att föreslagen taxehöjning behövs om inga andra medel tillförs VA-verksamheten. Från och med 1 januari 2015 höjdes den fasta och rörliga delen av brukningsavgiften med 9 % 6. Efter räkenskapsåret 2014 finns ett underskott inom VA med -532 tkr. I bolagets skrivelse anges investeringsbehovet som stort. Bland annat behöver det ske en ombyggnad om Gamleby reningsverk och reservvatten till Västervik. Ledningsnätet är i behov av stora underhållsåtgärder Bedömning Vi bedömer att det finns tillräckliga underlag till ärenden som avser höjning av VA-taxan. Det grundar vi på de underlag som vi tagit del av och som beskrivs ovan Efterlevs lagstiftningen gällande investeringsplaner och uppföljningen av dessa? Iakttagelser I februari 2013 behandlar styrelsen i Västervik Miljö & Energi AB en utvecklingsplan för VA-anläggningen i Västerviks kommun. Utvecklingsplanen ingår som en del i VA-planen för Västervik kommun. I utvecklingsplanen beskrivs målsättningarna för VAanläggningen och en plan som visar vilka insatser som behöver göras inom de kommande 5-10 åren för att målsättningarna med VA-anläggningen ska uppfyllas. De viktigaste åtgärderna som beskrivs är följande: framtiden för Gamleby avloppsreningsverk, förbättring av Lucernaverket i Västervik, vatten och avlopp på Hornslandet, förnyelse av ledningsnät och minskning av tillskottsvatten, hållbar vattenförsörjning, säkra dricksvattentäkter, förbättra reservvattentillgången med mera. I tabellen nedan framgår utfall och budget för investeringar samt nivån på avskrivningar under år i mnkr. År/investering Utfall Budget Avvikelse Avskrivning År 2012 Exploateringsområde 20,2 Reinvestering/sanering 11,3 13,6 Övriga investeringar 6,3 Summa 37,9 40,0 2,1 13,6 År 2013 Exploateringsområde 2,8 17,0 14,2 Reinvestering/sanering 12,7 14,7 2,0 15,1 Summa 15,5 31,7 16,2 15,1 År 2014 Exploateringsområde 0,6 14,0 13,4 Ombyggnad Gamleby avloppsreningsverk 13,9 18,0 4,1 Reinvestering/sanering 9,8 14,0 4,2 15,6 Summa 24,3 45,7 21,4 15,6 Total summa 77,7 117,4 39,7 44,3 varav Exploateringsområde 23,6 6 KF 33/ Västerviks kommun 15 av 16

19 Reinvestering/sanering 33,8 Ombyggnad Gamleby 13,9 Övriga investeringar 6,3 Exploateringsområdet utgörs av utbyggnad av VA på Hornslandet. Reinvestering/sanering består av åtgärder på befintliga anläggningar och ledningsnät medan övriga investeringar under år 2012 är filmning av ledningsnät, utbyggnad av dagvatten med mera. Ett långsiktigt riktmärke är att reinvesteringarna i befintliga anläggningstillgångar minst ska vara i nivå med gjorda avskrivningar för att hålla anläggningarna i ursprungligt skick. För perioden ovan är summan av reinvesteringar och ombyggnaden av Gamleby avloppsreningsverk något högre än gjorda avskrivningar Bedömning Det är tillåtet enligt vattentjänstlagen att avsätta överuttag för framtida nyinvesteringar. Ersättning av anläggningstillgångar som är avskrivna eller som väsentligt förlänger anläggningens nyttjandeperiod ska redovisas som investeringar. Vår bedömning är att inget i vår granskning indikerar att lagstiftningen inte efterlevs gällande investeringsplaner och uppföljningen av dessa Anita Agefjäll Uppdragsledare Caroline Liljebjörn Projektledare Västerviks kommun 16 av 16