Nördseminarium på temat aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nördseminarium på temat aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar"

Ulf Axelsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Nördseminarium på temat aktiv redovisning av materiella anläggningstillgångar Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

2 Agenda Inledning till investeringsredovisning Bedömning av nyttjande perioder Komponentavskrivningar på agendan Den eviga frågan; investering eller drift Exempel, diskussion, erfarenhetsutbyte, frågor för framtiden 2

3 Vad är en investering? Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Investering är när resurser används (idag) för att anskaffa en tillgång som skall skapa nytta (imorgon) 3

4 Investering i redovisningen? Anskaffad tillgång som: Kontrolleras Ger framtida ekonomiska fördelar/service potential Är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav Har en nyttjandeperiod överstigande 3 år Inte är av ringa värde (halvt prisbasbelopp) 4

5 Hur skall den värderas? Värderas till anskaffningsvärde som utgörs av inköpspris samt övriga utgifter för att få tillgången på plats och i skick för sitt ändamål. 5

6 Anskaffningsvärde? Finns det utgifter som uppkommer i era verksamheter där det blir diskussion om de kan ingå i anskaffningsvärdet? 6

7 Anskaffningsvärde? Exempel: Rivning och sanering? Filmning? Konsultutredningar? Räntekostnader? Erhållna bidrag? 7

8 Mental karta: Anskaffningsvärde Ekonomisk redovisning för VA-branschen 8

9 Hur påverkas resultatet? Anskaffningsvärdet fördelas systematiskt över nyttjande perioden (=avskrivningskostnad) på ett sätt som avspeglar hur tillgångens värde/servicepotential förbrukas. Funktionell/teknisk livslängd Ekonomisk livslängd Nyttjandeperiod 9

10 Exempel: Hur påverkas resultatet? Ledningsnät 33 år, 50 år, 80 år 10

11 Vilken nyttjandeperiod för ledningsnätet? När det gäller ledningsnätet finns det anledning 1) att justera tillämpade nyttjande perioder 2) att tillämpa olika nyttjandeperioder inom ledningsnätet hos er? 11

12 Vilken nyttjandeperiod? Typ av ledning (vatten, avlopp, dagvatten)? Materialval? Dimensioner? Geografiska skillnader? Annan grund? 12

13 Hur görs bedömning av nyttjandeperiod? Listorna avgör Historisk erfarenhet Lokala förutsättningar Underhålls- och reinvesteringsplanen Leverantörens bedömning Finns det exempel på ny bedömning/omvärdering av nyttjandeperiod för någon anläggning? Rutin? 13

14 Komponentavskrivningar 14

15 Komponentavskrivningar Förtydligad normering: Rådet för kommunal redovisning och Bokföringsnämnden har infört ett explicit krav på att tillämpa komponentavskrivningar vid redovisning av anläggningstillgångar. Motiv: bättre avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas (givet linjär metod) 15

16 Vad är komponentavskrivningar? Komponentavskrivning är när man delar upp en tillgång i komponenter (mindre beståndsdelar) som skrivs av baserat på komponentens individuella nyttjandeperiod. Tillämpas på sk sammansatta tillgångar Problem: Normgivningen ställer krav på införande av komponentredovisning, men lämnar inte någon egentlig vägledning till hur det skall gå till i praktiken. 16

17 Komponent vs Traditionell 17

18 Principiell skillnad Exempel Pumpstation 18

19 Frågeställningar Vilka anläggningar (tillgångar) är aktuella för komponentredovisning? Vad är en komponent avseende på begreppen: betydande? väsentlig skillnad i förbrukning? Hur skall komponenterna grupperas? Hur skall vi hantera historiken? Hur hantera nyttjandeperioder och utbyten? 19

20 Vilka anläggningar (tillgångar) är aktuella för komponentredovisning? 20

21 Relevanta anläggningar inom VA? Vattenverk Reningsverk Tryckstegringsstation Pumpstation Vattentorn Vattenreservoar Ledningsnätet? Kontor, garage, förråd etc 21

22 Vilka anläggningar (tillgångar) är aktuella för komponentredovisning? Vägledning: Anläggningstillgången skall bestå av betydande komponenter vars skillnad i förbrukning är väsentlig. Hur avgränsas en anläggningstillgång? Torde avse anläggning som fysiskt kan avgränsas från andra anläggningar, dvs. flera avgränsade byggnader på en fastighet borde utgöra en anläggning? Vad är en väsentlig anläggningstillgång? Komponentredovisning tillämpas om tillgången har ett anskaffningsvärde som överstiger X mkr? 22

23 Vad är en betydande och väsentlig komponent? 23

24 Vad är en betydande komponent? Inget regelverk ger någon större vägledning om vad som kan räknas som en betydande komponent. Jmf med andra bedömare/annan normering tycks huvudprincipen vara att betydande skall bedömas i förhållande till anläggningens anskaffningsvärde. Det anses dock också rimligt att väga in skillnader i resultaträkningen Praktisk tillämpning? Komponentredovisning tillämpas om komponenten uppgår till X % av anskaffningsvärdet, men minst X mkr, dvs komponenter under x mkr särredovisas inte? 24

25 Vad är en väsentlig skillnad i förbrukning? Skillnaden skall bedömas i förhållande till den betydande komponent som har längst nyttjandeperiod. Inget regelverk ger någon större vägledning om vad som kan räknas som en väsentlig skillnad i förbrukning. Praktisk tillämpning: Komponentredovisning tillämpas om komponenten har en nyttjandeperiod som överstiger X år samt att skillnaden i förhållande till den komponent med längst nyttjandeperiod uppgår till minst X år. 25

26 Andra perspektiv på identifieringen av komponent? 26

27 Andra perspektiv på identifieringen av komponent? Är den tekniskt avgränsbar? Går delen att byta ut för sig (eller är den funktionellt beroende av en annan del)? Är den livslängden förutsägbar (eller slumpmässig)? Hantering av utbyten/utrangering (kontroll)? Annat perspektiv? 27

28 Gruppering av komponenter? Komponentindelningen - åtgärdas i ett sammanhang. Med ett sammanhang innebär att om det finns två delar som normalt åtgärdas vid samma tillfälle kan de utgöra en egen grupp av komponenter. I praxis tycks det som att gruppering sker efter samma nyttjandeperiod. 28

29 Bedöma nyttjandeperioder? Varje komponent skall åsättas en individuell nyttjandeperiod (avskrivningsplan) Historisk erfarenhet Underhålls- och reinvesteringsplanen Leverantörens bedömning Regelverk för vem som bestämmer! 29

30 Exempel - Avloppsreningsverk Betrakta de tre exemplen från verkligheten, reflektioner? Hur många komponenter är rimligt? Var skall detaljnivån? Vilka bör tillkomma/tas bort? Hur identifierar vi anskaffningsvärdena? Hur identifierar vi avskrivningstider? 30

31 Hur skall vi hantera historiken? Befintliga anläggningar? Bristfälliga underlag? Upphandling där man köpt funktion (totalpris)? 31

32 Praktiska konsekvenser? Investeringsbudget vs underhållsbudget Underhållsplanering blir reinvesteringsplanering Kostnads- och avgiftseffekter Finansiella mål/mått Interna rutiner, riktlinjer och befogenheter Upphandling Löpande redovisning/anläggningsregister/adm Andra? 32

33 Investering eller drift? 33

34 Investering eller drift? Såhär formuleras det i RKR REK 11.4: Utgifter för reparation och underhåll av en materiell anläggningstillgång som syftar till att vidmakthålla tillgångens egenskaper ska redovisas som en kostnad den period de uppkommer. Vidmakthållande av en tillgångs egenskaper ska inte ses som återställande till ursprungligt skick, utan att upprätthålla och avhjälpa fel så att tillgången ska vara i fortsatt driftdugligt skick. 34

35 Investering eller drift? Ibland lättare att pröva om det är en investering. Investeringar innebär något av följande: Nybyggnad Komponentbyte Den möjliga nyttjande perioden förlängs väsentligt Den totala kapaciteten ökar Kvaliteten blir väsentligt bättre Kostnaderna blir väsentligt lägre 35

36 Åtgärder i anläggningar exempel Exempel, investering eller drift? 36

37 Åtgärder i anläggningar Utbyte av en särredovisad komponent Anskaffning av ny komponent Utbyte av befintlig men tidigare ej särredovisad komponent Övriga åtgärder 37

38 Avslut Skicka gärna förslag på komponentavskrivningsmodeller! Mattias Haraldsson

Relevanta dokument

(Komponent-)avskrivningar inom VA. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

(Komponent-)avskrivningar inom VA Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2015-04-23 1 Kommuners investeringsverksamhet Sveriges kommuner är för närvarande inne i