Underhållsutredningar av gator kopplat till komponentredovisning. Peter Ekdahl

Transkript

1 Underhållsutredningar av gator kopplat till komponentredovisning Peter Ekdahl 1

2 Vad är nu detta?

3 När och varför? Kravet på komponentredovisning har införts från och med år Detta var ett steg i arbetet med att harmonisera redovisningen med den som gäller för bolag. Kommunens anläggningar skall finnas värderade som en tillgång i balansräkningen Komponentredovisning innebär relativt stora förändringar för den ekonomiska redovisningen i kommuner och landsting. Målet är att harmonisera redovisningsmetoderna i kommuner och landsting

4 Enkelt uttryckt Det aktuella värdet av kommunens vägar måste bokföras som en tillgång i de officiella räkenskaperna (balansräkningen) Dåligt skick=lägre värde Bra skick = högre värde

5 Status på de kommunala gatorna Underlag: Omfattning: Ett tvärsnitt av Sveriges kommuner baserat på underhållsinventeringar och utredningar i svenska kommuner i perioden talet kommuner med en inventerad yta om ca m km gator km cykelvägar 5

6 Status på de kommunala gatorna 6

7 Typ av gatuskador 7

8 Underhållsskulden hur hanterar jag den? Underhållsbehov Yta (m2) (Mkr) Arealer på gatunät i behov av underhåll de närmaste 5 åren ( ) Mönsterås kommun 2011 Scenario - Fördelning av eftersatt underhåll Huvudgator (1) Uppsamlingsgator (2) Lokalgator (3) Huvudgator (1) Uppsamlingsgator (2) Lokalgator (3) Industrigator (4) Fördelat eftersatt Industrigator (4) Fördelat eftersatt kr/m Eftersatt Eftersatt (2011) (2011) Restlevnadstid (när (när normal normal åtgärd åtgärd SENAST SENAST bör bör utföras) utföras)

9 Underhållsutredning - redovisning 8 7 Beräknat genomsnittligt budgetbehov för beläggningsunderhåll på gatunät Mönsterås kommun Åtgärder på eftersatta objekt Beräknat normalt underhåll Årligt underhållsbehov (Mkr) Behov normalt och eftersatt underhåll: 4.8 Mkr Behov enbart 2.6 normalt underhåll: 2.2 Mkr Anslag 2011: 1.5 Mkr Restlevnadstid (när normal åtgärd SENAST bör utföras)

10 Vad händer när budget är lägre än underhållsbehovet Värdet i kommunens anläggningstillgångarna minskar i balansräkningen Det egna kapitalet minskar också, d v s kommunen äger allt mindre värde i vår egen kommun. Gatornas användbarhet blir försämrad = sämre framkomlighet högre brukarkostnader lägre invånarnöjdhet en accelererad ökning av underhållsskulden fördyrat eftersatt underhåll

11 Mål Ha ett system med planerat underhåll där budgetnivån ligger minst i paritet med avskrivningarna i kommunens balansräkning. Detta betyder i praktiken att man behöver en underhållsbudget som minst motsvarar takten i slitage på gatunätet Då får man en balansräkning som går hand i hand med underhållsbehovet/budget

12 Hur går det till då? Huvudprincip Komponentredovisning innebär att en tillgång delas in i ett antal komponenter som sedan skrivs av var för sig utifrån den enskilda komponentens förväntade nyttjandetid/skadegrad. När en komponent ersätts så betraktas detta som en ersättningsinvestering. avskrivningsmetoden ska avspegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas. Detta innebär att man måste ta hänsyn till skillnader i förbrukning och nyttjandeperioder av betydande komponenter i en materiell anläggningstillgång. 12

13 och detta betyder Gator och vägar delas upp i olika beståndsdelar, exempelvis beläggningslager, vägkropp, vägutrustning, konstbyggnader och liknande. Dessa komponenter har väsentligt olika teknisk livslängd och byts därför ut med olika tidsintervall i takt med sin förbrukning. 13

14 Lite mer på djupet En beläggning kan i princip tappa 100% av sitt värde medan underliggande konstruktion sällan tappar hela sitt värde. En beläggning har en kortare avskrivningstid (teknisk livslängd) än ett bär- och förstärkningslager = tappar snabbare sitt värde. En gata med mycket trafik medför normalt en kortare avskrivningstid för en beläggning än på en lågtrafikerad lokalgata Man delar alltså upp anläggningen i beståndsdelar med olika teknisk livslängd/nedbrytningshastighet. Bör vara uppdelat per gatutyp/trafikbelastning 14

15 Exempel på avskrivning Livslängd Max förlust Nyvärde Asfalt Bärlager F-lager 10 år 100% 100 kr/m % 30 0% 50 Terrass 0% 20 15

16 Exempel: Lokalgata efter 5 år Max tid (år) Tid kvar (år) Nyvärde (tkr) Årlig avskrivn (tkr) Ack avskrivn 5 år (tkr) Nuvärde (tkr) Slitlager Bindlager Övrigt Total

17 Exempel på en hel gatas värde 17

18 Vad ser vi för problem här då? Enkla modeller för avskrivningstid blir för teoretiska och riskerar att inte gå i takt med budgetbehovet utifrån gatornas faktiska status 18

19 Nyvärde SEK Tid till nästa åtgärd 0 år Nuvärde med hänsyn till status: SEK

20 Nyvärde SEK Tid till nästa åtgärd 12 år Nuvärde med hänsyn till status: SEK

21 Hur löser man det? Använd en metodisk inventering av gatunätets status och (om möjligt) ta även med gatuutrustningar såsom kantsten, stolpar m m. Status berättar återstående teknisk livslängd utifrån verkligheten Minska nyvärdet motsvarande den aktuella skadebilden, d v s återstående teknisk livslängd. Gör en årlig justering med utförda åtgärder och årlig teoretiskt förändring av skadebilden. Gör en regelbunden inventering, t ex vart 5:e år, för att alltid ligga i fas med avskrivningstakt, gjorda insatser och aktuell status. 21

22 Exempel Nuvärde Avskrivning Underhåll Anläggningstillgång Tid 22

23 Rambölls inventeringar i skåne Kristianstad Burlöv Malmö Östra Göinge Lomma Ängelholm Svalöv Höör Ystad Landskrona Hässleholm Helsingborg Kävlinge Bromölla 23

24 Underhållsutredning - inventering Inventeringen utförs okulärt från ett fordon utrustat med digital längdmätare, GPSmottagare, digital kamera och dator med programvara för registrering av skador

25 Underhållsutredning - inventering Vid inventering på gator och GC-vägar registreras åtta olika skadeparametrar (t ex sprickor, krackeleringar, kantskador, stensläpp mm ) Registrerade skador bedöms utifrån utbredning och svårighetsgrad per 25 meter i nivå 0-3 (från skadefri beläggning till omfattande och allvarliga skador som kräver akuta åtgärder)

26 Underhållsutredning - bearbetning Objekt med varierande skadebild delas upp i representativa delsträckor som bearbetas och redovisas var för sig Mätobjekt: Karlstorpsvägen Start i: Petter Dalsvägen Bredd: km Distans: Krackelering Kantskada Potthål Spricka Oxid./Stensl Lagning Spår/Slitage Övrig skada Kors/Ansl:

27 Underhållsutredning - bearbetning Objekt med varierande skadebild delas upp i representativa delsträckor som bearbetas och redovisas var för sig Mätobjekt: Karlstorpsvägen Start i: Petter Dalsvägen Bredd: km Distans: Krackelering Kantskada Potthål Spricka Oxid./Stensl Lagning Spår/Slitage Övrig skada Kors/Ansl:

28 Underhållsutredning - bearbetning Förekomst och svårighetsgrad av skador, vägt mot aktuell trafikbelastning (vägklass), ligger till grund för en bedömning av beläggningens RESTLEVNADSTID Mätobjekt: Karlstorpsvägen Start i: Petter Dalsvägen Bredd: km Distans: Krackelering Kantskada Potthål Spricka Oxid./Stensl år år år 1 1 Lagning Spår/Slitage Övrig skada Kors/Ansl:

29 Exempel från Simrishamn 29

30 Indata för beräkning av gatans nuvärde 1. Mängduppgifter 2. Statustal 3. Teknisk livslängd 4. Restvärde 5. Kostnader för åtgärder 6. Utfört arbete

31 Indata 1.Mängduppgifter 2. Statustal 3. Teknisk livslängd 4. Kostnader för åtgärder 5. Utfört GATOR och CYKELVÄGAR m km

32 Indata 1. Mängduppgifter 2.Statustal 3. Teknisk livslängd 4. Restvärde 5. Kostnader för åtgärder 6. Utfört

33 Indata 1. Mängduppgifter 2. Statustal 3.Teknisk livslängd 4. Restvärde 5. Kostnader för åtgärder 6. Utfört

34 Indata 1. Mängduppgifter 2. Statustal 3. Teknisk livslängd 4.Restvärde 5. Kostnader för åtgärder 6. Utfört

35 Indata 1. Mängduppgifter 2. Statustal 3. Teknisk livslängd 4. Restvärde 5.Kostnader för åtgärder 6. Utfört

36 Preliminära resultat - Simrishamn Inventering och statusbedömning 2014 Värde för nyskick: MSEK (423 SEK/m2) Aktuellt värde MSEK Aktuellt värde 2017 (inkl utfört 2016): MSEK (336 SEK/m2) 36

37 Preliminära resultat - Simrishamn Inventering och statusbedömning 2014 belopp i tkr År 0 År 1 År 2 År 3 Nyvärde Föregående års nuvärde Årlig nedskrivning exkl. åtgärdat Årlig nedskrivning av föregående års åtgärdat Åtgärdat aktuellt år tillkommer Nuvärde inkl. åtgärdat Åtgärder för eftersatt behov

38 Några fördelar Man kan enklare visa på behovet och effekten av långsiktig underhållsplanering och olika budgetscenario Man kopplar anläggningens värde och värdeförändring till faktiskt underhållsbudgetering Underhåll och byten av komponenter ses inte bara som en kostnad utan också som en ökad anläggningstillgång Komponentredovisning blir en länk mellan ekonomiavdelningen och teknikavdelningen 38

39 och nackdelar Något mer administrativt arbete Ingen självklar uppdelning i komponenter Fler övervägande i en övergångsperiod 39

40 Komponentredovisning Gör en skadeinventering 04 Alt 2. Minska nyvärdet med hänsyn till nuvarande teknisk status från en inventering 02 Dela upp nätet i gatutyper och gatunätet i komponenter 05 Justera värdet av tillgångar med utförda åtgärder) 03 Sätt nyvärde på ingående komponenter 06 Justera värdet av tillgångar och eget kapital med samma summa (nuvärdet) 04 Alt 1. Sätt maximal teknisk livslängd på komponenterna. Minska nyvärdet motsvarande åldern. 07 Prioritera, planera och motivera så att budget för beläggningsarbeten stämmer överens med beräknad förändring i tillgångarna