Investeringar Riktlinjer. Riktlinjer

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Investeringar Riktlinjer. Riktlinjer"

Marie Eriksson
för 6 år sedan
Visningar:

2018-09-27 Investeringar Riktlinjer Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m.

1 Investeringar Riktlinjer Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Chefer och handläggare Antagen av Antagande dnr, beslutsparagraf (första beslutsdatum) Kommunstyrelsen KS/2018:1304 NNN ( ) Dokumentansvarig i förvaltningen Senast reviderad dnr, beslutsparagraf (beslutsdatum) Ekonomichef KS/2014: ( ) Kontakt om styrdokumentet Ekonomienheten, Sektor ledning och verksamhetsstöd, telefon e-post: kommun@orust.se

2 Innehåll Inledning... 3 Riktlinjernas syfte och målgrupp... 3 Detta regleras inte av riktlinjerna... 3 Relaterade styrdokument... 3 Riktlinjer... 3 Investeringsprocessen... 3 Projektmodell... 4 Uppföljning och prognos... 4 Ny-, till- och ombyggnad... 5 Reinvesteringar (ersättningsinvesteringar)... 5 Avskrivning... 5 Aktivering... 5 Aktivering av delar i ett projekt... 5 Tillgångar med bestående värde... 5 Nedskrivning... 5 Utrangering... 5 Intern ränta... 5 Överföring av investeringsmedel... 6 Förvalta riktlinjerna... 6 Säkerställa styrdokument... 6 Avvikelser och förslag

3 Inledning Riktlinjernas syfte och målgrupp Dessa riktlinjer ska vara en vägledning för de som i sitt arbete kommer i kontakt med investeringar i kommunen. Syftet är att skapa en enhetlig tillämpning för planering, redovisning och uppföljning av investeringar. Målgruppen är beslutsfattare, chefer och handläggare. Detta regleras inte av riktlinjerna Exploateringar berörs inte i detta dokument Relaterade styrdokument Ekonomistyrningsprinciper Delegationsordning Rutin projektmodell Riktlinjer Investeringsprocessen Investeringsbehov kan uppstå på flera sätt. Oftast är det verksamheten som ser behovet av en investering, men behov kan också uppstå centralt vid exempelvis strategiska investeringar. Ibland måste investeringar genomföras på grund av lagkrav. Detta för att bland annat möjliggöra tid för inarbetning i andra övergripande planeringsprocesser samt för övergripande nödvändiga prioriteringar. Kommunfullmäktige fastställer investeringsramar för kommande budgetår samt de två efterföljande planeringsåren. Den totala investeringsramen avgörs av de finansiella målen. Investeringsbudgeten som kommunfullmäktige beslutar om redovisas på projektnivå och i huvudsak endast större projekt överstigande 7 miljoner kronor. Projekten prioriteras utifrån fyra olika kategorier, där investeringar i kategori 1 har högre prioritet än t.ex. kategori 2. Prioriteringskategorier: 1. Lagkrav eller andra ställda myndighetskrav, t.ex krav från Arbetsmiljöverket och Länsstyrelsen 2. Viktig samhällsfunktion, t.ex. skolor, omsorgsboende och infrastruktur 3. Strategisk, t.ex. markinköp 4. Övrig De större projekten i investeringsbudgeten planeras att starta under planperioden, men vilket år investeringsutgifter infaller och med vilken totalram avgörs i beslutspunkter enligt projektmodellen. Prioriteringskategorierna och investeringstaket kan begränsa möjligheten att starta projekt om investeringsnivån riskerar att överskridas. Även planering av investeringar i bl.a. inventarier, maskiner, IT-infrastruktur och fordon följer kommunens budgetprocess. Varje sektor har investeringspott för mindre investeringar. Viss planering av den sker i detaljbudgetarbetet på hösten. Kommunstyrelsen har en investeringspott för oförutsedda nya investeringar under året. Investeringar under 7 miljoner kronor behöver inte ha särskilda igångsättningsbeslut. 3

Projektmodell Kommunens rutin för projektmodell ska användas för alla projekt överstigande 7 miljoner kronor, som ligger i antagen investeringsplan.

4 Projektmodell Kommunens rutin för projektmodell ska användas för alla projekt överstigande 7 miljoner kronor, som ligger i antagen investeringsplan. Modellen syftar till att kvalitetssäkra och göra projektarbetet kostnadseffektivt. I projektmodellen fastställs ansvar och roller för beställare, utförare och beslutsfattare. Det finns fyra viktiga beslutspunkter (BP) för genomförande av ett investeringsprojekt: BP1: Beslut om förstudiebeställning av det verksamhetsutskott som har genomfört behovsanalysen BP2: Beslut om projektering av kommunstyrelsens arbetsutskott BP3: Beslut om genomförande av projektet av kommunstyrelsen BP4: Beslut om godkännande av projektets avslut av kommunstyrelsen. Projektmodellens formaliamallar ska användas som beslutsunderlag för samtliga beslut. Om väsentliga ändringar i tidplan, innehåll eller budget krävs under löpande projekt tas dessa av projektets styrgrupp, som om inte annat angivits i projektplan, är kommunstyrelsens arbetsutskott. Beslut om att avbryta ett pågående projekt tas av kommunstyrelsen. Uppföljning och prognos Uppföljning och prognos för både förväntat investeringsutfall och likviditetsutfall görs i samband med de ordinarie uppföljningstillfällena per april, augusti och oktober månad. I ekonomistyrningsprinciperna framgår hur rapportering vid större avvikelser ska ske. Investering En investering är en anskaffning av en fysisk anläggningstillgång eller en immateriell tillgång där tre kriterier ska uppfyllas: den ekonomiska livslängden ska vara minst tre år anskaffningen ska vara avsedd för stadigvarande bruk/innehav den totala utgiften ska vara minst ½ prisbasbelopp - vid planerat underhåll som syftar till att upprätthålla anläggningstillgångens tekniska status och funktion, skall utgiften uppgå till minst 250 tkr annars är det ett driftskostnad. Investeringar i byggnad och markanläggning berörs i många fall av komponentredovisning Komponentredovisning innebär att större projekt bryts ner i olika komponenter (exempel: byggnad som bryts ner i stomme, tak, golv elinstallationer osv). Avskrivning görs enligt beräknad ekonomisk livslängd för den specifika komponenten. Med inventarier menas till exempel 4

5 maskiner, fordon och möbler. Inventarier som har ett samband eller kan definieras i ett rumsbegrepp bör räknas som en investering tex inredning till en lektionssal. Exempel på immateriella tillgångar är till exempel IT-system, plattformsutveckling, programvara och systemlicenser. Ny-, till- och ombyggnad Investeringar som avser ny-, till- och ombyggnad ses i de flesta fall som investeringar. Eventuellt kvarvarande värde på ersatt/ombyggd investering skrivs ner och belastar årets resultat. Den nya investeringen aktiveras i sin helhet eller som komponenter. Reinvesteringar (ersättningsinvesteringar) Investeringar som är avsedda att ersätta förbrukade/avskrivna tillgångar, betraktas som reinvesteringar. Avskrivning Anläggningstillgång som fortlöpande minskar i värde ska årligen belastas med värdeminskning (avskrivning). Det är den ekonomiska livslängden som avgör på hur många år avskrivningen ska fördelas. Aktivering Aktivering ska starta när tillgången tas i bruk, vilket innebär att första avskrivningsmånaden är månaden efter det att anläggningen tagits i bruk. Aktivering av delar i ett projekt Ett investeringsprojekt kan bestå av flera olika etapper eller delprojekt. En etapp/delprojekt aktiveras löpande så snart den självständigt uppfyller kraven på aktivering och är klar att tas i bruk. Exempel på ett sådant projekt kan vara ny-/ombyggnation av en skola som byggs/renoveras i etapper och verksamheten kan flytta in allt eftersom lokalerna är färdiga. Tillgångar med bestående värde På tillgångar som inte minskar i värde görs ingen avskrivning. Som exempel kan nämnas mark och i de flesta fall, konstverk. Nedskrivning Har värdet på en anläggningstillgång varaktigt gått ned ska nedskrivning ske med det engångsbelopp som anses nödvändigt. En nedskrivning ska avse oförutsedda och kraftiga värdeminskningar. En nedskrivning belastar årets resultat. Är nedskrivningen av väsentlig storlek belastas resultatet som en extraordinär kostnad i annat fall redovisas nedskrivningen bland avskrivningar. Utrangering Anläggningstillgång bokas bort ur anläggningsregistret när tillgången inte längre finns kvar i verksamheten (anläggningstillgången är förbrukad/såld eller förverkad på annat sätt). Eventuellt kvarvarande värde belastar årets resultat. Intern ränta Internränta beräknas årligen på anläggningens bokförda värde. Internräntan sätts årligen med SKLs rekommendationer som underlag sammanvägt med en bedömning utifrån den beräknade genomsnittsräntan för kommunens lån. 5

6 Överföring av investeringsmedel I de fall investeringar påbörjats men blivit försenade är det möjligt att efter beslut i Kommunstyrelsen föra med sig kvarvarande investeringsmedel till nästkommande år. De investeringspotter som är budgeterade är det inte möjligt att flytta mellan år. Förvalta riktlinjerna Säkerställa styrdokument Dokumentansvarig chef i förvaltningen ansvarar för att verksamheten har en rutin för att styrdokument är aktuella och publiceras på rätt sätt. Dokumentansvarig chef har också ansvar för att medarbetarna är informerade om styrdokumenten. Målgruppen för riktlinjerna ansvarar för att ta del av och efterleva dem. Avvikelser och förslag Den som läser riktlinjerna och upptäcker avvikelser eller har kännedom om sådant som påverkar riktlinjerna såsom förändringar i lagstiftning, avvikelser eller har förslag till förändringar meddela kontaktperson för riktlinjerna. 6

Relevanta dokument

Riktlinjer för investeringar

FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.28) Riktlinjer för investeringar Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Investeringar Ägare/ansvarig Ekonomienheten Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-30 284 Revisions datum Förvaltning