Övergång till komponentavskrivning

Transkript

1 INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har föreskrivit någon speciell smetod har det framgått att vald smetod ska spegla hur tillgångars värde och/eller servicepotential successivt förbrukas samt att det kan vara lämpligt att sådana komponenter som har en annan nyttjandeperiod och utgör ett väsentligt värde redovisas och skrivs av som separata enheter. Om rekommendationens krav på att arna ska spegla hur tillgångens värde och eller servicepotential förbrukas, måste komponent tillämpas för tillgångar där skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter är väsentlig. Praxisundersökningar och andra studier pekar på att nominell linjär smetod är den klart dominerande smetoden som används i sektorn. Studierna pekar emellertid även på att arna i praxis ofta skett ganska schablonmässigt och att komponent tillämpas i alltför liten omfattning. Problemet är inte sektorsspecifik, utan motsvarande diskussion har förts i bolagssektorn. I likhet med Bokföringsnämnden BFNAR 2012:1 (K3) har RKR därför lagt in ett explicit krav på tilllämpning av komponent i den uppdaterade rekommendationen RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar. Syftet med detta yttrande är att ge vägledning till hur man bör resonera vid övergång till komponent, i situationer då detta inte tidigare tillämpats. I samband med övergången kan det uppkomma ett antal praktiska frågor och problem. I hög grad gäller detta hanteringen av tillgångar som är anskaffade före 2014 och som inte från början delats upp i komponenter. Praktiska överväganden Med anledning av att den reviderade rekommendationen innehåller ett explicit krav på komponent, blir det naturligt att tillämpa en sådan metod för nya investeringar. Mer praktiska frågeställningar är (i) i vilken omfattning man bör övergå till komponent för befintliga tillgångar samt (ii) vilket bokfört värde som ska vara utgångspunkten för fördelning på komponenter. (i) (ii) Hur mycket arbete som läggs ned på övergång till komponent för befintliga tillgångar, måste vägas mot väsentlighet och nytta. En rimlig utgångspunkt är att prioritera utifrån tillgångars bokförda värde samt kvarvarande nyttjandeperioder. Tillgångar med högt bokfört värde och lång kvarvarande nyttjandeperiod bör naturligtvis i första hand bli föremål för uppdelning på olika komponenter. Successivt kan naturligtvis ambitionen höjas och precisionen ökas. Det är emellertid viktigt att man bland redovisningsprinciperna upplyser om vilka avvägningar och prioriteringar man gjort och hur långt man har kommit i processen att gå över till komponent. Detta kan lämpligen göras genom att man upplyser om vilka tillgångsslag, beloppsgränser och kvarvarande nyttjandeperioder som varit vägledande vid prioritering av vilka tillgångar som delats upp i komponenter. Av praktiska skäl anser RKR att övergången till komponent bör vara framåtriktad, varför bokfört värde vid senast föregående bokslut i normalfallet utgör utgångspunkten för fördelning på olika komponenter.

2 Grundläggande utgångspunkt vid övergång till komponent på befintliga tillgångar Uppskrivningsförbudet i lagen (1997:614) om kommunal redovisning gör att värdet på anläggningstillgångar som finns vid övergången varken vid övergången eller senare fullt ut kommer att överensstämma med det värde som hade s om komponent tillämpats från början. Förutsättningarna för en övergång till komponent varierar givetvis mellan olika kommuner och för olika tillgångsslag, och förutsättningarna måste därför analyseras i varje enskilt fall. Detta hindrar emellertid inte att den grundläggande utgångspunkten är gemensam vid övergången till komponent. Av det konceptuella ramverket för finansiell rapportering i kommuner och landsting framgår det att [m]ed hänsyn taget till den kommunala sektorns förutsättningar och de finansiella rapporternas syfte, har balansräkningen en underordnad och resultatutredande roll. Värderingen av tillgångar syftar i första hand till att åstadkomma en rättvisande periodisering av inkomster och utgifter. Följaktligen bör den grundläggande utgångspunkten vid övergången till komponent vara, att den sker på ett sådant sätt att felaktigheter vad gäller ar, dvs. periodisering av anskaffningsutgifter, i framtida resultaträkningar minimeras. Detta sätt att hantera övergången skiljer sig därmed något åt jämfört med hanteringen i bolagssektorn, som har ett mer balansräkningsorienterat synsätt. RKR anser emellertid inte att skillnaden är så stor att någon justering behöver göras i den sammanställda redovisningen. I bilagan ges ett antal exempel på hur man kan resonera i olika situationer.

3 Bilaga Nedan ges tre exempel på hur man i olika situationer kan resonera, vid övergång till komponent, för BILAGA att minimera felaktigheter vad gäller ar framtida resultaträkningar. Exemplen täcker naturligtvis inte in alla tänkbara scenarier utan är avsedda att fungera som exempel på hur man bör resonera. Nedan ges tre exempel på hur man i olika situationer kan resonera, vid övergång till komponent, för att minimera felaktigheter vad gäller ar framtida resultaträkningar. Exemplen täcker naturligtvis inte in alla tänkbara scenarier utan är avsedda att fungera som exempel på hur man bör resonera. Exempel 1 Tidigare för stora ar Exempel 1 Tidigare för stora ar Kommunen har år 1 investerat i en anläggningstillgång som består av två komponenter. Komponent X antas i Kommunen princip ha en har evig, år eller 1 investerat i alla fall mycket i en anläggningstillgång lång, nyttjandeperiod medan som består komponent av två Y förväntas komponenter. ha Komponent nyttjandeperiod X antas i princip på 20 år. ha Av en den evig, totala eller anskaffningsutgiften i alla fall mycket på lång, nyttjandeperiod 000 kr är medan 000 kr hänförbara komponent till Y förväntas komponent ha X en och nyttjandeperiod kr hänförbara på 20 till år. komponent Av den totala Y. Om anskaffningsutgiften komponent på tillämpats från 000 början kr är hade 000 följaktligen kr hänförbara endast 5 till 000 komponent 000 utgjort sunderlag X och kr och hänförbara den årliga en till komponent hade Y. då Om varit komponent per år. tillämpats från början hade följaktligen endast utgjort sunderlag och den årliga en hade då varit kr per år. Komponent Del av Uppskattad Avskrivning anskaffningsvärdet nyttjandeperiod X Evig 0 Y Enligt tidigare praxis har emellertid gjorts på hela anskaffningsutgiften. Avskrivningstiden Enligt har tidigare schablonmässigt praxis har emellertid bestämts till 50 gjorts år, dvs. på hela man anskaffningsutgiften. har årligen gjort Avskrivningstiden har med kr schablonmässigt per år. bestämts till 50 år, dvs. man har årligen gjort en med kr per år. Tabellen nedan illustrerar hur man då bör resonera om man år 11 har för avsikt att övergå till komponent. Vänster del av tabellen visar hur det sett ut i redovisningen om komponent tillämpats från början. Höger del av tabellen visar hur man, utifrån gina förutsättningar, får hantera övergången vid år 11. Tabellen nedan illustrerar hur man då bör resonera om man år 11 har för avsikt att övergå till komponent. Vänster del av tabellen visar hur det sett ut i redovisningen om komponent tillämpats från början. Höger del av tabellen visar hur man, utifrån gina förutsättningar, får hantera övergången vid år 11. År Vid komponent från början Redovisningen värde X värde Y X värde värde X X värde Y Y (15 ) (4 250) (15 ) (4 ) (15 250) (4 ) (15 000) (5 000) Den korrekta årliga en om komponent tillämpats från början hade varit kr per år. Under år 1 10 har man följaktligen belastat resultatet med årliga en om komponent tillämpats från början hade varit kr ( ) för mycket varje år. Då någon uppskrivning inte är möjlig, måste de ackumulerade felaktiga arna om kr ( kr 000) per hänföras år. till Under antingen komponent år 1 X 10 eller har komponent man Y. följaktligen Då övergången bör vara belastat framåtriktad, resultatet bör den felaktiga med en hänföras kr till (400 komponent 000 X medan 250 komponent Y framgent belastas med en årlig om per år. 000) för mycket varje år. Då någon uppskrivning inte är möjlig, måste de ackumulerade felaktiga arna om kr ( ) hänföras till antingen komponent X eller komponent Y. Då övergången bör vara framåtriktad, bör den felaktiga en hänföras till komponent X medan komponent Y framgent belastas med en årlig om kr per år.

4 Exempel 2 Tidigare för låga ar Kommunen har år 1 investerat kr i en tillgång som består av två komponenter med olika nyttjandeperiod. Exempel 2 Tidigare för Följande låga ar nyttjandeperioder och anskaffningsvärden är rimliga att anta för de olika komponenterna: Kommunen har år 1 investerat kr i en tillgång som består av två komponenter med olika nyttjandeperiod. Följande nyttjandeperioder och anskaffnings A B Exempel Enligt tidigare 2 Tidigare praxis för har låga emellertid ar gjorts på hela anskaffningsutgiften. Avskrivningstiden har schablonmässigt bestämts till 20 år, dvs. man har årligen Enligt tidigare med praxis 000 kr per har år. Man emellertid har m.a.o. systematiskt gjort ar gjorts på med hela 250 anskaffningsutgiften. 000 kr för lite varje år ( 000 Avskrivningstiden 000). har schablonmässigt bestämts till 20 år, dvs. man har årligen gjort en med 000 kr per år. Man har m.a.o. systematiskt gjort ar med kr för lite varje år ( ). A År Vid komponent från början Redovisningen B Tabellen nedan illustrerar hur man då bör resonera om man år 8 har för avsikt att övergå till komponent. värde A Vänster värde B del av tabellen visar hur värde det sett ut i redovisningen värde A om värde komponentavskriv- B A B A B ning 1 4 tillämpats med 00 från kr per början. år. 4 Man har Höger m.a.o. 250 systematiskt del av gjort tabellen ar 9 visar med 250 hur 000 man, kr för lite utifrån varje år ( givna 000 förutsättningar, 000). får hantera övergången vid 4 år Kommunen har år 1 investerat kr i en tillgång som består av två komponenter med olika nyttjandeperiod. Följande nyttjandeperioder och anskaffningsvärden är Tabellen nedan illustrerar hur man då bör resonera om man år 8 har för avsikt att övergå till komponent. Vänster del av tabellen visar hur det sett ut i redovisningen om komponent tillämpats från början. Höger del av tabellen visar hur man, utifrån givna förutsättningar, får hantera övergången vid år 8 Enligt tidigare praxis har emellertid gjorts på hela anskaffningsutgiften. Avskrivningstiden har schablonmässigt bestämts till 20 år, dvs. man har årligen gjort en Tabellen nedan illustrerar hur man då bör resonera om man år 8 har för avsikt att övergå till komponent. Vänster del av tabellen visar hur det sett ut i redovisningen om komponent tillämpats från början. Höger del av tabellen visar hur man, utifrån givna förutsättningar, får hantera övergången vid år År 5 2 Vid 2 komponent 3 från början Redovisningen EK A B A B 7 värde 1 A 3 värde B 1 värde 6 3 värde A värde B (4 000) (6 000) (3250) (6 ) (2 ) (7 ) Den korrekta årliga en, om komponent tillämpats från början, hade varit 000 kr per år. Under år 1 7 har man följaktligen belastat resu kr ( ) för lite 1 varje år. Någon nedskrivning 6 enligt 3 RKR 19 är inte aktuell, då inga av indikationerna för nedskrivning är uppfylld. Istället han 8 om ett systematiskt fel som 3 bör 000 hanteras i enlighet med RKR (4 000), varför (6 felaktigheten 000) om kr retroaktivt rättas i de första finansiella 1 rapporterna som 9 godkänns för utfärdande 4 efter 2 upptäckten av felet. Komponent A (3250) skrivs framgent (6 ) av med kr per år och 2 komponent B med kr per år (2 ) (7 ) EK Den korrekta årliga en, om komponent tillämpats från början, hade varit 000 kr per år. Under år 1 7 har man följaktligen belastat resultatet med kr ( ) för lite varje år. Någon nedskrivning enligt RKR 19 är inte aktuell, då inga av indikationerna för nedskrivning är uppfylld. Istället handlar det Den korrekta årliga en, om komponent tillämpats från början, hade varit 000 om ett kr systematiskt per år. fel Under som bör hanteras år 1 i enlighet 7 har med man RKR följaktligen, varför felaktigheten belastat om 7 resultatet kr retroaktivt med rättas 250 i de 000 första kr finansiella ( rapporterna 000 som godkänns för utfärdande efter upptäckten av felet. Komponent A skrivs framgent av med 000 kr per år och komponent B med kr per år. 000) för lite varje år. Någon nedskrivning enligt RKR 19 är inte aktuell, då inga av indikationerna för nedskrivning är uppfylld. Istället handlar det om ett systematiskt fel som bör hanteras i enlighet med RKR 14.1., varför felaktigheten om kr retroaktivt rättas i de första finansiella rapporterna som godkänns för utfärdande efter upptäckten av felet. Komponent A skrivs framgent av med 000 kr per år och komponent B med kr per år. Exempel 3 Tidigare för stora ar Kommunen har år 1 investerat kr i en tillgång som består av två komponenter med olika nyttjandeperiod. Exempel 3 Tidigare för stora Följande ar nyttjandeperioder och anskaffningsvärden är rimliga att anta för de olika komponenterna: Kommunen har år 1 investerat kr i en tillgång som består av två komponenter med olika nyttjandeperiod. Följande nyttjandeperioder och anskaffningsvärden är C D Enligt tidigare praxis har emellertid gjorts på hela anskaffningsutgiften. Avskrivningstiden har schablonmässigt bestämts till 10 år, dvs. man har årligen gjort en med kr per år. Enligt tidigare praxis har emellertid gjorts på hela anskaffningsutgiften. Avskrivningstiden Tabellen nedan illustrerar hur man då bör resonera om man 8 har för avsikt att övergå till komponent. Vänster del tabellen visar hur det sett ut i har schablonmässigt bestämts till 10 år, dvs. man har årligen gjort en med kr redovisningen om komponent tillämpats från början. Höger del av tabellen visar hur man, utifrån givna förutsättningar, får hantera övergången vid år 8. per år. År Vid komponent från början Redovisningen Tabellen nedan illustrerar hur man då bör resonera om man år 8 har för avsikt att övergå till komponent. värde c Vänster värde D del D av tabellen visar värde hur det sett värde ut i C redovisningen värde D om komponentavskriv- C C D ning 1 4 tillämpats från 4 början. 250 Höger del av tabellen visar hur man, utifrån givna förutsättningar, får hantera övergången vid år (2 385) (7 615) (1 770) (8 230)

5 med kr per år. Tabellen nedan illustrerar hur man då bör resonera om man år 8 har för avsikt att övergå till komponent. Vänster del av tabellen visar hur det sett ut i redovisningen om komponent tillämpats från början. Höger del av tabellen visar hur man, utifrån givna förutsättningar, får hantera övergången vid år 8. År Vid komponent från början Redovisningen värde c C värde D D värde värde C C värde D D (2 385) (7 615) (1 770) (8 230) (8 845) Den korrekta årliga en om komponent tillämpats från början hade varit 000 kr per år. Under år 1 7 har man följaktligen belastat resultatet med kr ( ) för mycket varje år. Då någon uppskrivning inte är möjlig, måste de ackumulerade felaktiga arna om kr ( ) hänföras till antingen komponent C eller komponent D. Då övergången bör vara framåtriktad, bör den felaktiga en hänföras till komponent D medan komponent C framgent belastas med en årlig om 000 kr per år. När komponent C är och utrangerad kan vi förvänta oss att denna ersätts med en ny komponent som då aktiveras och skrivs av enligt plan. Att låta komponent D skrivas av med kr årligen under de resterande 13 åren av dess nyttjandeperiod gör att resultatfelet begränsas till kr per år ( ). Den korrekta årliga en om komponent tillämpats från början hade varit 000 kr per år. Under år 1 7 har man följaktligen belastat resultatet m kr ( ) för mycket varje år. Då någon uppskrivning inte är möjlig, måste de ackumulerade felaktiga arna om kr ( hänföras till antingen komponent C eller komponent D. Då övergången bör vara framåtriktad, bör den felaktiga en hänföras till komponent D medan kompo C framgent belastas med en årlig om 000 kr per år. När komponent C är och utrangerad kan vi förvänta oss att denna ersätts med en ny