nster utbildning och dialog för f r politiker. Magnus Montelius

Transkript

1 Hållbara vattentjänster nster utbildning och dialog för f r politiker. Tällberg 19 april 2012 VA-taxa Magnus Montelius Management Svenskt Vatten

2 Vem bestämmer taxan? Kommunen får meddela föreskrifter om taxan. Kommunen får överlåta åt huvudmannen att bestämma avgifternas belopp enligt beräkningsgrunder i kommunens taxeföreskrifter

3 Hur bestäms taxan? Avgifterna (dvs det totala avgiftsuttaget) får inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader (dvs totala kostnader) som är nödvändiga för att ordna och driva VAanläggningen. Avgifter bestäms som anläggningsavgifter och brukningsavgifter Avgifterna fördelas på avgiftsskyldiga utifrån vad som är skäligt och rättvist.

4 Notera att: Vattentjänstlagen anger avgiftsuttaget som en maxgräns (=totala kostnaden) Skattefinansiering är således juridiskt möjligt Skattefinansiering av kostnader som bokförs på VA är dock alltmer ovanligt. Däremot kan det ofta finnas dold skattefinansiering

5 Hur kommer kostnaden för f r VA utvecklas? Stora tillgångar som idag nyttjas är avskrivna i framtiden ökar kapitalkostnaden Förnyelsetakten av ledningsnät behöver öka. Idag ca 0,5% vilket skulle motsvara en livslängd på 200 år. Ökade kostnader pga klimatförändring (t ex större behov av vattenrening uppgradering av avloppsystem) Ökade miljökrav (Ramdirektivet, BSAP, rening av kemiska substanser, hygienisering av slam).

6 Vad innebär r det för f r taxan? Påverkan på genomsnittlig VA-taxa (%) Det mest gynnsamma alternativet Det dyraste alternativet År 2035 År % + 140% + 130% + 210%

7 Politiska beslutsfattare och ansvariga tjänstem nstemän Tidig dialog i arbetet med ny taxa Tydligt och utförligt underlag inför förändringar som möjliggör diskussion mellan politiker och tjänstemän Viktigt att både politiker och tjänstemän insisterar på detta!

8 Vad bör b r en ansvarig politiker ställa för f frågor till huvudmannens tjänstem nstemän? n? Ger det totala avgiftsuttaget en hållbar finansiering? Följdfråga: har behovet av ledningsförnyelse och investeringar för att möta ökade miljökrav beaktats? Ger taxans konstruktion en skälig och rättvis fördelning av avgifter? Konsekvensanalys behövs. Ger anläggningsavgifterna kostnadstäckning för den genomsnittliga anslutningen? Hur har denna bedömning gjorts? Hur ska ev. underskott i kostnadstäckningen hanteras? Planerade omvandlingsområden?

9 Brukningsavgifter Fast del Grundavgift Rörlig del Kbm-avgift Möjliga parametrar: Lägenhetsavgift Tomtyteavgift Mätarstorlek Taxan ser olika ut i olika kommuner En större fast del förutsätter att fler parametrar än grundavgift kan användas Ofta är uppbyggandet av register avgörande för om och hur man förändrar taxans konstruktion.

10 Hur stor andel bör b r vara rörlig? r rlig? Kostnaderna är till övervägande del fasta (80-90%), dvs påverkas ej av förändrad förbrukning Väga taxan som incitament till låg förbrukning mot stabil intäktsnivå Taxan som incitament till låg förbrukning kan ifrågasättas. Ofta avgör dock arbetet med att införa nya parametrar i abonnentregistret hur stor del som är rörlig.

11 En brukningsavgift som huvudsakligen bygger påp kbm-avgift Kostnader Intäkter Rörlig 15% Fast 20% Fast 85% Rörlig 80% Rimligt att sträva mot en större andel fasta intäkter

12 Analysera och diskutera konsekvenser vid förändringar av taxans konstruktion

13 Anläggningsavgifter Fastighetsägare ska inte behöva betala mer än vad som motsvarar fastighetens andel av kostnaden att ordna va-anläggningen. Särtaxa möjligt vid beaktningsvärda (>30%) kostnadsskillnader jämfört med genomsnittskostnad i kommunen. Samma principer för kostnadstäckning och kostnadsfördelning som ligger till grund för VA-taxan. En ordentlig utredning krävs för att motivera särtaxa Viktigt se över anläggningsavgifter! Hur ska ev. brist i kostnadstäckning hanteras? Planerade omvandlingsområden?

14 Aggregerat underskott vid fler nyanslutningar