Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Transkript

1 Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat- och sårbarhetsutredning (Ansvarig utredare för dricksvattenfrågor, 06/07) - Klimatkonsekvens-utredning på SGU - Referensgrupp för Klimatanpassningsportalen - SAMVA - Styrgrupp Chalmers vattenforskning Examen hydrogeologi, Uppsala Universitet. Meteorologi / klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare/hydrogeolog, Sven Andersson AB Hydrogeolog, Geoprojektering AB Vatten- och miljökonsult / kontorschef, VBB Viak Produktionschef, Sundsvall Vatten

2 Projektet Klimatanpassa Sundsvall Ledningsgrupp kommundirektionen Styrgrupp utsedd av kommundirektionen Projektledare (samt en informatör på 40 %) Ett flertal arbetsgrupper och delprojektledare Arbetsgrupper Lokala klimatscenarier Selångersån och andra översvämningsrisker Dagvatten Krisberedskap Havet Ras och skred Miljörisker Hälsofrågor Fastigheter Skogsbrand Positiva effekter Information Förvaltnings- och bolagsspecifika analyser

3 Vattenförsörjning En kedja från tillrinningsområde till kran Sverige har drygt 2000 allmänna vattenförsörjningssystem Successiva klimatförändringar och extremväder Hanterar vi hotbilderna är vi fortfarande ett gynnat land

4 Hotbilder kan delas in i några huvudgrupper Förändrade förhållanden i vattentäkters tillrinningsområden med förändrad vattenkvalitet som följd Ökande risker för kemiska och mikrobiologiska föroreningar Periodvis vattenbrist i vissa vattensystem, vid torka i främst östra Sverige På sikt stigande nivåer i havet Ökande risker för störningar i vattendistributionen

5 Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning påverkar den naturliga vattenkvaliteten i tillrinningsområden. Ökat / ändrat humusinnehåll i vatten (Humus är nedbrytningsprodukter från växter) Förändringar efter 1984 (SLU) i svenska vattensystem

6 Förändrad ytvattenkvalitet påverkar många grundvattensystem (med infiltration av ytvatten som bas i grundvattenbildningen) Exempelvis mer humus vid infiltration ökar syreförbrukningen i grundvattensystem med till exempel ökande järn-/mangan-halter som följd. Konstgjord grundvattenbildning i dammar

7 Wifsta vattentäkt i Timrå En blöt vinterskog driver ut humusämnen till sjöar och vattendrag Försörjer Timrå och norra delarna av Sundsvall Infiltration av ytvatten Grundvattentäkt Grundvattnets kvalitet beror av ett komplext samband mellan vattenkvaliteten i älven och de processer som sedan sker i marken under tiden vattnet rinner mot brunnarna Älvens medeltemperatur har stigit med Foto Mats 1 grad Bergmark på 15 år, vilket påverkar vattnets kvalitet lite I sin tur påverkar det processerna i grundvattnet och marken - Kalciumhalter och ph har idag en sjunkande trend December 2006 i en norrlandsskog Foto Mats Bergmark

8 Högre vattentemperaturer ökar riskerna för algblomning och syrebrist Perioder med temperaturskiktningar förlängs. Det ger en ökad risk för syrebrist i sjöars bottenvatten, med t.ex. järn- och manganproblem som följd Varmare ytvatten och under längre perioder Foto Per Ericsson Risk för algblomning Risk för syrebrist

9 Grunda sjöar och rinnande vattendrag Vattentäkter med i dag höga vattentemperaturer sommartid får successivt allt svårare problem i framtiden (Men även grundvattnets temperatur ökar då medeltemperaturen ökar) Foto Mats Bergmark

10 Vatten är en av världens absolut bästa föroreningsspridare Kraftig nederbörd och översvämningar kan mobilisera fler och mer föroreningar i tillrinningsområden för både yt- och grundvattentäkter.

11 Förhöjd risk för föroreningsutsläpp eller mobilisering av kemiska föroreningar Arvika 2000

12 Ökande föroreningsrisker vid skyfall eller översvämning Föroreningskälla (enkätsvar från 226 svenska vattentäkter som försörjer 5,5 miljoner människor) Antal vattentäkter med påtaglig riskökning Antal vattentäkter med mycket stor riskökning Avfallsupplag 7 3 Dagvatten från stadsmiljö 13 9 Dagvatten från industrimark Annan förorening från industrimark 14 8 Förorening från förorenad mark 17 7 Kommunal avloppsrening Petroleum hantering/förvaring 29 7 Djurhållning Förorening från väg Jordbruksmark Ökad föroreningsrisk från en eller flera källor vid 86 % av vattentäkterna Källa: Klimat- och sårbarhetsutredningen

13 Ökande risker för vattenburen smitta vid skyfall och översvämningar Från betesmark Gödselhantering Avloppsvatten Dagvatten mm Foto: Niklas Modig, Sundsvalls Tidning Översvämmad avloppspumpstation

14 Svenska vattenverk är historiskt konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier Men, den mikrobiologiska hotbilden har börjat att förändras. Riskerna för vattenburen smitta genom parasiter och virus ökar. De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Virus överlever längre i grundvatten än bakterier Där risker finns måste en kompletterande desinfektion användas som exempelvis UV, ozon eller ultra-/nanofilterteknik.

15 Sammanställningar av vattenburna sjukdomsutbrott visar att samhällskostnaden ligger omkring kr per insjuknad person. Exempelvis Giardiautbrottet i Bergen 2004 kostade 47 miljoner norska kronor, då en ytvattentäkt förorenades i samband med skyfall. Centrala Bergens vattentäkt - Svartediket Giardia är en klortålig parasit

16 Konstgjord infiltration av ytvatten till grundvatten Den luftade markzonen har stor betydelse för reduktion av virus Vid höga flöden stiger grundvattennivåerna och den luftade markzonen minskar större risk för smitta i grundvattnet

17 Översvämning vid inducerad (naturlig) infiltration. (infiltration utan luftad markzon) Långa uppehållstider i marken (minst dygn) behövs för tillräcklig reducering av smittämnen (inkl. virus) vid inducerad infiltration utan luftad markzon Vid översvämningar kan nya infiltrationsområden uppstå och ge minskade uppehållstider.

18 Översvämning i tillrinningsområdet Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning Ljungan, Sundsvall 2000

19 Översvämning ovanpå grundvattnet i grusås. (förändrad grundvattenbildning) Översvämmad skog kring Grönsta vattentäkt, Sundsvall 2000

20 Översvämning i brunnsområde i Alvesta

21 Torka - vattenbrist Grundvatten Liten grundvattenbildning Högre halter radon, fluorid, mm Ytvatten Högre temperaturer Låg omsättning Förändrad biologi Risk för algblomning E/B2,SMHI HBV-RCA3, hela året

22 I medeltal kommer våren, för- och högsommaren successivt att bli torrare i Sundsvall Riskerna för torkor ökar under juni och juli Markvattenhalternas medelförändring i % Resultat från 6 olika klimatmodeller Foto Räddningstjänsten, Ånge

23 Långa torrperioder / stigande nivåer i havet

24 Havets nivåhöjning en långsam förändring

25 Risker för mögeltillväxt ökar När fuktig utomhusluft kyls nås daggpunkten, när det börjar kondensera fukt. Frekvensen av luft med så höga daggpunkts-temperaturer att det börjar kondenserar fukt redan vid grader, har mer än fördubblats under somrarna i Sundsvall Under juli och augusti 2010 var frekvensen fyrdubblad I svalare utrymmen som ventileras med utomhusluft ökar risken för mögeltillväxt Risk för denna effekt i brunnsöverbyggnader, vattenverk, mm

26 Ras och skred vid dricksvattenledningar Räddning av vattenledning i Liden, Sundvalls kommun 2000

27 Byggande av en nödvattenledning Nödvattenledning läggs till Söråker, Timrå 2001

28 Ras och skred vid dricksvattenledningar Viktiga råvatten- och huvudvattenledningar bör vara dubblerade Direkt stora konsekvenser i samhället, när man blir utan vatten i några dygn 100 mm nederbörd på 12 timmar i Örnsköldsvik, september 2008

29 Störningar i elförsörjning Arvika 2000

30 Åskvädersstörningar Styr, regler och övervakning Störningar för tele/it Elavbrott

31 Viktigt för att klara vattenförsörjning i Sverige Analysera lokala sårbarheter för både successiva klimatförändringar och extremväder Skydd av vattentäkt och hänsynsfull fysisk planering Öka den mikrobiologiska säkerheten Hantera förändringar i råvattnets kvalitet Främst i sydöstra Sverige planera för viss vattenbrist Säkra distributionen för större påfrestningar På sikt vad händer med havet Beredskap att hantera händelser / Utbildning och forskning