HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD

Transkript

1 HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD

2

3

4 I gruppen fysisk planering: Henrik Kant, Göteborg Vatten Ulf Thysell, VA SYD Hans Bäckman, Svenskt Vatten

5

6 Östersjön 100-årsvattenstånd idag (vinter) relativt medelvattenstånd (stormflod); landhöjning och vind inräknat (Rossby Centre) Östersjön 100-årsvattenstånd (vinter) motsvarande en global höjning på 88 cm ( high case ) relativt medelvattenstånd (stormflod); landhöjning och vind inräknat (Rossby Centre)

7 Maxnederbörd 30 minutersintervall (Scenario A2)

8 HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMEN? Extremt höga vattennivåer i vattendrag, sjöar eller hav o Marköversvämningar o Vatten backar i ledningssystemen o Ökat inläckage Ökade regnintensiteter och regnmängder o Högintensiva regn ger högre momentana flöden o Intensiva och långa regn ger mycket stora volymer som skall avledas o Källaröversvämningar

9 HOTBILDER MOT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING Förändrade förhållanden i vattentäkters tillrinningsområden med förändrad vattenkvalitet som följd Ökande risker för kemiska och mikrobiologiska föroreningar Periodvis vattenbrist i vissa vattensystem, vid torka i främst sydöstra Sverige På sikt stigande nivåer i havet Ökande risker för störningar i vattendistributionen

10 ÖKANDE RISKER FÖR VATTENBUREN SMITTA VID SKYFALL OCH ÖVERSVÄMNINGAR Från betesmark Gödselhantering Avloppsvatten Dagvatten mm Foto: Niklas Modig, Sundsvalls Tidning Översvämmad avloppspumpstation

11 UTMANINGAR FÖR VATTENVERKEN Förändrad mikrobiologisk hotbild: Vattenverk traditionellt konstruerade för att ta bort bakterier ur vattnet. Riskerna för vattenburen smitta genom parasiter och virus ökar. De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus Virus överlever längre i grundvatten än bakterier Där risker finns måste en kompletterande desinfektion användas som exempelvis UV, ozon eller ultra-/nanofilterteknik

12 Vattenbrist - torrperioder Liten grundvattenbildning - högre halter av radon, fluor, mm - saltvatten Höga vattentemperaturer - förändrad biologi i sjöar - låg omsättning - algblomning Brandrisk - skogsbränder - annat brinner också - släckvatten föroreningar E/B2,SMHI HBV-RCA3, hela året

13 UTMANINGAR FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN I SVERIGE Analysera lokala sårbarheter för både successiva klimatförändringar och extremväder Skydd av vattentäkt och hänsynsfull fysisk planering Öka den mikrobiologiska säkerheten Hantera förändringar i råvattnets kvalitet Främst i sydöstra Sverige planera för viss vattenbrist Säkra distributionen för större påfrestningar På sikt vad händer med havet Beredskap att hantera händelser Utbildning och forskning

14 MÅNGA SYSTEMSKIFTEN GENOM ÅRENS LOPP Kombinerat till ca 40-talet Duplikat drän till spill Duplikat drän till dag Duplikat drän till dag stränga krav på höjdsättning

15

16 SYSTEMSKIFTE ÄVEN HÄR Långsiktig hållbar dagvattenhantering Kvantitet Kvalitet Gestaltning

17 VAD GÖR VI I BEFINTLIG BEBYGGELSE?

18 TÄT STAD = KLIMATSMART STAD?

19

20

21

22 MULTIFUNKTIONALITET

23

24

25

26

27

28

29 Havsnivå = +1,56 m

30 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs

31 Exempel bebyggelsegräns mot havet

32 ÖKAD NEDERBÖRD Maxnederbörd 30 minutersintervall (Scenario A2)

33 Regnintensiteter Malmö DaHLSTRÖM NY Dahlström med red.fakt för MÖ MÖ Dahlström gammal 250 l/s*ha minuter

34 DIMENSIONERING Ingen större ökning i statistiskt underlag Tänk proaktivt, dimensionera upp vid förnyelse och nyläggning Ny publikation Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem kan ge vägledning (remissrunda våren-sommaren 2010)

35 FÖRNYELSE

36 Hur undviker vi problem i framtida bebyggelse? DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST! Bygg på rätt ställe Planera för bebyggelsen på rätt sätt Var inte snälla vid inkopplingen av nya fastigheter Samarbeta

37 INGEN BEBYGGELSE I ÖVERSVÄMNINGSOMRÅDEN

38 TA KONTROLL ÖVER HÖJDSÄTTNINGEN

39

40 HUR TILLÄMPAS HÖJDSÄTTNINGEN (ex från Göteborg) Fastighetsgräns Förbindelsepunkt +11,8 extremsituationer idag +12,8 lägsta höjd för färdigt golv Min 0,3 m från marknivå förbindelsepunkt och färdigt golv. +10 normalt vattenstånd idag Säkerhetsmarginal. Idag 0,5 m till +12,3. Om vi får ett höjt medelvattenstånd om 0,5 m så ger nivån +12,8 samma säkerhetsmarginal som idag. spillvattenledning

41

42 SKAPA SÄKRA VATTENVÄGAR

43

44 TILLÅT INGA UNDANTAG

45 SAMARBETE! VA Gata Markägare Stadsbyggnad Miljö Byggherre Exploatör

46 DAGVATTENSTRATEGI FÖR MALMÖ STAD Dagvattenpolicy 2000 dagvattenstrategi 2007 Arbetet påbörjades 2004 Alla berörda förvaltningar var involverade: Gatukontoret, Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och VA-verket/VA SYD

47 Fokus har legat på att få en samsyn på dagvattenhanteringen och att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan förvaltningarna. Varje förvaltning har skrivit texten inom sitt specialområde. Dagvattenstrategin har gått på samråd till alla berörda förvaltningar.

48

49 Dagvattenstrategi Ny lägstanivå +3.0 m ö h

50 UTFORMNINGSKRITERIER FÖR ÖPPNA VATTENYTOR

51 Klassificering av recipienter och dagvatten Tre klasser: låga, måttliga, höga Klassificering efter markanvändning, utan hänsyn till kemikalieanvändning

52 Förebyggande åtgärder och krav på tillfälliga aktiviteter Materialval Utformning av parkeringsplatser Regnvatten från avbanade exploateringsytor Dagvatten från gator Brunnsborrning Blästring Klottersanering Halkbekämpning

53 Dagvattenstrategin ska inte vara ett statiskt instrument!