Nationellt nätverk för dricksvatten:

Transkript

1 Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun

2 Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition 2008/09:162 Ansvaret för dricksvattenfrågor är splittrat på flera centrala myndigheter. Livsmedelsverket bör ges ansvar för samordning av dricksvattenfrågor på nationell nivå. Utöver kris- och beredskapsperspektiv bör samordningen även omfatta anpassning till klimatförändringar.

3 Aktörer och ansvar från täkt till kran Sjöar & vattendrag Grundvatten Vattenverk Distributionsanläggning VA-installation Konsument HAVS-OCH VATTENMYNDIGHETEN LIVSMEDELSVERKET LIVSMEDELS- VERKET BOVERKET Miljödepartementet Landsbygdsdepartementet LIVSMEDELSVERKET SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Näringsdepartementet BOVERKET Socialdepartementet SOCIALSTYRELSEN Socialdepartementet LÄNSSTYRELSER (21), KOMMUNER (290) OCH VATTENMYNDIGHETER (5) Ramdirektivetför vatten 2000/60/EG Miljöbalken VFF Översvämningsdirektivet Vattentjänstlagen Livsmedelslagstiftning Dricksvattendirektivet 98/83/EG Plan- och Bygglagen/ BBR

4 Milstolpar sedan 2009 Kartläggning av nationellt samordningsarbete Ett första möte genomfördes 23 mars 2010 ang. samverkan Beslut fattas att utveckla ett nationellt nätverk enl. kartläggning Branschorganisationerna Svenskt Vatten och SKL bjuds in Publicering av debattartikel i Sydsvenska Dagbladet Workshop 4 juni och september Utveckling av gemensamma styrdokument (handl.plan mfl.) Styrgruppsmöte den 29 oktober 2010 Aktiviteter för slutet av 2010 och 2011 startar Nationell dricksvattenkonferens januari 2011 Avrapportering till Landsbygdsdepartementet mars 2011 Arbetsgrupperna Dricksvatten och FoU resp. Dricksvatten och planering initieras i mars 2011 Publicering av debattartikel av nätverket i Dagens samhälle Smittskyddsinstitutet och Havs- och vattenmyndigheten deltar Workshopserie i vattendistrikten Säker dricksvattenförsörjning

5 Nationellt nätverk för dricksvatten

6 Medlemmar i nätverket Styr- och koordineringsgrupp Boverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelserna/ vattenmyndigheterna Livsmedelsverket Sveriges geologiska undersökning Sveriges kommuner och landsting Smittskyddsinstitutet Arbetsgrupper Dricksvattenproducenter Högskolor och universitet Konsultföretag Myndigheter Kommuner Mfl. (Ca medlemmar/ grupp) Socialstyrelsen Svenskt Vatten

7 Framgångsfaktorer i arbetet

8 Strategiska mål Lagstiftning, ansvar och roller inom dricksvattenområdet är tydliga och stödjande för visionen. Aktiviteter: workshops för jurister och planerare Gemensamma budskap och en samsyn om prioriterade områden Aktiviteter: styrdok., workshops KO, ko-plan. Nuvarande forskning, tillgängligt dataunderlag och kunskapsbehov är identifierade Aktiviteter: FoU-proj., centrumbildn., kartläggn. Nätverket är pådrivande och inriktande i dricksvattenfrågor Aktiviteter: en strategi, riksintresse, miljömål, events (gemensamma kommunikationsaktiviteter)

9 Varför dricksvatten..? Sverige har ju världens bästa vatten Hela 50% av allt råvatten är ytvatten (känsligare än grundvatten) Kostnader för vattenburen smitta Risker för svaga och utsatta grupper! Sjukvårdskostnader och sjukfrånvaro Risker för livsmedelsföretagande Sårbarheter för ekonomisk utveckling Skadade varumärken och turismindustri

10 Klimatanpassningsbehov Dagens vattenverk överlag byggda för att hantera bakterier, dvs. inte parasiter och virus: Ökande temperaturer => försämrad vattenkvalitet (humus) Ökad frekvens av extremväder: risk för akuta föroreningar i och med översvämningar (miljögifter vid industrimark) bräddning av avlopp och påverkan av råvatten avsedd för dricksvattenproduktion ökade dagvattenflöden m föroreningar påverkan av betesmark nära vattentäkt

11 Förebyggande åtgärder Vattenskyddsområden (tillrinning och täkt) Krävs i åtgärdsprogram för vattentäkter avsedda för dricksvattenförsörjning (se VFF 2004:660) Effektiv tillsyn av vattenskyddsområden Regional och lokal planering Hög kostnad för att ersätta en vattentäkt Ca 50% av kommunerna har en aktuell plan Bristande framförsikt bland dessa Få regionala planer & program (likn. RUFS)

12 Viktiga frågor i arbetet Samverkans-, resurs- och underlagsbehov Vattenfrågor återfinns på flera enheter/ förvaltningar En utredning om klimatanpassningsbehov (RSA) Behov av underlag för att kartlägga lokala risker Klimatanpassning dricksvattenförsörjning (se Climatools) Finansiering & stöd oklar (tex. för VSO och vattenverk) Hydrologiska/ hydrogeologiska studier Behov av nyckeltal för kostnadseff. analyser Ökad FoU krävs för viktiga frågor (helhetsbild) Systematik och uthållighet i processen!

13 Nationellt nätverk för dricksvatten Aktiviteter av medlemmar under 2012 ett axplock: Samhällsekonomiskt underlag för dricksvattenförsörjning Kostnader och mikrobiologiska aspekter vid vattenburen smitta Förmågebedömning allvarligt avbrott Utbildningskoncept för att stödja planering för dricksvatten Beröringspunkter dricksvattendirektiv och ramdirektiv? Inrättande av kunskapscentrum för dricksvatten (FoU) Kommunikations- och informationsaktiviteter

14 Nationellt nätverk för dricksvatten

15 Tack för mig Sten-Ove Dahllöf

16 Nationellt nätverk för dricksvatten I en artikel från år 1928 om Dränering av byggnadsgrunder och avlopp från källarvåningar av Alfred Jerdén kan man läsa följande. Sedan äldsta tiden har man haft klart för sig önskvärdheten av, att den plats som väljes för uppförande av ett bostadshus bör vara torr, och sedan numera även källarvåningar mera allmänt tillkommit, såhar man ställt den fordran, att även dessa skola vara torra. Målet är således klart, men de vägar, som leda dit, är icke alltid lika tydligt utstakade, och följas kanske icke heller med erforderlig eftertanke. Resultatet har ocksåblivit att en fuktig källare icke är något undantagsfall...

17 Nationellt nätverk för dricksvatten längre fram i texten sägs: De områden som väljas för bebyggande bör först och främst ligga såhögt, att marken icke kan tänkas komma att översvämmas. Mot denna självklara regel felas icke så sällan.