Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
|
|
- Rasmus Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning
2 Enskild & allmän dricksvattenförsörjning 1, 2 miljoner har egen brunn 2/ 3 bergborrade 1/ 3 grävda 8 miljoner har kommunalt vatten 3/ 5 ytvatten 1/ 5 grundvatten med inf. 1/ 5 grundvatten
3 Konsekvenser för yt- och grundvatten Kvalitets- och kvantitetsförändringar orsakat av; > Havsnivåförändringar > Extrem nederbörd - översvämning > Torka > Störningar i drift/åsknedslag, strömavbrott
4 Översvämningar Konsekvenser Anpassningsbehov Åtgärder
5 Översvämningar kan medföra Förändrad råvattenkvalitet bakterier, virus, parasiter färg okända /kända föroreningar Sämre skydd av råvatten Ojämnare tillgång på vatten - brist eller avbrott t.ex. genom Utslagen eller påverkad vattentäkt Översvämmade vattenverk (eller inträngning) Ledningsbrott översvämmad teknik (el, tele etc)
6 Drygt 6 % av kommunala grundvattentäkter i jord löper risk att ställas under vatten vid en översvämning Alvesta, 2004 Foto: E Winnfors, Cirkulation Figur: M Bergmark
7 Det händer idag, exempel på skyfall och stor nederbörd Foto Räddningstjänsten i Kristianstad Helge Å i Kristianstad i februari 2002 Foto MittSverige Vatten Den 27 augusti 2001 i centrala Sundsvall. Det började regna kl och bilden är tagen kl Foto Olof Bergstedt Mölndalsån i december 2006
8 Exempel på konsekvenser för grundvattenbaserad vattenförsörjning Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta Uppehållstiden i grundvattnet kan minska efter infiltration i samband med översvämningar/ höga nivåer i ytvattendrag Observera att virus tränger längre in i ett grundvattensystem än bakterier Bild Mats Bergmark Vattentäkt med inducerad infiltration Vid infiltration utan luftad markzon krävs längre uppehållstid i grundvattnet för tillräcklig reducering av smittämnen, inkl virus (minst dygn)
9 Exempel på konsekvenser för yt- och grundvatten Risker för kemiska föroreningar Ökad nederbörd och kraftiga skyfall eller översvämningar ökar föroreningsrisker från befintliga föroreningskällor Foto Arvika kommun
10 Exempel på konsekvenser Distributionsstörningar Större påfrestningar på ledningar i mark / ras- och skredrisker ökar på många håll i landet, enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen Foto MittSverige Vatten Foto Örnsköldsviks kommun Raserade ledningar i Sundsvall i samband med skyfall 2001 och en raserad huvudvattenledning i Örnsköldsvik i samband med skyfall 2008
11 Exempel på konsekvenser Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta Spridning av mikrobiologiska föroreningar ökar vid skyfall och översvämningar Foto Robert Jönsson Från betesmark Gödselhantering Avloppsvatten Dagvatten mm Örnsköldsvik, september 2008 Översvämmad avloppspumpstation Foto Örnsköldsviks kommun Ljungan, juli 2000 Översvämmad avloppspumpstation Foto Mitt Sverige Vatten
12 Exempel på konsekvenser Ökad risk för vattenburen smitta Svenska vattenverk är ofta konstruerade för att enbart klara smittämnen i form av bakterier Översvämning kan medföra ökad risk för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus *De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus *Där sådana risker finns måste en kompletterande desinfektion metod användas
13 Vattenförsörjning - en kedja från täkt till kran Hur klarar vi ett förändrat klimat? Har vi bra planering? Har vi bra skydd? Klarar vi extremväder idag?
14 Vilka åtgärder behövs? Planering Fysiska åtgärder Krishantering
15 Planering Nya verksamheter regleras via fysisk planering enligt PBL så att konsekvenser av klimatförändringar beaktas Analysera sårbarheten för både klimatförändringar och extremväder Beakta klimatförändringar och extremväder i vattenförsörjningsplan Se över vattenskyddsområden, revidera befintliga och bilda nya Inventera risker och åtgärda föroreningskällor inom vattenskyddsområdets tillrinningsområde med stöd av miljöskyddslagstiftningen m.fl. Se till att kommunen har en adekvat reservvattenförsörjning Åtgärdsprogram enligt VFF (2004:660) bör ta hänsyn till klimatförändringar och extremväders påverkan på dricksvattenförekomster Tillse att åtgärder enligt översvämningsdirektivet inte motverkar skyddet av dricksvattenförekomster Åtgärder via Water Safety Plans
16 Fysiska åtgärder Robusta uthålliga tekniska system som står emot översvämningar/extremväder Tillräcklig beredningsteknik för sämsta råvattenkvalitet Inventering och tillsyn enligt MB över miljöfarliga verksamheter Tillräcklig uppehållstid vid vattentäkter med inducerad infiltration Enskilda brunnar och avlopp måste fungera också vid extremväder Åtgärd enligt VFF (2004:660) bör ta hänsyn till klimatförändringar och extremväders påverkan på dricksvattenförekomster Installera tidiga förvarningssystem
17 Krishantering Öka den mikrobiologiska säkerheten Möjlighet att hantera förändringar i råvattnets kvalitet, t.ex. desinfektion och tidig varning Reservvattenförsörjning Reservvattentäkt Annat distributionssystem Nödvattenförsörjningsutrustning Krisplaner dricksvatten och översvämning ska finnas med även i kommunens krisplan ÖVA! Kartlägg och kontakta; samverkanspartners, resurser (teknik och prylar ), entreprenörer, krisstödjande funktioner m.m.
18 En bra beredskap handlar också om att fånga tidiga varningssignaler, bl.a. för att undvika dålig vattenkvalitet! Vid kris kan stöd och coachning fås av: Foto Göteborg Vatten En av övervakningsstationerna för vattenkvalitet i Göta älv Larmnummer Se även:
19 Slutord Vattnet är vårt viktigaste livsmedel Nyttja de olika verktyg/möjligheter som finns för att få ett heltäckande skydd Samarbeta! Tack för uppmärksamheten!
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser Roland Lindqvist Seminarium Länsstyrelsen Stockholm, 4 maj 2011 Översikt av presentationen Introduktion Livsmedel och hälsokonsekvenser
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-
Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med
Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån Jordens globala medeltemperatur ökar i en
Per Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD
HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD I gruppen fysisk planering: Henrik Kant, Göteborg Vatten Ulf Thysell, VA SYD Hans Bäckman, Svenskt Vatten Östersjön 100-årsvattenstånd
Nationellt nätverk för dricksvatten:
Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition
Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare
Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Länsstyrelserna: utökat uppdrag 2013 Regionala planer för klimatanpassningsarbetet Kartlägga
Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014
Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten Pär Aleljung 11 mars 2014 VAKA gruppen Medlemmarna kommer från kommunal nivå Geografiskt spridning Olika kompetenser/yrkesgrupper
Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK
Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK AGENDA VAS-Kommitténs rapporter 2006-2011 Utredningar 2011 Verksamhetsplan 2012 Ekonomi 2012 VAS-Kommitténs sammansättning 2012 VAS-rådets rapportserie ISSN 1653-8870
Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan Identifiering, värdering och prioritering av regionens vattenresurser Anna Edman och Per Sander, Ramböll Göteborg Identifiering
Extern bilaga 3. Översvämningar. i Ängelholms kommun. Åtgärdsöversikt
Extern bilaga 3 Översvämningar i Ängelholms kommun Åtgärdsöversikt Åtgärdsförslag 1 Vattenplan Fördjupad översiktsplanering avseende vatten Åtgärden avser en fördjupad översiktsplanering avseende vatten
Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län
Yttrande Sida 1 av 5 Regeringskansliet Justitiedepartementet Kansliet för krishantering shafagh.elhami@regeringskansliet.se Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län
Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat
M E D D E L A N D E M 1 3 5 O k t o b e r 2 0 0 7 Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat Sårbarheter för klimatförändringar och extremväder, samt behov av anpassning och anpassningskostnader En rapport
Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan
Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån
RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Tre huvudpunkter idag Risk och sårbarhetsanalysen som grund Förebyggande arbete Förberedelse och
Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns
Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist
Vatten Avlopp Kretslopp
Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar
Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?
Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när klimatet och samhället förändras? Mattias Gustafsson SGU Avdelningen Mark och grundvatten Enheten för hållbar vattenförsörjning mattias.gustafsson@sgu.se 2017-09-07
Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco
Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?
Vattenburna utbrott 1980-aug 2010
Introduktion Hur påverkas samhället, aktuella händelser Robert Jönsson, Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 12 10 8 6 4 2 0 1980 1982 1984
Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter
Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter Lars Rosenqvist Hydrogeolog lars.rosenqvist@sgu.se 018-17 90 76 2018-04-27 Sveriges dricksvattenförsörjning Kommunal vattenförsörjning Grundvatten
Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter
Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter Lars-Ove Lång, SGU Grundvatten inom vattenförvaltningen Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, 26-28 sep. Borås SGU Myndighet under Näringsdepartementet
Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen
DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per
YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,
HANDLÄGGARE: Tony Grantz, VA-ingenjör TELEFON 0522-63 88 40 tony.grantz@vastvatten.se Kommunledningskontoret kommun 451 81 UDDEVALLA Ert diarienummer: KS 2016/00310 Näringsdepartementets betänkande En
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm
VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm Rutiner för nödvattendistribution VAS-Rådets årsmöte 11 februari 2010 Krister Törneke, Tyréns Bild: Stockholm Vatten AB Idag har vi lärt oss en hel
Vattenskydd syfte och vårt regelverk
Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på
Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län
Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län 2011-10-21 Länsstyrelsen i Värmlands län Uppdragsnr 11001 Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län L
VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat
VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.
KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Välkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde. i Sörfjärden
Välkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde i Sörfjärden Dagordning Inledning Information om vattentäkten Varför upprättas vattenskyddsområden? Föreslagen utbredning av vattenskyddsområdet
för långsiktigt skydd (version ) Remiss från länsstyrelsen m.fl.
Jan Lind Administrativa avdelningen Telefon: 08-508 264 71 jan.lind@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2008-04-10 Dricksvattenförekomster i Stockholms län prioritering för långsiktigt skydd (version
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Vattenförsörjningsplan
Vattenförsörjningsplan Syfte Kommunerna att skyldiga att upprätta vattenförsörjningsplaner (Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag) Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med
Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag?
Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag? Lena Blad lena.blad@sgu.se Föreningen Vattens Hydrologisektion Seminarium Uppsala, 4 nov 2009 Vattenskyddsområden SGUs roll och arbete underlag för vår
Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare
Dricksvattenförsörjning Kalmar län Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare Hur är det tänkt? Kalmar län, våra förutsättningar Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län Hot & risker, fördjupad klimatanalys
5.4 VATTENFÖRSÖRJNING
5.4 VATTENFÖRSÖRJNING Aktualitetsansvarig: Vattenvårdsenheten (VVE) Kontaktperson: Ann Rane (VVE) 031-60 50 26 VF 1 (6) BESTÄMMELSER 3 KAP 8 MB Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar
Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna
Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna 2014-05-27 Klimatförändringar Konsekvenser för dricksvattenförsörjningen Vår förmåga att möta utmaningarna Organisation och verksamhetsstyrning Klimatförändring:
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat- och sårbarhetsutredning
Kontrollprojekt 2015
Sida 1 (8) Kontroll av dricksvatten faroanalys Livsmedelsverket anser att alla producenter och tillhandahållare av dricksvatten ska utföra faroanalys. Innehållet i faroanalysen varierar däremot beroende
Vattenförsörjningsplan Laxå. Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun
Vattenförsörjningsplan för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige i Laxå september 2011 Syftet: Upprättandet av vattenförsörjningsplanen är en del i det kommunala arbetet med att uppfylla miljömålen,
Skyddsområden för grundvattentäkter
Skyddsområden för grundvattentäkter Dricksvatten av god kvalitet vill alla ha Förbättrat skydd för våra grundvattentäkter En av våra viktigaste naturresurser är tillgången till vatten för vår vattenförsörjning.
Anmälan om registrering dricksvattenanläggning
1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,
Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta
Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt
Version I KROKOM KOMMUN HÄGGSJÖVIK FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR HÄGGSJÖVIKS GRUNDVATTENTÄKT 1(19) Krokom kommun. Projekt nr 180080140
1(19) KROKOM KOMMUN HÄGGSJÖVIK FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR HÄGGSJÖVIKS GRUNDVATTENTÄKT Version I Krokom kommun Projekt nr 180080140 Östersund 2012-10-29 2(19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 MOTIV FÖR ANSÖKAN...
Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016
Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290
BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 14106 Östersund 2016-01-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Orientering... 3 3 Potentiella
Skånes grundvattenresurser ur ett klimatperspektiv
Skånes grundvattenresurser ur ett klimatperspektiv Grundvatten Lina Lörmyr 2010 Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Skånes grundvattenresurser ur ett klimatperspektiv Länsstyrelsen
1 (6) Dnr 3378/2013. Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post:
1 (6) Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post: vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Livsmedelsverkets återrapportering till vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt
UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten
UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten Lovö Vattenverk Johanna Ansker Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Totalt 490 m3/dygn
Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån
Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-2011 12 10 8 6 4 0 1980 1982 1984 1986 1988
Klimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt?
Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten - Vad är vårt vatten värt? Kristianstad den 8 februari 2012 Arbetet med vattenskyddsområde Clas Magnusson Havs- och vattenmyndigheten HaVs ansvar kopplat till
Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet
Göteborg, 2013-04-17 Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Ekaterina Sokolova a, Thomas J.R. Pettersson a, Olof Bergstedt a,b, Fredrik Nyström c,d, Emma Berglind d, Olaf Dienus d, Malte
Grundvattnet i ett framtida klimat
Grundvattnet i ett framtida klimat Mattias Gustafsson Enheten för Hållbar vattenförsörjning 2018-09-06 Grundvattennivåer i framtiden Två regimtyper kommer att vara dominerande i slutet av seklet, utifrån
Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten
Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om
VA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.
9 Vatten och avlopp Tillgång till friskt dricksvatten och rening av avlopp är grundläggande funktioner i samhället. I Dalarna finns tillgång till grundvatten och ytvatten av god kvalitet och kvantitet.
Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN
Så här gör vi för att säkra upp vårt vattenskyddsområde 2016-11-16 BIRGER WALLSTEN, MÄLARENERGI AB AO VATTEN Västerås Mälarstaden Folkmängd: 146 000 Vatten i Västerås Ingår i det kommunalägda bolaget Mälarenergi
Yttrande angående regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010
2008-11-04 Tjänsteskrivelse Förbundsstyrelsen Dnr 0632/08 Yttrande angående regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 Regionplane- och trafiknämnden har beslutat att utan eget ställningstagande
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011
ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,
Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån
Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren
ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING
ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING ver 150824 Avgift för handläggningen tas ut enligt livsmedelslagstiftningen samt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas
9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Vattenskyddsområden. Monica Andersson
Vattenskyddsområden Monica Andersson Skydda dricksvatten Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden Tillstånd
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en
Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ansökan om
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Vad är vatten egentligen?
Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen
Mats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)
Mats Bergmark Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen) Min bakgrund: Projektledare Utredare regeringskansliet Produktionschef VA Konsultchef
Problem med vatten, eller?
Problem med vatten, eller? Vad kan vi hjälpa er med! och vad kan ni göra? Stf GD Göran Risberg Avd C Mark och grundvatten 2018-05-04 Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:
Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige
Sölvesborg Energi. - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG!
Sölvesborg Energi - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG! INNEHÅLL Våra förutsättningar Lovgivna uttagsmängder Utmaningar Vattenbehov Vattenkvalitet Reservvattenförsörjning Vattentillgång
Vattenskyddsområde för Svensbyfjärden Populärversion
Vattenskyddsområde för Svensbyfjärden Populärversion 2017-01-12 Bakgrund Vattnet är vårt viktigaste livsmedel och tillgången och kvaliteten på vatten för vattenförsörjning är en av våra mest betydelsefulla
VATTENFÖRFATTNINGAR SKYDD AV VATTENTÄKTER
VATTENFÖRFATTNINGAR SKYDD AV VATTENTÄKTER 2 Värdefullt vatten Trycket på vattenresurserna i den europeiska gemenskapen ökar ständigt på grund av den allt större efterfrågan på tillräckliga mängder vatten
NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN
NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN En gemensam strategi Box 622, 751 26 Uppsala www.livsmedelsverket.se INNEHÅLL 1 Inledning... 3 2 Strategi för Sveriges dricksvatten... 5 4 Dricksvattenförsörjning i
Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Krisseminarium Motverka och hantera kriser i dricksvattenförsörjningen. Lerum, 11 oktober 2016 VAKA. Erling Midlöv, Senior Advisor, VA SYD
Krisseminarium Motverka och hantera kriser i dricksvattenförsörjningen Lerum, 11 oktober 2016 VAKA Erling Midlöv, Senior Advisor, VA SYD Projektledare: Christina Nordensten, Livsmedelsverket Bitr. projektledare:
Föroreningsrisker för vattentäkter. Anpassning till förändrat klimat i Norrbotten
Anpassning till förändrat klimat i Norrbotten Föroreningsrisker för vattentäkter med hänsyn taget till konsekvenser av klimatförändringar, Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län har, liksom alla
VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare
Tack! VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Vår kommun En av Sveriges största kommuner 6032 invånare den 30 juni 2012
Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn
Anmälan om registrering avser: Ny dricksvattenanläggning (beräknas starta åååå-mm-dd): Befintlig anläggning (sedan åååå-mm-dd): Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning (till exempel ändrad
Skånes grundvattenresurser ur ett klimatperspektiv
Skånes grundvattenresurser ur ett klimatperspektiv Lina Lörmyr Student Examensarbete i miljö- och hälsoskydd, 30 hp Avseende magisterexamen MH2009:37 Handledare: Sten Backlund (EMG), Peter Dahlqvist &
NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN
NATIONELLT NÄTVERK FÖR DRICKSVATTEN Handlingsplan 2010-2013 Box 622, 751 26 Uppsala www.livsmedelsverket.se INNEHÅLL 1 Inledning... 3 Dricksvattenproduktion i Sverige... 4 Dricksvatten och planering...
DRICKSVATTENFÖREKOMSTER I STOCKHOLMS LÄN- PRIORITERINGAR FÖR LÅNGSIKTIGT SKYDD (VERSION )
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\18 Dricksvattenförekomster i Stockholms län, prioriteringar för långsiktigt skydd.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN
Cryptosporidium och Giardia
Cryptosporidium och Giardia rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta 2011-02 -15 reviderad 2017-01-30 Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket,
Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter
Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter Johan Åström (Tyréns AB) Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers) Källa: SGU (www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/berakningsmodell-for-grundvattennivaer)
Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi
Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Garnisonen 31 maj 2016 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-22 1 Uppdraget Naturvårdsverket
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis
KROKOMS KOMMUN ALSENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN ALSENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 1800 80414 Östersund 2015-03-31 2 (12) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Hänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU
Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser Magdalena Thorsbrink, SGU 20111130 Varför just en vattenförsörjningsplan? Syftet med en vattenförsörjningsplan är att säkerställa tillgången till
Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)
1 (6) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen