Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Transkript

1 Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning

2 Enskild & allmän dricksvattenförsörjning 1, 2 miljoner har egen brunn 2/ 3 bergborrade 1/ 3 grävda 8 miljoner har kommunalt vatten 3/ 5 ytvatten 1/ 5 grundvatten med inf. 1/ 5 grundvatten

3 Konsekvenser för yt- och grundvatten Kvalitets- och kvantitetsförändringar orsakat av; > Havsnivåförändringar > Extrem nederbörd - översvämning > Torka > Störningar i drift/åsknedslag, strömavbrott

4 Översvämningar Konsekvenser Anpassningsbehov Åtgärder

5 Översvämningar kan medföra Förändrad råvattenkvalitet bakterier, virus, parasiter färg okända /kända föroreningar Sämre skydd av råvatten Ojämnare tillgång på vatten - brist eller avbrott t.ex. genom Utslagen eller påverkad vattentäkt Översvämmade vattenverk (eller inträngning) Ledningsbrott översvämmad teknik (el, tele etc)

6 Drygt 6 % av kommunala grundvattentäkter i jord löper risk att ställas under vatten vid en översvämning Alvesta, 2004 Foto: E Winnfors, Cirkulation Figur: M Bergmark

7 Det händer idag, exempel på skyfall och stor nederbörd Foto Räddningstjänsten i Kristianstad Helge Å i Kristianstad i februari 2002 Foto MittSverige Vatten Den 27 augusti 2001 i centrala Sundsvall. Det började regna kl och bilden är tagen kl Foto Olof Bergstedt Mölndalsån i december 2006

8 Exempel på konsekvenser för ytvattenbaserad vattenförsörjning Successiva förändringar av vattenkvalitet i vattentäkter Ökad medelnederbörd under främst vinterhalvåret och varmare vintrar; Ökat humusläckage i tillrinningsområdet Ökad risk för näringsläckage till sjöar och vattendrag

9 Exempel på konsekvenser för grundvattenbaserad vattenförsörjning Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta Uppehållstiden i grundvattnet kan minska efter infiltration i samband med översvämningar/ höga nivåer i ytvattendrag Observera att virus tränger längre in i ett grundvattensystem än bakterier Bild Mats Bergmark Vattentäkt med inducerad infiltration Vid infiltration utan luftad markzon krävs längre uppehållstid i grundvattnet för tillräcklig reducering av smittämnen, inkl virus (minst dygn)

10 Exempel på konsekvenser för yt- och grundvatten Risker för kemiska föroreningar Ökad nederbörd och kraftiga skyfall eller översvämningar ökar föroreningsrisker från befintliga föroreningskällor Foto Arvika kommun

11 Exempel på konsekvenser Distributionsstörningar Större påfrestningar på ledningar i mark / ras- och skredrisker ökar på många håll i landet, enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen Foto MittSverige Vatten Foto Örnsköldsviks kommun Raserade ledningar i Sundsvall i samband med skyfall 2001 och en raserad huvudvattenledning i Örnsköldsvik i samband med skyfall 2008

12 Exempel på konsekvenser Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta Spridning av mikrobiologiska föroreningar ökar vid skyfall och översvämningar Foto Robert Jönsson Från betesmark Gödselhantering Avloppsvatten Dagvatten mm Örnsköldsvik, september 2008 Översvämmad avloppspumpstation Foto Örnsköldsviks kommun Ljungan, juli 2000 Översvämmad avloppspumpstation Foto Mitt Sverige Vatten

13 Exempel på konsekvenser Ökad risk för vattenburen smitta Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier Översvämning kan medföra ökad risk för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus *De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus *Där sådana risker finns måste en kompletterande desinfektion användas som exempelvis UV, membranfilter och/eller ozon

14 Vattenförsörjning - en kedja från täkt till kran Hur klarar vi ett förändrat klimat? Har vi bra planering? Har vi bra skydd? Klarar vi extremväder idag?

15 Vilka åtgärder behövs? Planering Fysiska åtgärder Krishantering

16 Planering Nya verksamheter regleras via fysisk planering enligt PBL så att konsekvenser av klimatförändringar beaktas Analysera sårbarheten för både klimatförändringar och extremväder Beakta klimatförändringar och extremväder i vattenförsörjningsplan Se över vattenskyddsområden, revidera befintliga och bilda nya Inventera risker och åtgärda föroreningskällor inom vattenskyddsområdets tillrinningsområde med stöd av miljöskyddslagstiftningen m.fl. Se till att kommunen har en adekvat reservvattenförsörjning Åtgärdsprogram enligt VFF (2004:660) bör ta hänsyn till klimatförändringar och extremväders påverkan på dricksvattenförekomster Tillse att åtgärder enligt översvämningsdirektivet inte motverkar skyddet av dricksvattenförekomster Åtgärder via Water Safety Plans

17 Fysiska åtgärder Robusta uthålliga tekniska system som står emot översvämningar/extremväder Tillräcklig beredningsteknik för sämsta råvattenkvalitet Inventering och tillsyn enligt MB över miljöfarliga verksamheter Se till att ytligt vatten inte kan rinna ner i kommunens vattentäkter Kontrollera den omättade zonens mäktighet vid bassänginfiltration Tillräcklig uppehållstid vid vattentäkter med inducerad infiltration Vid enskilda avlopp får inte dricksvattenbrunnar kontamineras Åtgärder för brunnar är redan idag kontaminerade av avlopp Åtgärd enligt VFF (2004:660) bör ta hänsyn till klimatförändringar och extremväders påverkan på dricksvattenförekomster Installera tidiga förvarningssystem

18 Krishantering Öka den mikrobiologiska säkerheten Möjlighet att hantera förändringar i råvattnets kvalitet, t.ex. desinfektion och tidig varning Reservvattenförsörjning Reservvattentäkt Annat distributionssystem Nödvattenförsörjningsutrustning Krisplaner dricksvatten och översvämning ska finnas med även i kommunens krisplan ÖVA! Kartlägg och kontakta; samverkanspartners, resurser (teknik och prylar ), entreprenörer, krisstödjande funktioner m.m.

19 En bra beredskap handlar också om att fånga tidiga varningssignaler, bl.a. för att undvika dålig vattenkvalitet! Vid kris kan stöd och coachning fås av: Foto Göteborg Vatten En av övervakningsstationerna för vattenkvalitet i Göta älv Larmnummer Se även:

20 Klimatförändringarnas konsekvenser från Svealand och norrut Det blir successivt varmare framför allt vintertid. Medelnederbörden ökar vintertid. Vattentillgångarna ökar. Risken för översvämningar ökar. (På sikt (e. 2050) kan översvämningsrisker minska i delar av Norrlands/Svealands inland (utebliven snösmältning)). Risken för kraftiga skyfall (lokala översvämningar) och torka ökar sommartid. Osäkerhet råder om frekvensen kraftiga stormar ökar eller inte. Havets nivå stiger. Längs norrlandskusten reduceras höjningen av landhöjningen.

21 Klimatförändringarnas konsekvenser i sydöstra Sverige Det blir successivt varmare framför allt vintertid. Medelnederbörden ökar vintertid. Extrema väder ökar, det gäller både nederbörd per tillfälle (skyfall) och risken för torka sommartid i sydöstra Sverige. Vattentillgångarna minskar i sydöstra delen av Sverige p g a underskott i vattenbalansen. Risken för översvämningar ökar främst under hösten och vintern. Osäkerhet råder om frekvensen kraftiga stormar ökar eller inte. Havets nivå stiger.

22 Klimatförändringarnas konsekvenser i sydvästra Sverige Det blir successivt varmare framför allt vintertid. Medelnederbörden ökar - vintertid. Vattentillgångarna ökar. Risken för översvämningar ökar främst under hösten och vintern. Risken för både kraftiga skyfall (och plötsliga lokala översvämningar) och torka ökar sommartid. Osäkerhet råder om frekvensen kraftiga stormar ökar eller inte. Havets nivå stiger.

23 Slutord Vattnet är vårt viktigaste livsmedel Nyttja de olika verktyg/möjligheter som finns för att få ett heltäckande skydd Samarbeta! Tack för uppmärksamheten!