Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med
|
|
- Ann-Christin Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån Jordens globala medeltemperatur ökar i en takt som aldrig förr 1
2 Sveriges medelnederbörd ökar Extremväder -det kan slå åt båda håll Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden Foto Ökat humusinnehåll i vatten 2
3 Ökat humusläckage från skogsmark t ex vid en blöt vinterskog Julafton 2006 i Sundsvall Foto Mats Bergmark Norrtälje kommun Kommunen växer, vattenbrist inom 10 år Anslutning till Norrvatten med en 5 mil lång ledning. Norrvatten förser idag 13 kommuner med vatten från Mälaren. Beräknad kostnad ca en halv miljard, färdigställd Innebär höjning av taxorna med % fram till dess. 3
4 Bolmen, Sveriges 10:e största sjö Färg och järndosering, Ringsjöverket Färg (Abs 436 nm, 1/m) Järndos (g lösning/ kubikmeter vatten) Järndos Färg 35 0 maj 2000 maj 2001 maj 2002 maj 2003 maj 2004 maj 2005 maj 2006 maj 2007 maj 2008 Datum 14 kommuner anslutna ca Ytterligare 8 kommuner i NV Skåne och södra Halland ( pe) Problem ställning bl.a. brunifiering, kapacitet, reservvattentäkt SYDVATTEN 4
5 Varmare och näringsrikare ytvatten ökar risken för algblomning Foto Per Ericsson Vatten är en av världens absolut bästa föroreningsspridare Kraftig nederbörd och översvämningar kan mobilisera fler och mer föroreningar i tillrinningsområden för både yt- och grundvattentäkter. Översvämningar ökar risken för föroreningsutsläpp i tillrinningsområde för vattentäkter Foto Arvika kommun 5
6 Ökande föroreningsrisker vid skyfall eller översvämning Föroreningskälla (enkätsvar från 226 svenska huvudvattentäkter som försörjer 5,5 miljoner människor) Antal vattentäkter med påtaglig riskökning Avfallsupplag 7 3 Dagvatten från stadsmiljö 13 9 Dagvatten från industrimark Annan förorening från industrimark 14 8 Förorening från förorenad mark 17 7 Kommunal avloppsrening Petroleum hantering/förvaring 29 7 Djurhållning Förorening från väg Jordbruksmark Källa: Klimat- och sårbarhetsutredningen Antal vattentäkter med mycket stor riskökning Även ökad risk för mikrobiologisk föroreningar Bräddningar från avloppsledningar och avloppsverk. Avsköljning betesmark En gödselhög i ett skyddsområde Dagvatten Gödselhantering Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier!! Men, den mikrobiologiska hotbilden börjar förändras. Riskerna för vattenburen smitta genom parasiter och virus ökar. De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Virus överlever längre i grundvatten än bakterier Där risker finns måste en kompletterande desinfektion användas som exempelvis UV, ozon eller ultra-/nanofilterteknik. 6
7 Inducerad infiltration och stigande vattennivåer Kortare uppehållstid vid kraftig stigande vattennivåer Bild Mats Bergmark Konstgjord infiltration av ytvatten till grundvatten Den luftade markzonen har stor betydelse för reduktion av bakterier/virus Vid höga flöden stiger grundvattennivåerna och den luftade markzonen minskar större risk för smitta i grundvattnet Bild Mats Bergmark 7
8 Översvämning ovanpå grundvattnet i grusås Foto Mats Bergmark Översvämning i brunnsområde Småland 2004 Foto Erik Winnfors Översvämning vid vattenverk Småland 2004 Foto Erik Winnfors 8
9 Förändrat klimat= Förändrad vattenkvalitet Förändrad grundvattenbildning - förändrad kemi och biologi. metaller, radon, fluor, klorid, BAM etc Höga flöden/vattentemperaturer - förändrad omsättning - förändrad biologi, färgtal, organiskt material, algblomning etc - risk för ökning av bakterier, virus, protozoer etc E/B2,SMHI HBV-RCA3, hela året Förändring i avrinning (%) > < -40 Klimatanpassning av VA-systemen Många forskningsprojekt är under uppstartande: LTU,Klimatanpassning av avloppssystem ( ) Målet är att ge kommunerna en åtgärdskatalog som stöd i deras arbete med att anpassa avloppssystemen till framtida klimatförändringar. SVU och Formas Bl.a. brunifiering av råvatten Länsstyrelsen i Norrbotten: Hur påverkas vattentäkterna i Norrbotten av ett framtida klimat Vattentäkters sårbarhet och riskbild några exempel från verkligheten 9
10 Olika vattentäkter är olika uppbyggda och därmed olika sårbara! Sårbarhet = Motståndskraft mot föroreningar inom ett område Sårbarhet grundvattentäkter Beror huvudsakligen på geologiska förhållanden Källa SGU Sårbarhet ytvattentäkter Utsläpp direkt på vattenyta: Extremt hög sårbarhet Utsläpp på kringliggande mark: Hög sårbarhet om kraftig ytavrinning (täta jordar, diken, stor marklutning, lite vegetation) Låg sårbarhet om liten ytavrinning (genomsläppliga jordar, inga ytvattendrag, liten marklutning, mycket vegetation) 10
11 Sårbarhet - Grundvatten! Sårbarhet Ytvatten! Bergen, Norge sjuka Galway, Irland 2007 Minst 242 sjuka Nokia, Finland sjuka Lilla Edet, 2008 Fler än 500 sjuka Walkerton, sjuka, 7 dog Vattenburna utbrott 11
12 Exempel på vattenburet sjukdomsutbrott i en ytvattentäkt Giardiautbrottet i Bergen 2004 kostade 47 miljoner norska kronor, ca SEK/drabbad Giardia är en klortålig parasit som passerad vattenverkets reningssteg. Nokia 2007 Påvisade bl.a. campylobacter, norovirus, giardia och salmonella i dricksvattnet abonnenter drabbades insjuknade varav sökte vård Orsaken var en felkoppling 450 kbm utgående avloppsvatten gick ut i dricksvattennätet under 2 dygn VA-chefen utsågs efteråt till syndabock och fick avgå Vattenburen smitta 12
13 Walkerton, Kanada maj 2000 Mycket häftiga regn och nederbördsmängder Gödsling av jordbruksmark i närheten av brunn 5 Otillräcklig övervakning av vattenbehandling (klorering, flöden och turbiditet) EHEC och Campylobacter Dåliga regelverk och rutiner på tillsyn, vattenskyddsområden, rutiner mm Walkerton, Kanada maj 2000 Kommun med invånare Ca insjuknade 65 behövde sjukhusvård 27 fick hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) 7 avled Stor utredning och utfrågning startade hösten 2000 Resulterade i omfattande rekommendationer till hela provinsen och Kanada Kemisk förorening 13
14 Gamla synder - miljöbrott Gamla synder okända effekter Gamla synder Miljöbrott!! 14
15 Omedvetet sabotage Vissa risker måste vi tyvärr leva med. Det är dock viktigt att vi är medvetna om vilka riskerna är, dess konsekvenser och planerar hur vi ska agera om olyckan är framme. Viktigt för att klara vattenförsörjning i Sverige Analysera sårbarheter, varje vattenförsörjningssystem är unik, RSA Skydd av vattentäkter Där behov finns - öka den mikrobiologiska säkerheten Hantera förändringar i råvattnets kvalitet, trendanalyser Främst i sydöstra Sverige planera för viss vattenbrist Säkra distributionen för större påfrestningar Beredskap att hantera händelser Klarar vi detta är Sverige ett gynnat land då kommer vi stå välrustade inför framtiden! 15
Vattenburna utbrott 1980-aug 2010
Introduktion Hur påverkas samhället, aktuella händelser Robert Jönsson, Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 12 10 8 6 4 2 0 1980 1982 1984
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån
Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-2011 12 10 8 6 4 0 1980 1982 1984 1986 1988
Per Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser Roland Lindqvist Seminarium Länsstyrelsen Stockholm, 4 maj 2011 Översikt av presentationen Introduktion Livsmedel och hälsokonsekvenser
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån
RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Tre huvudpunkter idag Risk och sårbarhetsanalysen som grund Förebyggande arbete Förberedelse och
HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD
HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD I gruppen fysisk planering: Henrik Kant, Göteborg Vatten Ulf Thysell, VA SYD Hans Bäckman, Svenskt Vatten Östersjön 100-årsvattenstånd
Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat
M E D D E L A N D E M 1 3 5 O k t o b e r 2 0 0 7 Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat Sårbarheter för klimatförändringar och extremväder, samt behov av anpassning och anpassningskostnader En rapport
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län
Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län 2011-10-21 Länsstyrelsen i Värmlands län Uppdragsnr 11001 Riskbedömning dricksvattentäkter i ett förändrat klimat, Värmlands län L
Föroreningsrisker för vattentäkter. Anpassning till förändrat klimat i Norrbotten
Anpassning till förändrat klimat i Norrbotten Föroreningsrisker för vattentäkter med hänsyn taget till konsekvenser av klimatförändringar, Norrbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län har, liksom alla
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK
Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK AGENDA VAS-Kommitténs rapporter 2006-2011 Utredningar 2011 Verksamhetsplan 2012 Ekonomi 2012 VAS-Kommitténs sammansättning 2012 VAS-rådets rapportserie ISSN 1653-8870
Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?
Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när klimatet och samhället förändras? Mattias Gustafsson SGU Avdelningen Mark och grundvatten Enheten för hållbar vattenförsörjning mattias.gustafsson@sgu.se 2017-09-07
UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten
UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten Lovö Vattenverk Johanna Ansker Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Totalt 490 m3/dygn
Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Per Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Norrvatten Distributionsområde Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten AGENDA Vattenkedjan - sårbarhet Lagstiftning styrka / svagheter? Risk- sårbarhetsanalyser (WSP)
VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat
VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011
Utmaningen säkrare dricksvatten
Utmaningen säkrare dricksvatten Bild: Mats Bergmark, (Myndigheten för samhällsberedskap) Viktor Bergion Chalmers tekniska högskola DRICKS Centrumbildning för dricksvattenforskning Luleå 2016-02-16 DRICKS
Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016
Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290
Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare
Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Länsstyrelserna: utökat uppdrag 2013 Regionala planer för klimatanpassningsarbetet Kartlägga
VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare
Tack! VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Vår kommun En av Sveriges största kommuner 6032 invånare den 30 juni 2012
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat- och sårbarhetsutredning
Dricksvattenburna sjukdomsutbrott
Dricksvattenburna sjukdomsutbrott Caroline Schönning Enheten för övervakning och samordning Mikrobiologiska risker hur kan vi säkra kvaliteten på dricksvattnet? Gävle 25 oktober 2016 Nordiskt dricksvattenprojekt
Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten
Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker
Anmälan om registrering dricksvattenanläggning
1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,
Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta
Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis
Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014
Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten Pär Aleljung 11 mars 2014 VAKA gruppen Medlemmarna kommer från kommunal nivå Geografiskt spridning Olika kompetenser/yrkesgrupper
Yttrande angående regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010
2008-11-04 Tjänsteskrivelse Förbundsstyrelsen Dnr 0632/08 Yttrande angående regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 Regionplane- och trafiknämnden har beslutat att utan eget ställningstagande
Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt
Dricksvattenproduktion i vattnets kretslopp Linda Parkefelt Seminarium om dricksvatten Skåneländska Gastronomiska Akademin och Lunds Universitet 18 okt 2017 Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp Människan
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande
Extern bilaga 3. Översvämningar. i Ängelholms kommun. Åtgärdsöversikt
Extern bilaga 3 Översvämningar i Ängelholms kommun Åtgärdsöversikt Åtgärdsförslag 1 Vattenplan Fördjupad översiktsplanering avseende vatten Åtgärden avser en fördjupad översiktsplanering avseende vatten
Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur
Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län
1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är
Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter
Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter Lars Rosenqvist Hydrogeolog lars.rosenqvist@sgu.se 018-17 90 76 2018-04-27 Sveriges dricksvattenförsörjning Kommunal vattenförsörjning Grundvatten
Nationellt nätverk för dricksvatten:
Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition
Vad är vatten egentligen?
Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen
Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun
Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt
2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?
2011-04-27 Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? Britt-Marie Pott Exempel på två olika verktyg Norska ODP och GDP Svenska
Livsmedelsföretagare. Anläggning. Faktureringsadress. (uppgifter för registrering) Härryda kommun. Miljö- och hälsoskydd.
Miljö- och hälsoskydd ANMÄLAN DRICKSVATTENANLÄGGNING (uppgifter för registrering) Ny anläggning eller ägarbyte Härryda kommun Miljö- och hälsoskydd 435 80 Mölnlycke Annat (ex. ändring av verksamhet) Livsmedelsföretagare
Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna
Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna 2014-05-27 Klimatförändringar Konsekvenser för dricksvattenförsörjningen Vår förmåga att möta utmaningarna Organisation och verksamhetsstyrning Klimatförändring:
Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter
Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter Johan Åström (Tyréns AB) Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers) Källa: SGU (www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/berakningsmodell-for-grundvattennivaer)
Per Ericsson Norrvatten
Per Ericsson Norrvatten Distributionsområde Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten UTMANINGAR FÖR BRANSCHEN HUMUS OCH FÖRORENINGAR Fokus ytvattenverk Naturliga organiska ämnen, (NOM),
Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning
Sid 1 (4) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning * = Obligatorisk uppgift 571 80 Nässjö 0380-51 80 00, samhallsplaneringskontoret@nassjo.se Enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30. Anläggning
9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Cryptosporidium och Giardia
Cryptosporidium och Giardia rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta 2011-02 -15 reviderad 2017-01-30 Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket,
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING
ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING ver 150824 Avgift för handläggningen tas ut enligt livsmedelslagstiftningen samt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas
för långsiktigt skydd (version ) Remiss från länsstyrelsen m.fl.
Jan Lind Administrativa avdelningen Telefon: 08-508 264 71 jan.lind@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2008-04-10 Dricksvattenförekomster i Stockholms län prioritering för långsiktigt skydd (version
YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,
HANDLÄGGARE: Tony Grantz, VA-ingenjör TELEFON 0522-63 88 40 tony.grantz@vastvatten.se Kommunledningskontoret kommun 451 81 UDDEVALLA Ert diarienummer: KS 2016/00310 Näringsdepartementets betänkande En
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning
Kontrollprojekt 2015
Sida 1 (8) Kontroll av dricksvatten faroanalys Livsmedelsverket anser att alla producenter och tillhandahållare av dricksvatten ska utföra faroanalys. Innehållet i faroanalysen varierar däremot beroende
KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten
ANMÄLAN 1(5) Dricksvatten Samhällsbyggnadskontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING AV DRICKSVATTENANLÄGGNING enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Till anmälan skall bifogas Samtliga skall skicka in följande:
Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan
Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Underlag för Regional Vattenförsörjningsplan Identifiering, värdering och prioritering av regionens vattenresurser Anna Edman och Per Sander, Ramböll Göteborg Identifiering
Provtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Dricksvattenutredningen
Dricksvattenutredningen Folke K Larsson Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning Seminarium 31 maj 2016 - Direktiv 2013:75, 2014:73, 2015:54 - Delbetänkande SOU 2014:53 (materialfrågor) - Delbetänkande
Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?
Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Presentation av delar av projektet Sensation III, finansierat av VINNOVA och Svenskt Vatten Utveckling Mats Eriksson,
Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader
- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader Bo Thunholm Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Liselotte Tunemar, Helena Whitlock, Robin Djursäter Nationella konferensen 15 april 2015 Nationella konferensen,
Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
1 (5) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Till anmälan ska bifogas Samtliga ska skicka in följande: Situationsplan som visar vattentäkt (brunn), vattenverk,
Vattenskydd syfte och vårt regelverk
Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på
Grundvatten i ett förändrat klimat. Emil Vikberg, SGU
Grundvatten i ett förändrat klimat Emil Vikberg, SGU Emil.vikberg@sgu.se Grundvattenregimer Visar grundvattnets variation över året och hur dessa varierar i landet Norra Sverige Snösmältning Mellersta
RSA Risk- och sårbarhetsanalys
RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om
Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi
Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning
Mats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)
Mats Bergmark Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen) Min bakgrund: Projektledare Utredare regeringskansliet Produktionschef VA Konsultchef
ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS
Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS ANMÄLAN om Dricksvattenanläggning (enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30) Ansökan/anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Befintlig dricksvattenanläggning
Grundvattnet i ett framtida klimat
Grundvattnet i ett framtida klimat Mattias Gustafsson Enheten för Hållbar vattenförsörjning 2018-09-06 Grundvattennivåer i framtiden Två regimtyper kommer att vara dominerande i slutet av seklet, utifrån
Provtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)
1 (6) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen
Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan om registrering av
Miljökontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING DRICKSVATTENANLÄGGNING. Anmälan avser (ett eller flera alternativ) Livsmedelsföretagaren Företagets namn
Version 2018-05-24 1(5) Miljökontoret ANMÄLAN OM REGISTRERING DRICKSVATTENANLÄGGNING Anmälan avser (ett eller flera alternativ) Ny dricksvattenanläggning Befintlig dricksvattenanläggning Betydande ändring
Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB
Skellefteå framtida vattenförsörjning Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB Föredragets huvuddelar Historik
ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,
Projekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida
Projekt Johannishusåsen För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida vattenförsörjning Försök med infiltration i Johannishusåsen Sedan en tid tillbaka pågår försöksverksamhet med infiltration av vatten
Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20
Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...
ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Skickas till: Tranås kommun Bygg- och miljöförvaltningen TRANÅS. bygg livsmedel miljö
bygg livsmedel miljö ANMÄLAN om dricksvattenanläggning (enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30) Skickas till: Tranås kommun Bygg- och miljöförvaltningen 573 82 TRANÅS Ansökan/anmälan avser Ny dricksvattenanläggning
VA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.
9 Vatten och avlopp Tillgång till friskt dricksvatten och rening av avlopp är grundläggande funktioner i samhället. I Dalarna finns tillgång till grundvatten och ytvatten av god kvalitet och kvantitet.
Vad hände i Östersund?
Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 Hiltula, Miljöchef Johnson, VA-chef 1 Misstanken Under november hittade labbet på sjukhuset krypto hos patienter 24 november kontaktar smittskyddsläkaren miljö
RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015
RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December 2016 Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015 Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015 Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter,
Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare
Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Dricksvatten på SLV Forskning och utveckling (riskvärdering) Kontroll och stöd (riskhantering) Regelarbete nationellt
Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion
Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion Aktuellt Dricksvattenutredningen presenterades 26 april. Remissen 30 november. Aktuell tidigast inför 2018. Livsmedelsverket har fortsatt samordning i instruktionen
Sökande Livsmedelsföretagarens och/eller företaget/firmans namn
1(5) Anmälan/ansökan avser Anmälan om registrering Ansökan om godkännande Ny drickvattenanläggning Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, t ex ändrad beredning, ändrad
Kunskapsstöd för olycka vid vattentäkt Per-Erik Nyström per-erik.nystrom@slv.se Livsmedelsverket
Kunskapsstöd för olycka vid vattentäkt Per-Erik Nyström per-erik.nystrom@slv.se Livsmedelsverket Aktörsberoende handlingsplaner Från handbok till app. till en del i Geodataportalen! Verktyget har utvecklats
Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ansökan om
Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte
Hänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Skånes grundvattenresurser ur ett klimatperspektiv
Skånes grundvattenresurser ur ett klimatperspektiv Grundvatten Lina Lörmyr 2010 Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Skånes grundvattenresurser ur ett klimatperspektiv Länsstyrelsen
REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN
Bergs kommun Regionala prioriteringar inom kommunen:»» Fyra grundvattenresurser i jord: G2, G3, G6, G7, i anslutning till fyra sjöar per vattendrag med möjlighet till inducering: Y1-Y4.»» Två sjöar som
Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning
Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning Verksamhetens namn Enligt Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten SLVFS 2001:30 Detta häfte har tagits fram som hjälp till framtagning
Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar
Parametrar normal råvattenundersökning Parameter Enhet Kommentar E. coli /ml Visar på färsk avföringspåverkan. Halter över 10/ml indikerar behov av minst två barriärer för bakterier, virus och parasiter.