Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten
|
|
- Oliver Falk
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA
2 Mikrobiologiska dricksvattenrisker Gemensamma mål Handbok och utbildningsmaterial om mikrobiologiska dricksvattenrisker Underlag för bättre risk- och sårbarhetsanalyser Öka kunskap om mikrobiella dricksvattenrisker Bättre stöd till dricksvattenproducenter 1. Hur förorenat av sjukdomsframkallande mikroorganismer är ytråvatten i Sverige och räcker det med att analysera indikatororganismer? 2. Varifrån kommer utsläpp av mikrobiologiska föroreningar till ytråvatten och hur kan vi upptäcka dem i tid för att minska smittspridning? 3. Hur många blir sjuka av dricksvattnet och vilka åtgärder är effektiva för att reducera mikrobiologiska risker i dricksvattenförsörjningen?
3 Hälsoeffekter av planerade förändringar i produktion och oplanerade händelser i distribution av kommunalt dricksvatten Jonas Toljander, Livsmedelsverket Mål: Bättre uppfattning om hur många som blir sjuka av dricksvattnet Bättre kunskap om hur oplanerade händelser i dricksvattenproduktion och distribution påverkar risken att bli sjuk av dricksvattnet Bättre kunskap om planerade händelser som byte av råvattentyp och förändringar i beredningen Hur? Fallstudier där förändringar genomförs: - information från producenten - frågor till befolkningen via SMS löpande - data från Sjukvårdrådgivningen Samarbete med och bevakning av ett antal kommuner m a p oplanerade händelser
4 Riskklassning av svenska ytråvatten Syfte Kartlägga mikrobiologisk kvalitetsstatus på landets ytråvatten och riskklassa dessa med hänsyn till framtida klimatförändringar för att kunna bistå dricksvattenproducenter med ett stöd för riskbedömningar och råd för beredskapshöjande åtgärder.. Effekter förbättrad kännedom om landets råvattenkvalitet avseende indikatorer och patogener samt korrelationen dem emellan stärkt bedömningsunderlag för dricksvattenproducenterna synliggörande av brister med nuvarande provtagningsrutiner som kan ligga till grund för utformande av riktlinjer/rekommendationer för framtida övervakning av råvattenkvalitet beredskap för analys av sjukdomsframkallande mikroorganismer vid vattenburna sjukdomsutbrott
5 Hur? Följa ett antal representativa ytvattenverk under drygt ett år Indikatoranalyser 2 ggr/vecka och patogenanalyser varannan vecka Oftare vid händelser som påverkar råvattenkvalitén Information om händelser under provtagningsperioden Kartlägga föroreningskällor och återkommande händelser Samla in klimatdata
6 Val av patogener - Salmonella - Campylobacter - STEC (VTEC) (eg toxingenerna) Egen UF-metod O157, O26 - Norovirus - Cryptosporidium - Giardia Egen UF-metod ISO 15553:2006E Envirochekfiltrering
7 Indikatorer Koliforma bakterier E. coli Enterokocker Antal odlingsbara vid 22 C, 3 dygn Presumtiva Clostridium perfringens Somatiska kolifager COD Turbiditet Färgtal
8 Urval av provplatser 9 under hösten 2013 Kriterier: Två vattendrag och resten sjöar Tillräcklig bemanning för att provtagningen ska fungera Representativa Inga planerade förändringar i råvattenintag under projekttiden PCA Principal Component Analysis Parametrar: COD-Mn, turbiditet, nederbörd, E. coli och koliforma bakterier
9
10 Hollow Fiber Ultrafilter Mikroorganismer Stora olösliga molekyler Filtrerat vatten Ihåliga fibrer Vattenprov
11 Eluat efter koncentrering ca 100 ggr (60 l ca 600 ml) 1/3 1/3 1/3 MPN-anrikning MPN-anrikning qpcr Campylobacter STEC / Salmonella norovirus Detektionsgräns 0,06 cfu/l råvatten 0,06 cfu/l?
12 Parasiter från L till 50 µl Centrifugering Immunomagnetisk separation Infärgning Mikroskop - Räkna - verifiera
13 Resultat patogener (fem provomgångar) Organism Antal positiva /analyserade Antal vattenverk STEC (MPN/l) 7 / ,86 Salmonella (MPN/l) 2 / ,18 Campylobacter (MPN/l) 21 / Cryptosporidium oocystor (konfirmerade/100 l) Giardia cystor (konfirmerade/100 l) 3 / /26 - Norovirus (pe per liter)??? Lägst -högsta Enkät om föroreningsskällor och återkommande händelser
14 Framtiden Välja ut fem vattenverk Provtagning under ca 16 månader på fem vattenverk Indikatorer 2ggr/vecka vattenverksspecifik enkät Patogener varannan vecka Tätare vid händelser Hösten 2015 Bearbeta resultat och komplettera med klimatdata Ta fram handboken om mikrobiologiska drickvattenrisker
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning
Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten
Svenskt Vattens Seminarium om vattenskydd, 20171024, Stockholm Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av svenska ytråvatten Verktygslåda
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011
Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar
Parametrar normal råvattenundersökning Parameter Enhet Kommentar E. coli /ml Visar på färsk avföringspåverkan. Halter över 10/ml indikerar behov av minst två barriärer för bakterier, virus och parasiter.
Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten
Nationell handläggarträff för länsstyrelsernas vattenskyddshandläggare, 20170208, Stockholm Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande
Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder
Vattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI
VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen OMRÅDEN INOM EPIDEMIOLOGI Prospektiv Kohortstudie Jonas Toljander,
Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten
Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten Cryptosporidium Cryptosporidium Cryptosporidium och Giardia
Mikrobiologiska dricksvattenrisker ur ett kretsloppsperspektiv
Rapport nr 6-2012 Mikrobiologiska dricksvattenrisker ur ett kretsloppsperspektiv - behov och åtgärder av Rikard Dryselius LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Innehåll... 1 Sammanfattning...
Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält
Vattenburna smittor hur kan vi hjälpas åt för att bedöma och hantera risker? Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Avlopps? rening Vattentäkt Bakgrund Förorenat råvatten är ofta
HANDBOK. Mikrobiologiska risker i ytråvatten DRICKSVATTENRISKER. Serien för dricksvattenrisker Ett samarbetsprojekt
HANDBOK DRICKSVATTENRISKER Mikrobiologiska risker i ytråvatten Serien för dricksvattenrisker Ett samarbetsprojekt ISBN 978-91-7714-249-2 Förord När Livsmedelsverket fick samordningsansvaret för dricksvatten
Provtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Cryptosporidium och Giardia
Cryptosporidium och Giardia rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta 2011-02 -15 reviderad 2017-01-30 Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket,
Små dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar
Information om små dricksvattenanläggningar Information om regler för dig som producerar och tillhandahåller dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet Små dricksvattenanläggningar Information
Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning
Nationell dricksvattenkonferens, 20181024 Västerås Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning rikard.dryselius@slv.se Bakgrund 1. Mikrobiologiskt förorenat råvatten
Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
KVALITETSSÄKRA MILJÖANALYSER. Vattenundersökningar, Mikrobiologiska analyser & Svensk Standard
KVALITETSSÄKRA MILJÖANALYSER Seminariedag, SIS Vattenundersökningar, Mikrobiologiska analyser & Svensk Standard Tommy Šlapokas Mikrobiologiska enheten, Livsmedelsverket tommy.slapokas@slv.se Tommy Šlapokas
Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016
Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290
Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta
Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt
Per Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013. vattenprover? Fredrik Nyström
VISK Hur går vi tillväga för att analysera virus från vattenprover? Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013 Fredrik Nyström Agenda Problematiken kring virusanalyser i råvatten Analysmetodik för virus i: Råvatten
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400
Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten
Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Projektbeskrivning 2013-12-05 Andreas Lindhe Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning andreas.lindhe@chalmers.se DRICKS Centrum
Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS
Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Här hittar du information om varje mikrobiologisk dricksvattenparameter med ett gränsvärde i bilaga 2 till SLVFS 2001:30.
DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken
Skagersviks vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller Livsmedelsverkets krav. Om någon parameter inte uppfyller
Fekal källspårning i ytråvatten
Kunskapsseminarium om mikrobiologiska dricksvattenrisker 20161025, Hotel Clarion WINN, Gävle Fekal källspårning i ytråvatten Rikard Dryselius Varför källspåra? Vid inrapporterade dricksvattenburna sjukdomsutbrott
Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt
Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Sammanfattning av Rapport 2011-18 Svenskt Vatten Utveckling
DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen
Lindholmens vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten Jonas Toljander Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och
ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A
Ackrediterings omfattning ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A001119-002 Mikrobiologisk analys Livsmedelanalys Aeroba mikroorganismer Anaeroba sulfidreducerande bakterier Clostridium perfrings
Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron
Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet
Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg 2017 04 27 Vilka risker finns i dricksvattenförsörjningen? Vattenbrist (kvantitetsrisk)
Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet
Göteborg, 2013-04-17 Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Ekaterina Sokolova a, Thomas J.R. Pettersson a, Olof Bergstedt a,b, Fredrik Nyström c,d, Emma Berglind d, Olaf Dienus d, Malte
små dricksvattenanläggningar
Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar
Provtagning av dricksvatten 2011
Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk
Dricksvattenburna sjukdomsutbrott
Dricksvattenburna sjukdomsutbrott Caroline Schönning Enheten för övervakning och samordning Mikrobiologiska risker hur kan vi säkra kvaliteten på dricksvattnet? Gävle 25 oktober 2016 Nordiskt dricksvattenprojekt
Provtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Vattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 4 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 12 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning
Mikrobiologiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern
Schysst vatten i kranen?
Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har
Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?
Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Presentation av delar av projektet Sensation III, finansierat av VINNOVA och Svenskt Vatten Utveckling Mats Eriksson,
Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander
Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund
Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
1 (6) Dnr 3378/2013. Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post:
1 (6) Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post: vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Livsmedelsverkets återrapportering till vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt
Råvattenkontroll. Krav på råvattenkvalitet 2008-12-08
Råvattenkontroll Krav på råvattenkvalitet ii Förord Det är viktigt att råvaran till vårt viktigaste livsmedel, dricksvatten, håller en hög kvalitet. Svenskt Vatten har goda erfarenheter av vattenskydd
Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A
Ackrediteringens omfattning 208-02-2 206/2905 Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A0002-00 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al SS
Laboratorier ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A Livsmedel Ja Nej
Ackrediterings omfattning Laboratorier ALcontrol AB Malmö Ackrediteringsnummer 1006 Malmö A001119-002 Mikrobiologisk analys Livsmedelanalys Aeroba Anaeroba sulfidreducerande bakterier Clostridium perfrings
VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare
Tack! VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare Vår kommun En av Sveriges största kommuner 6032 invånare den 30 juni 2012
Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk
1 (9) Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk Uppgifter om anläggning, drift- och provtagningsansvarig Anläggningens namn Fastighetsbeteckning
RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån
RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Tre huvudpunkter idag Risk och sårbarhetsanalysen som grund Förebyggande arbete Förberedelse och
Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A000078-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Hårdhet, totalt SS 028161, utg
Isprojektet 2012. Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN
MILJÖFÖRVALTNINGEN Isprojektet 2012 Mikrobiologisk provtagning av is En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand Juni 2012 1 Syfte 1 SYFTE Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning
Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning
Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Namnet på verksamheten Datum
ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20
ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20 Sida 1 (3) Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning. Lokalen beräknas vara klar den.. Befintlig dricksvattenanläggning,
Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter
Rapport Nr 211 2 (2:a revidering) Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter Smittskyddsinstitutet Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling)
Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l
Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4
Is i livsmedelsanläggningar
Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Syfte Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning undersöka den mikrobiologiska kvaliteten på
Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter
Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter Jakob R Ottoson Sveriges lantbruksuniversitet Statens Veterinärmedicinska Anstalt Learning objectives Pathogens Which ones are we talking about? Where
Kontrollprojekt 2015
Sida 1 (8) Kontroll av dricksvatten faroanalys Livsmedelsverket anser att alla producenter och tillhandahållare av dricksvatten ska utföra faroanalys. Innehållet i faroanalysen varierar däremot beroende
Medicintekniska produkter Ja Nej. Gel-clot Läkemedel Ja Nej Gel-clot Medicintekniska produkter Ja Nej USP 2013 <85>, <161> Gel-clot Läkemedel Ja Nej
Ackrediteringens omfattning Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A004139-001 Mikrobiologisk analys Candida albicans, Endotoxin,, semi Endotoxin, Enterobacteriacea e examination: Ph.
Från vattenprov till analys i laboratoriet snabba och säkra analyser, går det?
Från vattenprov till analys i laboratoriet snabba och säkra analyser, går det? Lena Tryggvason Eurofins Food & Agro Jönköping 2013-09-11 www.eurofins.com Vatten tillväxt, risk för smitta Försämring av
ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning
ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning Sida 1 (3) Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning. Lokalen beräknas vara klar den.. Befintlig dricksvattenanläggning, ny ägare, från och med den Sökande/Verksamhetsutövare
Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd
Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, 21 januari 2010 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress
Laboratorier ALcontrol AB Karlstad Ackrediteringsnummer 1006 Karlstad A ten. en Bioluminiscens Sötvatten Ja Nej
Ackrediteringens omfattning Laboratorier ALcontrol AB Karlstad Ackrediteringsnummer 1006 Karlstad A001119-003 Biologiska undersökningar Vatanalys Toxicitet, Microtox SS-EN ISO 11348-3:2008, mod Bioluminiscens
Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003
Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de
Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning
Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Ekaterina Sokolova Chalmers tekniska Högskolan, Bygg- och
Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
2015-09-30 2014/193 Ackrediteringens omfattning Nyköpings kommun, Nyköping Vatten, laboratoriet-1104
Kemisk analys- Vattenanalys Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg 1 Titrering Ammonium SS-EN ISO 14911:1998 Jonkromatografi Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005, mod Flödesanalys/Spektrometri Biokemisk
Riskbaserat provtagningsprogram för mikroorganismer i Gäddviks vattentäkt
Riskbaserat provtagningsprogram för mikroorganismer i Gäddviks vattentäkt Carolina Lundqvist Student Examensarbete i Miljö- och hälsoskydd 15 hp Avseende kandidatexamen Rapporten godkänd: 13 Juni 2011
operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-12-06 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Operativa mål - säkert dricksvatten
Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045
Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN
Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011
Is och dricksvatten Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011 2 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och avgränsning...3 Bedömning och parametrar...3 Resultat...5 Resultat isprover...6
Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun
Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning
Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A
Ackrediterings omfattning Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltning Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A000101-006 Kemisk analys Provtagning Älvar och vattdrag, provtagning
Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A
Ackrediteringens omfattning Bilaga 2 Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A004139-001 Mikrobiologisk analys Ph. Eur. 2.6.1. Sterility Ph. Eur. 2.6.12 examination of nonsterile products
Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen
Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen Exempel: ODP vid Gäddviks vattenverk, Luleå kommun Helena Almqvist 2011-05-05 1 Vad är ODP? Fallbeskrivning Luleå kommun 2 Optimal desinfektionspraxis
Om dricksvattenkvalitet
Om dricksvattenkvalitet Vad är dricksvattenkvalitet? Eller, enklare uttryckt, när är ett dricksvatten bra? Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent, skriver Livsmedelsverket i sina dricksvattenföreskrifter
Cryptosporidium i Östersund. Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010 2011
Cryptosporidium i Östersund Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010 2011 Cryptosporidium i Östersund Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna
Laboratorier AK Lab AB Borås Ackrediteringsnummer 1790 A SS , utg 1 Nej Ja. SS , utg 1 Nej Ja
Ackrediterings omfattning Laboratorier AK Lab AB Borås Ackrediteringsnummer 1790 A003450-001 Kemisk analys Provtagning Avloppsvat, provtagning Dricks- och badvat, provtagning, kemi Vat, provtagning, spårmetaller
VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat
VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.
Utmaningen säkrare dricksvatten
Utmaningen säkrare dricksvatten Bild: Mats Bergmark, (Myndigheten för samhällsberedskap) Viktor Bergion Chalmers tekniska högskola DRICKS Centrumbildning för dricksvattenforskning Luleå 2016-02-16 DRICKS
Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Råvatten, beredning, HACCP, larm
Råvatten, beredning, HACCP, larm Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efter- Hand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a ) Allmänna hygienregler
Giardia och Cryptosporidium. i svenska ytvattentäkter
Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter Detta är ett Kunskapsunderlag från Smittskyddsinstitutet. Studien är finansierad av Svenskt Vatten
Vad är vatten egentligen?
Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen
Vattenburna utbrott 1980-aug 2010
Introduktion Hur påverkas samhället, aktuella händelser Robert Jönsson, Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 12 10 8 6 4 2 0 1980 1982 1984
Utredning angående avhärdningssalt som källa till bakterieförorening av dricksvatten
Utredning angående avhärdningssalt som källa till bakterieförorening av dricksvatten Hans Bertil Wittgren, CIT Urban Water Management AB Bakgrund Källan till bakterieförorening av dricksvatten i Åhus sommaren
Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel
National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, 2012-10-19 Heidi Pekar Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets
Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006
Miljönämnden 2007 01 18 16 1 Kontroll av badvattenkvalitet på strandbad i Luleå 2006 Skrivelse från kommunrevisionen Miljönämnden har fått en skrivelse från kommunrevisionen angående badvattenkvaliteten
Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning
Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna
Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2
Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.
1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 14327709 Sida 1 (2) Provtagningstidpunkt : 1135 Provets märkning : 200-1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 1.7 ±0.26 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art
PIK PROJEKT 2013. Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan
PIK PROJEKT 2013 Västra Götalands län Provtagning av is i livsmedelanläggningar Projektplan Bakgrund Vid länsmöten har det framförts att det vore dags att genomföra ett projekt om is från ismaskiner inom
Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/11 2010 18/2 2011. Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun
Vad hände i Östersund? 26/11 2010 18/2 2011 och vad har vi lärt oss. Jari Hiltula Miljöchef Östersunds kommun Östersunds kommun i täten mot ett hållbart samhälle Först i landet med miljöcertifiering enligt
Ackrediteringens omfattning
Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn