Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg
|
|
- Ludvig Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg
2 Vilka risker finns i dricksvattenförsörjningen? Vattenbrist (kvantitetsrisk) Kemiska utsläpp (kvalitetsrisk, kroniska sjukdomsrisker) Mikrobiologiska utsläpp (kvalitetsrisk, akut infektionsrisk) QMRA analys (kvantifiering av infektionsrisk) MBA analys (kvalitativ analys av mikrobiologisk barriärhöjd)
3 Mikrobiologiska risker från källa till tappkran Dricksvattenrisk Ytvattensystem Pumpstation Reservoar Vattenverk Råvattenintag Brunn Reservoar Vattenverk Grundvattensystem Råvatten Beredning Distribution
4 Patogener i dricksvatten Bakterier: Campylobacter EHEC Salmonella Virus: Norovirus Protozoer/parasiter: Cryptosporidium Giardia Rotavirus
5 Patogenförekomst i råvattnet [#patogener/l] QMRA principer Avskiljning/inaktivering i aktuella beredningsprocesser [log 10 -avskiljning] GENERIC MODEL: Drinking Water QMRA Read me first! 1. Choose Reference Pathogens for QMRA 2. Characterise the source water Choose approach for quantifying source water pathogen concentration: Bacteria concentration: Virus concentration: Protozoan concentration: In the absence of pathogen estimates in raw water, select "Model concentration assuming source is raw sewage" and then enter the contribution from a specific point source. 3. Drinking Water Treatment Processes Select "Yes" to include process in your treatment train Yes Yes No No Läs mig först! Additional Process 1: Conventional Treatment: Coagulation/Flocculation/Sedimentation/Rapid Filtration Additional Process 2: Version: Beta - October 23, For testing purposes only Slow Sand Filtration / Biological Filtration Choose one reference pathogen from each group Bacterial Pathogen: Viral Pathogen: Protozoan Pathogen: Campylobacter Adenovirus Cryptosporidium Directly enter bacteria concentration (org. per litre) Directly enter virus concentration (virus units per litre) Directly enter protozoan concentration ([oo]cysts per litre) Additional Process Barrier 1 Conventional Treatment Performance Additional Process Barrier 2 Slow Sand Filtration/Biological Filtration Performance QMRA Model 2009 Occurrence Pre-chlorination user input Enter concentration (org. per litre): Lognorma Lognorma Lognormal Model concentration assuming source is raw sewage Pathogen Concentration in Source Water Post Additional Process Barrier 1 Post Conventional Treatment Post Additional Process Barrier 2 Post SSF Indicies by Additional Barrier 1 by Conventional Treatment by Additional Barrier 2 by SSF Konsumtionsvolym dricksvatten [L/d] No No Additional Process 3: Additional Process Barrier 3 UV Disinfection UV Disinfection Performance user input Post Additional Process 3 Post UV by additional process 3 by UV No Additional Process 4: user input Dos-respons-samband Additional Process Barrier 4 Yes Chlorination 1 Method of chlorination Free Chlorine Chlorination Performance No Chlorination 2 Method of chlorination Free Chlorine Chlorination Performance Post Additional Process 4 Post Chlorination 1 Post Chlorination 2 by additional process 4 by chlorination by chlorination 2 ber. infektionsnivå [andel infekterade] 4. Exposure Choose basis for consumption volume: Default: Swedish consumption study (Westrell, 2006) Enter local exposure volume (litre) Lognorma Exposure Westrell 2006 Volume 5. Dose-Response Dose-Response Functions Dose Pinf by treatment process Pinf annual 6. Risk Characterisation DALYs DALYs Results Log 10 reduction by treatment process Probability of Infection (daily) Probability of Infection (annual) DALYs Calc Pinf Calc Pinf annual Calc Calc
6 QMRA verktyget Historik Första MRA verktyget (för ytvattenverk) lanserades 2009 (SVU finansierat projekt) Verktyget uppdaterades 2011, men blev aldrig publikt (flera buggar /felaktigheter) DRICKS uppdrogs förvalta och vidareutveckla verktyget 2013 Användargrupp QMRA bildades 2014 Gruppen består av forskare, konsulter, vattenproducenter Projektet Vidareutveckling av QMRAverktyget Fas 1 klart 2016 Rapport och verktyg lanseras idag! (på DRICKS hemsida) (QMRA = Quantitative Microbial Risk Assessment)
7 QMRA verktyg och dokumentation Synpunkter kan lämnas på:
8 QMRA verktyget (webbversionen) Startsida och råvattenkvalitet
9 QMRA verktyget (webbversionen) Beredningsprocesser Kemisk fällning
10 QMRA verktyget (webbversionen) Vattenkonsumtion
11 QMRA verktyget (webbversionen) Infektionsrisk (riskkarakterisering)
12 Fortsatt arbete QMRA verktyget kompletteras med flera nya moduler: Konstgjord infiltration/grundvattenmodul Enskilda dricksvattenbrunnar/enskilda avlopp Råvattenkvalitetsmodul Distributionssystem Användarmanual tas fram Fler handledande exempel tas fram
13 Summering QMRA verktyget har korrigerats och uppdaterats 2016 Verktyget finns fritt tillgängligt för dricksvattenbranschen på DRICKS hemsida: Fler QMRA moduler kommer att utvecklas Användarmanual tas fram Fler handledande exempel tas fram
14 Frågor?
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro
Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400
Handledande exempel till QMRA- verktyget
Handledande exempel till QMRA- verktyget 1. Inledning Som ett stöd för användaren vid genomförande av mikrobiologisk riskanalys med QMRA- verktyget ges i det följande ett antal exempel. Exemplen utgår
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder
Beslutstödsmodeller - hur fungerar det och vilken nytta har dricksvattenproducenter?
Beslutstödsmodeller - hur fungerar det och vilken nytta har dricksvattenproducenter? Lars Rosén (tack till Andreas Lindhe och Viktor Bergion) Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning
Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter
Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter Johan Åström (Tyréns AB) Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers) Källa: SGU (www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/berakningsmodell-for-grundvattennivaer)
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011
Vidareutveckling av QMRA-verktyget fas 1
Rapport Nr 2017-09 Vidareutveckling av QMRA-verktyget fas 1 SVU-projekt genom DRICKS-programmet vid Chalmers Thomas Pettersson Madeleine Forss Johan Åström Britt-Marie Pott Helena Almqvist Svenskt Vatten
Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten
Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Projektbeskrivning 2013-12-05 Andreas Lindhe Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning andreas.lindhe@chalmers.se DRICKS Centrum
Victor Viñas Chalmers University of Technology
Victor Viñas Chalmers University of Technology 2017-11-27 Agenda Kort introduktion Bedömning av hälsomässiga risker Åtgärder att minska risken för mikrobiologisk smitta vid händelser på nätet Goda internationella
2011-04-27. Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?
2011-04-27 Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det? Britt-Marie Pott Exempel på två olika verktyg Norska ODP och GDP Svenska
Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning
Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Ekaterina Sokolova Chalmers tekniska Högskolan, Bygg- och
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning
Analys av dricksvattenrening med metoderna Mikrobiologisk riskanalys (MRA) och God desinfeksjonspraksis (GDP)
Institutionen för fysik, kemi och biologi Examensarbete Analys av dricksvattenrening med metoderna Mikrobiologisk riskanalys (MRA) och God desinfeksjonspraksis (GDP) Analysis of drinking water purification
VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI
VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen OMRÅDEN INOM EPIDEMIOLOGI Prospektiv Kohortstudie Jonas Toljander,
Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet
Göteborg, 2013-04-17 Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet Ekaterina Sokolova a, Thomas J.R. Pettersson a, Olof Bergstedt a,b, Fredrik Nyström c,d, Emma Berglind d, Olaf Dienus d, Malte
Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering
Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering Ekaterina Sokolova Chalmers tekniska högskola Studieområdet: Vombsjön Provtagningspunkter: Råvatten Infiltrerat grundvatten Avloppsvatten
Institutionen för fysik, kemi och biologi
Institutionen för fysik, kemi och biologi Examensarbete Analys av dricksvattenrening med metoderna Mikrobiologisk riskanalys, MRA och God desinfeksjonspraksis, GDP Analysis of drinking water purification
Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?
Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas? Avstamp från genomförda projekt Elisabeth Hallin Innehåll Bakgrund Projektet Resultat Slutsatser Foto: Scandinav Sid 3. Dricksvattenburna
Riskbaserat beslutsstöd
Riskbaserat beslutsstöd Hur kan vi bedöma om säkerhetshöjande åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma? Viktor Bergion Lars Rosén Andreas Lindhe Ekaterina Sokolova Lars-Ove Lång (Sveriges geologiska undersökning)
DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014)
DRICKS Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr. 12-104, för DRICKS 2012-2014) (huvudprojektledare - DRICKS) VA-mässan, Göteborg 20 september 2012
Riskkarakterisering och riskhantering av Cryptosporidium. Anette Hansen
Riskkarakterisering och riskhantering av Cryptosporidium Anette Hansen 161025 Cryptosporidium Orsakar mag/tarmsjukdom, diarréer Utsöndras i mycket höga halter Låg infektionsdos Klorresistens Lång överlevnad
Kontrollprojekt 2015
Sida 1 (8) Kontroll av dricksvatten faroanalys Livsmedelsverket anser att alla producenter och tillhandahållare av dricksvatten ska utföra faroanalys. Innehållet i faroanalysen varierar däremot beroende
Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Miljömedicinskt möte 14 September Umeå
Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Miljömedicinskt möte 14 September 2016 - Umeå Doktorandprojekt 2010-2015 Finns det patogener i dricksvatten under normala förhållanden? Studierna
Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar
Parametrar normal råvattenundersökning Parameter Enhet Kommentar E. coli /ml Visar på färsk avföringspåverkan. Halter över 10/ml indikerar behov av minst två barriärer för bakterier, virus och parasiter.
Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander
Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund
Cryptosporidium och Giardia
Cryptosporidium och Giardia rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta 2011-02 -15 reviderad 2017-01-30 Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket,
MRA Ett modellverktyg för svenska vattenverk
Rapport Nr 2009-05 MRA Ett modellverktyg för svenska vattenverk Josefin Lundberg Abrahamsson, Johanna Ansker, Gerald Heinicke Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling
Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion
Rapport Nr 2015-06 Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie Johanna Arlinger Sara Lydmark Bo Berghult Ann Elfström Broo Svenskt Vatten
Arvidstorp avloppsreningsverk, Trollhättan Energi AB, Box 933, Trollhättan *epost:
VATTEN Journal of Water Management and Research 74: 4. 2018 SMITTSPRIDNING FRÅN AVLOPPSRENINGSVERK QMRA SOM BESLUTSSTÖD VID OMBYGGNATION AV ARVIDSTORPS RENINGSVERK PATHOGEN DISPERSION FROM WASTEWATER TREATMENT
Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta
Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt
Mikrobiologisk riskanalys för dricksvattenrening vid Görvälnverket
UPTECW11016 Examensarbete 30 hp Maj 2011 Mikrobiologisk riskanalys för dricksvattenrening vid Görvälnverket Microbiological risk assessment for the water purification at Görvälnverket Kristina Dahlberg
Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Säkert dricksvatten. ProMaqua. Presenterad av Bengt Ottefjäll. www.prominent.com
Säkert dricksvatten Presenterad av Bengt Ottefjäll ProMaqua Vattenverk Klordioxid KMnO4 ProM inen t Intag Ozon Flockning Sedimentering Ultrafiltrering Intagssil Råvattenpumpar Natriumhypoklorit Klordioxid
Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten
Svenskt Vattens Seminarium om vattenskydd, 20171024, Stockholm Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av svenska ytråvatten Verktygslåda
Per Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Råvatten, beredning, HACCP, larm
Råvatten, beredning, HACCP, larm Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efter- Hand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a ) Allmänna hygienregler
YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,
HANDLÄGGARE: Tony Grantz, VA-ingenjör TELEFON 0522-63 88 40 tony.grantz@vastvatten.se Kommunledningskontoret kommun 451 81 UDDEVALLA Ert diarienummer: KS 2016/00310 Näringsdepartementets betänkande En
Verksamhetsberättelse DRICKS
Verksamhetsberättelse DRICKS 2012 1 Verksamhetsberättelse för DRICKS 2012 Omslagsbild: Rörbrott i Göteborg vintertid (Foto: Thomas Pettersson) 2 Sammanfattning Denna rapport beskriver utfallet av Svensk
Cryptosporidium i dricksvatten
Rapport 7-2013 Riskvärdering Cryptosporidium i dricksvatten av Roland Lindqvist, Maria Egervärn och Torbjörn Lindberg Foto: Karin Jacobsson LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Riskvärdering:
Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Johan Åström, Tyréns AB 2013-01-30
Hur kan GIS-modellering utgöra ett stöd för mikrobiell riskvärdering? Johan Åström, Tyréns AB 2013-01-30 Bakgrund Cryptosporidium och Giardia resulterar i dricksvattenburen smitta Avloppsvatten, ett stort
Statistisk modellering och utvärdering av ett hypotesbaserat
Rapport Nr 2018-3 Patogenhalter i svenska ytvattentäkter för QMRA Statistisk modellering och utvärdering av ett hypotesbaserat angreppssätt Johan Åström Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling
Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten
Rapport Nr 2013 22 Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten Magnus Bäckström Robert Jönsson Anna Mäki Alexandra Sjöstrand Ann-Sofie Wikström Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten
Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen
Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen Exempel: ODP vid Gäddviks vattenverk, Luleå kommun Helena Almqvist 2011-05-05 1 Vad är ODP? Fallbeskrivning Luleå kommun 2 Optimal desinfektionspraxis
Dricksvatten och mikrobiologiska risker
Rapport 28 2005 Riskprofil Dricksvatten och mikrobiologiska risker av Torbjörn Lindberg och Roland Lindqvist LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Innehåll Innehåll...3 Sammanfattning...3
Vad är vatten egentligen?
Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen
Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi
Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning
Mikrobiologiska dricksvattenrisker ur ett kretsloppsperspektiv
Rapport nr 6-2012 Mikrobiologiska dricksvattenrisker ur ett kretsloppsperspektiv - behov och åtgärder av Rikard Dryselius LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Innehåll... 1 Sammanfattning...
Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?
Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Presentation av delar av projektet Sensation III, finansierat av VINNOVA och Svenskt Vatten Utveckling Mats Eriksson,
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter
Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter Andreas Lindhe (DRICKS/Chalmers), Johan Åström (Tyréns AB), Lars Rosén (DRICKS/Chalmers) & Lars Ove Lång (SGU & DRICKS) Bakgrund Halva Sverige
Dricksvattenburna sjukdomsutbrott
Dricksvattenburna sjukdomsutbrott Caroline Schönning Enheten för övervakning och samordning Mikrobiologiska risker hur kan vi säkra kvaliteten på dricksvattnet? Gävle 25 oktober 2016 Nordiskt dricksvattenprojekt
Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten
Nationell handläggarträff för länsstyrelsernas vattenskyddshandläggare, 20170208, Stockholm Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av
Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK
Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Jakob Ottoson, Statens veterinärmedicinska anstalt Oslo 19 mars 2013 Hemsida
RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015
RESULTATRAPPORT FÖR VASS VATTENVERK 2015 December 2016 Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015 Resultatrapport för VASS Vattenverk 2015 Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter,
Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013
Övervakning av norovirus i Göta älv (VISK) Thomas Pettersson, Ekaterina Sokolova, Fredrik Nyström, Emma Berglind, Olaf Dienus, Andreas Matussek, and Per-Eric Lindgren Inst. för Bygg- och miljöteknik, Chalmers
Operativa mål Säkert dricksvatten. Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017
Operativa mål Säkert dricksvatten Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017 Agenda Genomgång av operativa mål för säkert dricksvatten Presentation och exempel från kommuner Gruppdiskussioner och redovisningar
Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter
Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter Johan Åström, Seminariedag på SMI 5 december 2013 Bakgrund Utbrottet av Cryptosporidium i Östersund 220 miljoner kr Ger
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Mikrobiell riskanalys för ökat ytvattenintag åt Håbo kommun
Projektarbete 15 hp Januari 2015 Mikrobiell riskanalys för ökat ytvattenintag åt Håbo kommun Tobias Johansson SAMMANFATTNING Håbo kommun har tillstånd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten från Mälaren per
Kvalitativa och kvantitativa riskbedömningar som beslutsstöd
Kvalitativa och kvantitativa riskbedömningar som beslutsstöd töd Andreas Lindhe Institutionen för bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola Chalmers University of Technology Pumpstation Reservoar
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten. Jonas Toljander
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och distribution av dricksvatten Jonas Toljander Mikrobiologiska dricksvattenrisker Hälsoeffekter av händelser i produktion och
Spridningssimulering i SeaTrack för scenarioberäkning av mikrobiella patogenkoncentrationer i Östra Mälaren. Anders Rimne
Spridningssimulering i SeaTrack för scenarioberäkning av mikrobiella patogenkoncentrationer i Östra Mälaren. Anders Rimne Department of Fire Safety Engineering and Systems Safety Lund University, Sweden
Utmaningen säkrare dricksvatten
Utmaningen säkrare dricksvatten Bild: Mats Bergmark, (Myndigheten för samhällsberedskap) Viktor Bergion Chalmers tekniska högskola DRICKS Centrumbildning för dricksvattenforskning Luleå 2016-02-16 DRICKS
Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter
Dricksvattensäkerhet virus, bakterier och parasiter Jakob R Ottoson Sveriges lantbruksuniversitet Statens Veterinärmedicinska Anstalt Learning objectives Pathogens Which ones are we talking about? Where
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com. Naturliga innevånare
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson yvonne.m.andersson@gmail.com Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande
UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk
UV-desinfektion och återväxt vid mindre vattenverk Kate Murphy, Masoumeh Heibati (DRICKS, Chalmers) Bertil Olsson (Vattenverket, Lilla Edet) Olof Bergstedt (DRICKS, Krettslopp och vatten) Bakgrund Heterotrofa
Utveckling och tillämpning av ett QMRA-verktyg
Rapport Nr 2016-19 Mikrobiologisk riskbedömning av grundvattentäkter Utveckling och tillämpning av ett QMRA-verktyg Johan Åström Andreas Lindhe Martin Bergvall Lars Rosén Lars-Ove Lång Svenskt Vatten Utveckling
En svensk vrektygslåda för fekal källspårning Dr. Jakob Ottoson, Assoc. Prof. Risk and benefit assessor, Microbiologist National Food Agency Dr.
En svensk vrektygslåda för fekal källspårning Dr. Jakob Ottoson, Assoc. Prof. Risk and benefit assessor, Microbiologist National Food Agency Dr. Rikard Dryselius, Microbiologist Safe water management WSP
Schenker Privpak AB Telefon VAT Nr. SE Schenker ABs ansvarsbestämmelser, identiska med Box 905 Faxnr Säte: Borås
Schenker Privpak AB Interface documentation for web service packageservices.asmx 2012-09-01 Version: 1.0.0 Doc. no.: I04304b Sida 2 av 7 Revision history Datum Version Sign. Kommentar 2012-09-01 1.0.0
Framtida vattenförsörjning Örebro
Framtida vattenförsörjning Örebro Hjälmaredagen 2012-09-24 Bakgrund 1998 Principutredning över alternativa råvattentäkter 1999 Ombyggnadsförslag för utveckling av Skråmsta vattenverk (Idétävling) 2000-2001
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser Roland Lindqvist Seminarium Länsstyrelsen Stockholm, 4 maj 2011 Översikt av presentationen Introduktion Livsmedel och hälsokonsekvenser
HANDBOK Hur man arbetar för att minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat
HANDBOK Hur man arbetar för att minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Förord Virus är den vanligaste orsaken till vattenburna sjukdomsutbrott i världen, någonting
Anmälan om registrering dricksvattenanläggning
1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,
Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i östra Mälaren. Mikael Tärnström
EXAMENSARBETE KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN Inventering av mikrobiologiska riskpunkter i östra Mälaren Mikael Tärnström KTH Stockholm 2011 I KTH KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN EXAMENSARBETE
Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB
Skellefteå framtida vattenförsörjning Stefan Johansson Avdelningschef, Vatten & avfall Tekniska kontoret, Skellefteå kommun Måns Lundh Enhetschef VA-process Ramböll Sverige AB Föredragets huvuddelar Historik
FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN
FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter
PUBLIKATION P112 Juni 2015. Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA
PUBLIKATION P112 Juni 2015 Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA Introduktion till Mikrobiologisk BarriärAnalys, MBA Svenskt Vatten påtar sig inget ansvar för eventuella felaktigheter, tryckfel
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
SAMARBETE I EUROPEISKA NÄTVERK - WATERSHARE
SAMARBETE I EUROPEISKA NÄTVERK - WATERSHARE För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Annika Malm, 6 okt 2017 Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH CIRKULÄR EKONOMI Agenda
Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden
Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-12-06 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Operativa mål - säkert dricksvatten
Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med
Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån Jordens globala medeltemperatur ökar i en
Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper
HACCP 2010-09-14 1 Egenkontroll med HACCP Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper De 7 grundprinciperna 1. Identifiera de faror som måste förebyggas, undanröjas
Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers
Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers Risk Risk = sammanvägning av sannolikheten för en händelse och dess (negativa) konsekvenser Svaret på tre frågor:
VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat
VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.
Per Ericsson Norrvatten
Per Ericsson Norrvatten Distributionsområde Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten UTMANINGAR FÖR BRANSCHEN HUMUS OCH FÖRORENINGAR Fokus ytvattenverk Naturliga organiska ämnen, (NOM),
UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten
UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten Lovö Vattenverk Johanna Ansker Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Totalt 490 m3/dygn
TECHNEAU nya tekniker, metoder och verktyg för ett säkrare dricksvatten. Thomas Pettersson, DRICKS, Chalmers
TECHNEAU nya tekniker, metoder och verktyg för ett säkrare dricksvatten, DRICKS, Chalmers Konferens om Dricksvatten och klimatförändringar Stockholm,25-26 januari 2011 Tankfartyg med råvatten till Barcelona
Systemanalys av dricksvattenförsörjning med avseende på mikrobiologiska barriärer och miljöpåverkan
VA - Forsk rapport Nr 2004-12 Systemanalys av dricksvattenförsörjning med avseende på mikrobiologiska barriärer och miljöpåverkan Erik Kärrman Olof Bergstedt Therese Westrell Gerald Heinicke Thor-Axel
Livsmedelsföretagare. Anläggning. Faktureringsadress. (uppgifter för registrering) Härryda kommun. Miljö- och hälsoskydd.
Miljö- och hälsoskydd ANMÄLAN DRICKSVATTENANLÄGGNING (uppgifter för registrering) Ny anläggning eller ägarbyte Härryda kommun Miljö- och hälsoskydd 435 80 Mölnlycke Annat (ex. ändring av verksamhet) Livsmedelsföretagare
Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen
Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen Fredrik Nyström, Olaf Dienus, Emma Berglind, Ekaterina Sokolova, Thomas Pettersson, Per-Eric Lindgren Institutionen för klinisk och experimentell medicin
Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt
Rapport Nr 2011 18 Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Johan Åström Olof Bergstedt Ekaterina
Råd och riktlinjer för ansvariga inom dricksvattenproduktion
Råd och riktlinjer för ansvariga inom dricksvattenproduktion Foto framsidan: Skövde kommun Grafisk formgivning: Sonja Ländén, Svenskt Vatten 2 Råd och riktlinjer för ansvariga inom dricksvattenproduktion
Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson
Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare Kan etablera sig och tillväxa i vattnet Aktinomycter Mikrosvamp Oftast hälsomässigt harmlösa Förorenande inkräktare Kan normalt inte
Avloppsutsläpp och mikrobiologisk påverkan i råvattentäkten Göta älv
Rapport Nr 2007-11 Avloppsutsläpp och mikrobiologisk påverkan i råvattentäkten Göta älv Johan Åström Thomas Pettersson Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SV-Utveckling)
Förenklad GDP. God Desinfektion Praxis. Ett verktyg för att bedöma om vattenverkets rening mot mikrobiologiska föroreningar är tillräcklig
Förenklad GDP God Desinfektion Praxis Ett verktyg för att bedöma om vattenverkets rening mot mikrobiologiska föroreningar är tillräcklig Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Steg 1: Barriärhöjd...
Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten
Ultrafilter som barriär mot smittspridning i dricksvatten Va-mässan 2009 Föreningen Vattens seminarium om Drifterfarenheter av membrananläggningar olof.bergstedt@vatten.goteborg.se Det här har jag tänkt
Östersunds tingsratt. Box 708. 831 28 Östersund. Göteborg den 20december2013
831 28 Östersund Box 708 Östersunds tingsratt MAGS LAW FIRM 1 egenskap av offentlig försvarare och som ombud för Östersunds kommun ( Kommunen ) får 1 INSTÄLLNING MAQS Law Firm Advokatbyr AB 1 Östra Hamngatan
Verktyg för åtgärdsprioritering
Rapport Nr 2018-12 Beslutsmodell för mikrobiella dricksvattenrisker Verktyg för åtgärdsprioritering Viktor Bergion Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling (SVU) är