RSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån
|
|
- Jan-Olof Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån
2 Tre huvudpunkter idag Risk och sårbarhetsanalysen som grund Förebyggande arbete Förberedelse och arbetssätt om det ändå går illa
3 Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före!
4 Mikrobiell hotbild Vattenburna utbrott
5 Finns det en hotbild mot Era råvatten avseende mikrobiell förorening? Antal respondenter Ja Nej Vet ej Miljöchef VA-chef
6 60 Orsaker till upplevd hotbild Antal respondenter Avlopp från kommunalt VA-system Avlopp från enskilt avlopp Djurhållning/ Lantbruk Annat VA-chefer Miljöchefer
7 Klimatförändringar ökar risken för föroreningsutsläpp i tillrinningsområde för vattentäkter
8 Artikel ur Aftonbladet 20 sept 2013
9 Medeltemperaturhöjning och förändrad avrinning påverkar vattenkvaliteten i tillrinningsområden F Ökat humusinnehåll i vatten
10 Vattenbrist torrperioder (störst risk i sydöstra Sverige) Liten grundvattenbildning - högre halter av radon, fluor, mm - saltvatten E/B2,SMHI HBV-RCA3, hela året Höga vattentemperaturer - förändrad biologi i sjöar - låg omsättning - algblomning
11 Grundorsaken till överdoseringen av lut i dricksvattnet var att en kran stängts i samband med rengöring. När kranen inte öppnades igen uppstod häverteffekt i ledningen och trots att pumparna stoppats så fortsatte lut att strömma ut i vattnet. Kemiska risker i vattenverk
12 Effekter Karlstad vattenläcka pe utan vatten i 6h. Värsta scenariot = pe varit utan vatten i ca en vecka!! Stora påfrestningar på samhället Kommunen beslutar att max pe får vara utan vatten i 10 timmar. Budget mkr under 5 år. Kontinuerliga övningar
13 Risker i samband med läckor
14 Tänkvärt räkneexempel 1 gram hundskit innehåller E.coli Gränsen för otjänligt vatten är påvisad (under 1 per 100 ml) Vi behöver därmed 100 miljoner liter eller kubikmeter vatten för att späda bort problemet
15 Sjukdomsutbrott i Borgholm pga felkoppling Ledningsnätet sammankopplat med enskilda vattentäkter Accepterat sedan 70-talet Historiskt sett många sjukdomsutbrott 5 juli 2010 insjuknade många Vid utökad provtagning framkom att kontaminerat enskilt vatten (E.coli, Norovirus) tryckts ut på det kommunala nätet Åtgärdsprogram: Inventering av samtliga kopplingar till enskilda vattenanläggningar, krav på återströmningsskydd (SS-EN 1717 in i ABVA)
16 Förberedelser, hur görs en RSA?
17 Varför, RSA Enligt lagen om extraordinära händelser är varje kommun skyldig att analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa samt ha en plan för hur sådana händelser ska hanteras. Resultatet av analysen ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Eget intresse!!
18 DRV föreskrifter, vägledning Verksamhetsutövaren ska enligt förordning (EG) nr 852/2004 inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera permanenta förfaranden, grundade på HACCPprinciperna (Hazard Analysis Critical Control Point Faroanalys och Kritiska Styrpunkter). HACCP-principerna innebär ett system som identifierar, bedömer och styr faror som är viktiga för dricksvattnets säkerhet.
19 Lås- och bomlagen - vägledning I 4-6 anges att livsmedelsföretagaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga skadeverkningar. För att komma fram till vilka åtgärder som behöver vidtas är det nödvändigt att göra en systematisk genomgång av den nuvarande säkerhetsnivån, analysera vilka risker och eventuella hotbilder som kan finnas för olika delar av dricksvattenanläggningen, hitta de sårbarheter som kan finnas i systemet och ta fram en tidsplan för genomförande av åtgärder.
20 RSA och beredskapsplanering Identifiera och rangordna risker Om möjligt förebygga identifierade risker Planera förberedande åtgärder
21 Generell lista Akut förorening av vattentäkt Akut förorening i vattenverk Otillräcklig hygienisk barriär Dålig råvattenkvalitet Otillräcklig vattenbehandling Återströmning av förorening Förorening från ledningsgrav Förorening p.g.a. tryckfall Felkoppling av ledningar Kritiskt ledningsbrott Driftavbrott i pumpar Elavbrott Brist på processkemikalier Brand eller explosion Inträngande vatten i byggnad Fysisk skada på byggnad Skadegörelse Sabotage eller hot om sabotage Avbrott i styrsystem Avbrott i övervakningssystem Omfattande olycka i området Översvämning Torka Personalbrist
22 Riskmatris Grön Gul Röd Svart Förenklad riskhantering förebyggande åtgärder (t.ex. egenkontroll och avvikelsehantering ska upprätthållas) Aktiv riskhantering förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas Risken måste reduceras förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga Akut risk förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras omedelbart
23 Kriterier för sannolikhet
24 Kriterier för konsekvens
25 Exempel
26 Fortsatt arbete Bilda en projektgrupp med kompetens inom t.ex. VA-teknik, vattenhygien, hydrogeologi, kemi, IT, energiförsörjning, räddningstjänst och operativ beredskap Engagera driftpersonalen i arbetet! Förankra arbetet i kommunens politiska ledning samt i VA-verksamhetens nämnd eller styrelse
27 Fortsatt arbete Det är lämpligt att studera dricksvattenanläggningarna i fallande storleksordning, börja med den största Lägg ambitionen på en rimlig nivå. Materialet ska vara användbart och lätt att uppdatera Kom ihåg att: Vägen är minst lika viktig som målet kanske t.o.m. viktigare
28 Viktigt för att klara vattenförsörjning Analysera sårbarheter, varje vattenförsörjningssystem är unik, RSA Skydd av vattentäkter Där behov finns - öka den mikrobiologiska säkerheten Hantera förändringar i råvattnets kvalitet, trendanalyser Främst i sydöstra Sverige planera för viss vattenbrist Säkra distributionen för större påfrestningar Beredskap att hantera händelser Klarar vi detta kommer vi stå välrustade inför framtiden!
29 Vissa risker måste vi tyvärr leva med. Det är dock viktigt att vi är medvetna om vilka riskerna är, dess konsekvenser och planerar hur vi ska agera om olyckan är framme. HELA SAMHÄLLET BERÖRS!
30 Viktigt att kontinuerligt öva
31 Ta inte ett bra dricksvatten för givet!
32 Gunnel och Robert tackar för oss! Robert Jönsson Gunnel Göransson
RSA Risk- och sårbarhetsanalys
RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om
Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån
Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-2011 12 10 8 6 4 0 1980 1982 1984 1986 1988
Vattenburna utbrott 1980-aug 2010
Introduktion Hur påverkas samhället, aktuella händelser Robert Jönsson, Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 12 10 8 6 4 2 0 1980 1982 1984
Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med
Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån Jordens globala medeltemperatur ökar i en
Per Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
KROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-02-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Risk- och sårbarhetsanalys. för dricksvattenförsörjning
Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning Livsmedelsverket, oktober 2007 REDAKTÖR: Maj Olausson PROJEKTLEDNING: Christina Nordensten, Katarina Andersson GRAFISK PRODUKTION: JeanetteDesign
HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD
HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD I gruppen fysisk planering: Henrik Kant, Göteborg Vatten Ulf Thysell, VA SYD Hans Bäckman, Svenskt Vatten Östersjön 100-årsvattenstånd
BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 14106 Östersund 2016-01-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Orientering... 3 3 Potentiella
KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
VATTENFÖRFATTNINGAR SKYDD AV VATTENTÄKTER
VATTENFÖRFATTNINGAR SKYDD AV VATTENTÄKTER 2 Värdefullt vatten Trycket på vattenresurserna i den europeiska gemenskapen ökar ständigt på grund av den allt större efterfrågan på tillräckliga mängder vatten
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik
Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Vision för livsmedelskontrollen Professionell livsmedelskontroll för konsumenternas och företagens bästa Gemensamma nationella mål Exempel Mer omfattande kontroll
Små dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar
Information om små dricksvattenanläggningar Information om regler för dig som producerar och tillhandahåller dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet Små dricksvattenanläggningar Information
Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20
Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...
Förmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar
Årlig RSA Verktygslådan SMART Aktivitet RAPPORT Datum Årlig utredning 2018-11-08 Syfte Din verksamhet är en samhällsviktig verksamhet och måste alltså fungera tillfredsställande vid olika typer av kriser.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare
Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Länsstyrelserna: utökat uppdrag 2013 Regionala planer för klimatanpassningsarbetet Kartlägga
KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖTVIKEN POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖTVIKEN POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-07-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
KROKOMS KOMMUN FÖLLINGE VATTENSKYDDSOMRÅDE
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN FÖLLINGE VATTENSKYDDSOMRÅDE POTENTIELLA FÖRORENINGS- KÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll 1 Orientering... 3 2 Potentiella föroreningskällor...
Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning
Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning Verksamhetens namn Enligt Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten SLVFS 2001:30 Detta häfte har tagits fram som hjälp till framtagning
operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-12-06 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Operativa mål - säkert dricksvatten
Regler för dricksvatten och vattenverk
Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från
Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar
MILJÖ & HÄLSOSKYDD Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar Alla livsmedelsföretag ska arbeta med egenkontroll. Till livsmedelsföretag räknas även dricksvattenproducenter. De flesta får
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-
Dricksvatten från små vattenverk
Miljö- och byggavdelningen informerar Dricksvatten från små vattenverk För att säkerställa dricksvattenkvaliteten gäller Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten (SLVFS 2001:30), i fortsättningen kallad
Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna
Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna 2014-05-27 Klimatförändringar Konsekvenser för dricksvattenförsörjningen Vår förmåga att möta utmaningarna Organisation och verksamhetsstyrning Klimatförändring:
Kontrollprojekt 2015
Sida 1 (8) Kontroll av dricksvatten faroanalys Livsmedelsverket anser att alla producenter och tillhandahållare av dricksvatten ska utföra faroanalys. Innehållet i faroanalysen varierar däremot beroende
Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014
Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten Pär Aleljung 11 mars 2014 VAKA gruppen Medlemmarna kommer från kommunal nivå Geografiskt spridning Olika kompetenser/yrkesgrupper
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011
KROKOMS KOMMUN BAKVATTNETS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN BAKVATTNETS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 1800 80414 Östersund 2015-04-10 2 (12) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna
Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla
Information om dricksvattenanläggningar 2019 Styrande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Information om dricksvattenanläggningar 2019 Styrande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen
Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111
1 Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111 Enligt EU s hygienförordning ska livsmedelsbranschen utarbeta och sprida riktlinjer för god praxis (branschriktlinjer). Handboken
Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten
Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning
VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP
VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT LAGSTIFTA OM DRICKSVATTEN? Vatten är vårt viktigaste livsmedel, en begränsad resurs VA är en mycket stor livsmedelsproducent man når
Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper
HACCP 2010-09-14 1 Egenkontroll med HACCP Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper De 7 grundprinciperna 1. Identifiera de faror som måste förebyggas, undanröjas
Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning
Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna
VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat
VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.
Förslag till provtagningsplan för små dricksvattenanläggningar. Verksamhetens namn:
Förslag till provtagningsplan för små dricksvattenanläggningar Verksamhetens namn:.. 1 Allmänna uppgifter om dricksvattenanläggningen och vattentäkten Namn på verksamheten (företaget, föreningen) Ev. organisationsnummer
Egenkontrollprogram med faroanalys. Vattenverk
Egenkontrollprogram med faroanalys Vattenverk Datum Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent. En vattenanläggning som förser livsmedelsföretag eller ett visst antal privata bostäder med dricksvatten
Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016
Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290
Lagstöd till kontrollrapport
Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation
Vad är vatten egentligen?
Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen
Operativa mål Säkert dricksvatten. Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017
Operativa mål Säkert dricksvatten Sandra Strandh Avdelning Support 18 maj 2017 Agenda Genomgång av operativa mål för säkert dricksvatten Presentation och exempel från kommuner Gruppdiskussioner och redovisningar
Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar
Information om krav på dricksvatten från små dricksvattenanläggningar Vad är dricksvatten? Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för mycket av den övriga livsmedelsproduktionen.
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser
Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser Roland Lindqvist Seminarium Länsstyrelsen Stockholm, 4 maj 2011 Översikt av presentationen Introduktion Livsmedel och hälsokonsekvenser
EGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING
EGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING Allmänna uppgifter Företagarens/företagets/organisationens namn Organisations- eller personnummer Fastighetsbeteckning för vattenverk och vattentäkt Verksamhets-/distributionsområde
Anmälan om registrering avser: Anläggningen kommer att bedrivas: Anläggningens namn
Anmälan om registrering avser: Ny dricksvattenanläggning (beräknas starta åååå-mm-dd): Befintlig anläggning (sedan åååå-mm-dd): Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning (till exempel ändrad
SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren 2016. Välkommen till våra utbildningstillfällen
SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren 2016 Välkommen till våra utbildningstillfällen Inbjudan Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA har nöjet att inbjuda dig till
Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare
Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Dricksvatten på SLV Forskning och utveckling (riskvärdering) Kontroll och stöd (riskhantering) Regelarbete nationellt
Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan
Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund
Provtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar
Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 med ändringar införda t o m LIVSFS 2011:3 Innehållsförteckning
Anmälan om registrering dricksvattenanläggning
1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,
Provtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Åtgärdsförslag MILJÖFÖRVALTNING
FÖRVALTNING Förorening/utsläpp Vatten - Fysiska och psykiska effekter Belastning på personal Ekonomisk skada för företag Skadegörelse/sabotage Vital resurs 1 Personal - Brandrisk Luftföroreningar Vattenföroreningar/störtregn
Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys
Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat
KROKOMS KOMMUN ÄNGES GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN ÄNGES GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 14105 Östersund 2016-11-20 2 (13) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar Förslagen LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Regelutvecklingsavdelningen H Eintrei
LIVSMEDELSVERKET PM 1 (5) Förslag till förtydligande i 1 och 2 Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten samt i 3 verkets föreskrifter (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och
Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden
2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar
ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,
Risk- och sårbarhetsanalys samt elberedskapsåtgärder, SvK. EI Seminarium om risk- och sårbarhetsanalys 26/11
Risk- och sårbarhetsanalys samt elberedskapsåtgärder, SvK EI Seminarium om risk- och sårbarhetsanalys 26/11 Innehåll > Elberedskapslagen (1997:288) > Risk- och sårbarhetsanalys > Föreskrifter > Process
Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Egenkontroll vid livsmedelshantering!
Egenkontroll vid livsmedelshantering! Alla livsmedelsföretag ska ha ett säkerhetssystem för sin livsmedelshantering, så kallade egenkontrollprogram. Fastställda egenkontrollprogram Egenkontrollprogrammen
HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.
1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat
Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP
Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och
106 Isbaneprogrammet /dnr 2017/2919. Beslut
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 15(24) 106 Isbaneprogrammet 2017-2018/dnr 2017/2919 Beslut Fritidsnämnden antar förslag till isbaneprogram för säsongen 2017-2018 Ärende Borlänge kommun, fritidsenheten, ansvarar
Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2
Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.
KROKOMS KOMMUN ALSENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN ALSENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR SAMT RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 1800 80414 Östersund 2015-03-31 2 (12) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Arbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson
Sida 1 (6) Miljöriskbedömning Sammanställd mängd miljörisker Kemiska: 4200 kg kemikalier varav 1400 kg brandfarlig och 400 kg miljöfarlig varav 10 kg är ozonnedbrytande. 2000 L gas varav 160 L brandfarlig.
Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap
Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet
Dnr UFV 2012/2097 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Riskhantering Fastställd av: Säkerhetschef 2012-12-12 Rev. 2015-04-22 Innehållsförteckning 1 Allmänt om riskhantering i staten
Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
små dricksvattenanläggningar
Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar
INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen INFORMERAR HACCP & GHP Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet Detta kallas egenkontroll Syftet med egenkontrollen är att förebygga
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar
Kristoffer Davidsson (M), ordf Sture Sköld (S), vice ordf Arne Sturesson (C) Jesper Johansson (MP) Armand Kleven (S)
1(9) Plats och tid Sammanträdesrummet Silvergruvan, bibliotekshuset, 08.30-10.50 Beslutande Kristoffer Davidsson (M), ordf Sture Sköld (S), vice ordf Arne Sturesson (C) Jesper Johansson (MP) Armand Kleven
Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns
Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist
Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK
Per Ericsson Norrvatten Tf ordförande VASK AGENDA VAS-Kommitténs rapporter 2006-2011 Utredningar 2011 Verksamhetsplan 2012 Ekonomi 2012 VAS-Kommitténs sammansättning 2012 VAS-rådets rapportserie ISSN 1653-8870
SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING
Rörnät och klimat 2016, Annika Malm, SP Urban Water Management BEDÖMNING AV HÄLSORISKER PÅ LEDNINGSNÄTET SAMT STRATEGIER FÖR FÖRNYELSEPLANERING HÄLSOMÄSSIGA RISKER PÅ VATTENLEDNINGSNÄTET Rapporterade utbrott
Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län
Regional vattenförsörjningsplan Gotland Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län Roller - dricksvattenförsörjning Länsstyrelsen regionala vattenförsörjningsplaner krisberedskap och klimatanpassning tillsynsansvar
KASKAD Internationell utblick. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
KASKAD Internationell utblick Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA 2 Syfte med handboken Handboken är till för de som vill ha: metodstöd för hur de kan jobba med klimatanpassning
Handlingsprogram för extraordinära händelser
Handlingsprogram för extraordinära händelser Antaget av kommunfullmäktige 2007-06-14 68 Innehållsförteckning Bakgrund och avgränsningar 5 Övergripande mål 4 Nationella mål 4 Inriktningsmål 4 Hur verksamheten
HANDLINGSPLAN FÖR HANTERING AV NÖDVATTEN
HANDLINGSPLAN FÖR HANTERING AV NÖDVATTEN KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: TFN 2017-06-21, Ansvarig samt giltighetstid: Eva-Lena Beiron tillsvidare Diarienummer: TFN 2013-562 dpl 72 Uppdaterad: POLICY Uttrycker
Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet
Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Uppföljande workshop II 15 februari 2011 City Conference Centre Stockholm Dagordning: 10:00 11:15 Presentation av bearbetad strategi, MSB 11:15
Jokkmokks kommun Miljökontoret
Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan avser Anmälan om regirering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Ny dricksvattenanläggning. Anläggningen beräknas vara färdigälld (år,
Vad är ett nyckeltal?
Styrnyckeltal för VA-verksamheten Benchmarking vilka nyckeltal används i verksamheten? Birgitta Roos, förvaltningschef Göteborg Vatten, ordförande Svenskt Vattens Managementkommitté Vad är ett nyckeltal?
Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30
Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ansökan om
Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Riktlinjer för återströmningsskydd
Riktlinjer för återströmningsskydd VA-avdelningen Återströmningsskydd Dricksvatten är enligt livsmedelslagstiftningen klassat som livsmedel. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning
Näringsdepartementet Rättssekretariatet. Genomförande av ändring i dricksvattendirektivet
Näringsdepartementet Rättssekretariatet Genomförande av ändring i dricksvattendirektivet Mars 2017 1 Innehållsförteckning 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 2 Författningsförslag... 4 2.1 Förslag