Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Transkript

1 Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

2 Dricksvatten på SLV Forskning och utveckling (riskvärdering) Kontroll och stöd (riskhantering) Regelarbete nationellt och internationellt (riskhantering) Krisberedskap och nödvattenförsörjning (VAKA-grupp) genom MSB-medel Ansvar för nationell samordning av dricksvattenfrågor

3 Dricksvatten En livsmedelsproduktion där råvaran ständigt förändras Svar vi behöver idag Kunskap om vattnets kvalitet Effektiv beredning Hur många som blir sjuka av vattnet per år (EWS) Hur vi ska åtgärda dagens brister, som blir djupare i framtiden (handlingsplaner)

4 Nuläge - Kännedom om råvattenkvalitet verklig variation uppmätt variation mätpunkter Råvattenkvalitet Tid

5 Nuläge - Sjukdomsfall vid livsmedelsburna utbrott Antal sjuka Sjuka av ma9örgi<ning År Sjuka av dricksva?en InternaConella undersökningar indikerar a? det skulle kunna vara personer som blir sjuka av dricksva?en varje år

6 Klima9örändringar: Risker vi ser Råva0enkvalitet Ökad och hä<igare nederbörd - > sämre generell råva?enkvalitet Högre temperaturer - > längre Cllväxtsäsong, minskad va?encllgång, sämre råva?enkvalitet Förändrade grundva?ennivåer - > förfly?ning av risker för intrång av föroreningar

7 Risker (forts.) Beredning Sämre råva?enkvalitet - > ökat beredningsbehov,, sämre beredningseffekcvitet pga. ökade halter organiskt material (brunifiering påverkar rening) Distribu#on Ökade halter organiskt material - > ökad mikrobiologisk Cllväxt Högre temperaturer - > minskade tjälskador (bra), ökad mikrobiell Cllväxt

8 Smi0a Högre temperaturer - > ökad va?enkonsumcon, ökad smi?a, förändrad patogenförekomst? Utsläpp Ökad och hä<igare nederbörd - > ökad risk för översvämningar med ökad avrinning, risker för föroreningar från industrimark, betesmark, avlopp (från enskilda avlopp resp. reningsverk)

9 Kännedom om mikrobiologiska utsläpp 80 Antal va.enverk Ja Nej Vet ej Inget svar Poten2ell föroreningskälla

10 Vad kan kommunen göra? Öka kunskap om råvattnet Upprätta vattenskyddsområden Identifiera faror i råvattentäkten Upprätta ett program för löpande övervakning av råvattenkvaliteten Utveckla planer och program Identifiera viktiga framtida vattentäkter Identifiera reservvattentäkter Skydda vattentäkterna i såväl översiktsplanen som detaljplaner Kunskap om vattenverken Utvärdera de mikrobiologiska säkerhetsbarriärerna i beredningen Förbättra beredningen vid otillräckligt skydd mot vattenburen smitta Se över distribution och ledningsnät ü Ta fram en långsiktigt hållbar förnyelseplan ü Följa forskning och utveckling (ex. vad händer med biotillväxten när vattnet blir varmare? Med mer humus i ledningsnät?)

11 Säker dricksvattenförsörjning ett mål och ansvar som delas av många

12 Nationellt nätverk för dricksvatten

13 Medlemmar i nätverket Styr- och koordineringsgrupp Boverket Havs- och va?enmyndigheten Länsstyrelserna/ va?enmyndigheterna Livsmedelsverket Sveriges geologiska undersökning Sveriges kommuner och landscng Smi?skyddsinsCtutet Socialstyrelsen Svenskt Va?en Arbetsgrupper Dricksva?enproducenter Högskolor och universitet Konsul9öretag Myndigheter Enskilda kommuner (Ca medlemmar/ grupp)

14 Fokus för nätverkets arbete I. Tydliga och konkreta riktlinjer för att följa lagar och föreskrifter II. III. Underlag och dataförsörjning som ska stödja en säker dricksvattenförsörjning Kostnader och konsekvenser för säker dricksvattenförsörjning i framtiden ska kommuniceras

15 Ta gärna kontakt med oss och tack för idag! Erika Lind Läs mer om Nationellt nätverk för dricksvatten här