Dricksvattenförsörjning Örebro län, och längre?

Transkript

1 Dricksvattenförsörjning Örebro län, och längre? Örebro DUF-möte

2 Varför ett Vätternvattenprojekt? Vattenkvalitet - Idag har flera av kommunerna ytvattentäkter där det är eller finns påtaglig risk för problem med vattenkvaliteten. Reservvatten - Idag saknar de flesta av kommunerna reserv-vatten. Vätternvatten skulle kunna bli ordinarie och nuvarande reserv. Gemensamma driftsformer skulle kunna utvecklas. Ekonomiskt och ur andra aspekter fördelaktigt. Det gäller särskilt för de mindre kommunerna. Riskinventer ing av Svartån genomförd i tre etapper Tidvis är Svartåns vattenkvalitet, främst avseende turbiditet, syreförbrukande ämnen och organiskt material, så dålig att beredningen av råvattnet i vattenverket kraftigt försvåras.

3 Vätternvattenprojektet Sju kommuner: (Askersund) Laxå, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Nora, Lindesberg och Örebro. Kommunerna finansierar gemensamt projektet fördelat efter invånarantal. Länsstyrelsen samordnar. En styrgrupp med kommunalråd/politiker samt länsrådet, Kjell Unevik, ordförande En arbetsgrupp med tjänstemän från resp kommun och Länsstyrelsen.

4 Vättern Stor sjöyta (1 910 km2) och volym (max djup 128 m) i förhållande till avrinningsområdet (4 400 km2) ger lång omsättningstid ca 60 år. Klart, näringsfattigt och ofärgat vatten (dvs inte brunt, få humusämnen) Mycket låga, knappt detekterbara, halter miljögifter i vattnet.

5 Försörjer idag ca pers med dricksvatten. Detta projektet skulle innebära ytterligare ca pers. Vättern Vattnet flyttas från ett avrinningsområde till ett annat. Räkneexempel: Om man antar att tillrinningen till Vättern är 0 under ett år då motsvarar det nya uttaget (870 l/s) en avsänkning av Vätterns nivå på ca 1,4 cm.

6 Vätternprojektet Genomfört t.o.m Inventering av kunskapsläget 2009 Komplettering av kunskapsluckor 2010 Förstudie Utökad förstudie, MRA bl.a 2013 Bergutredning för tunnelborrning Kärnborrning för bergkvalitebestämning 2014 Systemhandling blockindelning Ledningssträckning Hallsberg Nora/Linde 2015

7 Förstudiens innehåll med kompletteringar och fördjupningar Vattenkvalitet Vättern / MRA Intagspunkter / Tillstånd uttag Distributionssystem / Stråkbeskrivning - Bergbedömning Nationella och regionala intressen / Infrastrukturprojekt Beredningsmetoder Vattenverk (översiktligt) Risker / säkerhet / reservvattenförsörjning Kostnadsberäkning / Nuvärdesjämförelse Känslighetsanalys energikostnad Kostnadsfördelningsanalys Organisationsformer

8 Förstudie - Ledningsalternativ

9 Förstudien - Bergtunnel

10 Förstudien - Bergtunnel Höjdrygg mellan Vättern och närkeslätten +89,5 Bergtunnel +50 Hallsberg Kumla Örebro +30

11 Vättern nivå jämfört med närliggande orter Meter över havet Vättern

12 Vätternvatten bergtunnel Fältundersökningar Lägen för arbetstunnlar enligt Fördjupad bergutredning Möjliga lägen för konventionell tunneldrift och tunnelborrmaskin (TBM) Områdena studerade med avseende på: Topografi Geologi Möjliga etableringslägen Möjliga påslagslägen Logistik

13 Val av teknik - Tunnelborrning?

14 Sammanfattning - bergtunnel De bedömningar som gjorts av tider och kostnader för tunneldrivningen visar att TBM och konventionell drivning är ungefär likvärdiga Ur ett livscykelperspektiv är en fullortsborrad tunnel (TBM) att föredra drivningsmetoden är skonsammare mot omgivande berg och det cirkulära tvärsnittet ger en bättre spänningsfördelning och minskad risk för blockutfall. Miljöpåverkan under byggskedet är mindre för TBM Begränsad användning av sprängmedel, mindre bergförstärkning och injektering, mindre materialtransporter mm. Arbetstunnlar samt vissa tunneldelar utförs med konventionell tunneldrivning även vid TBM-borrad tunnel. 14

15 Kostnader Beroende på alternativ, mellan 1 miljard och 3 miljarder kr. Avskrivningstiden är dock lång, uppemot 100 år på tunnelkostnad, ca 1,5 miljard. Alternativ Anl. kostnad (Mkr) Ledning - renvatten Ledning - råvatten Tunnel - renvatten Tunnel - råvatten 1 690

16 Kostnaderna med hänsyn till energiförbrukning stor del av driftkostn. Energiförbrukningen är väsentligt lägre med tunnelalternativet jämfört med ledningsalternativet. Tunnelalternativet är ekonomiskt jämförbart med lednings-alternativet om hänsyn tas till den årliga energiförbrukningen över en 50 års period. (Det är under förutsättning att elpriset ökar som det gjort under den senast 10-årsperioden.) Tunneln har dessutom en avskrivningstid om 100 år.

17 Kostnadsfördelning Förstudie 2011 Två beräkningsexempel Ex 1 Sydvattenmodellen Rörlig avgift för energi och kemikalier i kr/m3 Fast avgift för övriga kostn., kapital m.m., med grund i invånarantalet i resp kommun. ( Solidarisk princip ) Ex 2 Andelsmodell Grundar sig på hur stor andel respektive kommun har i varje anläggningsdel. Rörlig avgift för organisationens kostnad att leverera vatten kr/m3. Antal anslutna som grund. ( Rättviseorienterad princip )

18 Var står projektet idag? Inriktningsbeslut för kommunerna i höst 2015 ang fortsättningen. Starta upphandling av MKB Slutföra undersökningar av borrkärnor för val av teknik. Fortsatta undersökningar av vattenkvaliten. Genomföra principutredning för intagssystem i Vättern. Genomföra principutredning av vattenverk vid Hallsberg Starta org.utredning för gemensamt bolag (Regeringsuppdrag 2013 till departementet (SOU) att utreda behovet av förbättrad vattenförsörjning )

19 Tack!