Framtida väghållningsansvar i Leksand

Transkript

1 Framtida väghållningsansvar i Leksand Konsekvensanalys av alternativ 1B (en kombination av förslag 1 och 2 enligt tidigare rapport) inför den fortsatta politiska hanteringen. Sweco Environment AB 1 (19)

2 Innehåll... 3 Utfört arbete... 3 Fortsatt arbete... 3 Nyckeltal Övergripande målsättning... 5 Innebörden i den övergripande målsättningen... 5 Inkomna synpunkter på utredning... 5 Sammanfattning av inkomna synpunkter... 6 Bemanning... 6 Kompetens, effektivitet... 6 Ekonomi... 6 Rättvisa... 6 Alternativ 1B, kommunen ger bidrag i form av drift samt ekonomiskt bidrag till upprustning av enskilda vägar... 6 Konsekvenser av alternativ 1B... 8 Kalkyl för alternativ 1B Förslag till regelverk Definitioner Ägare av enskild väg Drift Upprustning Bidrag till omprövnings- och anläggningsförrättningar Driftsbidrag enskilda vägar Ansökan om kommunalt bidrag i form av drift av enskild väg Väg som erhåller kommunalt bidrag i form av drift Krav på väg till vilken kommunen ger bidrag i form av drift Upprustningsbidrag enskilda vägar Förslag till bidrag för vägbelysning Nyexploatering Kompletterande av befintlig belysning (nyanläggning) Driftsbidrag vägbelysning Upprustningsbidrag vägbelysning (19)

3 För allmänna förutsättningar och bakgrundsbeskrivning så hänvisas till rapporten Utfört arbete Kommunens engagemang i skötsel av enskilda vägar har under lång tid varit en fråga som på olika sätt berört och engagerat kommunens tjänstemän, politiker och invånare. Frågan har med jämna mellanrum utretts och diskuterats i Leksand, i stort sett så har man varje årtionde sedan 1970 haft uppe frågan för behandling. Det nu pågående arbetet har utförts enligt följande: Tidpunkt Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Vintern Beskrivning Information i plankommittén och KS. Beslut i plankommittén om att utreda väghållningsansvaret och kommunens åtagande i enskilda vägar. Rapportmottagare var KS. Utredningen genomförs Rapporten färdig, beslut i KS om bred information och inhämtande av synpunkter Information till politiska partier vid 2 tillfällen och information till allmänheten vid 6 tillfällen Möjlighet att lämna synpunkter på utredningen, fram till 1 feb 2009 Våren 2009 (3 april) Sammanställning och redovisning av inkomna synpunkter till styrgruppen Fortsatt arbete Vid styrgruppsmötet den 3 april 2009 fick arbetsgruppen i uppgift att inför vårens budgetarbete ta fram en konsekvensbeskrivning för alternativ 3 och ett alternativ som är en kombination av alternativ 1 och 2 i utredningen (alternativ 1B). Uppgiften innehöll även uppdraget att ta fram förslag till regelverk som stöd för de två alternativen. 3 (19)

4 Nyckeltal 2008 Nedan redovisas ett antal nyckeltal gällande Leksand för Nyckeltal Värde Enhet Definition Gatuverksamhetens totala kostnad per m 38,91 kr Andel per skattekrona 2,4 % D/U kostnad per invånare 833,79 kr Gatuverksamhetens totala kostnad per meter väg inkl kapitalkostnader (huvudgator, lokalgator, GC-väg, enskilda vägar med kommunal väghållning) Gatuverksamhetens totala kostnad i förhållande till kommunens totala skatteintäkten Gatuverksamhetens drift och underhållskostnad per invånare D/U kostnad per m 31,71 kr D/U kostnad enskilda vägar med kommunal väghållning per m Vinterväghållningens andel av den totala D/U kostnaden Beläggningsunderhållets andel av den totala D/U kostnaden Gatubelysningens andel av den totala D/U kostnaden 19,82 kr 39 % 5 % 28 % Drift och underhållskostnaden per meter väg (huvudgator, lokalgator, GC-väg, enskilda vägar med kommunal väghållning) Drift och underhålls kostnaden för enskilda vägar med kommunal väghållning per meter Vinterväghållningens andel av gatuverksamhetens totala drift och underhållskostnaden Beläggningsunderhållets andel av gatuverksamhetens totala drift och underhållskostnaden Gatubelysningens (kommunens kostnader för kommunalt och statligt vägnät) andel av gatuverksamhetens totala drift och underhållskostnaden. Kostnad vinterväghållning per m Kostnad gatubelysning / ljuspunkt 12,23 kr 626,78 kr Den totala kostnaden för vinterväghållning per meter väg (huvudgator, lokalgator, GC-väg, enskilda vägar med kommunal väghållning) Drift- och underhållskostnad per ljuspunkt för gatubelysning på kommunala gator, enskilda vägar samt vägar där Vägverket är väghållare, där kommunen bekostar belysningen 4 (19)

5 Övergripande målsättning Den övergripande målsättningen är att: Skapa en långsiktigt hållbar vägstandard i Leksand genom att säkerställa en effektiv förvaltning av enskilda vägar med kommunala medel och ökat engagemang från vägs ägare. Innebörden i den övergripande målsättningen Den övergripande målsättningen innebär: Tydlighet i ägande och ansvar Tydliga regelverk (bidragsformer, omfattning, krav, kvalitet etc) Säkerställa och utveckla kompetens inom vägdrift, upphandling, ekonomi, trafikfrågor rörande enskilda vägar etc Långsiktigt säkerställa fungerande driftsverksamhet (vägdrift, beredskap, trafiksäkerhet etc) Långsiktigt säkerställa planering och finansiering av upprustning Inkomna synpunkter på utredning Efter informationsmötena under hösten 2008 och fram till 1 februari 2009 fanns möjligheten att lämna synpunkter på utredningen Framtida väghållningsansvar i Leksand Inkomna svar totalt: 73 st Var av dubbletter till LBAB och KS: 19 st (totalt 54) Antal byar och föreningar som representeras i svaren: 83 st Antal svar som tydligt tagit ställning för alt 1: 43 (av 54) Antal svar som tydligt tagit ställning för alt 2: 1 (av 54) Antal svar som tydligt tagit ställning för alt 3: 3 (av 54) Antal svar som inte tydligt angett ställningstagande: 7 (av 54) 5 (19)

6 Sammanfattning av inkomna synpunkter En sammanställning över samtliga synpunkter finns i särskilt dokument (bilaga 1). Skälen till att huvuddelen av synpunkterna tydligt förordar utredningens alternativ 1 kan sammanfattas i: Bemanning Svårigheten att skapa engagemang i byarna för att arbete i en samfällighetsförening. Svårt att få människor att ställa upp i styrelser. Kompetensbrist gällande upphandlingar och väghållning. Kompetens, effektivitet Kommunen har anställd personal med rätt kompetens och har bättre möjlighet att bedriva en effektiv väghållning. Det innebär dålig effektivitet med flera (många) samfällighetsföreningar i stället för en professionell förvaltare. Vi får mest för pengarna om kommunen sköter vägarna. Vi får ett sammanhållet ansvar och vägarna hanteras lika runt om i kommunen. Ekonomi Det är dålig ekonomi att låta föreningarna sköta väghållningen. Man får ökade kostnader pga tappat momsavdrag och ineffektivitet etc. Väghållningen utgör idag en väldigt liten del av skatten och man bör kunna satsa mer. Det finns en viss acceptans för att skatte/avgiftsmässigt bidra med mera pengar. Höga kostnader för lantmäteriförrättningar som inte ger något bättre vägunderhåll. Rättvisa Det ska vara rättvis fördelning av resurser mellan byarna och tätorten. Kommunen har en gång ur rättviseskäl åtagit sig väghållningen inom kommunen. Att betala väghållningen via skattsedeln innebär att alla kommuninvånare är med och betalar för alla vägar och gator, solidariskt och utifrån bärkraft. I vissa delar av kommunen är turisttrafiken stor bla på grund av kommunens marknadsföring. Alternativ 1B, kommunen ger bidrag i form av drift samt ekonomiskt bidrag till upprustning av enskilda vägar Alternativ 1B är kombination av utredningens alternativ 1 och 2, samt en anpassning utifrån politisk diskussion, genomförda informationsträffar och inkomna synpunkter. Alternativet innebär att kommunen formulerar ett nytt beslut gällande enskilda vägar, som tydliggör ägandet av vägarna och att kommunen ger bidrag i form 6 (19)

7 av drift. Beslutet ska även tydliggöra ansvaret vägs ägare har när det gäller upprustning. Förslagsvis kan beslutet innehålla att en utvärdering ska göras efter 5 år. Nytt kommunalt beslut ska innehålla ett regelverk gällande enskilda vägar som klargör: Ägandet av vägarna Definition av drift och upprustning Vilka vägar som erhåller kommunalt bidrag i form av driftsåtgärder Längs vilka vägar och i vilken omfattning som kommunen ska ansvara för driften av vägbelysning Regler för ekonomiskt bidrag till upprustning av vägar och vägbelysning Villkor och nivå gällande kommunalt bidrag till lantmäteriförrättning Nya regler som styr upp driften av enskilda vägar kan innebära att vissa vägar som idag sköts av kommunen inte längre får kommunalt bidrag i form av drift. Kommunen utvecklar det upprustningsbidrag som redan idag finns gällande beläggning av asfalt till att gälla åtgärd som bibehåller eller ökar vägens kvalitet med avseende på linjeföring, trafiksäkerhet, bärighet (bla som nyanläggning eller återställande av trummor och diken för bättre vattenavledning) och ytskikt (slitlager av grus eller asfalt). Ansvaret för att initiera upprustning ligger på vägens ägare. Kommunen inrättar ett vägråd med representanter för kommunen, Leksandsbostäder gata/park och ägarna av enskilda vägar. I vägrådet förs en dialog om drift- och upprustningsfrågor samt avstämning av utfört arbete. Kommunen erhåller statsbidraget i form av årligt driftsbidrag för de enskilda vägar som är statsbidrags berättigade. Ett eventuellt upprustningsbidrag från staten hänförs till det specifika vägobjekt för vilket man sökt bidrag. Detta alternativ innebär att det behöver bildas väghållningsorganisationer (samfällighetsföreningar eller annan väghållningsorganisation) i byarna och inom områden med detaljplaner med enskild väghållning för att kunna utdebitera avgifter (fondera pengar) för att ha till upprustning av vägar och vägbelysning. 7 (19)

8 Konsekvenser av alternativ 1B KONSEKVENS FÖR: FÖRDELAR NACKDELAR Kommunen (som organisation, beslutande, bidragsgivare) Kommunen kan formulera ett nytt beslut angående kommunens åtagande Med ett nytt regelverk så vet kommunen vad man har för åtagande Har ett nytt regelverk som stöd för att fatta beslut Inrätta ett vägråd 1 för dialog mellan byarna och kommunen i vägfrågor, framförallt upprustningar Kommunen får en part (LBAB) för alla vägdrifts- och trafikfrågor Man vet att det finns kompetens för drift av vägarna och för upphandlingar (LBAB) Man får en samordnad drift av enskilda vägar och därmed ett likvärdigt utförande Sitter fast i ett system, som det inte är tänkt att det ska fungera enligt lagstiftningen. Att sköta enskilda vägar är ett frivilligt åtagande Kommunen tar på sig ett ansvar, drift av enskilda vägar, för många år framåt Skattemedel måste avsättas till drift av enskilda vägar och vägbelysning Det kan uppstå svårigheter i prioriteringar gentemot lagstadgade verksamheter så som skola, vård och omsorg Kommunen kommer även i fortsättningen få klagomål på de enskilda vägarna Behöver lägga resurser på att driva upprustningsplanering, vägråd 1 kan skapa förväntningar 1 Exempelvis så skulle ett vägråd kunna bestå av representanter för respektive fjärding, kommunen och Leksandsbostäder Sweco Environment AB 8 (19)

9 Man behöver inte ha något bidragssystem för årligt driftsbidrag Kommunen kan inte avsätta pengar i den omfattning som byarna vill upprusta Kärnverksamhet Leksandsbostäder Gata/Park Kan samordna administrativa resurser med väghållningen av kommunala gator Kommunen får regler för finansiering av upprusning av enskilda vägar Kommunen vet vilka pengar man behöver (kan) avsätta i budget Med ett tydligt beslut vet LBAB vilket uppdrag man har och vet förutsättningarna Har ett regelverk att stödja beslut på Får en bredare bas för att säkerställa kompetensen i organisationen Kan samordna upphandlingen av exv all vinterväghållning (både kommunala gator och enskilda vägar) Genomföra upphandling av skötsel av enskilda vägar Behöver organisera en beredskapsverksamhet för enskilda vägar Kan få svårt att planera resurser för upprustningsåtgärder då man är beroende av kommunens bidrag och finansiering via fastighetsägarna Leksandsbostäder kommer även i 9 (19)

10 Via effektiv upphandling kvalitetssäkra entreprenörer Kan samordna maskiner med väghållningen av kommunala gator fortsättningen få klagomål på de enskilda vägarna (speciellt i gränsen mellan drift och upprustning) Kommuninvånarna/Övriga trafikanter Finns regler för upprustning och finansiering så behöver inte LBAB stå till svars för utebliven upprustning Nytt regelverk innebär inventeringar och beslut om förändringar i verksamhetens omfattning etc När samfällighetsföreningar bildas får LBAB en motpart att diskutera med Alla kommuninvånarna är med och betalar driften av enskilda vägar Alla kommuninvånarna är med och bidrar till upprustningen av enskilda vägar Ett tydligt regelverk ger en jämn standard i hela kommunen gällande driften av Alla kommuninvånarna är med och betalar driften av enskilda vägar Alla kommuninvånarna är med och bidrar till upprustningen av enskilda vägar Det kan bli ojämn standard på enskilda vägar då vissa byar väljer att inte 10 (19)

11 vägarna Man får samma standard på skötsel av exv vinterväghållningen upprusta vägar Görs inga upprustningar alls får vi en försämrad vägstandard i kommunen Fastighetsägare, byar, föreningar Kommuninvånarna har ett ställe att vända sig i vägfrågor Vet vad som gäller och vet vad man kan förvänta sig i form av service Man behöver inte för vägdriften bilda en gemensam organisation (samfällighetsföreningar) Man behöver inte se till att ha kompetens i drifts och upphandlings frågor Man slipper engagera sig i upphandlingar av drifts- och upprustningsåtgärder Fastighetsägarna inkl fritidsboende behöver inte bidra till driften av enskilda vägar (via särskild avgift) Nya regler kan innebära inskränkningar i den drift som kommunen idag sköter Har inte direkt möjlighet att påverka kvalitén på driften Kan inte anlita lokala (byns) entreprenörer för att utföra vägskötsel Har svårt att samordna driften med annan vägdrift i byarna Vägstandarden försämras om ingen upprustning sker Fastighetsägarna inkl fritidsboende får avsätta pengar till upprustning 11 (19)

12 Får möjlighet att vara med och påverka väghållningen via vägrådet Får en medfinansiär när det gäller upprustning då kommunen tillskjuter skattemedel via upprustningsbidrag Kommunen kan inte avsätta pengar till bidrag i den omfattning som byarna vill upprusta Ekonomi Där skogsbilvägar ansluter till byvägar så ska skogsbruket bidra till upprustningar Får möjlighet att i egen kassa spara pengar till upprustning (exv via vägavgift) Genom att bilda samfällighetsföreningar så får man en struktur för att hantera vägavgifter mm. Skattemedel finansierar driften De ekonomiska förutsättningarna är förutsägbara med ett tydligt regelverk Statsbidraget går till kommunen På statsbidragsberättigade vägar kan Skattemedel finansierar driften Utifrån reglerna för upprustningsbidrag behöver kommunen avsätta pengar för upprustning av enskilda vägar Det kan uppstå svårigheter i prioriteringar gentemot lagstadgade verksamheter så 12 (19)

13 statligt bidrag erhållas för upprustning. som skola, vård och omsorg Ekonomiskt effektivare att en part sköter alla enskilda vägar Har en större volym vägar och kan vid upphandlingar få ett bättre pris Där skogsbilvägar ansluter till byvägar så ska skogsbruket bidra till upprustningar Föreningar/byar får möjlighet att i egen kassa spara pengar till upprustning (exv via vägavgift) 13 (19)

14 Kalkyl för alternativ 1B För att klara behovet av bärighets förstärkningar av vägar och dikning för god vattenavrinning (ej dikesrensning) behövs uppskattningsvis ca kr per år (ca 6 km/år och då tar det 50 år att gå igenom det enskilda vägnätet). För att klara en nybeläggning av asfalt vart 25:år behöver man årligen belägga de enskilda vägarna för ca kr per år. Idag finns 16,5 mil belagda enskilda vägar som i snitt kostar ca 350 kr per meter (2009) att belägga. Detta ger följande beräkning m * 350 kr/m * 4 % = kr. Kalkyl Kostnader nuvarande drift (2008 års nivå) Driftskostnad enskilda vägar Driftskostnad vägbelysning längs enskilda vägar Summa kostnader kr kr kr Intäkter Statligt bidrag (2008) kr Summa kommunal driftskostnader kr Beräknad kostnad för upprustning (framtida behov) För att klara nybeläggning vart 25:e Förstärkning och dikning Summa upprustnings behov kr kr kr Finansiering av upprustning (framtida behov) Kommunalt upprustningsbidrag Finansiering av föreningar/byar kr kr Summa finansiering kr Sammanfattning av beräknad drifts- och upprustningskostnad Kommunens årliga kostnader för drift- och upprustningsbidrag ( ) Föreningars/byars årliga kostnader för upprustning Statens kostnader för årligt driftsbidrag kr kr kr I ovanstående tabell redovisas inte kommunens bidrag till och föreningar/byars kostnader för att bilda samfällighetsföreningar eller annan väghållningsorganisation. Sweco Environment AB 14 (19)

15 Förslag till regelverk Nedan redovisas ett förslag till regelverk som kan justeras i den politiska hanteringen. Definitioner Ägare av enskild väg De allra flesta vägarna i byarna ligger på samfälld mark. Samfälld mark kan även omfatta annan mark än den mark som är avsedd för vägar. Ägare av den samfällda marken är de fastigheter som har andel i samfälligheten. Delägarna i den samfällda marken kan vara många fler än de som bor längs vägen (delägarna kan exv bo på annan ort). Ägare av vägarna är de (fastigheter) som en gång i tiden byggt vägarna vanligtvis de som är delägare i samfälligheten. Inom områden med bildade samfällighetsföreningar (tidigare vägföreningar och vägsamfälligheter) är de ingående fastigheterna delägare i enskild väg. Drift Kommunens bidrag fullgörs genom kommunens driftsåtagande som endast gäller normal drift av vägen vilket innebär: För barmarksunderhåll Hyvling/sladdning, dammbindning, dikesrensning, skötsel av väg- och sidotrummor, dikesslåtter, tillsyn av broar, underhåll och utplacering av vägmärken och vägmarkeringar samt reparation av mindre uppkomna vägskador, För vinterväghållning Snöröjning, halkbekämpning, ishyvling, snödikning, trumtining och sandupptagning För vägbelysning Tillsyn, seriebyten, besiktning och reparationer Nät- och elkostnader 15 (19)

16 Upprustning Upprustning av väg innebär sådan åtgärd som bibehåller eller ökar vägens kvalitet med avseende på linjeföring, trafiksäkerhet, bärighet (bla som nyanläggning eller återställande av trummor och diken för bättre vattenavledning) och ytskikt (slitlager av grus eller asfalt) Upprustning av vägbelysning kan innebära sådan åtgärd som bibehåller eller ökar anläggningens funktion och elsäkerhet (bla byte av elkabel, fundament, stolpar, armaturer, styrutrustning etc). Bidrag till omprövnings- och anläggningsförrättningar Ansökan ska göras skriftligen på avsedd blankett till kommunen. Beslut om kommunalt bidrag ska vara fattat innan förrättning påbörjas. Kommunen bidrar med 50 %, dock högst 750 kr per fastighet, av förrättningskostnaderna i samband med bildande av gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar för enskilda vägar. Driftsbidrag enskilda vägar Ansökan om kommunalt bidrag i form av drift av enskild väg Kommunalt bidrag i form av drift kan sökas av samfällighetsförening eller annan väghållningsorganisation. Ansökan ska göras skriftligen på avsedd blankett till kommunen. Ansökan ska vara kommunen tillhanda senast 1 september året före det år för vilken kommunalt bidrag i form av drift söks. För väg som redan erhåller bidrag i form av drift behöver ansökan ej förnyas. Väg som erhåller kommunalt bidrag i form av drift Kommunen lämnar bidrag i form av drift till: enskild väg med statligt driftsbidrag (statsbidragsberättigad väg kategori A, B och C) som utgör utfart för minst 1 fastighet där boende är folkbokförd på fastigheten. enskild väg, utan statligt driftsbidrag, längre än 100 m i anslutning till byar, som utgör utfart för minst 1 fastighet där boende är folkbokförd på fastigheten. 16 (19)

17 enskild väg som av kommunen bedöms som väsentlig för det rörliga kultur- och friluftslivet exv. väg till friluftsområde, motionsanläggning, allmän badplats etc. Enskild väg (utfartsväg) som ansluter till annan väg och är kortare än 100 m erhåller ej kommunalt driftsbidrag. Där flera utfartsvägar finns kan endast en av vägarna erhålla kommunalt driftsbidrag, kommunen avgör vilken av vägarna som är lämpligast. Krav på väg till vilken kommunen ger bidrag i form av drift Innan väg ges kommunalt bidrag i form av drift ska väg besiktigas och godkännas av kommunen. Vägar som idag erhåller kommunal skötsel och som även i fortsättningen är berättigad till bidrag enligt ovan men inte klarar kraven nedan ska ges möjlighet att under en 3 årsperiod rätta till bristerna. Krav på väg utan statsbidrag till vilken kommunalt bidrag ges: Körbanan ska ha en bredd av minst 3 meter med god framkomlighet och i hela sin sträckning medge rationell drift (staket, murar etc i anslutning till körbana). Vägkropp med god bärighet för året runt bruk. Slitlager, grus- eller asfaltbeläggning med god funktion anpassad till vägens bärighet och den dimensionerande trafiken. Diken och trummor ska finnas för god dränering och avvattning av vägkroppen (trumma genom väg min 300 mm, sidotrumma min 200 mm, beaktande av vandringshinder ska ske). Godtagbar vändplan ska finnas (väghållnings-, räddnings-, renhållningsfordon etc ska kunna vända) Mötesplats eller annan likvärdig möjlighet till möte mellan fordon (bedöms av kommunens driftsansvarige). Upprustningsbidrag enskilda vägar Kommunen ger, i mån av tillgång på bidragsmedel, samfällighetsföringen eller annan väghållningsorganisation möjlighet att söka upprustningsbidrag för vägar som erhåller kommunalt driftsbidrag och som betjänar minst 2 17 (19)

18 fastigheter där boende är folkbokförda på fastigheterna samt är mer än 200 m lång. Ansökan ska göras skriftligen på avsedd blankett till kommunen. Ansökan ska vara kommunen tillhanda senast 1 september året före det år som åtgärden ska genomföras. Beslut om kommunalt upprustningsbidrag ska vara fattat innan arbetet påbörjas. Upprustningsbidrag ges med högst 50 % av verklig och verifierad kostnad (inkl moms) efter utfört och av kommunen godkänt arbete. Där statligt upprustningsbidrag ges kan kommunalt upprusningsbidrag ges med högst 50 % av resterande kostnad. Kommunen lämnar upprustningsbidrag till: Åtgärder avseende linjeföring, trafiksäkerhet och bärighet (bla som nyanläggning eller återställande av trummor och diken för bättre vattenavledning) Slitlager av grus eller asfalt Eventuella kostnader för förarbeten och justering bekostas helt av sökande. Arbeten ska utföras enligt vedertagen praxis och på ett professionellt sätt. Förslag till bidrag för vägbelysning Nyexploatering För områden med enskild väghållning för gator, vägar och gc-vägar bekostar exploatören vägbelysning. Därefter övertar bildad samfällighetsförening belysningsanläggningen och svarar för framtida drift, underhåll och förnyelse. Kompletterande av befintlig belysning (nyanläggning) För områden med statlig väghållning ska ansökan om kompletterande belysning lämnas till Vägverket. För områden med enskild väghållning för gator, vägar och gc-vägar ska ansökan om kompletterande belysning lämnas till kommunen. Förutsättningen för kommunalt anläggningsbidrag är att reglerna för kommunaltdriftsbidrag för väg uppfylls. 18 (19)

19 Driftsbidrag vägbelysning För enskilda vägar som kommunen beviljat driftsbidrag för väg ger kommunen, i enlighet med dessa regler, även bidrag i form av drift av befintlig vägbelysningsanläggning. Upprustningsbidrag vägbelysning Kommunen ger, i mån av tillgång på bidragsmedel och angelägenhetsgrad, samfällighetsföringen eller annan väghållningsorganisation möjlighet att söka upprustningsbidrag för vägbelysning längs enskilda vägar som erhåller kommunalt driftsbidrag för väg. Ansökan ska göras skriftligen på avsedd blankett. Ansökan ska vara kommunen tillhanda senast 1 september året före det år som åtgärden ska genomföras. Beslut om kommunalt upprustningsbidrag ska vara fattat innan arbetet påbörjas. Bidrag kan utgå med högst 50 % av verklig och verifierad kostnad (inkl moms) för upprustning av vägbelysning. Eventuella kostnader för förarbeten och justering bekostas helt av sökande. Arbeten ska utföras enligt vedertagen praxis och på ett professionellt sätt samt att elsäkerhetsbesiktning ska ha gjorts. 19 (19)