Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B

Transkript

1 Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B Vägen till bättre vägar! Efter en bearbetning av synpunkter och remissvar på utredning framtida väghållningsansvar i Leksand ska vi nu välja väg. Olika typer av vägar Statliga vägar Kommunala gator Enskilda vägar En väg där staten (genom Vägverket) är väghållare enligt väglagen. Gator inom detaljplanelagt område med kommunalt huvudmannaskap. Ägs och sköts av kommunen enligt plan och bygglagen (PBL) En enskild väg är en väg, som inte är allmän väg eller kommunal gata, där väghållaren är en enskild fastighetsägare eller en sammanslutning av fastighetsägare, till exempel en samfällighetsförening. Styrs av anläggningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter. 1

2 Inkomna synpunkter Efter informationsmötena under hösten 2008 och fram till 1 februari 2009 fanns möjligheten att lämna synpunkter på utredningen Framtida väghållningsansvar i Leksand Skälen till att huvuddelen av inkomna synpunkter (54 st) tydligt förordar utredningens alternativ 1 kan sammanfattas i: Bemanning Svårigheten att skapa engagemang i byarna för att arbete i en samfällighetsförening. Svårt att få människor att ställa upp i styrelser. Kompetensbrist gällande upphandlingar och väghållning. Kompetens, effektivitet Kommunen har anställd personal med rätt kompetens och har bättre möjlighet att bedriva en effektiv väghållning. Det innebär dålig effektivitet med flera (många) samfällighetsföreningar i stället för en professionell förvaltare. Vi får mest för pengarna om kommunen sköter vägarna. Vi får ett sammanhållet ansvar och vägarna hanteras lika runt om i kommunen. Inkomna synpunkter, forts Ekonomi Det är dålig ekonomi att låta föreningarna sköta väghållningen. Man får ökade kostnader pga tappat momsavdrag och ineffektivitet etc. Väghållningen utgör idag en väldigt liten del av skatten och man bör kunna satsa mer. Det finns en viss acceptans för att skatte/avgiftsmässigt bidra med mera pengar. Höga kostnader för lantmäteriförrättningar som inte ger något bättre vägunderhåll. Rättvisa Det ska vara en rättvis fördelning av resurser mellan byarna och tätorten. Kommunen har en gång ur rättviseskäl åtagit sig väghållningen inom kommunen. Att betala väghållningen via skattsedeln innebär att alla kommuninvånare är med och betalar för alla vägar och gator, solidariskt och utifrån bärkraft. I vissa delar av kommunen är turisttrafiken stor bla på grund av kommunens marknadsföring. 2

3 Målsättning Skapa en långsiktigt hållbar vägstandard i Leksand genom att säkerställa en effektiv förvaltning av enskilda vägar med kommunala medel och ökat ansvarstagande från vägs ägare. Målsättningen innebär: Tydlighet i ägande och ansvar Tydligt regelverk (bidragstyper, omfattning, krav, kvalitet etc) Säkerställa och utveckla kompetens inom vägdrift, upphandling, ekonomi, trafikfrågor rörande enskilda vägar etc. Långsiktigt säkerställa fungerande driftsverksamhet (vägdrift, beredskap, trafiksäkerhet etc) Långsiktigt säkerställa planering och finansiering av upprustning. Ägare av enskild väg De allra flesta vägarna i byarna ligger på samfälld mark. Samfälld mark kan även omfatta annan mark än den mark som är avsedd för vägar. Ägare av den samfällda marken är de fastigheter som har andel i samfälligheten. Delägarna i den samfällda marken kan vara många fler än de som bor längs vägen (delägarna kan exv bo på annan ort). Ägare av vägarna är de som en gång i tiden byggt vägarna vanligtvis de (fastigheter) som är delägare i samfälligheten. Inom områden med bildade samfällighetsföreningar (tidigare vägföreningar och vägsamfälligheter) är de ingående fastigheterna delägare i enskild väg. 3

4 Definition av drift Drift av väg innefattar: För barmarksunderhåll Hyvling/sladdning, dammbindning, dikesrensning, skötsel av väg- och sidotrummor, dikesslåtter, tillsyn av broar, underhåll och utplacering av vägmärken och vägmarkeringar samt reparation av mindre uppkomna vägskador För vinterväghållning Snöröjning, halkbekämpning, ishyvling, snödikning, trumtining och sandupptagning För vägbelysning Tillsyn, seriebyten, besiktningar och reparationer Nät- och elkostnader Definition av upprustning Upprustning av väg innefattar: sådan åtgärd som bibehåller eller ökar vägens kvalitet med avseende på linjeföring, trafiksäkerhet, bärighet (bla som nyanläggning eller återställande av trummor och diken för bättre vattenavledning) och ytskikt (slitlager av grus eller asfalt) Upprustning av vägbelysning innefattar: sådan åtgärd som bibehåller eller ökar anläggningens funktion och elsäkerhet (bla byte av elkabel, fundament, stolpar, armaturer, styrutrustning etc) 4

5 Kommunen formulerar ett nytt beslut gällande enskilda vägar, som tydliggör att kommunen inte är ägare av enskild väg samt beskriver kommunens bidrag i form av drift (utvärdering efter 5 år och eventuellt nytt beslut) Beslutet ska även tydliggöra ansvaret vägs ägare har när det gäller upprustning Kommunen tar fram ett regelverk, innehållande: Vilka vägar som kan erhålla bidrag i form av drift Vilken vägbelysning kommunen ska ansvara för Regler för bidrag till upprustning av vägar och vägbelysning Samfällighetsföreningar eller annan väghållningsorganisation behöver bildas för att kunna utdebitera avgifter för upprustning Kommunen inrättar ett vägråd för dialog mellan byar/föreningar och kommunen Innebär för kommunen: Kommunen ansvarar för drift av vägarna med stöd av ett nytt tydligare regelverk Skattemedel finansierar hela driften Kommunen erhåller statsbidraget Svåra prioriteringar gentemot lagstadgad verksamhet såsom skola, vård, omsorg etc Kommunen vet att man får en samordnad vägdrift och därmed ett likvärdigt utförande Kommunen får regler för upprustning av vägar och kan långsiktigt budgetera upprustningsbidrag Kommunen måste reinvestera i maskinparken för att klarar sitt driftsåtagande (alt. upphandla mera tjänster) 5

6 När det gäller driften av vägar så innebär det för fastighetsägare, byar/föreningar: Tydliga regler finns framtagna och alla vet vad som gäller och vilka förväntningar som kan ställas. Nya regler kan innebära inskränkningar i den vägdrift som utförs idag (exv krav på viss väglängd) Kommunen sköter driften enligt de nya reglerna Samfällighetsförening bildas och blir parten som kommunen kommunicerar driftsfrågor med För en övergripande dialog skapas ett vägråd med representanter från samfällighetsföreningarna Förslag till regelverk Definition av ägare, drift och upprustning (enligt ovan) Bidrag till omprövnings- och anläggningsförrättningar Driftsbidrag till vägar i form av kommunalt driftsansvar Upprustningsbidrag vägar Driftsbidrag till vägbelysning i form av kommunalt driftsansvar Upprustningsbidrag vägbelysning 6

7 Förslag till bidrag gällande lantmäteriförrättning: Bidrag till lantmäteriförrättning Bidrag ges med 50 % dock högst 750 kr per fastighet Förslag till driftsbidrag gällande vägar: Kommunalt driftsbidraget till enskild väghållning ges i form av drift. Bidrag kan sökas av samfällighetsförening eller annan väghållningsorganisation Vägar som kan erhålla driftsbidrag Väg med statsbidrag och med minst 1 fastighet där boende är folkbokförd på fastigheten Väg längre än 100 m, med minst 1 fastighet där boende är folkbokförd på fastigheten (i anslutning till byar) enskild väg som av kommunen bedöms som väsentlig för det rörliga kultur- och friluftslivet Krav på väg som ges driftsbidrag i form av drift Min 3 meters bredd God bärighet Slitlager anpassat till bärighet och trafik Diken och trummor för god dränering och avvattning Godtagbar vändplan Tillämpas även på de vägar som redan erhåller drift idag 7

8 Förslag till upprustningsbidrag gällande vägar: Kommunen ger upprustningsbidrag Ägarna till väg ska ta initiativ till upprustning Bidrag ges med högst 50 % Bidrag ges till väg längre än 200 m och med minst 2 fastigheter där boende är folkbokförda på fastigheterna. Förslag till bidrag gällande vägbelysning: Kommunalt driftsbidrag till vägbelysning ges i form av drift av belysningsanläggning Bidrag kan sökas av samfällighetsförening eller annan väghållningsorganisation Bidrag ges till väg med befintlig vägbelysning och som beviljats kommunalt driftsbidrag för väg. Kommunen ger upprustningsbidrag Ägarna till väg ska ta initiativ till upprustning Bidrag ges med högst 50 % för upprustning 8

9 Andra nyttigheter Nyttighet (priser i Leksand våren 2009) Hushållsel inkl värmepump ( kwh) Vatten och avlopp Typ hus A Renhållning (vanligaste pris villa) Telefon (fast telefoni) Mobil telefon (kontantkort 100 kr/mån) Internet 2 Mbit/s TV (licens) TV utökat antal kanaler Dagstidning (FK) Summa per hushåll kr/år inkl moms kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Vägavgifter Enligt vår kalkyl Alt 1B ca 500 kr/fastighet 9