Regler för trafikbelysning i Avesta kommun

Transkript

1 KOMMUNKANSLIET/TEKNIK Regler för trafikbelysning i Avesta kommun Allmän revidering Historik År 2009 påbörjades i Avesta utfasning av kvicksilverbelysning, i huvudsak beroende på lampans stora energiförbrukning. Internationella, nationella och lokala mål och krav om minskad energiförbrukning för belysning av gator och vägar krävde kraftfulla åtgärder på belysningsanläggningarna. Den minskade energiförbrukningen är en åtgärd av flera för att uppnå resultat i det så kallade tvågradersmålet, d v s att minska koldioxidutsläppen i atmosfären för att förhindra global uppvärmning av jordatmosfären. Utfasningsarbetet medförde att andra belysningar (lysrör och natrium) samtidigt ersattes av moderna, typ keramisk metallhalogen, och från 2013 med LED. Allmänt om belysning Inom Avesta kommun finns olika former av belysning: Trafikbelysning: förbättrar förhållanden för trafiksäkerheten Ordningsbelysning: förbättrar förhållanden för upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet Miljöbelysning: förbättrar trivsel och miljöupplevelser Gårdsbelysning: förbättrar trivsel och miljö i omedelbar anslutning till boendet. Reglerna i detta dokument omfattar kategorin Trafikbelysning. Kommunens ansvar Kommunen har ansvar för trafikbelysning endast där Avesta kommun är huvudman för gata eller allmän plats. Kommunen kan efter särskild prövning besluta att även ansvara för trafikbelysning för annan huvudman. I princip gäller att trafikbelysning ska finnas på de platser och enligt den belysningsnivå som är normal för områden med likvärdig gatumiljö inom kommunen. Kommunen arbetar för att succesivt anpassa trafikbelysningsanläggningar till den standardnivå för kommunal trafikbelysning som anges i detta dokument. Kommunen skall föra dialog med boende i närområdet innan förändring sker av befintlig belysning.

2 Trafikbelysningsanläggningar i nya områden Vid nyexploatering i områden med kommunalt huvudmannaskap står exploatören för belysning som i omfattning och material innan montering ska godkännas av kommunen. Efter exploatering svarar kommunen för framtida drift, underhåll och förnyelse. Belysning i områden med enskilt huvudmannaskap kan övertas av samfällighet efter framställan om detta. Kompletterande trafikbelysningsanläggning För områden med kommunalt huvudmannaskap görs framställan om kompletterande belysning hos kommunen. Efter kommunalt beslut som tillstyrker uppsättning av sökt belysning svarar kommunen för anläggningskostnad samt framtida drift, underhåll och förnyelse. För områden med enskilt huvudmannaskap görs ansökan om kompletterande belysning till samfällighetsförening eller liknande. För områden med fast boende kan samfällighetsföreningen ansöka om anläggningsbidrag hos kommunen. Särskilda regler för anläggningsbidrag återfinns i Bilaga A: Anläggningsbidrag för ny trafikbelysningsanläggning. För områden med statlig väghållning görs ansökan om kompletterande belysning hos Trafikverket. Befintlig trafikbelysningsanläggning Anläggning längs enskild väg och som avses att tas ur kommunal drift kan under vissa förutsättningar överlåtas via avtal till fastighetsägare eller förening. Innan sådan överlåtelse sker ska anläggningen besiktas gällande elsäkerhet och stolpkvalitet. Brister ska åtgärdas och ombesiktigas före överlämnandet. Övertagande av anläggning längs trafikverkets vägar, eller där samnyttjande av stolpar sker, kan inte överlåtas. Standardnivå för trafikbelysning inom kommunala vägområdet Kommunen ska arbeta för att den trafikbelysningen man ansvarar för håller en standardnivå grundad på följande riktlinjer: Trafikbelysning tillhandahålls i huvudsak i tätbebyggda områden. Den bör inom varje belyst område bestå av ett så enhetligt ljus som möjligt och blandade belysningssorter bör undvikas. Belysning anordnas i vändplan Belysning anordnas i gatukorsning Belysning anordnas längs väg eller gata om detta är lämpligt ur trafik- och trygghetssynpunkt Belysning anordnas vid busshållplats. På landsbygd anordnas belysning vid samlingsplatser, t ex samordnade brevlådor Anläggningar för gång-, cykel- och moped ska behållas, samt prioriteras för förbättringsåtgärder när det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.

3 Belysningens utformning Trafikbelysningsanläggningar kan utformas utifrån Trafikverkets kommande normer. (Utveklingsarbete för riktlinjer avseende LED-belysningar är under framtagande). I trafikbelysningsanläggningens utformning omfattas skåp, kabel, stolpe, fundament, armatur efter förbindelsepunkt samt belysningens placeringen. Armatur och ljuskällor Vid val av armatur och ljuskälla ska hänsyn tas till ljusspridning, miljö, energiförbrukning, material (återvinningsbart), elsäkerhet och kostnadseffektivitet. Stolpe Vid val av stolpe ska hänsyn tas till läge, material, trafiksäkerhet, trygghet och kostnadseffektivitet. Tändningstid Trafikbelysningen ska tändas och släckas via automatiserad teknik utifrån den naturliga ljusnivån i syfte att spara energi. Lampor och lampavstånd. Vid val av lampa och belysningspunkternas placering ska hänsyn tas till behovet vid det område som ska belysas. Behovet bedöms utifrån platsens trafikantslag, trafikmängd, säkerhet och trygghet. Belysningens underhåll Rondering Rondering och översyn regleras i 2015 genomförd upphandling av underhåll av belysningsanläggningar. Intervallet styrs dels av armaturtyp och dels av rengöringsbehov av armaturer. Reparation Felanmälan vidarebefordras till antagen entreprenör för underhåll av belysning, som vidtar åtgärder löpande. Vid bortfall av tre eller fler ljuskällor prioriteras åtgärd. Reparation av mindre antal kan ske om det p g a trafiksäkerhets- och trygghetsskäl är nödvändigt. Seriebyten Seriebyten av lamporna ska genomföras enligt schema/rutin för respektive typ av ljuskälla enligt genomförd underhållsupphandling. Seriebyte ska dokumenteras. Besiktningsintervaller Okulärbesiktning av stolpar och armatur ska ske i samband med reparationer och seriebyten. Brister dokumenteras i trafikbelysningsregistret och åtgärdas utifrån behov. Trästolpar ska rötskadebesiktigas var 8:e år. Rötskadebesiktning ska dokumenteras i trafikbelysningsregistret. För stålstolpar och armaturer sker en särskild rostskadebesiktning efter anmärkning vid okulärbesiktning. Särskild rostskadebesiktning ska dokumenteras i trafikbelysningsregistret. Energimätning Nyanlagda anläggningar ska förses med abonnemang med energimätning.

4 Avskrivningstid Den ekonomiska livslängden för kommunens trafikbelysningsanläggningar är 30 år. Dokumentation av trafikbelysningsanläggning Trafikbelysningsanläggning ska dokumenteras i dataregister (TEKIS-GATA) kopplat till digitalkarta. I kommunen ska en planering- och underhållsplan finnas innehållande nyuppförande-, utbytesoch besiktningsplan för trafikbelysningsanläggningar som uppdateras årligen

5 Bilaga A: Anläggningsbidrag för ny trafikbelysningsanläggning Förutsättning för kommunalt anläggningsbidrag för ny anläggning som uppförs i enlighet med riktlinjerna för standardnivå för kommunal trafikbelysning är att fastigheterna ligger inom samlad bebyggelse, som avser minst 15 permanentbostäder (hushåll) utefter väg om högst 1000 meter vägsträcka med inbördes avstånd av max 200 m. Kommunen bidrar ekonomiskt eller materiellt till maximalt 6 belysningspunkter, en belysningspunkt/ca 150 lm. Bidrag till ledningsförläggning utgår med 30% av material- och arbetskostnad (alternativt totalkostnad). Vid belyst vägsträcka längre än m sker särskild prövning.