Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.
|
|
- Henrik Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Belysningsstrategin Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.
2 Belysningsstrategin Belysningsstrategins övergripande målsättning är: Minskad elförbrukning med 20 % för belysningen med bibehållen trafiksäkerhet. Använda ny teknik för att effektivisera och utveckla DoU av belysning. Ombesörja att rätt kompetens finns. Säkerställa att kraven på elsäkerhet uppfylls.
3 Besparingspotential finns inom: Effektreducering. Borttagande av belysningsanläggningar. Ändrad utformning vid reinvesteringar ex. ökat stolpavstånd. Anpassad eltariff. Anpassad abbonemangssäkring. Optimerade brinntider. Energieffektiva armaturer vid investeringsåtgärder. Belysningsåtgärder i samband med andra arbeten.
4 Regelverk - Uppdaterade och fastställda regler och normer för vägbelysning. Kompetens - Vägverket, kommuner, entreprenörer och konsulter ska ha rätt kompetens. Miljö - Vägbelysning ska vara utformad för minsta miljöpåverkan Jämställdhet - Fastställda kriterier för när belysning bör införas med hänsyn till jämställdhetsmålet och trygghetsfrågan FUD - Forskning mot bästa effekt/nytta för trafikanter och väghållare
5 Regelverk Delmål 1:1 Vägverket ska uppfylla kraven på elsäkerhet Delmål 1:2 Effektiv förvaltning och upphandling av vägbelysningsanläggningar. Delmål 1:3 Estetiskt och funktionellt utformad vägbelysning med god visuell miljö och säkerhet. Delmål 1:4 Elnätbolagens tariffsättning Delmål 1:5 Klargöra ansvarsfördelningen mellan Vägverket och annan huvudman för vägbelysningsanläggningar utmed statliga vägar. Delmål 1:6 Påverka och delta i det nationella och europeiska standardiseringsarbetet.
6 Kompetens Delmål 2:7 Utbildningar och kompetens inom vägbelysningsområdet. Delmål 2:8 Anläggningsregister för samtliga regioner. Delmål 2:9 Samarbete mellan Vägverket och aktörer på marknaden.
7 Miljö Delmål 3:10 Minskad energiförbrukning Delmål 3:11 Utökad användning av miljömärkt el och miljövänlig materiel. Delmål 3:12 Minskad miljöpåverkan genom en ökad GC-användning.
8 Jämställdhet Delmål 4:13 Kriterier för att åstadkomma en trygg miljö. Delmål 4:14 GC-stråkens utformning för en ökad användning även under mörker.
9 FUD Delmål 5:15 Samspelet mellan vägbelysning trafiksäkerhet, tillgänglighet och komfort. Delmål 5:16 Utformning och utvärdering av demonstrationssträckor. Delmål 5:17 Mätmetoder för funktionskontroll av vägbelysning. Delmål 5:18 Funktionshindrade och äldre trafikanters behov av och krav på vägbelysning.
10 VGU väg- och gatubelysning God belysning för oskyddade trafikanter och tillräcklig belysning för biltrafik Bra belysning på GC-vägar och i konfliktpunkter med motorfordon. Låga belysningsnivåer på vägar utan GC trafik t.ex trafikleder och MV
11 gestaltning och anpassning till omgivningen Synbarhet att belysa för funktionen Rumslighet att gestalta rummet, omgivningen Atmosfär att skapa en stämning, trygghet mm
12 Belysningsklasser för vägar och gator MEW=L (luminansklasser) ska användas för motorfordonsförare på trafikleder eller liknande, där hög eller normal hastighet tillåts och siktsträckan är över 60 meter CE=E (belysningsklasser) är också till för motorfordonsförare, men ska användas i konfliktzoner, som affärsgator, korsningar och cirkulationsplatser etc. De har också användning för cyklister och gående och synavståndet är då mindre än 60 meter.
13 Belysning utanför tätort Motorväg ådt Tvåfältsväg utan GC-trafik 7000 ådt Tvåfältsväg med GC-trafik 5000 ådt Cirkulationsplatser ska alltid belysas Signalreglerade korsningar ska alltid belysas Hög andel mörkerolyckor Störande eller missledande ljus i stor omfattning Stor gång- och cykeltrafik i mörker
14 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning. På lokalgator i bostadsområden med låg trafikintensitet är kraven på belysning främst grundade på den allmänna säkerheten, samt av sociala och trivselmässiga skäl.
15 Belysning av gång- och cykelvägar Om belysning ska finnas på GC-vägar utanför större tätorter bedöms från fall till fall och anpassas då till platsens specifika krav. Om en GC-väg är skild från körbanan genom t.ex. vegetation eller om det är önskvärt med hänsyn till miljön, kan det vara nödvändigt att belysa GC-vägen separat. För GC-vägar ska belysningen väljas efter miljön med krav på tillgänglighet och säkerhet. Belysningen skall också vara utformad så att miljön känns trygg.
16 Tunnelbelysning tröskelzon Övergångszon Inre zon Natt- och dagbelysning
17 Utformning av belysningsanläggning Bilaga 1 Definitioner och begrepp specifika för vägbelysning Bilaga 2 Beräkningsförutsättningar Bilaga 3 Vägbeläggningars reflexionsegenskaper Bilaga 4 Driftvärde
18 Vad ska revideras i VGU? Vissa tabeller som inte stämmer med EN Inre zonens belysningsnivå i tunnlar vitt ljus och dess användning Ett nytt kapitel om energifrågor (ljuskällor, armaturer, energieffektiva styrsystem mm) Luminansjämnheten??
Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme
4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.
Läs merAnsvarsprojektet, övertagande av belysning från våra kommuner. Ska Vägverket ta över all belysning vid gator och vägar?
Ansvarsprojektet, övertagande av belysning från våra kommuner Vad innebär detta? Ska ta över all belysning vid gator och vägar? Eller? och kommunerna ska förhandla om detta! 1 Projekt: Ansvarsfördelningen
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan
Läs mer2 Belysningsklasser. 2.1 Belysningsteknisk kvalitet. 2.2 Belysningsklasser för vägar och gator
2 Belysningsklasser 2.1 Belysningsteknisk kvalitet Den belysningstekniska kvaliteten i en vägbelysningsanläggning beskrivs med hjälp av belysningsklasser. Klasserna kan variera för samma vägtyp, beroende
Läs merRiktlinjer för Gatubelysning i Höganäs kommun 2010-06-17
Riktlinjer för Gatubelysning i Höganäs kommun 2010-06-17 Gatubelysningspolicy för Höganäs kommun Höganäs kommun ska förse invånarna med rimlig belysning i förhållande till säkerhet för person och egendom
Läs merÖversyn av kommunal belysning på statlig väg. Vad gäller?
Översyn av kommunal belysning på statlig väg Vad gäller? I oktober 2017 kom SKL och Trafikverket överens om en övergripande inriktning för hur kommunal belysning på statlig väg ska ägas och förvaltas.
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan
Läs merRIKTLINJER GATUBELYSNING. Antagna av kommunstyrelsen , 72 AK KS 2015/
RIKTLINJER GATUBELYSNING 2 Innehållsförteckning RIKTLINJER GATUBELYSNING... 1 Innehållsförteckning... 2 Riktlinjer angående gatubelysning för Älvdalens Kommun allmänt... 3 Ansvar... 3 Riktlinjer... 4 Basvillkor
Läs merRIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN
1(7) RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN Framtagen av: Förvaltningschef, Samhällsserviceförvaltningen Godkänd och fastställd av: Kommunstyrelsen Implementeras av: Avdelningschef, Tekniska
Läs mer7 Utformning av belysningsanläggning
7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer
Läs merNya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad
Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,
Läs merTekniska nämnden Sammanträdesdatum Sida (1) anta förslag till riktlinjer för gatubelysning inom Gislaveds kommun,
GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Sida 2016-10-19 1(1) Tn 110 Dnr: TN.2015.72 Förslag till riktlinjer för gatubelysning inom Gislaveds kommun Ärendebeskrivning Förslag
Läs merVäg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan
Arbetsplan PM BELYSNING Utställelsehandling 2007-06-29 Dokumentinformation Objektnummer VST 42710 Objektnamn Väg 76 förbi Norrtälje Filnamn 0E060001 Filtyp Textdokument Programversion Word Projekteringssteg
Läs merRiktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning
Riktlinjer för offentlig belysning Bilaga 1. Ljus och belysning Innehåll 1. Ljus och belysning...1 1.1 Funktioner...1 1.1.1 Gestaltning...1 1.1.2 Säkerhet, trygghet och tillgänglighet...1 1.2 Egenskaper...1
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merFinnshyttan Filipstads kommun. Trafikutredning till detaljplan
Finnshyttan Filipstads kommun Trafikutredning till detaljplan 2017-05-22 Beställare: Filipstads kommun Projektledare: Roger Danielsson Konsult: Wermlands Infrakonsult AB (Wikon) Verkstadsgatan 20A, 652
Läs merRAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic
RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA
Läs merENERGI OCH BELYSNING. Utvärdering av Vackert Rättvik
Utvärdering av Vackert Rättvik ENERGI OCH BELYSNING Belysningens funktion har varit en central del i projektet Vackert Rättvik. Genom att anpassa belysningen till stadsmiljöns villkor har man åstadkommit
Läs merBelysningsprogram. Augusti 2011
Belysningsprogram Augusti 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte/ inledning / avgränsning Områdeskarraktärer GC-vägar Bostadsområden - villaområden Bostadsområden flerbostadshus Parker och grönområde Tunnlar
Läs merBelysning utanför staden. Mathias Wärnhjelm, Trafikverket
Belysning utanför staden Mathias Wärnhjelm, Trafikverket 2 100 000 ljuspunkter totalt på kommunal, enskild och statlig väg Ca 200 000 ljuspunkter som TrV ansvarar för Ca 200 000-400 000 ljuspunkter på
Läs merStrategi. Strategi för belysning och ljussättning i Tranemo kommun
Strategi Strategi för belysning och ljussättning i Tranemo kommun 1 Styrdokument Handlingstyp: Strategi för belysning - slutversion Diarienummer: KS/2014:199 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum:
Läs merVU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning
VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7.7 Korsningstyp D - cirkulationsplats I tidigare utredningar skall målsättningen för projektet vara fastlagt och val av korsningstyp ha gjorts enligt kapitel 7.5. Platsen
Läs mer7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken
7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande
Läs merRiktlinjer för passager i Västerås
nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen
Läs merAnläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst
KAPITEL 9 BELYSNING 9.1 Ledande dokument Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst EL AMA 12 Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska
Läs merRIKTLINJER FÖR PARK- OCH GATUBELYSNING I BJUVS KOMMUN
Datum 2015-04-14 Antagen av Ks 2015-05-06 RIKTLINJER FÖR PARK- OCH GATUBELYSNING I BJUVS KOMMUN 1 10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Beslut angående gatubelysningen... 4 Beslutsgrund... 4 Regelverk
Läs merFörändringar i VGU 2015
Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,
Läs merRegler för trafikbelysning i Avesta kommun
KOMMUNKANSLIET/TEKNIK Regler för trafikbelysning i Avesta kommun Allmän revidering 2015-09-23 Historik År 2009 påbörjades i Avesta utfasning av kvicksilverbelysning, i huvudsak beroende på lampans stora
Läs merStrategi för förvaltning av belysningsanläggningar inom Vägverket
Publikation 2005:3 Strategi för förvaltning av belysningsanläggningar inom Vägverket 2005-01 Publikation 2005:3 Förord För att förvalta befintliga anläggningar har saknats en dokumenterad strategi med
Läs merTrygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning
Dnr Sida 1 (5) 2016-02-16 Handläggare Per-Erik Wikström 08-508 262 89 Till Trafiknämnden 2016-03-10 Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner slutredovisning
Läs merBELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING
1 (11) 2014-09-01 BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING Dessa anvisningar avser att vägleda till en personsäker, funktionell, driftsäker, underhållsvänlig och hållbar gatubelysning. SIG100, v2.0, 2010-02-26
Läs mer6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning
6 Tunnelbelysning 6.1 Vägtunnelbelysning Med vägtunnlar avses här sådana tunnlar som från belysningsteknisk synpunkt kan betraktas som långa. Med långa tunnlar avses tunnlar längre än 100 m, eller tunnlar
Läs merUnderlag till. Förslaget om nya hastigheter
Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter
Läs merBELYSNINGSPOLICY FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN
2009-01-28 (2) BELYSNINGSPOLICY FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN ALLMÄNT Inom Smedjebackens kommun finns idag ungefär 3205 väg- och gatubelysningspunkter. Förutom ovan nämnda väg- och gatubelysningspunkter finns
Läs merRAPPORT. Belysningsplan Sjöbo SJÖBO KOMMUN SWECO TRANSPORTSYSTEM AB MALMÖ TRAFIK UPPDRAGSNUMMER 2211102000 2014-02-05
SJÖBO KOMMUN Belysningsplan Sjöbo UPPDRAGSNUMMER 2211102000 SWECO TRANSPORTSYSTEM AB MALMÖ TRAFIK OLA WILHELMSSON & CHRISTINA GRANÉR Sweco Ändringsförteckning VER. DATUM FÖRÄNDRING GRANSKAD GODKÄND 0.1
Läs merRegionala systemanalyser
PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets
Läs merKvinnor och mäns inställning till gatu- och vägutformning. Merritt Polk Göteborgs universitet
Kvinnor och mäns inställning till gatu- och vägutformning Merritt Polk Göteborgs universitet Jämställdhetsmålet inom transportsektorn (Reg. Prop. 2001/02: 20) Transportsystemet ska vara utformat så att
Läs merStöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)
Uppdragsnr: 10235378 1 (9) PM Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön 1 Bakgrund Kommunen vill bygga en cykelbana utmed Nytorpsvägens södra sida. I dag är gång och cykeltrafiken hänvisad
Läs merVÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.
Kross Gräs Växter i tråg på stödmur. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Klätterväxter på bullerskärm.
Läs merTrafikverket ut med en ny utgåva av VGU (Vägars och gators utformning).
Nyhetsbrev Nr 3, 2015, Årgång 7 I detta nummer av Ceebels nyhetsbrev lyfter vi fram den aktuella frågan om hur vi som oskyddade trafikanter i mörker syns, oavsett var vi rör oss och hur vägbelysningen
Läs merUtdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatuutrustning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Läs merTrafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble
Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version
Läs merNy cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.
Elenore Bjelke Trafikplanering 08-508 260 35 elenore.bjelke@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-03-15 Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.
Läs merRätt ljus på rätt plats
Utomhus CityTouch Sala Case study Rätt ljus på rätt plats Europas största anläggning med webbaserad intelligent gatubelysning växer fram i Sala. Belysningen kan enkelt styras och kontrolleras via datorn.
Läs mer14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Läs mer7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT
7 BILTRAFIK 7.1 MÅL Följande mål har formulerats för biltrafiken i trafikplanearbetet: Att skapa ett bilnät med god tillgänglighet, hög säkerhet och störningsfrihet. Att förbättra samspelet med den omgivande
Läs merot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla
ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra
Läs merSammanfattning. Slutsatser:
Sammanfattning Trafikplanen är en samlad utredning om trafikplaneringen i Strängnäs tätorter Härad, Merlänna, Stallarholmen och Åkers styckebruk. Den används som stöd vid översikts- och detaljplanering
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merRebel 91 Teknisk beskrivning för anordnande av vägbelysning. Sveriges kommuner och landsting (f.d Kommunförbundet) och Trafikverket.
7 BELYSNING 7.1 LEDANDE DOKUMENT Anläggnings AMA 07 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten. Svensk Byggtjänst. EL AMA 09 Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska arbeten.
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merBelysningsplan för offentlig belysning
Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Anna Svensson UPPRÄTTAD AV. Oscar Lewin
UPPDRAG 11045 HAMMARSHUS TRAFIK UPPDRAGSNUMMER 2510165070 UPPDRAGSLEDARE Anna Svensson UPPRÄTTAD AV Oscar Lewin DATUM 8-23 GRANSKAD AV Joakim Bengtsson Malin Zetterqvist Bakgrund Nya handels- och bostadsområde
Läs merKomplettering till ärende Remiss Nya rondellen på väg 108 kan inte anses trafiksäker i sitt utförande
Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-09-30 Dnr TN 2013/65 Dnr KS 2013/7 Komplettering till ärende Remiss Nya rondellen på väg 108 kan inte anses trafiksäker i sitt utförande Bakgrund I motion till kommunfullmäktige
Läs merGång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut
Dnr Sida 1 (5) 2014-08-28 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafiknämnden 2014-09-25 Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs merInformation om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun
Information om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun Informationsblad, juni 2014 Trafikverket och Ludvika kommun vill informera er om att beslut fattats om att genomföra
Läs merDP377. DETALJPLAN för Guttorp 1:163 mm (Ledsjövägen) Götene kommun, juni 2014
HANDLINGAR Planbeskrivning med genomförande beskrivning Plankartamed bestämmelser Samrådsredogörelse Bilaga Fastighetsförteckning dat 2014-04-11 DETALJPLAN för Guttorp 1:163 mm (Ledsjövägen) Götene kommun,
Läs merPolicy för Gatubelysning i Hörby Kommun
Policy gatubelysning 1 2017-08-07 TN 2017/301 Policy för Gatubelysning i Hörby Kommun Policy gatubelysning 2 2017-08-07 TN 2017/301 Innehållsförteckning 1. SYFTE OCH RIKTLINJER 3 2. GRÄNSDRAGNING KOMMUNEN,
Läs merPM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder
PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag
Läs merTrafiksäkerhet för seniorer
Trafiksäkerhet för seniorer Genomgång av material FixaMinGata Ny teknik i våra bilar ID-kort Snabbtest Aktivitetstips Tips på aktiviteter Värderingsövning 4 hörn. Ta med en cykelhjälm till utbildningstillfället
Läs merTrafiksäkerhetsprogram
Trafiksäkerhetsprogram 2007-09-19 Beslutat i kommunfullmäktige 29 november 2007 1 (10) FÖRORD Tekniska förvaltningen har haft i uppdrag att revidera kommunens Trafiksäkerhetsprogram, vilket antogs av kommunfullmäktige
Läs merTrafikutredning. Tillfart Sydväst. Utredning av kompletterande vägförbindelse
Trafikutredning Tillfart Sydväst Utredning av kompletterande vägförbindelse till Mariestad Norra 2010-11-19 Medverkande Beställare: Mariestads kommun, kommunledningskontoret Konsult: WSP Samhällsbyggnad,
Läs merVägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning
2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL
Läs merKriterier för vägbelysning på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd
VTI notat 20-2017 Utgivningsår 2017 www.vti.se/vti/publikationer VTI notat 20-2017 Kriterier för vägbelysning på statlig väg i och i anslutning till mindre tätorter på landsbygd Kriterier för vägbelysning
Läs merPM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Läs merLED-BELYSNING. för industri och offentliga miljöer. sparar naturresurser och skapar möjligheter. din naturliga samarbetspartner
LED-BELYSNING för industri och offentliga miljöer sparar naturresurser och skapar möjligheter din naturliga samarbetspartner LED-BELYSNING vi hjälper dig till besparingar utan att förlora effekt Typ Livalängd
Läs merTRV 2017: Krav för vägar och gators utformning Supplement 1
TRV 2017:25870 Krav för vägar och gators utformning Läsanvisning De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:086, Krav för vägar och gators
Läs merAntagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT
Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte
Läs merCykelbokslut 2014 Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014
Cykelbokslut 2014 Berättelse om cykelstaden Umeå 2014 Kommunerna kan göra skillnad. Vissa städer är bättre än andra. Malmö och Umeå har investerat mer och är i dag stora cykelstäder. Dagens industri 2014-06-02
Läs mer2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen
32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägsäkerhet;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägsäkerhet; beslutade den 1 december 2010. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 9 vägsäkerhetsförordningen (2010:1367) och beslutar
Läs mer3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder
Läs merResultat från VTI:s enkät till landets kommuner 1999/2000 gällande kommunernas väg- och gatunät
VTI notat 44 2003 VTI notat 44-2003 Resultat från VTI:s enkät till landets kommuner 1999/2000 gällande kommunernas väg- och gatunät Författare FoU-enhet Hans Thulin Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer
Läs merBelysningsåtgärder för oskyddade trafikanters säkerhet vid övergångsställen och gångpassager
TEKNISK RAPPORT Belysningsåtgärder för oskyddade trafikanters säkerhet vid övergångsställen och gångpassager Charlotta Johansson Peter Rosander Luleå tekniska universitet Tryck: Universitetstryckeriet,
Läs merRamböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18
Ramböll Sverige AB --- Österåkers kommun Söralidsvägen Stockholm 2007-04-18 Österåkers kommun Datum 2007-05-04 Uppdragsnummer Utgåva/Status Leverans ver. 3 Stefan Thelander Stefan Thelander Johanna Appelberg
Läs merExempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1
Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad
Läs mer5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK
5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 5.1 MÅL För gång- och cykeltrafiken har följande mål formulerats för trafikplanearbetet: Att upprätta ett sammanhängande, gent, attraktivt och säkert cykelnät som täcker in viktiga
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merAvsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen
GATU- OCH TRAFIKAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 mars 2015 KS-2015/375.351 1 (2) HANDLÄGGARE Annika Löfmark 08-535 365 52 annika.lofmark@huddinge.se Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring
Läs merSveriges trafiksäkerhetsarbete
Trafiksäkerhet Sveriges trafiksäkerhetsarbete Nollvisionen (Prop. 1996/97:137): Långsiktigt mål för trafiksäkerheten ska vara att inga personer dödas eller blir allvarligt skadade i vägtrafiken. Förändrade
Läs merMed användarna i fokus
Framtida utveckling Framtiden för LED-tekniken är givetvis nära sammankopplad med städernas tillväxt, förändring och utveckling. Men förändrade levnadssätt och förväntningar hos städernas invånare, kommer
Läs merVäg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
Läs merKävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007
Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup
Läs merHastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt Bergsgatan/Monbijougatan TN
Malmö stad Fastighets- och gatukontoret 1 (7) 2019-04-15 Tjänsteskrivelse Vår referens Marie Lindeberg Sekreterare marie.lindeberg@malmo.se Hastighetsdämpande åtgärder vid Bergsgatan/Almbacksgatan samt
Läs merVästerås stads Trafiksäkerhetsarbete. GNS, Stockholm
Västerås stads Trafiksäkerhetsarbete GNS, Stockholm 2013-12-16 Dagens innehåll Del 1. Handlingsplan för Trafiksäkerhet 2012-2014. Del 2. Drift & underhåll. Del 3. Investeringar. Del 4. Transportrådgivning.
Läs merNy teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta.
Ny teknik för utomhusbelysning och hur kommer människan in i detta. Peter Bennich / Kalle Hashmi Seminarium om energieffektiv utomhusbelysning Karlskrona 2010-03-30 Innehåll Krav på vägbelysning Vad innebär
Läs merPlanering och beslutsprocesser för energieffektivare väg- och gatubelysning
Annika Jägerbrand, Fil. dr. Planering och beslutsprocesser för energieffektivare väg- och gatubelysning Annika Jägerbrand, Kerstin Robertson, Lennart Folkeson & Hans B. Andersson VTI, Statens väg- och
Läs mer2007-11-26 BELYSNINGSPROGRAM FÖR TÄBY KOMMUN
2007-11-26 BELYSNINGSPROGRAM FÖR TÄBY KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING DEL 1 - FÖRORD 4 VISUELL PÅVERKAN 4 DEL 2 - BELYSNINGSPROGRAMMETS SY F T E OCH OM FAT T N I NG 5 BAKGRUND 5 SYFTE 5 AVGRÄNSNING 6 REKOMMENDATION
Läs merPlan för rätt fart i Piteå
Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Läs mer1. Bakgrund. 2. Syfte. Uppdrag Beställare. PM trafik för Särö centrum Kungsbacka kommun Olof Franzén Anders Wallergård. PM nummer
PM Datum 2016-02-26 Uppdrag Beställare Från Till PM nummer PM trafik för Särö centrum Kungsbacka kommun Olof Franzén Anders Wallergård Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg T: +46-10-615
Läs merCykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss
Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.
Läs merInförande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242
Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning
Läs merKarta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.
Trafikverket Region Öst Marie Holms Trafikmiljö Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se marie.holms@trafikverket.se Direkt: 010-123 25 60 Beredningsunderlag till förslag om
Läs merFöreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun
Föreskrifter för säkerhet vid arbete på väg i Falköpings kommun Januari 2011 Förord Dessa föreskrifter gäller vid arbete på gator och vägar inom Falköpings kommun där kommunen är väghållare. Föreskrifterna
Läs merBusshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.
Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan
Läs merSKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen
SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...
Läs merVägbelysningshandboken
Vägbelysningshandboken Medverkande etc. Vägbelysningshandboken har sammanställts av: Carina Fors på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Uppdragsgivare: Peter Aalto, Trafikverket Referensgrupp:
Läs merBussar och gupp ett samverkansprojekt
Bussar och gupp ett samverkansprojekt Vägverket har tillsammans med Arbetsmiljöverket samlat Sveriges Kommuner och Landsting, ett antal kommuner och kollektivtrafikhuvudmän med intresseorganisation samt
Läs mer7 Vägkantsutmärkningar
7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med
Läs mer