Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05"

Nils Svensson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatuutrustning

2 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket, Bengt Skagersjö, Svenska Kommunförbundet Publikation: 2004:80 Utgivningsdatum: ISSN: Nyckelord: Grundvärde, dimensioneringsgrund, sektion, vägrum, gaturum, linjeföring, korsning, trafikplats, sidoanläggning, busshållplats, vändplats, rastplats, vägutrustning, gatuutrustning, räcke, krockskydd, viltpassage, viltskydd, vägmarkering, vägkantstolpe, vägmärke, vägvisning, trafiksignal, vägbelysning, gatubelysning, vägtyp, motorväg, mötesfri väg, gångväg, cykelväg, gata, farthinder Distributör: Vägverket, Butiken, Borlänge. Telefon , fax , e-post: AB Svensk Byggtjänst, Stockholm. Telefon , fax e-post:

rastplats, vägutrustning, gatuutrustning, räcke, krockskydd, viltpassage, viltskydd, vägmarkering, vägkantstolpe, vägmärke, vägvisning, trafiksignal, vägbelysning, gatubelysning, vägtyp, motorväg,

3 VÄG- OCH GATUUTRUSTNING Innehåll VÄG- OCH GATUUTRUSTNING Allmänt Gestaltning - generella förutsättningar Medgällande dokument Räcken Allmänt Kriterier för behov av räcken Oeftergivligt eller farligt föremål Bankslänt Vertikalt fall Vatten Oskyddade trafikanter Risk- eller skyddsobjekt Räcken i mittremsa Krav på funktionella egenskaper Trafiksäkerhetskrav Förhöjda räcken Räcken och motorcyklister Räckes placering i sidled Allmänt Slänträcke Räcken i mittremsa Stödremsa vid sidoräcke Räcke i kombination med kantstöd Montering av tillsatser på räcken Räckeslängd Allmänt Utvinklat räcke Långt räcke Räcke nära hinder Avslutning av räcke Allmänt Förankring Avslutning med vägräckesände eller krockdämpare Räckesavslutning genom nedvinkling och förankring i mark Avslutning med snäv radie Övergångar mellan olika räckestyper Allmänt Övergång mellan räcke med olika styvhet Övergång med överlappning Öppningsbar övergång Övergång från mitträcke till sidoräcke Val av räckestyp etc Kriterier för val av räcke Kriterier för val av vägräckesände och krockdämpare...46 VGU VV publikation 2004:

..15 2.3 Krav på funktionella egenskaper...16 2.3.1 Trafiksäkerhetskrav...16 2.3.2 Förhöjda räcken...18 2.3.3 Räcken och motorcyklister...19 2.4 Räckes placering i sidled...19 2.4.1 Allmänt...19 2.4.2 Slänträcke.

4 VÄG- OCH GATUUTRUSTNING 3 Eftergivlig väg- och gatuutrustning Allmänt Val av bärare av vägutrustning Allmänt Hastighetsklass Energiabsorption Skaderiskklass Ofarliga produkter Utrustning för gång- och cykeltrafik Allmänt Möblering av gaturummet Beläggning Gång- och cykelbanor Sidostängsel Viltolycksförebyggande åtgärder Viltpassager Arbetsmetodik Utformning av viltpassager Varningsmärken Användningsområde Viltstängsel Arbetsmetodik Stängselutformning Placering längs sträcka Placering vid vägkorsning Anslutning till broar Viltstängsels början och slut Grindar Siktröjning Siktröjningens utförande Bullerskydd Vad är buller? Faktaruta buller Faktorer som påverkar bullernivån Beräkning och mätning av bullernivåer Normer och riktvärden Exempel på åtgärder för att minska bullerstörningar Emissionsbegränsande åtgärder Immissionsbegränsande åtgärder Störningsbegränsande åtgärder Utformning av bulleravskärmningar Estetisk utformning Teknisk utformning Trafiksäkerhet Reflexion Avbrott i avskärmning Gång- och cykelvägar längs bulleravskärmningar VGU VV publikation 2004:

.. 54 5 Sidostängsel...61 6 Viltolycksförebyggande åtgärder...63 6.1 Viltpassager... 65 6.1.1 Arbetsmetodik... 65 6.1.2 Utformning av viltpassager... 67 6.2 Varningsmärken... 76 6.2.1 Användningsområde.

5 VÄG- OCH GATUUTRUSTNING Kostnader och underhåll Formella regler Bländskydd Allmänt Utformning av bländskydd Bländskyddets höjd Bländskyddets avskärmningsvinkel Placering Bilaga 1 Förklaring av standarder för funktionsprovning av vägutrustning Allmänt Begrepp Vägräcken Begrepp Vägräckesändar, övergångar mellan vägräcken samt krockdämpare Begrepp Hastighetsklass Utböjningsklass, vägräckesändar Utböjningsklass, krockdämpare Fordonsrörelseklass Provning och utvärdering av eftergivlighet Allmänt Energiabsorption Skaderiskklass Produktfamiljer Bilaga 2 Medgällande dokument VGU VV publikation 2004:

..102 3.1 Begrepp...102 3.2 Hastighetsklass...102 3.3 Utböjningsklass, vägräckesändar...103 3.4 Utböjningsklass, krockdämpare...104 3.5 Fordonsrörelseklass.

7 VÄG- OCH GATUUTRUSTNING VÄG- OCH GATUUTRUSTNING VGU VV publikation 2004:

9 VÄG- OCH GATUUTRUSTNING 1 Allmänt 1 Allmänt Vägutrustning är sådana väganordningar som är avsedda för skydd, belysning, trafikstyrning eller information. Till vägutrustning räknas inte utsmyckning, reklam, väderskydd eller övervakningskameror. Till Vägutrustning räknas till exempel vägräcken, vägräckesändar och krockdämpare, vägmärken, belysningsanordningar, trafiksignaler, bullerskärmar, hjälptelefoner, vägmarkeringar, kantstolpar, stängsel, fotgängarräcken och bländskydd. Denna del av VGU innehåller projekteringsråd och krav på funktionella egenskaper, bl.a. trafiksäkerhetskrav, för vägutrustning. Projekteringsråd för vägmärken inklusive variabla meddelandeskyltar beskrivs i del Vägmärken och i Handbok vägmärken (Vägverket), för belysningsanordningar i del Väg- och gatubelysning, för väg- och vägkantsmarkeringar i del Vägmarkering och vägkantsutmärkning och för trafiksignaler i del Trafiksignaler. Projekteringsråd för vägutrustning i anslutning till korsning med spår behandlas översiktligt i del Korsningar. Provning av vägutrustnings trafiksäkerhetssegenskaper vid påkörning skall utföras enligt fastställd provningsstandard samt, i förekommande fall, enligt Regler för sidoplacerade räcken (Vägverket). Förklaringar till standarder som inte anses vara väl kända finns i Bilaga 1. Krav på vägutrustnings livslängd framgår av del Dimensioneringsgrunder. Krav på dimensionering, material, beständighet och utförande av vägutrustning framgår av Vägutrustning 94 (Vägverket) uppdaterad i Vägutformning 94 Supplement 1 (Vägverket), i Vägutrustning 94 Supplement 2 Omställbara vägmärken samt i Handbok vägmärken (Vägverket). Krav avseende vägutrustning på bro eller i tunnel beskrivs i Bro 2002 (Vägverket) respektive i Tunnel 99 (Vägverket, ersätts av Tunnel 2004 ). Hjälptelefoner samt utrustning för tillfällig användning, exempelvis för utmärkning eller skydd av vägarbetsplatser, beskrivs inte. 1.1 Gestaltning - generella förutsättningar Vägrummet skiljer sig från andra rum framför allt genom att det inte har några fasta gränser. Formen och storleken på det beror av hur snabbt vi färdas och utseendet växlar i samma takt. Ändå kan vi uppleva det som ett rum ombonat, smakfullt, rörigt eller intetsägande dess möblering och utrustning har stor betydelse för hur vi uppfattar en väg, både som trafikanter och från omgivningen (ur Vägverkets publikation "Hela Vägen"). Vägutrustningen, oavsett om vi rör oss i en gatumiljö i en stad eller längs en landsväg, utgör väsentliga delar av vägrummet och påverkar hur vi upplever och tolkar omgivningen. Räcken, skyltar, belysningsstolpar signalerar var och i vilken omgivning vi befinner oss och påverkar trafikantens beteende. Ökad omfattning, detaljeringsgrad, behandlingsgrad m.m. ger oss tecken på att vi VGU VV publikation 2004:

Till Vägutrustning räknas till exempel vägräcken, vägräckesändar och krockdämpare, vägmärken, belysningsanordningar, trafiksignaler, bullerskärmar, hjälptelefoner, vägmarkeringar, kantstolpar,

10 VÄG- OCH GATUUTRUSTNING Allmänt befinner oss i en tätort där uppmärksamhet och hastighet ska anpassas till flera trafikslag. Vägutrustning är i de flesta trafikmiljöer i tätorten omfattande. I och med att samhällets krav på trafiksäkerhet och information har omfattningen även ökat på övriga delar av vägnätet. Mitträcken, med dess skyltsystem, automatisk hastighetsövervakning, bullerskydd samt andra typer av miljöåtgärder och miljöskydd, kollektivtrafikens utveckling, variabla skyltar, informationsplatser m.m. innebär ett ökat användande av vägutrustning även på landsbygden. Vägutrustningen och all direkt och indirekt information den kan ge oss är en viktig del av vägrummet både i tätort och på landsbygd. Vid gestaltning ska vägutrustningens tekniska och funktionella utförande präglas av god formgivning. I större och speciella väg- och gatuprojekt är det vanligt med specialdesignade lösningar. Förutom krav på ekonomi, trafiksäkerhet, tekniskt utförande och funktion bör vägutrustningens utformning präglas av: Återhållsamhet i omfattning. Enkelhet och systematik - samband och konsekvens. Tidlöshet och beständighet. Medveten placering i förhållande till kvaliteter i omgivningen (utblickar, bebyggelse etc.). Samordning mellan olika typer av utrusning för att minska omfattning av stolpar (exempelvis belysning och skyltning). Samordning beträffande färg, materialval och formspråk. Hänsyn till driftsaspekter (snöröjning, placering, omfattning, val av kvaliteter etc.). Hänsyn till framkomlighet för oskyddade trafikanter och funktionshindrade. Att överblicka och samordna omfattning och typer av vägutrustning i ett vägprojekt är en sammansatt och komplex uppgift. Trots det bör en samordning och kritisk granskning av omfattning, placering, materialval etc. ingå som rutin i varje typ av gatu- och vägprojekt. Vägutrustningen ska utformas och placeras med hänsyn till den upplevelse av omgivning stad som landsbygd som vi kan få. I de flesta fall kan sådan granskning också öka förutsättningarna för trafikanternas möjlighet att uppfatta budskap, minska kostnader för både investering i materiel och för framtida underhåll. I tätorten kan färgsättning, val av material, bearbetningsgrad, hänsyn till bebyggelsens historia, samordning för att minska antalet stolpar, möjligheten att använda skyltar av understorlek etc. ge en mer samordnad och omhändertagen gatumiljö. På landsbygden kan en medveten placering av utrustning för trafikövervakning, portaler, skyltar och skärmar i anslutning till utblickar och broar, utformning av bullerskydd, placering av viltstängsel, val av typ av sidoräcken m.m. ge en tydligare och mer upplevelserik trafikantmiljö. 8 VGU VV publikation 2004:

Mitträcken, med dess skyltsystem, automatisk hastighetsövervakning, bullerskydd samt andra typer av miljöåtgärder och miljöskydd, kollektivtrafikens utveckling, variabla skyltar, informationsplatser

11 VÄG- OCH GATUUTRUSTNING 1 Allmänt Både i stad och på landsbygden bör placering av skyltar och portaler kunna ske på prov. Se del Vägmärken. Ett samordnat belysnings, skyltnings- och utrustningsprogram, en vägutrustningsplan, bör ingå i alla typer av projekt. I de fall gestaltningsprogram upprättas kommer det normalt att ingå i detta. Programmet ska även behandla framtida förändringar i drift och underhållskedet. 1.2 Medgällande dokument Medgällande dokument förtecknas i avsnitt Bilaga 2. VGU VV publikation 2004:

Ett samordnat belysnings, skyltnings- och utrustningsprogram, en vägutrustningsplan, bör ingå i alla typer av projekt.

Relevanta dokument

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan