Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

Transkript

1 Gestaltningsprogram Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1

2 SYFTE Syftet med ett gestaltningsprogram är att underlätta samarbetet mellan fastighetsägare och kommun genom att illustrera och tydliggöra detaljplanens intentioner. Som handling är programmet ett hjälpmedel för arkitekter, projektörer och entreprenörer som ska planera och anlägga gator, utforma och uppföra byggnader. För boende i området kan det också bli lättare att planera sin tomt när man vet vilka förväntningar man kan ha på utbyggnaden i området. Gestaltningsprogrammet beskriver och konkretiserar de bärande principerna för gaturummets och bebyggelsens utformning. Det innehåller rekommendationer för användning av material, färger, vegetation och andra element som ger området och bebyggelsen önskad karaktär. Dessa rekommendationer kopplas till planen på olika sätt, i några fall som bindande bestämmelser på plankartan och i andra fall som positiva exempel som planen kan hänvisa till. Det är viktigt att rekommendationerna inte enbart gäller under områdets uppbyggnad utan också vidare genom områdets fortsatta levnad, så att bebyggelsen behåller och utvecklar sin specifika karaktär och identitet. Programmet gäller fram tills den dag då det ändras eller ersätts. Gestaltningsprogrammet är enbart ett yttre ramverk för utformningsfrågor inom området. Det ska finnas en stor frihet för varje fastighetsägare att utforma den enskilda fastigheten efter egna önskemål inom detta ramverk. De personliga önskemålen bidrar till att området får en varierande karaktär utan att enstaka delar tar överhanden.

3 1. GATURUM Under den nya bostadsgatan kommer en vattenledning placeras som ska försörja Magnarp med vatten. Detta medför att gatan kommer att få en något större bredd än motsvarande gator i andra områden. Vattenledningen under gatan gör dessutom att inga träd kan planteras i gaturummet. Därför blir valet av markmaterial viktigt för upplevelsen av gatan samt vilken plantering och utformning de enskilda fastighetsägarna väljer på tomtmarken mellan gata och bostadshus. Målsättningen är att skapa en vacker gata med lantlig karaktär. Tomtgränserna ska vara väl definierade mot gatan samtidigt som de tillåter utblickar mot hav och landskap mellan husen. - I tomtgräns planteras i första hand låga häckar. - Staket kan också vara lämpliga i tomtgräns. Murar och plank undviks (se även HÄCK OCH STAKET). - Mellan hus och gata planteras med fördel lågvuxna träd på tomtmark. - Gatan delas in i en körbana med 5,5 m bredd och en gångbana i avvikande material. Dessa kan vara i samma nivå men åtskiljs då av en kantsten. - Gatubelysningen bör bestå av lägre armaturer som bidrar till områdets karaktär. - Bostadshus placeras med långsida i förgårdslinjen (se även HUSPLACERING)

4 2. HUSPLACERING Detaljplanen tillåter stor variation på utformning av byggnaderna inom området. För att denna variation ska upplevas som en kvalitet av boende och kringboende är det viktigt att hitta någon aspekt som är gemensam för byggnaderna i området. I området är tomterna relativt stora och för att uppnå ett visst mått av enhetlighet har det bedömts lämpligt att byggnaderna placeras på ett likartat sätt på tomten. Detta gör också att möjligheten till utblickar mellan husen ökar. Målsättningen är att skapa möjlighet för en variation som upplevs som en kvalitet snarare än oordning. Den enhetliga husplaceringen ska stärka och förtydliga gaturummet på ett positivt sätt samtidigt som det ges möjlighet till utblickar mot landskap och hav. - Bostadshus placeras med långsidan i förgårdslinjen

5 3. VOLYM Den nya bebyggelsen ska ges en lämplig skala som dels skapar ett område med kvaliteter i sig, dels harmonierar med omgivande bebyggelse. De nya byggnaderna bör också utformas så att bakomliggande tomter ges möjlighet till utblickar över landskap och hav. - Byggnaderna uppförs i ett (1) plan med möjlighet till inredd vind (dvs 1,5 plan) - Byggnaderna utformas med enkla sadeltak och mindre takkupor (sammanlagt max 1/3 av takets längd) 4. FÄRGSÄTTNING Inom planområdet finns stor möjlighet för variation vad gäller utformning och materialval på husen. För att den nya bebyggelsen ska harmoniera med de befintliga husen och landskapet har en takkulör och ett antal rekommenderade fasadkulörer tagits fram. De är avsedda att användas av fastighetsägare och arkitekter som underlag till färgsättning vid nybyggnad och ändring av befintliga byggnader. Samtidigt blir det tydligare för boende i området vilka förväntningar man kan ha på byggnation och ändringar i närmiljön. Målsättningen är att de enskilda fastighetsägarnas val ska ge en variation som upplevs som en kvalitet i området. De kulörer som finns naturligt i landskapet ligger till underlag eftersom området är väl exponerat i landskapet. Skarpa kulörer som står stark kontrast till landskapets färger bör av den anledningen undvikas. - Lämpliga fasadkulörer är falurött (NCS-S 5040-Y80R), vitt (NCS-S 1002-Y) eller en av de föreslagna jordfärgerna (se nedan) - Taken kläs med tegelröda, matta takpannor (av t ex tegel eller betong)

6 Nedan föreslås 13 olika jordfärger. Det är enbart kulörerna som rekommenderas, fastighetsägarna är fria att välja lämplig färgtyp (tex linoljefärg eller akrylatfärg). Exemplen nedan är framförallt valda för att visa lämpliga färgnyanser. Det ska inom varje nyans vara möjligt att välja kulörer med mindre färgmättnad samt även ljusare och mörkare variationer inom samma nyans. I enstaka nyanser kan det även vara lämpligt med mer mättade kulörer. Men man bör dock vara uppmärksam på att det oftast inte är lämpligt med mer mättade kulörer då de alltför starkt skiljer sig från de naturligt förekommande kulörerna i landskapet.

7 GULA NCS-S BRUNA OCH GRÅ NCS-S Ljusockra / guldockra 2030-Y20R Mörkockra 3030-Y50R Terra di Siena, obränd 3030-Y30R Bränd Umbra 4010-Y50R Oxidgult / järnoxidgult 2040-Y20R Obränd Umbra 4020-Y20R Grön Umbra 4010-G90Y

8 RÖDA NCS-S GRÖNA NCS-S Terra di Siena, bränd 4030-Y70R Kromoxidgrönt 3020-G20Y Engelskt rött 4040-Y90R Zinkgrönt 2020-G30Y Caput mortuum 5020-R Oxidrött / järnoxidrött 4050-Y90R

9 5. HÄCK OCH STAKET Plank och murar ska, där de kan komma i fråga, ha en estetiskt tilltalande utformning som tillsammans ger en god helhetsverkan i den samlade by- och landskapsbilden. Lokalt finns det en lång tradition av häck och staket som därför bör väljas istället för höga murar eller plank. Grönskande häckar som skiftar med årstiderna och genomsiktliga staket skapar ett mer intressant och trevligt gaturum. - Tomtgräns markeras i första hand med häck eller staket. Höga murar och plank bör undvikas. - Korta partier med låga plank kan vara lämpliga för inbyggnad av sopkärl i anslutning till gatan.