Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie centrumområde... 7 Belysning... 7 Markmaterial 7 Urval av material... 7 Färgsättning... 8 Utrustning. 8 Boulevarden... 9 Karaktär... 9 Trafikfunktion... 9 Vattenparksgatan Karaktär Trafikfunktion Hotellgatan...12 Karaktär...12 Trafikfunktion...12 Arenagatan...14 Karaktär...14 Trafikfunktion...14 Framtagen av gatukontoret april För mer information, kontakta gatukontorets kundtjänst

3 Inledning 1995 inleddes arbetet med ett stadsmiljöprogram för Malmö stad. Det genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan Gatukontoret och Stadsbyggnadskontoret. Stadsmiljöprogrammets övergripande mål är att ge Malmö - som helhet och de olika stadsdelarna en tydlig och förstärkt identitet. Malmö ska genom detta bli vackrare och mer lockande för boende och besökare. Hyllie är en ny kommande stadsdel i södra Malmö. Här kommer inom ett antal år en helt ny stad växa upp med egen tågstation, stor arenabyggnad, shoppingcentrum och hotell samt bostäder. Den kommande strukturen för gator, bebyggelse, verksamheter och grön struktur har tagits fram under hösten 2004 och finns redovisad i rapporten Hyllie målbild. Arbetet med Hyllie centrumområde är omfattande och mycket material finns framtaget. Målet med detta program är att ge en gemensam bild för Hyllie centrumområdes offentliga miljö. Genom denna målbild ges förutsättningar att Hyllie ska upplevas som en stadsdel som hänger ihop i sina olika delar trots en lång utbyggnads tid. Gatunätet ska i sin struktur vara tydlig och i sina detaljer ha ett gemensamt uttryck och även vara en del av Malmö. Rapporten kommer att ta upp följande: allmänna mål för den offentliga miljön tillgänglighet och trygghet ljussättning materialval färgsättning utrustning gatusektionernas utformning Programmet har tagits fram av Peter Gustafsson och Lisa Östman på Stadsmiljöavdelningen med utgångspunkt i det tidigare s.k. frysta materialet Gestaltningsprogram för Hyllie centrumområdes gator och torg samt rapporten Hyllie målbild. 3

4 Övergripande gatustruktur Målbilden för området redovisar en struktur för det lokala gatunätet där gatorna har getts olika funktioner. Detta ger en hierarki och därigenom en orienterbarhet inom området som kan följas upp i materialval och ljussättning. Stadsdelen omgärdas av gator som tillhör huvudnätet. Dessa gator behandlas inte i detta program. De gatunamn som används i rapporten är endast arbetsnamn och inte de slutliga namn som gatorna kommer att få. Infartsgator + Boulevarden ska vara stadsdelens ryggrad. Den ska vara trädplanterad och ha en tydlig stadsmässig karaktär i de centrala delarna, avsteg från denna karaktär kan göras i områdets norra och södra delar. Boulevarden ska vara en av huvudgatorna för kollektivtrafiken genom sin närhet till stationen. Gång- och cykelbanor ska finnas på gatans båda sidor. Även möjlighet till angöring och besöksparkering ska finnas. + Hotellgatan kommer att bli stadsdelens infart från väster. Hotellgatan kommer att i sin första del gå genom ett öppet område omgivet av parkeringsytor för att avslutas vid stationstorget i hjärtat av stadsdelen med arena, hotellbyggnad och shoppingcentrum. De två storskaliga offentliga anläggningarna kommer att ge en speciell karaktär åt denna del av gatan med sina många funktioner och relativt stora flöden av fotgängare och cyklister. Ett brett och öppet gaturum bildas genom gatans höjdskillnad och avståndet till de stora byggnaderna. Gångbana ska finnas på gatans södra sida i den västra delen medan i den mer centrala delen på ömse sida. Cykelbana ska finnas på den norra sidan. Plats för korttidsparkering vid hotellentrén ska möjliggöras på gatans södra sida. + Östvästliga huvudgatan kommer att bli stadsdelens östra infart. Den ska bli områdets storgata med många olika verksamheter och en livligare puls. Gång- och cykelbanor ska återfinnas på gatans båda sidor, likaså parkeringsmöjligheter. Kollektivtrafik kan komma att gå i gatan. Uppsamlingsgator + Vattenparksgatan planeras att gå i ett grönt brett gaturum. Gångoch cykelbanor ska återfinnas på gatans ömse sidor, i norr ligger de indragna från gatan i ett grönt stråk. + Övriga fördelningsgator inom stadsdelen är gator som ska karaktäriseras av den täta stenstaden med tydligt avgränsade gaturum. Gatorna ska ha separata gång- och cykelbanor. Träd- och buskplanteringar ska finnas i mötet mellan gatorna och parkrummen. Kvartersgator + Ett inre nät av kvartersgator efterstävas. Dessa ska präglas av stenstadens mått och karaktär. Gaturummet ska vara tämligen smalt, ca 12m, med traditionella trottoarer för gående medan cykling sker i gatan. +Kvartersgator i den lägre bebyggelsen i söder ska karaktäriseras av trädgårdsstadens mått och funktioner. Trädplantering och små platsbildningar är viktiga inslag för att denna karaktär ska erhållas. Cykling ska ske i gatan. 4

5 Entrégator + Gatorna inne i kvarteren ska vara intima trånga miljöer där alla funktioner samspelar. Gatorna ska vara körbara passager där framkomligheten sker på de gåendes och lekandes villkor. Gaturummet ska karaktäriseras av husens fasader och av ett sammanhängande golv. Denna rapport exemplifierar endast utformningen av följande gator: Boulevarden, Vattenparksgatan, Hotellgatan och Arenagatan. Behandlingen av övriga kommande gator får ske efterhand i samklang med tankar som initieras här. 5

6 Allmänna mål för den offentlig miljö De platser och de gator som är offentliga och till för allmänheten ska ha en utformning och funktion som stärker detta. Många mål för dessa miljöer är generella och tas därför upp nedan och inte under respektive gata som behandlas i programmet. Varje plats och gata är dock unik och ska studeras noga för att ges en utformning som passar just där. Gatorna och platserna ska vara vackra och vistelsevänliga stadsrum. Såväl upplevelsen av själva stadsrummet som av dess innehåll är viktig. Gatorna och platserna ska genom en harmonisk skala, rik detaljutformning och genomtänkt möblering ge tilltalande miljöer. Gatorna och platserna ska vara trygga att vistas på under dygnets alla timmar. Genom en mångfunktionalitet, rik detaljutformning och god ljussättning ska trygga miljöer skapas. Gatornas sektioner och materialval ska präglas av staden och vara stadsmässiga. Materialen och sektionerna ska vara robusta för att kunna förändras med tidens krav och nya funktioner. Gatorna ska vara trafiksäkra och överblickbara miljöer. Låga hastigheter efterstävas och utformningen ska anpassas till de oskyddade trafikanternas villkor. Gång- och cykelstråk ska följa gatorna och erbjuda en trygg miljö. Tillgänglighet och trygghet Den offentliga miljön ska vara tillgänglig och kännas säker och trygg att vistas i för alla. Gatukontorets trygghetschecklista (dat ) ska användas som utgångspunkt i detta arbete. Några av de viktigaste hållpunkterna är att skapa offentliga miljöer med god överblickbarhet såväl dag som natt samt att hålla en hög skötsel- och underhållsnivå. Gatukontorets framtagna principlösningar ska användas för att öka tillgängligheten vid övergångsställen, passager och vid genomgående gångbanor eller cykelbanor. Ljussättning Utgångspunkten för ljussättningen av Hyllie centrumområde är det övergripande policydokumentet Stadens ljus som togs fram I programmet finns principerna beskrivna för på vilket sätt staden ska ljussättas. Likaså finns ett antal mål beskrivna som också bör gälla för Hyllie centrumområde. mål 1. Ljuset visar vägen Ljuset ska förstärka förståelsen av stadens struktur och därmed bli en hjälp i orienteringen i staden. Staden delas med ljusets hjälp in i sitt gatusystem med kommersiella huvudstråk, gator med blandat innehåll, bostäder, kontor och butiker samt huvudgator och bostadsgator. mål 2. Ljus där det behövs Om allmänbelysningen är mindre intensiv så kan det ljus som används rikta uppmärksamheten på det som behövs, eller det man önskar t.ex. gatukorsningar, torg och platser, gångvägar och trottoarer. mål 3. Ljus där det är vackert Rätt belysning kan ge stora skönhetsupplevelser. Ljuset kan leda blicken och framhäva nya sidor av staden. Stadsmiljön är som en 6

7 scen där olika atmosfärer kan skapas med hjälp av ljus. Vissa objekt kan belysas mer och ges s.k. effektbelysning. mål 4. Mörker där det behövs Utan mörkret kan vi inte uppskatta ljuset. Vi behöver mörker som kontrast till ljuset. Mörker kan användas för att dölja det mindre vackra och för att skapa stämning. Platser som inte ska framhävas behöver dock visst ljus för att skapa trygghet och ge orientering. Ljussättningen av Hyllie centrumområde Vid ljussättning av de speciella miljöer som kommer att skapas inom Hyllie centrumområde bör en helhetssyn eftersträvas och en samordning ske med berörda byggherrar. Boulevarden och torget kan bli karaktärsfulla miljöer såväl under dagen som nattetid. Lika viktigt är att gatornas tidigare framställda strukturella hierarki även syns i ljussättningen. Boulevarden och den öst-västliga huvudgatan bör trots sina olika förutsättningar ges en samordnad ljussättning. Likaså bör ljussättningen av övriga gaturum och parker hållas samman och ges en standard enligt nedan angivna armaturer. Belysning Hela Hyllie centrumområde ska belysas med ljuskällor som har vitt ljus med en färgtemperatur på K och en färgåtergivning som ligger runt Ra80. Detta innebär att ljuskällorna begränsas i dagsläget med ljusrör och metallhalogenlampor. Ljuskällorna ska ha en livslängd på ca timmar. I armaturen ska optik finnas som är avsedd för platsen. Armaturer med nedåtriktad optik, monteras med ett planglas för att undvika oönskad ljusspridning. Markmaterial Utbyggnaden av Hyllie kommer som tidigare påtalats att ske under lång tid och i olika etapper. För att hålla samman utformningen bör vissa utgångspunkter gälla rörande markmaterial. Strukturer och färger på markmaterial ska ge tydliga signaler om funktion och användning. Markbeläggningen ska ges en skala och färgsättning som harmonierar med stadsdelens uttryck. Gångbanor och cykelbanor ska få olika material. Urval av material Granit ett tidlöst material som bör få finnas med som ett återkommande inslag på platsbildningar och torg. Betongplattor ska användas som standardmaterial på gatornas trottoarer och gångbanor. Marksten och marktegel kan användas som inslag i gaturum och på torg för att skapa tydlighet eller estetiska värden. Asfalt ska användas på körbanor och cykelbanor inom området. Inom parkmark kan även slitlager med Y1 vara aktuell. Grus Hårt packad stenmjöl ska användas på gångbanor i parker och rekreationsområden. Oavsett vilket markmaterial som kommer att användas ska gående och cyklister erbjudas en hög komfort. Om naturmaterial används på gångytor ska granithällar användas för att få en god jämnhet. I den kommande detaljprojekteringen av framför allt boulevard och torg bör även riktlinjer tas för att ge underlag för materialval för stadsdelens vidare utveckling. 7

8 Färgsättning Stadsmiljöprogrammet för Malmö strävar efter att den offentliga miljön ska hållas samman och att en harmonisk stadsbild skapas där de olika detaljerna inte ska stå emot varandra utan bilda en helhet. En del i detta arbete har varit att hitta en enhetlig färg som kan användas i de flesta miljöer. Under en lång tid har mörkgrön varit något av en Malmöfärg. Detta har påverkat färgsättningen av Malmös offentliga miljöer. Den gröna färgen ska därför användas för all utrustning, såsom papperskorgar, soffor, cykelställ etc. Vissa avsteg ifrån Malmöfärgen kan göras om det är befogat och noga genomtänkt och kan gynna platsen och stadsdelen som helhet. Malmöfärgen har färgkoden NCS 8010-G10Y S, glans 70%. För att få en exakt färgkulör ska även en färglikare användas. Utrustning Utrustningen inom Hyllie centrumområde ska i stora delar följa programmet Malmös utemiljöer. Här finns ett stort utbud av produkter från papperskorgar till cykelställ som återfinns i andra delar av staden och som därmed har blivit en del av Malmös identitet. Dessa produkter är av god standard och fungerar bra driftsmässigt. På vissa speciella platser såsom Stationstorget kan avvikelser från programmet göras för att inordna utrustningen i den totala utformningen. Dessa avvikelser måste noga förankras inom Gatukontoret. 8

9 Boulevarden Exempel från Berlin, Potsdamer platz allé Karaktär Boulevarden har olika funktioner och därmed även karaktärer i sina olika delar. Den centrala delen vid arenan och shoppingen karaktäriseras av sin trädplantering, byggnadernas storskalighet, arkaderna som avgränsar gatan och en generös fotgängarzon som ger anknytning till innerstaden och dess funktioner. Gatans norra och södra del har en annan karaktär. Kontakten över Annetorpsvägen ger helt andra förutsättningar likaså gör de tydliga bostadskvarter i söder och den temapark som planeras här. Trafikfunktion Gatan går genom hela Hyllievång och är områdets ryggrad. Vid trafikplats Annetorp förbinds den med gatunätet norr om Annetorpsvägen och med Kroksbäck och Holma. Vid trafikplatsen är trafikströmmarna stora till handel och arena och här finns behov 9

10 av dubbla körfält norr om cirkulationsplatsen. Söder om cirkulationsplatsen minskar trafikmängden, beräknad till i storleksordningen 3000 fordon/medelvardagsdygn år 2015, och det blir ett körfält i vardera riktningen. Vid korsningar kompletteras körbanor med höger och vänsterkörfält. Boulevarden är ett av huvudstråken i cykelnätet och cyklister såväl som gående ska prioriteras så att trygga och trivsamma miljöer skapas. Vid torget kommer stora mängder fotgängare att korsa gatan vid evenemang i arena och shopping. Över Annetorpsvägen finns gång- och cykelbana på den östra sidan men längre söderut finns det gång- och cykelbana på båda sidor. Gatan är stadsdelens huvudstråk för bussar i linjetrafik. Hållplasterna ligger vid stationstorget. Parkering och angöring ska finnas i gatans centrala delar vid arena och shopping. Annan karaktär i den södra delen med Temapark Gatans sektion är enligt detaljplanen 26 meter plus 6 meter gångyta på kvartersmark. 10

11 Vattenparksgatan Den gröna karaktären förstärks genom gatans nära koppling till Vattenparken. I gatans östra delar är bebyggelsen tätare men även här bör gatan ges en grön karaktär. Trafikfunktion Vattenparksgatan fördelar trafiken till arenans östra sida och leder trafiken in i stadsdelen till bostadsområden och verksamheter. I den västra delen är trafikmängden beräknad till storleksordningen 7000 fordon/medelvardagsdygn medan i den östra delen 3000 fordon/medelvardagsdygn. Gång- och cykelbana ska finnas på ömse sida om gatan. Karaktär Vattenparksgatan ska karaktäriseras av grönska. En trädrik, lummig gata, där trädens årstidsförändring ger gatan liv. En generös trädplantering norr om gatan med möjlighet till dagvattendiken följer med fram till bron över järnvägen. Dagvattendiket anknyter till Vattenparken och till gatans karaktär. Gatusektion Vattenparksgatan, del med två körfält. 11

12 Hotellgatan Hotellgatan avslutas mot Stationstorget med ensidig trädplantering på gatans norra sida. Cykelbana, cykelparkering och gångbana samsas på gatans norra sida. På gatans södra sida vid hotellet finns behov av angöringsyta för bil och taxi. I anslutning till stationsnedgången vid hotelltorget ska en större cykelparkering ligga. Trafikfunktion Hotellgatan är stadsdelens infartsgata från väster. Vid evenemang i arenan och till shoppingcentrumet kommer stora mängder av besökare att anlända till Hyllie via Hotellgatan. Detta ställer speciella krav på tydlighet och orienterbarhet. Trafikmängden är beräknad till fordon / medelvardagsdygn. Cykelbana ska ligga på gatans norra sida och gångbana på gatans södra sida. I gatans centrala delar vid shopping och hotell ska gångbanor finnas på gatans båda sidor. Karaktär Hotellgatan ska vara välkommande med en tydlig struktur som håller ihop gatans två delar. De omgivande storskaliga parkeringsanläggningarna kommer att dominera landskapet i områdets västra del. Genom en tydlig avgränsning av gaturummet betonas gatan och dess funktion - infarten till stadsdelen. Gatan ska vara tydligt avgränsad mot parkeringsytorna genom en dubbelsidig trädplantering. Den centrala delen med shopping och hotellverksamhet ska ha en mer stadsmässig karaktär än den västliga delen som leder in till området och de stora parkeringsanläggningarna. Gatusektion, västra delen, vid parkeringsytorna, dubbelsidig allé och avgränsande häckplanteringar. 12

13 Gatusektion, alternativ med dubbla rader träd. Möte mellan hus och byggnad Parkeringen ligger avgränsad och avskild från gatan 13

14 Arenagatan Karaktär Arenagatan karaktäriseras av arenans närhet. Arenas storlek och uppbyggnad avspeglas i gatans generösa mått och funktioner. Gatans identitet ges genom arenan men gatan binder även samman stadsdelen genom sin dragning i direkt anslutning till torgets östra del. Gatan ska avgränsas mot Vattenparken med en tydlig plantering. Parkens grönska möter gatan och byggnadens stora volym. Gatusektion, Arenagatan Trafikfunktion Arenagatan är arenans entrégata. Här angör charterbussar, taxi och privatbilar m.fl. Men gatan förbinder även stadsdelens norra delar med stationstorget och den centrala östvästliga huvudgatan. Trafikmängden är beräknad till 3000 fordon/medeldygnstrafik. Generösa gångbanor ska finnas på gatans ömse sidor vid arenan. En dubbelriktad cykelbana ska finnas på gatans östra sida. 14

15 15