HUR VI BYGGER EN FÖRKLARING. Version 1.1 April

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "HUR VI BYGGER EN FÖRKLARING. Version 1.1 April 2012 1"

Linnéa Nilsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 HUR VI BYGGER EN FÖRKLARING Version 1.1 April

2 VAD ÄR MÖJLIGT ATT BYGGA I TÄLLBERGS SJÖGÅRDAR? Området är en unik plats där du har möjlighet att skapa ditt drömboende. Vi tror att det handlar lika mycket om platsens speciella karaktär som om bebyggelsens utformning. Varje byggnad och tomtmarken som omger den bidrar till att skapa en genuin landsbygdsatmosfär och bykänsla. Vi tror att friheten att skapa sitt drömboende i kombination med samhörigheten i en bygemenskap är det som gör området unikt. För att möjliggöra en sådan utveckling har det införts ett antal bestämmelser i områdets detaljplan. Utöver detta finns ett gestaltningsprogram med inspiration och vägledning för den nya bebyggelsen. Avsikten med dessa bestämmelser och riktlinjer är inte att hindra dig i ditt byggande utan att skapa förutsättningar för de kvalitéer som många av oss uppskattar i dagens Tällberg. Den traditionella byn bestod av gårdsbebyggelse där man efter hand kompletterade bostadshus med ett antal uthus och komplementbyggnader i första hand för att lösa praktiska behov. Dessa gårdar där husen ofta placerades tätt intill gatan skapade en fin variation och skala. Tillsammans med de öppna ängs- och odlingsytor de omges av får man vyer och öppenhet. Här fanns möjlighet till både gemenskap och avskildhet. Dagens boendemiljöer ges ofta någon eller några av dessa kvalitéer men för att säkerställa helheten behövs ett ramverk inom vilket respektive tomtägare ges frihet. Det här dokumentet är tänkt att informera och ge inspiration till hur du kan förverkliga just din dröm vid Siljan. Genom att känna till något om dalaarkitekturens karaktärsdrag och detaljer får du förhoppningsvis en känsla för hur just ditt boende kan bli en del i bygemenskapen och en fortsättning på den stolta bebyggelsetradition som finns i trakten kring Tällberg. Så ta gärna en stund och upptäck den spännande vägen fram till ditt drömboende. Studera tomternas läge och lokalisering och fundera över hur du vill utforma ditt hus. Till din hjälp finns en engagerad projektgrupp och ett antal kunniga leverantörer som gärna bistår dig på vägen. 2

Varje byggnad och tomtmarken som omger den bidrar till att skapa en genuin landsbygdsatmosfär och bykänsla.

3 HITTAT DIN FAVORITTOMT Vad anger detaljplanens plankarta för just din favorittomt. Som ett exempel, tomten som är märkt med orangea stjärnan. Gestaltningsprogrammet anger vilken bebyggelsekategori som gäller för tomten. Kategorin är typ B, och vi kommer att förklara vad det innebär. 3

Gestaltningsprogrammet anger vilken bebyggelsekategori som gäller för

4 TYP B I GESTALTNINGSPROGRAM Traditionellt sett kan man dela in dalabebyggelsen några få kategorier. För att området ska återspegla detta och ge en varierad helhet har en fördelning gjorts där tomterna delats in i tre olika bebyggelsetyper vilka beskrivs i gestaltningsprogrammet. Exemplet hör till typ B traditionell bebyggelse med friare gruppering. 4

För att området ska återspegla detta och ge en varierad helhet har en fördelning gjorts

5 Yta markerad äng förklaras på plankartan: TA EN NÄRMARE TITT PÅ DIN DIN FAVORITTOMT Röd linje (tunn streckad linje på plankartan): utgör ungefärligt läge för tomtgräns. Grön yta: äng (ängsmark), ytan ska hållas öppen men viss bebyggelse tillåts. Blå yta: primär byggnadsyta med olika bestämmelser kring storlek och utförande exempelvis e1, f1, n1, e Yta markerad äng förklaras på plankartan: Gul yta markerad bostad. Förutom tomtmark även samfälligt ägda vägar. 5

Grön yta: äng (ängsmark), ytan ska hållas öppen men viss bebyggelse tillåts.

6 STUDERA DEN ALLMÄNNA BESKRIVNINGEN PÅ PLANKARTAN Utformningsbestämmelserna förhindrar uppförande av en enda mycket stor byggnad eftersom det vore främmande i området. Vi fokuserar istället på fler och mindre byggnader som kan länkas samman. Huvudbyggnaden ska kunna hänga samman med mindre byggnader. Det viktiga är att det bildas en uppbruten karaktär av flera byggnader. Börja med ett bostadshus som huvudbyggnad och komplettera efterhand utifrån behov och livssituation. 6

Vi fokuserar istället på fler och mindre byggnader som kan länkas samman.

7 MER I DETALJ, STUDERA BESTÄMMELSERNA PÅ PLANKARTAN På plankartan anges bestämmelser för de olika byggrätterna. Låt oss se vad de innebär. I vårt exempel anger bestämmelsen e1 att maximal byggnadsarea är 200m2. Bestämmelsen f1 anger högsta byggnadshöjd, beskriver utförande på takkupor, gavel, takmaterial och takvinkel. Bestämmelsen n1 anger att staket, hacker och andra inhägnader inte får anordnas. Skälet är som sagt att man vill skapa en öppen och naturlig karaktär som liknar det befintliga odlingslandskapet kring Tällberg. e3 reglerar minsta tillåtna tomtstorlek, detta för att finhindra en framtida avstyckning. I exemplet är minsta tomtstorlek 2 000m2 vilket motsvarar storleken på många befintliga tomter I Tällberg. 7

Bestämmelsen n1 anger att staket, hacker och andra inhägnader inte får anordnas.

8 Yta markerad äng förklaras på plankartan: ÄR OMRÅDET ÖVERREGLERAT? Vid det här laget kanske du känner att området är aningen överreglerat. Varför kan jag inte själv bestämma var huset ska placeras. Eller bygga ett staket? Vi har förståelse för detta men låt oss förklara: Om du tittar närmare på områden markerade med äng hänger samman med ängsmark på intilliggande tomt och med naturmark utanför tomterna. Eftersom endast uthus får uppföras på ängsmark ger det fina skiktstråk genom området. Byggrätternas läge har alltså studerats för respektive tomt för att ge alla en fin utsikt och samtidigt skapa ett varierande och intressant gaturum. Och staketen? Förr i tiden byggde man gärdesgårdar för att hålla boskapen inhängnad. Idag byggs de oftare för att hålla människor borta. Vår förhoppning är att komma tillbaka till att tomterna inte avgränsas mot varandra utan att de utseendemässigt flyter ihop på ett mer naturligt sätt. 8

Vi har förståelse för detta men låt oss förklara: Om du tittar närmare på områden markerade med äng hänger samman med ängsmark på intilliggande tomt och med naturmark utanför tomterna.

9 ETT ANNAT EXEMPEL Detaljplanen anger ytterligare två bebyggelsetyper. Däribland typ A Gårdstunet, traditionell gårdsbildning som till exempel gäller för tomten markerad med en orange cirkel. Tomterna inom denna kategori kan jämföras med tomten typ B, som beskrivits ovan, när det gäller byggnadsarea och utformning. Den stora skillnaden är grupperingen av hus på tomten. Se bestämmelsen p1 på detaljplanekartan. En närmare förklaring till detta sätt att gruppera husen finns i gestaltningsprogrammet. 9

Tomterna inom denna kategori kan jämföras med tomten typ B, som beskrivits ovan, när det gäller byggnadsarea och utformning.

10 TYP A I GESTALTNINGSPROGRAMMET 10

11 DEN SISTA TYPEN C SOLITÄRER MED FRIARE UTFORMNING Den sista bebyggelsetypen C Solitärer med friare utformning återfinns till exempel på tomterna markerad med orangefärgade trianglar. 11

12 TYPEN C SOLITÄRER MED FRIARE UTFORMNING Tanken är att Typ C ska representera en mer samtida tolkning av den traditionella Tällbergsarkitekturens nationalromantiska villor. Därför skiljer sig tillåten gavelbredd och byggnadshöjd ifrån typerna A och B. För att ändå säkerställa en anpassning till traktens byggnadskultur är tillåtna material och färger på tak och fasad i princip desamma som i övriga kategorier. Byggnadsgrupperingen på tomten är fri (se gestaltningsprogrammet). 12

Därför skiljer sig tillåten gavelbredd och byggnadshöjd ifrån typerna A och B.

13 IGEN, STUDERA BESTÄMMELSERNA PÅ PLANKARTAN Bestämmelserna på plankartan e2 och f2 skiljer sig också ifrån föregående exempel (se nedan). Illustrationen och beskrivningen visar på ett möjligt sätt att bebygga tomten: Vi kan bygga ett förhållandevis stort hus. Maximal byggnadsarea är i detta fall 250 m2 istället för 200m2, och högsta byggnadshöjd på 7,5 meter istället för 6,5 meter. Det är dock inte möjligt att, utöver huvudbyggnad och garage uppföra ytterligare byggnader. Typ C representerar på så vis byggnader som ger ett starkt arkitektoniskt intryck i sig själva och blir lite av landmärken i området. Även här finns dock en valmöjlighet som innebär att om du bygger en huvudbyggnad mindre än 90 m2 kan använda dig av planbestämmelsen f1. 13

Maximal byggnadsarea är i detta fall 250 m2 istället för 200m2, och högsta byggnadshöjd på 7,5 meter istället för 6,5 meter.

14 EN FÖRKLARING TILL BEGREPPET BYGGNADSAREA Byggnadsarean motsvarar byggnadens avtryck på marken. I normalfallet mäter man yttersidan på ytterväggarna men även utskjutande delar kan komma att inkluderas om de i hög grad påverkar användningen av marken därunder. Största tillåtna byggnadsareor anges på plankarta och är en följd av fasadernas proportioner som beskrivs i gestaltningsprogrammet. För tomter inom Typ A och B. Dessa proportioner ger följande maximala boarea (invändig boyta) i huvudbyggnaden: - källare eller suterräng: enligt egen design - bottenvåning: 6,7x11,2m = 75m2 - andra våning: 6,7x11,2m = 75m2 -vind med takkupa: 46m2 Den totala boarean huvudbyggnaden: 196m2. 14

Största tillåtna byggnadsareor anges på plankarta och är en följd av fasadernas proportioner som beskrivs i gestaltningsprogrammet. För tomter inom Typ A och B.

15 KOMPLEMENTBYGGNADENS STÖRSTA BYGGNADSAREA En första komplementbyggnad får länkas till huvudbyggnaden (se gestaltningsprogrammet): Komplementbyggnadens största byggnadsarea är 70m2 vilket ger ca 142m2 boarea om den uppförs i tre plan. Den totala byggnadsarean för en typ B tomt är 200m2. Om vi använder 90m2 till huvudbyggnad och 70m2 till den första komplementbyggnaden återstår alltså 40m2 som kan användas för en extra komplementbyggnad. Denna får då en boarea I två plan om ca 60 m2. I det här exemplet blir den totala boarean: huvudbyggnad 196m2 + första komplementbyggnad 142m2 + andra komplementbyggnad 60m2 = ca 398m2. I den andra komplementbyggnaden kan man också tänka sig att bottenvåningen används som garage och övervåning exempelvis gästrum. Byggnadens boarea blir då mindre (se gestaltningsprogrammet). 15

Om vi använder 90m2 till huvudbyggnad och 70m2 till den första komplementbyggnaden återstår alltså 40m2 som kan användas för en extra komplementbyggnad. Denna får då en boarea I två plan om ca 60 m2.

16 BOAREA FÖR TOMTER INOM TYP C Om du väljer en huvudbyggnad med större byggnadsarea än 90 m2 gäller följande: Huvudbyggnad på maximalt 200m2 byggnadsarea som kan inrymma: - källare eller suterräng: enligt egen design - bottenvåning: exempelvis 9,2x19,2m = 176 m2 boarea - andra våning 2x = 340m2 -vind/loft: enligt egen design Detta ger en total boarea på 516m2. Utöver huvudbyggnad får ett garage uppföras med maximalt 50m2 byggnadsarea vilket ger ca 56m2 boarea om den uppförs i två plan. I det här exemplet blir den totala boarean: huvudbyggnad 516m2 + garage 56m2 = ca 572m2. 16

2x = 340m2 -vind/loft: enligt egen design Detta ger en total boarea på 516m2.

17 OM DET HÄR DOKUMENTET Detta dokument utgör en vägledning till de gestaltningsriktlinjer som gäller inom området Tällbergs Sjögårdar. Riktlinjerna har sin utgångspunkt i de formella regler som anges i gällande detaljplan för området. Tällberg, mars

Relevanta dokument

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Upprättad i mars 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och bakgrund