Riktlinjer för utformning av vägar och gator

Transkript

1 Riktlinjer för utformning av vägar och gator Färöarna 26 september 2005 Jan Moberg Vägverket, Sverige Nordiska Vägtekniska Förbundet

2 VGU Vägar och gators utformning Ett nytt hjälpmedel 2004 för såväl tätort som landsbygd

3 VARFÖR NYA UTFORMNINGRÅD? Nya forskningsrön Nya erfarenheter Nya värderingar Koppling till TRAST

4 Delarna i VGU Dimensioneringsgrunder Grundvärden Utformning Sektion landsbygd Vägrum Sektion tätort Gaturum Linjeföring Möblering Väg- och Gatuutrustning Vägmarkering och vägkantsutmärkning Vägmärken Korsningar Trafiksignaler Trafikplatser Väg- och gatubelysning Sidoanläggningar

5 Råd om utformning med hänsyn till funktionshindrade finns i ordinarie delar i VGU ex.vis: Grundvärden rullstolsbredd Sektion bredder m h t rullstol, ledarhund mm Linjeföring lutningar, tvärfall Korsningar övergångsställen Väg- och gatuutrustning

6 Hur hittar man VGU på webben?

7 Dimensioneringsgrunder Kap. 8 Dimensionerande trafikant Tillgänglighet för alla Huvudnät Utgångspunkten är att nätet ska dimensioneras för att vara tillgängligt för alla. Lokalnät Lokalnäten ska dimensioneras för cyklister och gående ur alla åldersgrupper.

8 Sektion tätort Inga standardiserade gator! Byggklossarna består av typfordon, gående och cyklister Vilket utrymme krävs? Vad får vi plats med?

9 Linjeföring Lutningar, tvärfall kap.12 FIGUR 12-1 Bestämning av kvalitetsnivå med avseende på lutningen och nivåskillnaden Alla kvalitetsnivåer för lokalnätet samt god standard för huvudnätet har dimensionerats med hänsyn till manöverförmågan med manuell rullstol. Mindre god och låg standard för huvudnätet har dimensionerats med hänsyn till cyklisters prestationsförmåga.

10 Korsningar Avsnitt 7.4 GC-korsning

11 Väg- och gatuutrustning Kap. 4 Utrustning för GC-trafik Möbleringszoner

12 Väg- och gatuutrustning Placering och utformning av bänk

13 Väg- och gatuutrustning Råd om beläggningar, cykelgrindar, trappor

14 Fullskaleförsök med taktila plattor Resultaten visar att 6 av 15 teststråk är mer användbara än övriga.

15 Rekommendationer i nuläget Använd i första hand naturliga ledytor (t ex fasader gräs / asfalt eller släta plattor, räcke) Komplettera med konstgjorda ledytor Valyta (riktningsändring 90 grader) ska vara en slät yta (900 x 900mm) Kupolplattor som varningsyta för fara vid korsande av gata / cykelbana bör tills vidare användas (dock helst även kant)

16 Resultat och slutsatser Sex stråk av de 15 stråken faller ut som bättre än övriga Sinusrörelse viktig på ledplattor mjuk och jämn vågformad rörelse i teknikkäppen och i dess förlängning i handen

17 Resultat och slutsatser Varningsplattans utformning har stor betydelse för identifieringen av stråkets slut (kupolplatta med skarpt fasad kant är lättare att uppmärksamma p g a att teknikkäppen fastnar)

18 Resultat och slutsatser Omgivningsmaterialet har stor betydelse Plattor med fasade kanter ger ideliga stopp och påverkar gångrytmen och därmed möjligheten att orientera (teknikkäppen fastnar även i mycket små avfasningar oavsett om de d finns i ledytan eller i omgivande yta gäller även yta av smågatsten)

19 Resultat och slutsatser Smågatsten är inte användbar som ledyta (vid glidteknik fastnar käppen oavbrutet i smågatsten och är mycket svår att identifiera som ledyta även när omgivande material är plattor utan fasade kanter)

20 Sidoanläggningar Kap. 1 Kollektivtrafikanläggningar Dubbel stopphållplats Enkel stopphållplats Klackhållplats Glugghållplats

21 Sidoanläggningar Kap. 1 Busstrafikanläggningar

22

23 Exempelbanken: Exempel kan sökas ex.vis på sökorden Funktionshindrade och Barn, äldre