Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion tätort gaturum

Transkript

1 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Sektion tätort gaturum

2 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket, Bengt Skagersjö, Svenska Kommunförbundet Publikation: 2004:80 Utgivningsdatum: ISSN: Nyckelord: Grundvärde, dimensioneringsgrund, sektion, vägrum, gaturum, linjeföring, korsning, trafikplats, sidoanläggning, busshållplats, vändplats, rastplats, vägutrustning, gatuutrustning, räcke, krockskydd, viltpassage, viltskydd, vägmarkering, vägkantstolpe, vägmärke, vägvisning, trafiksignal, vägbelysning, gatubelysning, vägtyp, motorväg, mötesfri väg, gångväg, cykelväg, gata, farthinder Distributör: Vägverket, Butiken, Borlänge. Telefon , fax , e-post: AB Svensk Byggtjänst, Stockholm. Telefon , fax e-post:

3 SEKTION TÄTORT - GATURUM Innehåll SEKTION TÄTORT GATURUM Arbetsmetodik Läsanvisning Gaturum Gaturumsbeskrivning Övergripande funktionell väg- och gatuklassificering Projekteringsgång Projekteringsgång övergripande Projekteringsgång steg för steg Fria rummet Definitioner Fri höjd Hinderfri bredd Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer Dimensionerande trafikanter Dimensionerande trafiksituationer Utrymmesklasser Trafiksituationsmodellen Analys av utrymmesstandard på vägsträcka Analys av utrymmesstandard på banor och vägar för gångoch cykeltrafik Separering av gång- och cykeltrafik Inledning Separering av gående och cyklister från bilar Separering av gående från cyklister Val av separeringsform på sträcka Val av separeringsform i tätort Väg- och gatutyper Motorväg Flerfältsväg Normal tvåfältsgata Smal gata Bussväg/-gata/-ramp Gårdsgata Gågata Dimensioneringsprinciper Gator i huvudnätet för biltrafik Gator i lokalnäten för biltrafik Hastighetssäkring av gator Dimensionering av trafikbanor Dimensionerande trafiksituation Principer för dimensionering av huvudnätsgators vägbanor Väg/gatutyper i huvudnätet Principer för dimensionering av lokalnätsgators vägbanor...57 VGU VV publikation 2004:

4 SEKTION TÄTORT - GATURUM Specialfält på huvudnäts- och lokalnätsgator Sidoområden Inledning Säkerhetszon Gator med referenshastigheten 30 km/tim Gator med referenshastigheten 50 km/tim Gator och vägar med referenshastigheten 70 km/tim Detaljutformning Skiljeremsor Mittremsetyper Typ A Typ B: Typ C Val av mittremsetyper Motorvägar och flerfältsvägar i tätort Sidoremsor - allmänt Sidoremsa mellan körbana och gc-bana Utrymme för snöupplag Snöröjningsstrategi Dimensionering av utrymme för snömagasin Strategi A Strategi B Gaturummets innehåll Vegetation Trygghet Belysning Material Gatuutrustning Fartdämpning Användande av vägmärken och vägmarkeringar Portar Gupp Sidoförskjutning Avsmalning av körbanebredden Drift och underhåll Biluppställning på gatumark Tvärställd parkering Checklista Allmänt Gestaltningsprogram VGU VV publikation 2004:

5 SEKTION TÄTORT - GATURUM SEKTION TÄTORT GATURUM VGU VV publikation 2004:

6

7 1 Arbetsmetodik 1.1 Läsanvisning I del Gaturum beskrivs utformning av vägar och gator i tätort. Utgångspunkt för arbetet är trafikplanering enligt handboken TRAST och övergripande funktionell väg- och gatuklassificering. Från planeringsarbetet enligt TRAST överförs en gaturumsbeskrivning till projekteringen som sker enligt VGU. I kapitel 1 Arbetsmetodik beskrivs skillnaden mellan gaturum och vägrum samt mellan olika typer av gaturum/vägrum och den övergipande funktionella vägoch gatuklassificeringen. I kapitlet beskrivs både en övergripande och en mer detaljerad (steg för steg) projekteringsgång. De övriga kapitlen i del Gaturum beskriver de byggklossar (trafikeringsomådets och sidoområdenas olika element) som gaturummet byggs upp av. 1.2 Gaturum Upplevelsen av en gata eller väg är starkt kopplad till den närmaste omgivningen, dvs. bebyggelse, topografi och vegetation. I VGU talas därför om Gaturum respektive Vägrum. I Arkus-rapporten Ord på vägen definieras begreppen gaturum och vägrum enligt följande: Gaturum: Rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort. Gaturummet kännetecknas av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i gaturummet. Ett typiskt gaturum är symmetriskt uppbyggt och består av huvudelementen bebyggelse, trottoar och kantstödsavgränsad körbana. Vägrum: Rum bildat och tillhörande grönområden med diverse utrustning och vegetation, samt i viss mån spridd bebyggelse. Vägen avgränsas inte av kantstöd eller liknande. Avgörande för vägrummets karaktär är förutom själva vägkroppen och dess inredning, främst angränsande topografi och vegetation. Man skiljer på urbana och rurala vägrum beroende på om vägen passerar genom tät bebyggelse eller ej. Gaturummet är alltid kopplat till tätortsmiljö, medan vägrummet kan finnas både i tätort (urbant vägrum) och på landsbygd (ruralt vägrum). Det rurala vägrummet behandlas i del Sektion landsbygd - vägrum medan det urbana vägrummet behandlas i denna del. VGU VV publikation 2004:

8 FIGUR 1-1 Bilder som visar exempel på landsbygd (ruralt vägrum, överst) och tätort (urbant vägrum, nederst) För att kunna beskriva karaktären måste väg- eller gaturummets väggar inkluderas, dvs. den bebyggelse som omger vägen eller gatan. Vägens eller gatans proportioner i förhållande till omgivningen är en viktig del av karaktären. Gatans karaktär skiljer sig från vägens på en rad punkter. Exempel på några skillnader är: Rummets avgränsning. Gatan avgränsas av byggnader som står tätt, vägen av glest stående byggnader eller inga alls. Koppling till omgivningen. Gatan och den urbana vägen har många kopplingar till omgivningen (korsningar), den rurala vägen har få. Avgränsning av vägbanan. Gatans vägbana avgränsas med kantstöd, vägen har vägmarkeringar. Undantag finns, särskilt bland många urbana vägar som saknar vägmarkeringar. Avvattning. Gatan avvattnas med brunnar och ledningar, vägen med diken. Även här finns många undantag bland de urbana vägarna som kan avvattnas med brunnar och ledningar Detaljeringsnivå. Gatan har en högre detaljeringsnivå, mer omsorgsfullt utformade detaljer. 6 VGU VV publikation 2004:

9 I utformningen av gatu- och vägrummet ska god gestaltning, trafiksäkerhet, orienterbarhet, trygghet och tillgänglighet eftersträvas. Detta uppnås genom en konsekvent och genomtänkt användning av olika markmaterial, samordning av rummets utrustning både vad gäller formspråk och placering samt en tydlighet när det gäller vilka trafikantslag som färdas var. FIGUR 1-2 Bild som visar skillnad på väg (överst), mellanzon (i mitten) och gata (nederst) VGU VV publikation 2004:

10 Gaturum Gatan förhåller sig till stadsstrukturen enligt tre övergripande principer: Gatan dominerar över korsande gator, t.ex. gator i det övergripande huvudnätet mot övriga gator, gata i huvudnätet mot gata i lokalnätet Gatan är jämbördig med övriga gator i strukturen Gatan underordnar sig korsande gator FIGUR 1-3 Till vänster visas gata som dominerar över korsande gator. Till höger visas struktur med jämbördiga gator Gatans karaktär kan beskrivas med ett antal karaktärsord som t.ex. praktfull, enkel, stilig, grön, lummig, småskalig, storskalig, variationsrik, enhetlig, öppen, sluten, tät, luftig osv. Trafikanter som rör sig längs gatan är också en viktig del av karaktären. Relationen gatubredd hushöjd bestämmer om gaturummet upplevs som intimt eller öppet, ljust eller mörkt. Relationen gatubredd hushöjd bestämmer också om gaturummet upplevs ha människans skala som utgångspunkt eller bilens/maskinens skala. Vegetation i gaturummet kan bidra till att förändra proportionerna och dela in ett brett gaturum i flera mindre, mer småskaliga rum. 8 VGU VV publikation 2004:

11 FIGUR 1-4 Exempel på betydelsen av relationen mellan husens höjd och gatans bredd för hur rummet uppfattas Även fasaderna på byggnaderna som omger gatan har stor påverkan på karaktären. Fasader utan portar mot gatan eller utan fönster mot gatan gör att gatan upplevs helt annorlunda än om den har många portar mot gatan. Även kvarterens längd kan påverka upplevelsen. Gaturummets proportioner, dvs. relationen hushöjd gatubredd och fasadernas utformning avgörs i samband med att nya kvarter byggs. Andelen nybyggnad av gator är emellertid liten i förhållande till andelen gator som byggs om. Den VGU VV publikation 2004:

12 vanligaste situationen är därför att arbeta i ett befintligt gaturum där utformningen till stor del styrs av befintlig bebyggelse, ledningar i mark etc. Det befintliga gaturummets karaktär kan förändras med hjälp av vegetation, val av markmaterial, val av proportionering mellan gåendes ytor och fordonstrafikanters ytor samt gatumöblernas form och färg. Vägrum Vägrummet avgränsas vanligen av betydligt mindre distinkta väggar än gaturummet. Vägrummet upplevs därför oftare som en svagare rumsbildning än gaturummet. I vägrummet finns större möjligheter till variation mellan öppet och slutet än i gaturummet. Vägrum kan delas upp i rurala (rural=tillhör landsbygden, lantlig) och urbana (urban=tillhör staden, stadslik) vägrum. Det rurala vägrummet bestäms av omgivande vegetation och topografi. I den rurala miljön handlar god utformning av vägrummet i hög grad om anpassning till det omgivande landskapet. Vägen ska följa och ta stöd i olika landskapselement. Det urbana vägrummet bestäms av omgivande bebyggelse. Dess mindre distinkta väggar som dessutom ofta ligger en bit från själva vägen gör att vägrummet vanligen upplevs som öppet och storskaligt utformat. Karaktären på den omgivande bebyggelsen påverkar upplevelsen av det urbana vägrummet. Begreppen väg och gata Begreppen väg och gata kan definieras på olika sätt. Man kan skilja mellan juridiska, funktionella eller rumsliga begrepp som ger tre olika definitioner. Juridiskt definieras gata och väg i olika lagtexter. Enligt PBL (Plan- och bygglagen) ingår gata (synonymt med gatuanläggning) i allmän platsmark enligt detaljplan. Därmed kan begreppet gata endast förekomma inom detaljplanelagt område och i de fall kommunen är väghållare. Enligt Väglagen, som gäller allmän väg, är väg byggd enligt väglagen eller enligt lagen förändrats till allmän, sådan för allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän eller enligt äldre bestämmelser anlagts eller som förändrats till allmän och som vid denna lags ikraftträdande hålls av staten eller en kommun. Längre ned i paragrafen ( 1) sägs att om en kommun är väghållare, upphör vägen att vara allmän, när den enligt plan- och bygglagen upplåts eller skall vara upplåten till allmänt begagnande som gata. I Trafikförordningen definieras väg enligt följande: Sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon, led som är anordnad för cykeltrafik, och gång- eller ridbana invid väg enligt 1 och 2. Begreppet gata definieras inte i Trafikförordningen, däremot Gågata och Gårdsgata som regleras med lokal trafikföreskrift. 10 VGU VV publikation 2004:

13 I dagligt tal använder vi begreppen gata och väg utifrån visuella och funktionella skillnader. 1.3 Gaturumsbeskrivning Utgångspunkten för utformning av gaturummet eller det urbana vägrummet är gaturumsbeskrivningen som tas fram i trafikplanen (enligt TRAST). Om ingen trafikplan finns inleds arbetet med gatuutformningen med att en gaturumsbeskrivning tas fram. Gaturumsbeskrivningen och den övergripande funktionella väg- och gatuklassificeringen är länken mellan planeringsskedet och projekteringsskedet. Gaturumsbeskrivningen är ett sätt att beskriva gatans olika delar/funktioner. Den består av fyra delar: karaktär, trafiknät, hastighet och övriga egenskaper att beakta. Gaturumsbeskrivningen ska fungera som ett planeringsunderlag och styrmedel vid detaljutformningen. Delen Karaktär i gaturumsbeskrivningen beskriver hur gatans funktion fogas in i ett stadsbyggnadssammanhang. Gaturumsbeskrivningen består av tre samlande begrepp: Stadsbyggnadskaraktär, Gaturum och Mänskligt innehåll. Begreppen har olika egenskaper. Stadsbyggnadsbegreppet har en strukturell egenskap, Gaturumsbegreppet har rumsliga, estetiska och funktionella egenskaper. Begreppen Mänskligt innehåll har en social egenskap. VGU VV publikation 2004:

14 Egenskap Begrepp Dimension Strukturell Stadsbyggnadskaraktär Rumslig Estetisk Gaturum Linjeföring Sektion Funktionell Material Social Mänskligt innehåll Exemplet nedan beskriver en tillämpning av principerna enligt ovan: Egenskap Begrepp Dimension Strukturell Stenstaden Gator som korsar varandra i ett mer eller mindre rätvinkligt rutnät. Tydliga rumsbildningar Rumslig Estetisk Funktionell Social/stadslivet Gränd Stadsgata Led Stadsgata Paradgata Stadsgata Promenad Torg Affärsgata Nöjesgata Bostadsgata Promenad Höjden betydligt större än bredden Höjd och bredd ungefär lika Bredden större än höjden, alt brett gaturum Bredden betydligt större än höjden, alt. avskilt, brett gaturum Vistelse eller rörelse, alt en blandning där någon del dimensionerar, rörelse även på tvären. Kommersiell dagtid Kommersiell kvällstid/natt Flanera, nöjesgå Delen Trafiknät beskriver olika typer av trafiknät, t.ex. för biltrafik, gående, cykel, kollektivtrafik, utryckningstrafik och godstrafik. Näten för biltrafik är indelat i ett övergripande huvudnät, övrigt huvudnät samt lokalnät. Det övergripande huvudnätet består av nationella och regionala genomfarter och infarter. I länkar som ingår i detta nät kan högre krav ställas på den trafiktekniska funktionen t.ex. referenshastighet, korsningstäthet, dimensionerande typfordon och utrymmesklass. Se även del Dimensioneringsgrunder. Delen referenshastighet talar om vilken hastighet som gatan ska utformas för. Om exempelvis referenshastigheten 50/30 valts innebär det att gatan skyltas tillåten hastighet 50 km/tim men att konfliktytor utformas med fartdämpande åtgärder så att hastigheten går ned till 30 km/tim. Valet av referenshastighet är 12 VGU VV publikation 2004:

15 bl.a. beroende vilken funktion länken ska ha. Se även del Dimensioneringsgrunder Delen Övriga egenskaper att beakta är en öppen del av beskrivningen där information som är unik för det aktuella gaturummet kan beskrivas. 1.4 Övergripande funktionell väg- och gatuklassificering Utgångspunkt för användning av VGU är förutom gaturumsbeskrivningen en kompletterande övergripande väg- och gatuklassificering. Vägar och gator i en tätort har olika trafikfunktioner. I TRAST redovisas ur ett tätortsperspektiv för biltrafik huvudnät och lokalnät och motsvarande för gång-, cykel-, kollektiv-, utrycknings- och godstrafik. Vägar och gator kan också ingå i det övergripande huvudnätet vars syfte är att förbinda landsdelar, regioner och dess centra med varandra. De förra ingår i det nationella stamvägnätet och de senare i regionala vägar normalt med vägnummer upp till 499. Vägverket är normalt väghållare för dessa övergripande vägar trots att de ligger inom kommunens väghållningsområde. Kraven på tillgänglighet för biltrafik, särskilt för stora fordon, är större på det övergripande huvudnätet. Infarter till resecentrum/regional bussterminal och terminaler för långväga godstrafik kan beroende på sina trafikförhållanden ingå i ett övergripande huvudnät för kollektivtrafik respektive godsnät med betydelse för trafik som förbinder olika landsdelar eller regioner och dess centra. VGU VV publikation 2004:

16 1.5 Projekteringsgång Projekteringsgång övergripande Val av gaturum Gaturummets principutformning sker med utgångspunkt från TRAST (gaturumsbeskrivningen) och den övergripande funktionella väg- och gatuklassificeringen. Den omfattar val av separeringsform och indelning i trafikbanor, antal körfält inklusive specialfält och bussanordningar, behov av bullerskydd, skiljeremsor och sidoområden, snöupplag samt fri höjd etc. Gaturummets detaljutformning omfattar bestämning av sektionselementens bredder, utformning av skiljeremsor, placering och utformning av trafikanordningar, miljöåtgärder, utrustning etc. Gaturum ska utformas med hänsyn till: omgivningens nuvarande eller planerade karaktär trafiktekniska krav baserade på samtliga trafikanters behov av tillgänglighet trafiksäkerhet och trygghet gatans eller vägens funktion i det övergripande vägnätet omgivningens krav på en god livsmiljö och godtagbara miljöstörningar anläggnings-, drifts- och underhållskostnader övriga effekter för de transportpolitiska målen Val av principutformning ska baseras på projektets förutsättningar och dokumenteras för att följa projektet under projekteringsfasen. I samband med planarbetet måste detaljutformning ske i den omfattning som erfordras för att bestämma erforderligt gatu- eller vägområde. Gaturummets uppbyggnad Uppbyggnaden av gaturummet eller det urbana vägrummet görs av en rad element för: rummets eftersträvade karaktär - form, skala, ytmaterial m.m. trafik, varvid bestämmelserna i trafikförordningen (1998:1276) om trafikanters plats på vägen och användning av olika banor ska beaktas behov av körfält, vägrenar, gång- och cykelbanor uppställning av fordon miljöåtgärder sidoområde teknisk försörjning, olika typer av ledningar trädplantering och dylikt utrymme för gatumöbler/gatuutrustning lagring av snö Elementen kan variera både till antal och till utformning. Val av element och vilken plats respektive element får ta i gatu- och vägrummet ska ske med omsorg så att rummet får en utformning som fungerar för samtliga trafikanter och aktiviteter och med hänsyn till stadsbildsaspekter. 14 VGU VV publikation 2004:

17 Antalet variabler och friheten att välja hur de ska tillämpas är olika vid projektering av nya anläggningar och vid ombyggnad och även beroende på gatans/vägens trafikfunktion och karaktär. Vilka variabler som ska ligga till grund för dimensionering och utformning av de olika elementen kan framgå av resultatet från TRAST-planeringen som genomförts som underlag för kommunens trafikplan, detaljplaner eller dylikt. Detta bör finnas dokumenterat i gaturumsbeskrivningen eventuellt kompletterade med ett måldokument. I annat fall krävs en särskild utredning. Mål och krav på kontinuitet och hänsyn till kulturhistoriska värden och bebyggelsestrukturer kan väga tyngre än givna råd om t.ex. utformning av skiljeremsor, antal körfält etc. Utrymmesbehov Gaturum innefattar gatuområde, och i förekommande fall mark mellan gatuområdet och gaturummets väggar. Gatuområde delas in i trafikeringsområde och sidoområden: Trafikeringsområdet delas in i: vägbanor, gång- och cykelbanor samt stöd-, mitt- och sidoremsor. Vägbana med vägmarkeringar kan indelas i: körbana och vägrenar. Körbanan kan indelas i körfält varav vissa genom vägmarkeringar kan reserveras för: fordon i linjetrafik m.fl. bussfält, för cykeltrafik - cykelfält. Sidoområde är det utrymme utanför trafikeringsområdet, som behövs för vägens brukande exempelvis slänter, säkerhetszon, bullerskydd, planteringar. Trafikeringsområdets och sidoområdets uppdelning i olika element visas i FIGUR , del Sektion landsbygd vägrum kapitel 1. I figurerna visas även vägmarkeringar. Definitioner ges i del Begreppsförklaring. Utrymme för lagring av snö, friområde och bullerskydd bör normalt inrymmas i gatuområdet. Om man väljer att låta angränsande fastighetsmark ingå som utrymme för lagring av snö eller för bullerskydd, måste förfogandet över marken och de krav på dess utformning som ställs säkerställas genom servitut eller annan lämplig åtgärd Projekteringsgång steg för steg Tillämpning av de dimensionerings- och utformningsråd som följer bör ske med hänsyn till de samband som beskrevs ovan i moment Projekteringsgång övergripande. Här redovisas en arbetsgång för att analysera och bestämma gatusektionens sammansättning, indelning och detaljutformning. Det är viktigt att alla aspekter beaktas. Följande stegvisa checklista kan vara ett stöd. Observera att stegens inbördes ordning kan vara flexibel och att flera av ingångsvärdena normalt bestämts redan i trafikplaneringsskedet enligt TRAST-handboken VGU VV publikation 2004:

18 Steg 1 Bestäm gatukaraktär samt nättillhörighet för gatans trafikanter Bestäm vilken karaktär gatan har/ska ha. Gatans karaktär beror av omgivningens nuvarande eller planerade karaktär. Beslutsunderlag hämtas bl.a. genom besök på plats. Bestäm om vägen/gatan ingår i det övergripande huvudnätet och för vilka nät gatan i övrigt är en länk; nät för biltrafik, kollektivtrafik, utryckningstrafik, transport av farligt gods eller gång- och cykeltrafik. Bestäm restriktioner för tunga fordons storlek eller vikt, axeltryck etc. För länkar i det övergripande huvudnätet ska normalt inte sådana begränsningar finnas. Bestäm vilka begränsningar som finns med hänsyn till transporter av farligt gods, motorfordonstrafikens miljöstörningar, främst buller, avgaser, vibrationer och dagvatten. Upprätta gaturumsbeskrivning enligt TRAST, om det inte är gjort, med eventuella kompletterande måldokument. Steg 2 Bestäm trafikförutsättningarna Bestäm ÅDT-DIM för dubbelriktade trafikströmmar av bil, gång- och cykeltrafik, gods- och kollektivtrafik och Dh-DIM för samtliga enkelriktade trafikströmmar för biltrafik, vanligtvis morgonens och eftermiddagens maxtimmar, se FIGUR 1-8. Underlag för trafikanalysen ges i del Dimensioneringsgrunder, kapitel 11 Trafikanalys. ÅDT-DIM (f/åd) Dh-FM (f/h) Dh-EM (f/h) År: % av ÅDT: % av ÅDT: Q L Bu Lps GC Q L Bu Lps GC Q L Bu Lps GC Tot A% A% % AC AC CA CA FIGUR 1-5 Exempel på redovisning av ÅDT-DIM och Dh-DIM för fordonstrafik Steg 3 Välj referenshastighet för biltrafik Ingångsvariabler: Gatukaraktär (bland annat gaturum eller urbant vägrum), nättillhörighet (övergripande huvudnät, övrigt huvudnät, lokalnät för resp. trafikslag) och bilflöde,gång- och cykeltrafikens flöde och behov att korsa körbanan, kollektivtrafik, godstrafik m.m.. Råd om val av referenshastighet ges i del Dimensioneringsgrunder. 16 VGU VV publikation 2004:

19 Steg 4 Välj separeringsform för att skilja gång- och cykeltrafik från biltrafik och gående från cyklister Ingångsvariabler: Referenshastighet och bilflöde, gång- och cykeltrafikens nättillhörighet och flöde. Råd om val av separeringsform ges i kapitel 4. Steg 5 Bestäm möjliga indelningar av gatu- eller vägrummet. Välj dimensionerande trafiksituationer för vägbana/-or och övriga trafikbanor Ingångsvariabler: Gatukaraktär (bland annat gaturum eller urbant vägrum), funktionell klassificering (övergripande huvudnät, övrigt huvudnät eller lokalnät), referenshastighet och bilflöde samt gång- och cykeltrafikens flöde. Dessutom behov av utrymme för uppställning, särskilda åtgärder för kollektivtrafik och särskilda tillgänglighetsbehov för utryckningsfordon m.fl. Principer för val av vägbanebredd ges i avsnitt 6.4 för gator i huvudnät respektive lokalnät. Vid tätt liggande korsningar kan körfältsanalys erfordras för att bestämma antalet körfält, se del Korsningar. För övergripande huvudnät se även 6.1. Behov av åtgärder för kollektivtrafik, t.ex. bussfält, hållplatser m.m. avgörs från fall till fall. Utformning av bussfält och körbanor för buss redovisas i moment och av busshållplatser i del Sidoanläggningar. Utformning av uppställningsfält redovisas i moment och övriga utrymmen för uppställning på gatumark i kapitel 13 Biluppställning på gatumark. Steg 6 Bestäm belysningsprinciper Belysning av gator, vägar, gång- och cykelvägar, torg, platser och parker är en sammansatt uppgift. Förutom att ett funktionellt ljus för trafikanten ska uppnås är belysningen en del av den helhetsmiljö som skapas. Begreppet ljussättning bör därför användas som ett samlande namn där alla aspekter omfattas. Belysningen har stor rumsbildande effekt. Ljussättningen av gaturummet ska därför ägnas särskild omsorg. Stadens rum ställer andra krav på ljussättningen än belysning av en landsväg. I staden finns flera olika ljusanläggningar som kräver samordning för ett bra helhetsresultat. Stolpars höjd och form och typ av armatur påverkar starkt uppfattningen av gaturummets karaktär. Fritt stående belysning på stolpar kan ge en uppdelning av rummet även när det är ljust. Linspänd belysning ger rummet ett tak, framförallt när det är mörkt. Stolphöjd, typ av armaturer och placering av stolpar bestäms. I bostadsområden med liten trafik är kraven på vägbelysning främst grundade på sociala (trygghets-) och trivselmässiga skäl, och på den allmänna säkerhetens behov. Se även del Väg- och gatubelysning. VGU VV publikation 2004:

20 Steg 7 Bestäm principer för avvattning Principen för avvattning av trafikytor, via ledningar eller diken, ger en tydlig signal om gatan/vägen har tätorts- eller landsbygdskaraktär. Vid nyanlägning i tätort bör vattnet i första hand ledas från fastighet direkt till LOD-anläggning eller motsvarande. Av tradition leds dock vattnet i gaturum till rännstensbrunnar med ett inbördes avstånd av ca 30 m och vidare i ledning. En variant av detta är att leda vattnet en längre sträcka i öppna ränndalar och därefter ned i rännstensbrunnar eller till ett fördröjningsmagasin och vidare till ledningar. Ett system där vattnet leds öppet en längre sträcka är mindre känsligt för störningar vid stora regnmängder. Öppna ränndalar är dock i många fall ett hinder för gående med rollator, rullstolsburna m.fl. Därför bör avrinningsgaller eller ränndalar som utan svårighet kan passeras av personer i rullstol eller med rollator användas. Krav på fördröjning och/eller rening av dagvatten kan ställas om gatan har mycket trafik. Vid öppen dagvattenhantering leds vattnet via diken, ränndalar eller ledningar till dammar med en permanent (våta dammar) eller tillfällig vattenyta. Våta dammar har ett pedagogiskt värde genom att vattnets kretslopp synliggörs. Vid öppen dagvattenhantering bör alltid de estetiska värdena beaktas. En väl gestaltad anläggning är ett tillskott i omgivningen. Öppen dagvattenhantering kräver stora utrymmen och kan vara svåra att infoga i tätorter. De anläggningar som finns är vanligen en del av en park eller grönområde. Avvattning via öppna diken hör normalt hemma i miljöer med gles bebyggelse eller ren landsbygd. Utformning av diken beskrivs i del Sektion landsbygd - vägrum. Steg 8 Undersök behov av bullerskydd och andra miljöåtgärder Ingångsvariabler: Omgivande bebyggelse. Referenshastighet och bilflöde. Behov av rening av vägdagvatten. Behöver omgivningen skyddas mot trafikbullret ska placeringen av erforderliga skyddsåtgärder studeras. Vid val av placering ska hänsyn tas till visuella aspekter (stads- och landskapsbild) och kulturmiljöaspekter. Om utrymme och funktion för bullerskydd behöver säkras ska det antingen placeras inom vägområdet eller servitut ordnas på berörd fastighet, se även del Väg- och gatuutrustning. Saknas utrymme för bullerskydd eller om denna lösning av andra skäl inte är möjlig är fasad- och fönsteråtgärder aktuella. Störande vibrationer kan vara ett problem, särskilt i områden där bebyggelsen och vägen ligger på lermark. Jämn beläggning kan till viss del minska störningen. Vid kraftiga störningar måst åtgärder som t.ex. avskärande sponter vidtas. 18 VGU VV publikation 2004:

21 Steg 9 Bestäm behov av skilje- och sidoremsor samt eventuell typ av sidoområde Ingångsvariabler: Gatukaraktär, referenshastighet och bilflöde samt gång- och cykeltrafikens flöde. Behov av bredd på skilje- och sidoremsor bestäms med hänsyn till påkörningsrisk för biltrafik, skydd vid uppställda fordon, ledningar samt gåendes och cyklisters hälsa och trevnad. Möjliga utformningar av sidoområden redovisas i kapitel 7. Steg 10 Kontrollera behov av snöupplag och andra utrymmen för drift och underhåll Ingångsvariabler: Plogad bredd, snödjup och snöröjningsstrategi se kap. 9. Dimensionering av snöupplag redovisas i kapitel 9 Utrymme för snöupplag. Steg 11 Utvärdera möjliga gatu- och vägrum Antingen återstår endast en möjlig utformning eller också finns flera alternativ att välja mellan. Generellt gäller i den senare situationen att det slutliga valet bör ske med en utvärdering av de olika utformningarnas samtliga väsentliga effekter och konsekvenser. VGU VV publikation 2004:

22