Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion tätort gaturum

Transkript

1 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Sektion tätort gaturum

2 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket, Bengt Skagersjö, Svenska Kommunförbundet Publikation: 2004:80 Utgivningsdatum: ISSN: Nyckelord: Grundvärde, dimensioneringsgrund, sektion, vägrum, gaturum, linjeföring, korsning, trafikplats, sidoanläggning, busshållplats, vändplats, rastplats, vägutrustning, gatuutrustning, räcke, krockskydd, viltpassage, viltskydd, vägmarkering, vägkantstolpe, vägmärke, vägvisning, trafiksignal, vägbelysning, gatubelysning, vägtyp, motorväg, mötesfri väg, gångväg, cykelväg, gata, farthinder Distributör: Vägverket, Butiken, Borlänge. Telefon , fax , e-post: AB Svensk Byggtjänst, Stockholm. Telefon , fax e-post:

3 SEKTION TÄTORT - GATURUM Innehåll SEKTION TÄTORT GATURUM Arbetsmetodik Läsanvisning Gaturum Gaturumsbeskrivning Övergripande funktionell väg- och gatuklassificering Projekteringsgång Projekteringsgång övergripande Projekteringsgång steg för steg Fria rummet Definitioner Fri höjd Hinderfri bredd Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer Dimensionerande trafikanter Dimensionerande trafiksituationer Utrymmesklasser Trafiksituationsmodellen Analys av utrymmesstandard på vägsträcka Analys av utrymmesstandard på banor och vägar för gångoch cykeltrafik Separering av gång- och cykeltrafik Inledning Separering av gående och cyklister från bilar Separering av gående från cyklister Val av separeringsform på sträcka Val av separeringsform i tätort Väg- och gatutyper Motorväg Flerfältsväg Normal tvåfältsgata Smal gata Bussväg/-gata/-ramp Gårdsgata Gågata Dimensioneringsprinciper Gator i huvudnätet för biltrafik Gator i lokalnäten för biltrafik Hastighetssäkring av gator Dimensionering av trafikbanor Dimensionerande trafiksituation Principer för dimensionering av huvudnätsgators vägbanor Väg/gatutyper i huvudnätet Principer för dimensionering av lokalnätsgators vägbanor...57 VGU VV publikation 2004:

4 SEKTION TÄTORT - GATURUM Specialfält på huvudnäts- och lokalnätsgator Sidoområden Inledning Säkerhetszon Gator med referenshastigheten 30 km/tim Gator med referenshastigheten 50 km/tim Gator och vägar med referenshastigheten 70 km/tim Detaljutformning Skiljeremsor Mittremsetyper Typ A Typ B: Typ C Val av mittremsetyper Motorvägar och flerfältsvägar i tätort Sidoremsor - allmänt Sidoremsa mellan körbana och gc-bana Utrymme för snöupplag Snöröjningsstrategi Dimensionering av utrymme för snömagasin Strategi A Strategi B Gaturummets innehåll Vegetation Trygghet Belysning Material Gatuutrustning Fartdämpning Användande av vägmärken och vägmarkeringar Portar Gupp Sidoförskjutning Avsmalning av körbanebredden Drift och underhåll Biluppställning på gatumark Tvärställd parkering Checklista Allmänt Gestaltningsprogram VGU VV publikation 2004:

5 SEKTION TÄTORT - GATURUM SEKTION TÄTORT GATURUM VGU VV publikation 2004:

6

7 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik 1 Arbetsmetodik 1.1 Läsanvisning I del Gaturum beskrivs utformning av vägar och gator i tätort. Utgångspunkt för arbetet är trafikplanering enligt handboken TRAST och övergripande funktionell väg- och gatuklassificering. Från planeringsarbetet enligt TRAST överförs en gaturumsbeskrivning till projekteringen som sker enligt VGU. I kapitel 1 Arbetsmetodik beskrivs skillnaden mellan gaturum och vägrum samt mellan olika typer av gaturum/vägrum och den övergipande funktionella vägoch gatuklassificeringen. I kapitlet beskrivs både en övergripande och en mer detaljerad (steg för steg) projekteringsgång. De övriga kapitlen i del Gaturum beskriver de byggklossar (trafikeringsomådets och sidoområdenas olika element) som gaturummet byggs upp av. 1.2 Gaturum Upplevelsen av en gata eller väg är starkt kopplad till den närmaste omgivningen, dvs. bebyggelse, topografi och vegetation. I VGU talas därför om Gaturum respektive Vägrum. I Arkus-rapporten Ord på vägen definieras begreppen gaturum och vägrum enligt följande: Gaturum: Rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort. Gaturummet kännetecknas av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i gaturummet. Ett typiskt gaturum är symmetriskt uppbyggt och består av huvudelementen bebyggelse, trottoar och kantstödsavgränsad körbana. Vägrum: Rum bildat och tillhörande grönområden med diverse utrustning och vegetation, samt i viss mån spridd bebyggelse. Vägen avgränsas inte av kantstöd eller liknande. Avgörande för vägrummets karaktär är förutom själva vägkroppen och dess inredning, främst angränsande topografi och vegetation. Man skiljer på urbana och rurala vägrum beroende på om vägen passerar genom tät bebyggelse eller ej. Gaturummet är alltid kopplat till tätortsmiljö, medan vägrummet kan finnas både i tätort (urbant vägrum) och på landsbygd (ruralt vägrum). Det rurala vägrummet behandlas i del Sektion landsbygd - vägrum medan det urbana vägrummet behandlas i denna del. VGU VV publikation 2004:

8 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik FIGUR 1-1 Bilder som visar exempel på landsbygd (ruralt vägrum, överst) och tätort (urbant vägrum, nederst) För att kunna beskriva karaktären måste väg- eller gaturummets väggar inkluderas, dvs. den bebyggelse som omger vägen eller gatan. Vägens eller gatans proportioner i förhållande till omgivningen är en viktig del av karaktären. Gatans karaktär skiljer sig från vägens på en rad punkter. Exempel på några skillnader är: Rummets avgränsning. Gatan avgränsas av byggnader som står tätt, vägen av glest stående byggnader eller inga alls. Koppling till omgivningen. Gatan och den urbana vägen har många kopplingar till omgivningen (korsningar), den rurala vägen har få. Avgränsning av vägbanan. Gatans vägbana avgränsas med kantstöd, vägen har vägmarkeringar. Undantag finns, särskilt bland många urbana vägar som saknar vägmarkeringar. Avvattning. Gatan avvattnas med brunnar och ledningar, vägen med diken. Även här finns många undantag bland de urbana vägarna som kan avvattnas med brunnar och ledningar Detaljeringsnivå. Gatan har en högre detaljeringsnivå, mer omsorgsfullt utformade detaljer. 6 VGU VV publikation 2004:

9 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik I utformningen av gatu- och vägrummet ska god gestaltning, trafiksäkerhet, orienterbarhet, trygghet och tillgänglighet eftersträvas. Detta uppnås genom en konsekvent och genomtänkt användning av olika markmaterial, samordning av rummets utrustning både vad gäller formspråk och placering samt en tydlighet när det gäller vilka trafikantslag som färdas var. FIGUR 1-2 Bild som visar skillnad på väg (överst), mellanzon (i mitten) och gata (nederst) VGU VV publikation 2004:

10 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik Gaturum Gatan förhåller sig till stadsstrukturen enligt tre övergripande principer: Gatan dominerar över korsande gator, t.ex. gator i det övergripande huvudnätet mot övriga gator, gata i huvudnätet mot gata i lokalnätet Gatan är jämbördig med övriga gator i strukturen Gatan underordnar sig korsande gator FIGUR 1-3 Till vänster visas gata som dominerar över korsande gator. Till höger visas struktur med jämbördiga gator Gatans karaktär kan beskrivas med ett antal karaktärsord som t.ex. praktfull, enkel, stilig, grön, lummig, småskalig, storskalig, variationsrik, enhetlig, öppen, sluten, tät, luftig osv. Trafikanter som rör sig längs gatan är också en viktig del av karaktären. Relationen gatubredd hushöjd bestämmer om gaturummet upplevs som intimt eller öppet, ljust eller mörkt. Relationen gatubredd hushöjd bestämmer också om gaturummet upplevs ha människans skala som utgångspunkt eller bilens/maskinens skala. Vegetation i gaturummet kan bidra till att förändra proportionerna och dela in ett brett gaturum i flera mindre, mer småskaliga rum. 8 VGU VV publikation 2004:

11 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik FIGUR 1-4 Exempel på betydelsen av relationen mellan husens höjd och gatans bredd för hur rummet uppfattas Även fasaderna på byggnaderna som omger gatan har stor påverkan på karaktären. Fasader utan portar mot gatan eller utan fönster mot gatan gör att gatan upplevs helt annorlunda än om den har många portar mot gatan. Även kvarterens längd kan påverka upplevelsen. Gaturummets proportioner, dvs. relationen hushöjd gatubredd och fasadernas utformning avgörs i samband med att nya kvarter byggs. Andelen nybyggnad av gator är emellertid liten i förhållande till andelen gator som byggs om. Den VGU VV publikation 2004:

12 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik vanligaste situationen är därför att arbeta i ett befintligt gaturum där utformningen till stor del styrs av befintlig bebyggelse, ledningar i mark etc. Det befintliga gaturummets karaktär kan förändras med hjälp av vegetation, val av markmaterial, val av proportionering mellan gåendes ytor och fordonstrafikanters ytor samt gatumöblernas form och färg. Vägrum Vägrummet avgränsas vanligen av betydligt mindre distinkta väggar än gaturummet. Vägrummet upplevs därför oftare som en svagare rumsbildning än gaturummet. I vägrummet finns större möjligheter till variation mellan öppet och slutet än i gaturummet. Vägrum kan delas upp i rurala (rural=tillhör landsbygden, lantlig) och urbana (urban=tillhör staden, stadslik) vägrum. Det rurala vägrummet bestäms av omgivande vegetation och topografi. I den rurala miljön handlar god utformning av vägrummet i hög grad om anpassning till det omgivande landskapet. Vägen ska följa och ta stöd i olika landskapselement. Det urbana vägrummet bestäms av omgivande bebyggelse. Dess mindre distinkta väggar som dessutom ofta ligger en bit från själva vägen gör att vägrummet vanligen upplevs som öppet och storskaligt utformat. Karaktären på den omgivande bebyggelsen påverkar upplevelsen av det urbana vägrummet. Begreppen väg och gata Begreppen väg och gata kan definieras på olika sätt. Man kan skilja mellan juridiska, funktionella eller rumsliga begrepp som ger tre olika definitioner. Juridiskt definieras gata och väg i olika lagtexter. Enligt PBL (Plan- och bygglagen) ingår gata (synonymt med gatuanläggning) i allmän platsmark enligt detaljplan. Därmed kan begreppet gata endast förekomma inom detaljplanelagt område och i de fall kommunen är väghållare. Enligt Väglagen, som gäller allmän väg, är väg byggd enligt väglagen eller enligt lagen förändrats till allmän, sådan för allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän eller enligt äldre bestämmelser anlagts eller som förändrats till allmän och som vid denna lags ikraftträdande hålls av staten eller en kommun. Längre ned i paragrafen ( 1) sägs att om en kommun är väghållare, upphör vägen att vara allmän, när den enligt plan- och bygglagen upplåts eller skall vara upplåten till allmänt begagnande som gata. I Trafikförordningen definieras väg enligt följande: Sådan väg, gata, torg eller annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon, led som är anordnad för cykeltrafik, och gång- eller ridbana invid väg enligt 1 och 2. Begreppet gata definieras inte i Trafikförordningen, däremot Gågata och Gårdsgata som regleras med lokal trafikföreskrift. 10 VGU VV publikation 2004:

13 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik I dagligt tal använder vi begreppen gata och väg utifrån visuella och funktionella skillnader. 1.3 Gaturumsbeskrivning Utgångspunkten för utformning av gaturummet eller det urbana vägrummet är gaturumsbeskrivningen som tas fram i trafikplanen (enligt TRAST). Om ingen trafikplan finns inleds arbetet med gatuutformningen med att en gaturumsbeskrivning tas fram. Gaturumsbeskrivningen och den övergripande funktionella väg- och gatuklassificeringen är länken mellan planeringsskedet och projekteringsskedet. Gaturumsbeskrivningen är ett sätt att beskriva gatans olika delar/funktioner. Den består av fyra delar: karaktär, trafiknät, hastighet och övriga egenskaper att beakta. Gaturumsbeskrivningen ska fungera som ett planeringsunderlag och styrmedel vid detaljutformningen. Delen Karaktär i gaturumsbeskrivningen beskriver hur gatans funktion fogas in i ett stadsbyggnadssammanhang. Gaturumsbeskrivningen består av tre samlande begrepp: Stadsbyggnadskaraktär, Gaturum och Mänskligt innehåll. Begreppen har olika egenskaper. Stadsbyggnadsbegreppet har en strukturell egenskap, Gaturumsbegreppet har rumsliga, estetiska och funktionella egenskaper. Begreppen Mänskligt innehåll har en social egenskap. VGU VV publikation 2004:

14 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik Egenskap Begrepp Dimension Strukturell Stadsbyggnadskaraktär Rumslig Estetisk Gaturum Linjeföring Sektion Funktionell Material Social Mänskligt innehåll Exemplet nedan beskriver en tillämpning av principerna enligt ovan: Egenskap Begrepp Dimension Strukturell Stenstaden Gator som korsar varandra i ett mer eller mindre rätvinkligt rutnät. Tydliga rumsbildningar Rumslig Estetisk Funktionell Social/stadslivet Gränd Stadsgata Led Stadsgata Paradgata Stadsgata Promenad Torg Affärsgata Nöjesgata Bostadsgata Promenad Höjden betydligt större än bredden Höjd och bredd ungefär lika Bredden större än höjden, alt brett gaturum Bredden betydligt större än höjden, alt. avskilt, brett gaturum Vistelse eller rörelse, alt en blandning där någon del dimensionerar, rörelse även på tvären. Kommersiell dagtid Kommersiell kvällstid/natt Flanera, nöjesgå Delen Trafiknät beskriver olika typer av trafiknät, t.ex. för biltrafik, gående, cykel, kollektivtrafik, utryckningstrafik och godstrafik. Näten för biltrafik är indelat i ett övergripande huvudnät, övrigt huvudnät samt lokalnät. Det övergripande huvudnätet består av nationella och regionala genomfarter och infarter. I länkar som ingår i detta nät kan högre krav ställas på den trafiktekniska funktionen t.ex. referenshastighet, korsningstäthet, dimensionerande typfordon och utrymmesklass. Se även del Dimensioneringsgrunder. Delen referenshastighet talar om vilken hastighet som gatan ska utformas för. Om exempelvis referenshastigheten 50/30 valts innebär det att gatan skyltas tillåten hastighet 50 km/tim men att konfliktytor utformas med fartdämpande åtgärder så att hastigheten går ned till 30 km/tim. Valet av referenshastighet är 12 VGU VV publikation 2004:

15 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik bl.a. beroende vilken funktion länken ska ha. Se även del Dimensioneringsgrunder Delen Övriga egenskaper att beakta är en öppen del av beskrivningen där information som är unik för det aktuella gaturummet kan beskrivas. 1.4 Övergripande funktionell väg- och gatuklassificering Utgångspunkt för användning av VGU är förutom gaturumsbeskrivningen en kompletterande övergripande väg- och gatuklassificering. Vägar och gator i en tätort har olika trafikfunktioner. I TRAST redovisas ur ett tätortsperspektiv för biltrafik huvudnät och lokalnät och motsvarande för gång-, cykel-, kollektiv-, utrycknings- och godstrafik. Vägar och gator kan också ingå i det övergripande huvudnätet vars syfte är att förbinda landsdelar, regioner och dess centra med varandra. De förra ingår i det nationella stamvägnätet och de senare i regionala vägar normalt med vägnummer upp till 499. Vägverket är normalt väghållare för dessa övergripande vägar trots att de ligger inom kommunens väghållningsområde. Kraven på tillgänglighet för biltrafik, särskilt för stora fordon, är större på det övergripande huvudnätet. Infarter till resecentrum/regional bussterminal och terminaler för långväga godstrafik kan beroende på sina trafikförhållanden ingå i ett övergripande huvudnät för kollektivtrafik respektive godsnät med betydelse för trafik som förbinder olika landsdelar eller regioner och dess centra. VGU VV publikation 2004:

16 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik 1.5 Projekteringsgång Projekteringsgång övergripande Val av gaturum Gaturummets principutformning sker med utgångspunkt från TRAST (gaturumsbeskrivningen) och den övergripande funktionella väg- och gatuklassificeringen. Den omfattar val av separeringsform och indelning i trafikbanor, antal körfält inklusive specialfält och bussanordningar, behov av bullerskydd, skiljeremsor och sidoområden, snöupplag samt fri höjd etc. Gaturummets detaljutformning omfattar bestämning av sektionselementens bredder, utformning av skiljeremsor, placering och utformning av trafikanordningar, miljöåtgärder, utrustning etc. Gaturum ska utformas med hänsyn till: omgivningens nuvarande eller planerade karaktär trafiktekniska krav baserade på samtliga trafikanters behov av tillgänglighet trafiksäkerhet och trygghet gatans eller vägens funktion i det övergripande vägnätet omgivningens krav på en god livsmiljö och godtagbara miljöstörningar anläggnings-, drifts- och underhållskostnader övriga effekter för de transportpolitiska målen Val av principutformning ska baseras på projektets förutsättningar och dokumenteras för att följa projektet under projekteringsfasen. I samband med planarbetet måste detaljutformning ske i den omfattning som erfordras för att bestämma erforderligt gatu- eller vägområde. Gaturummets uppbyggnad Uppbyggnaden av gaturummet eller det urbana vägrummet görs av en rad element för: rummets eftersträvade karaktär - form, skala, ytmaterial m.m. trafik, varvid bestämmelserna i trafikförordningen (1998:1276) om trafikanters plats på vägen och användning av olika banor ska beaktas behov av körfält, vägrenar, gång- och cykelbanor uppställning av fordon miljöåtgärder sidoområde teknisk försörjning, olika typer av ledningar trädplantering och dylikt utrymme för gatumöbler/gatuutrustning lagring av snö Elementen kan variera både till antal och till utformning. Val av element och vilken plats respektive element får ta i gatu- och vägrummet ska ske med omsorg så att rummet får en utformning som fungerar för samtliga trafikanter och aktiviteter och med hänsyn till stadsbildsaspekter. 14 VGU VV publikation 2004:

17 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik Antalet variabler och friheten att välja hur de ska tillämpas är olika vid projektering av nya anläggningar och vid ombyggnad och även beroende på gatans/vägens trafikfunktion och karaktär. Vilka variabler som ska ligga till grund för dimensionering och utformning av de olika elementen kan framgå av resultatet från TRAST-planeringen som genomförts som underlag för kommunens trafikplan, detaljplaner eller dylikt. Detta bör finnas dokumenterat i gaturumsbeskrivningen eventuellt kompletterade med ett måldokument. I annat fall krävs en särskild utredning. Mål och krav på kontinuitet och hänsyn till kulturhistoriska värden och bebyggelsestrukturer kan väga tyngre än givna råd om t.ex. utformning av skiljeremsor, antal körfält etc. Utrymmesbehov Gaturum innefattar gatuområde, och i förekommande fall mark mellan gatuområdet och gaturummets väggar. Gatuområde delas in i trafikeringsområde och sidoområden: Trafikeringsområdet delas in i: vägbanor, gång- och cykelbanor samt stöd-, mitt- och sidoremsor. Vägbana med vägmarkeringar kan indelas i: körbana och vägrenar. Körbanan kan indelas i körfält varav vissa genom vägmarkeringar kan reserveras för: fordon i linjetrafik m.fl. bussfält, för cykeltrafik - cykelfält. Sidoområde är det utrymme utanför trafikeringsområdet, som behövs för vägens brukande exempelvis slänter, säkerhetszon, bullerskydd, planteringar. Trafikeringsområdets och sidoområdets uppdelning i olika element visas i FIGUR , del Sektion landsbygd vägrum kapitel 1. I figurerna visas även vägmarkeringar. Definitioner ges i del Begreppsförklaring. Utrymme för lagring av snö, friområde och bullerskydd bör normalt inrymmas i gatuområdet. Om man väljer att låta angränsande fastighetsmark ingå som utrymme för lagring av snö eller för bullerskydd, måste förfogandet över marken och de krav på dess utformning som ställs säkerställas genom servitut eller annan lämplig åtgärd Projekteringsgång steg för steg Tillämpning av de dimensionerings- och utformningsråd som följer bör ske med hänsyn till de samband som beskrevs ovan i moment Projekteringsgång övergripande. Här redovisas en arbetsgång för att analysera och bestämma gatusektionens sammansättning, indelning och detaljutformning. Det är viktigt att alla aspekter beaktas. Följande stegvisa checklista kan vara ett stöd. Observera att stegens inbördes ordning kan vara flexibel och att flera av ingångsvärdena normalt bestämts redan i trafikplaneringsskedet enligt TRAST-handboken VGU VV publikation 2004:

18 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik Steg 1 Bestäm gatukaraktär samt nättillhörighet för gatans trafikanter Bestäm vilken karaktär gatan har/ska ha. Gatans karaktär beror av omgivningens nuvarande eller planerade karaktär. Beslutsunderlag hämtas bl.a. genom besök på plats. Bestäm om vägen/gatan ingår i det övergripande huvudnätet och för vilka nät gatan i övrigt är en länk; nät för biltrafik, kollektivtrafik, utryckningstrafik, transport av farligt gods eller gång- och cykeltrafik. Bestäm restriktioner för tunga fordons storlek eller vikt, axeltryck etc. För länkar i det övergripande huvudnätet ska normalt inte sådana begränsningar finnas. Bestäm vilka begränsningar som finns med hänsyn till transporter av farligt gods, motorfordonstrafikens miljöstörningar, främst buller, avgaser, vibrationer och dagvatten. Upprätta gaturumsbeskrivning enligt TRAST, om det inte är gjort, med eventuella kompletterande måldokument. Steg 2 Bestäm trafikförutsättningarna Bestäm ÅDT-DIM för dubbelriktade trafikströmmar av bil, gång- och cykeltrafik, gods- och kollektivtrafik och Dh-DIM för samtliga enkelriktade trafikströmmar för biltrafik, vanligtvis morgonens och eftermiddagens maxtimmar, se FIGUR 1-8. Underlag för trafikanalysen ges i del Dimensioneringsgrunder, kapitel 11 Trafikanalys. ÅDT-DIM (f/åd) Dh-FM (f/h) Dh-EM (f/h) År: % av ÅDT: % av ÅDT: Q L Bu Lps GC Q L Bu Lps GC Q L Bu Lps GC Tot A% A% % AC AC CA CA FIGUR 1-5 Exempel på redovisning av ÅDT-DIM och Dh-DIM för fordonstrafik Steg 3 Välj referenshastighet för biltrafik Ingångsvariabler: Gatukaraktär (bland annat gaturum eller urbant vägrum), nättillhörighet (övergripande huvudnät, övrigt huvudnät, lokalnät för resp. trafikslag) och bilflöde,gång- och cykeltrafikens flöde och behov att korsa körbanan, kollektivtrafik, godstrafik m.m.. Råd om val av referenshastighet ges i del Dimensioneringsgrunder. 16 VGU VV publikation 2004:

19 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik Steg 4 Välj separeringsform för att skilja gång- och cykeltrafik från biltrafik och gående från cyklister Ingångsvariabler: Referenshastighet och bilflöde, gång- och cykeltrafikens nättillhörighet och flöde. Råd om val av separeringsform ges i kapitel 4. Steg 5 Bestäm möjliga indelningar av gatu- eller vägrummet. Välj dimensionerande trafiksituationer för vägbana/-or och övriga trafikbanor Ingångsvariabler: Gatukaraktär (bland annat gaturum eller urbant vägrum), funktionell klassificering (övergripande huvudnät, övrigt huvudnät eller lokalnät), referenshastighet och bilflöde samt gång- och cykeltrafikens flöde. Dessutom behov av utrymme för uppställning, särskilda åtgärder för kollektivtrafik och särskilda tillgänglighetsbehov för utryckningsfordon m.fl. Principer för val av vägbanebredd ges i avsnitt 6.4 för gator i huvudnät respektive lokalnät. Vid tätt liggande korsningar kan körfältsanalys erfordras för att bestämma antalet körfält, se del Korsningar. För övergripande huvudnät se även 6.1. Behov av åtgärder för kollektivtrafik, t.ex. bussfält, hållplatser m.m. avgörs från fall till fall. Utformning av bussfält och körbanor för buss redovisas i moment och av busshållplatser i del Sidoanläggningar. Utformning av uppställningsfält redovisas i moment och övriga utrymmen för uppställning på gatumark i kapitel 13 Biluppställning på gatumark. Steg 6 Bestäm belysningsprinciper Belysning av gator, vägar, gång- och cykelvägar, torg, platser och parker är en sammansatt uppgift. Förutom att ett funktionellt ljus för trafikanten ska uppnås är belysningen en del av den helhetsmiljö som skapas. Begreppet ljussättning bör därför användas som ett samlande namn där alla aspekter omfattas. Belysningen har stor rumsbildande effekt. Ljussättningen av gaturummet ska därför ägnas särskild omsorg. Stadens rum ställer andra krav på ljussättningen än belysning av en landsväg. I staden finns flera olika ljusanläggningar som kräver samordning för ett bra helhetsresultat. Stolpars höjd och form och typ av armatur påverkar starkt uppfattningen av gaturummets karaktär. Fritt stående belysning på stolpar kan ge en uppdelning av rummet även när det är ljust. Linspänd belysning ger rummet ett tak, framförallt när det är mörkt. Stolphöjd, typ av armaturer och placering av stolpar bestäms. I bostadsområden med liten trafik är kraven på vägbelysning främst grundade på sociala (trygghets-) och trivselmässiga skäl, och på den allmänna säkerhetens behov. Se även del Väg- och gatubelysning. VGU VV publikation 2004:

20 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik Steg 7 Bestäm principer för avvattning Principen för avvattning av trafikytor, via ledningar eller diken, ger en tydlig signal om gatan/vägen har tätorts- eller landsbygdskaraktär. Vid nyanlägning i tätort bör vattnet i första hand ledas från fastighet direkt till LOD-anläggning eller motsvarande. Av tradition leds dock vattnet i gaturum till rännstensbrunnar med ett inbördes avstånd av ca 30 m och vidare i ledning. En variant av detta är att leda vattnet en längre sträcka i öppna ränndalar och därefter ned i rännstensbrunnar eller till ett fördröjningsmagasin och vidare till ledningar. Ett system där vattnet leds öppet en längre sträcka är mindre känsligt för störningar vid stora regnmängder. Öppna ränndalar är dock i många fall ett hinder för gående med rollator, rullstolsburna m.fl. Därför bör avrinningsgaller eller ränndalar som utan svårighet kan passeras av personer i rullstol eller med rollator användas. Krav på fördröjning och/eller rening av dagvatten kan ställas om gatan har mycket trafik. Vid öppen dagvattenhantering leds vattnet via diken, ränndalar eller ledningar till dammar med en permanent (våta dammar) eller tillfällig vattenyta. Våta dammar har ett pedagogiskt värde genom att vattnets kretslopp synliggörs. Vid öppen dagvattenhantering bör alltid de estetiska värdena beaktas. En väl gestaltad anläggning är ett tillskott i omgivningen. Öppen dagvattenhantering kräver stora utrymmen och kan vara svåra att infoga i tätorter. De anläggningar som finns är vanligen en del av en park eller grönområde. Avvattning via öppna diken hör normalt hemma i miljöer med gles bebyggelse eller ren landsbygd. Utformning av diken beskrivs i del Sektion landsbygd - vägrum. Steg 8 Undersök behov av bullerskydd och andra miljöåtgärder Ingångsvariabler: Omgivande bebyggelse. Referenshastighet och bilflöde. Behov av rening av vägdagvatten. Behöver omgivningen skyddas mot trafikbullret ska placeringen av erforderliga skyddsåtgärder studeras. Vid val av placering ska hänsyn tas till visuella aspekter (stads- och landskapsbild) och kulturmiljöaspekter. Om utrymme och funktion för bullerskydd behöver säkras ska det antingen placeras inom vägområdet eller servitut ordnas på berörd fastighet, se även del Väg- och gatuutrustning. Saknas utrymme för bullerskydd eller om denna lösning av andra skäl inte är möjlig är fasad- och fönsteråtgärder aktuella. Störande vibrationer kan vara ett problem, särskilt i områden där bebyggelsen och vägen ligger på lermark. Jämn beläggning kan till viss del minska störningen. Vid kraftiga störningar måst åtgärder som t.ex. avskärande sponter vidtas. 18 VGU VV publikation 2004:

21 SEKTION TÄTORT - GATURUM 1 Arbetsmetodik Steg 9 Bestäm behov av skilje- och sidoremsor samt eventuell typ av sidoområde Ingångsvariabler: Gatukaraktär, referenshastighet och bilflöde samt gång- och cykeltrafikens flöde. Behov av bredd på skilje- och sidoremsor bestäms med hänsyn till påkörningsrisk för biltrafik, skydd vid uppställda fordon, ledningar samt gåendes och cyklisters hälsa och trevnad. Möjliga utformningar av sidoområden redovisas i kapitel 7. Steg 10 Kontrollera behov av snöupplag och andra utrymmen för drift och underhåll Ingångsvariabler: Plogad bredd, snödjup och snöröjningsstrategi se kap. 9. Dimensionering av snöupplag redovisas i kapitel 9 Utrymme för snöupplag. Steg 11 Utvärdera möjliga gatu- och vägrum Antingen återstår endast en möjlig utformning eller också finns flera alternativ att välja mellan. Generellt gäller i den senare situationen att det slutliga valet bör ske med en utvärdering av de olika utformningarnas samtliga väsentliga effekter och konsekvenser. VGU VV publikation 2004:

22

23 SEKTION TÄTORT - GATURUM 2 Fria rummet 2 Fria rummet 2.1 Definitioner Fria rummet är det minsta utrymme som erfordras för ett säkert och effektivt nyttjande av en bana för fordonstrafik, t.ex. en vägbana för biltrafik eller för gång- och cykeltrafik. Fria rummet bestäms av krav på fri bredd och fri höjd, se FIGUR 2-1. Fri bredd är minsta bredd mellan fasta hinder. Den utgör summan av hinderfri bredd och banbredd. Hinderfri bredd är det minsta avstånd till hinder (stolpe, mur etc.) utanför bankant för att enskilda trafikanters val av läge i sidled inte ska påverkas väggeffekt. För liten fri bredd kan medföra reducerad tillgänglighet och säkerhet pga. ineffektivt utnyttjande av banbredden. Fri höjd är den höjd som erfordras för att trafikanter ska kunna passera säkert under föremål, som begränsar höjden. För liten fri höjd kan skada eller utestänga vissa fordon eller trafikantgrupper. Fri höjd ska innehålla marginal för snö på vägbanan, tjällyftning och framtida ny beläggning. FIGUR 2-1 Fria rummet. Beträffande skyltars placering, se del vägmärken Fri höjd ska vid sidoområdestyp A och B dessutom finnas till brytpunkt mellan nedre och övre ytterslänt respektive övre och nedre bankslänt om inte sidoräcke finns. Se del Sektion landsbygd - vägrum. VGU VV publikation 2004:

24 SEKTION TÄTORT - GATURUM 2 Fria rummet FIGUR 2-2 Definition av ytterslänt respektive bankslänt 2.2 Fri höjd Fri höjd ska normalt för allmänna vägar och gator uppfylla kraven i TABELL 2-1 och 2-2. TABELL 2-1 Dimensionerande höjd Bana för biltrafik HINDERTYP Vägport och vägmärken Tunneltak utan installationer DIMENSIONERANDE HÖJD (M) 4,7 1) Skyltportalbalk utan elledning 4,9 3) Vägport i lättkonstruktion (stål, prefabricerade betongelement, aluminium eller trä), se BRO Tunnel med takinstallationer Luftledning för svagström Skyltportalbalk med elledning Luftledning för starkström 6,0 m. För fasledare 7,0 + S (spänningstillägg) 2) Ridväg Alla hinder 3,0 5) 5,1 4) 5,1 4) 5,1 4) gc-bana/väg Alla hinder 2,5 5) Gångbana Korta hinder t ex vägmärken 2,1 5) Långa hinder t ex gångport 2,5 5) 1) Måttet är bestämt med hänsyn till fordon med 4,5 m dimensionerande höjd (4,3 m samt körmån 0,2 m) och 0,2 m för snö och is, tjällyftning, underhållsbeläggning m.m. Där snö, is och tjällyftning kan antas vara större än 0,1 m bör totalmåttet ökas med motsvarande mått. Lägre fri höjd än 4,7 m kan accepteras endast om dimensionerande fordons höjd är mindre än 4,5 m (inkl. körmån 0,2 m) eller alternativ färdväg finns. 2) Se närmare Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2004:1. 3) Vägmärkets fria höjd blir 4,7 m. 4) Vägmärkets fria höjd blir 4,9 m för att minska underhållskostnader. 5) Kontroll av erforderlig höjd för brandfordon och fordon för drift och underhåll måste göras i det enskilda fallet. 22 VGU VV publikation 2004:

25 SEKTION TÄTORT - GATURUM 2 Fria rummet I små konkava vertikalkurvor måste tillägg göras med hänsyn till kurvans pilhöjd för dimensionerande typfordons (normalt LBn eller Lps) hjulbas. Följande värden gäller: TABELL 2-2 Särskilt tillägg vid konkava vertikalradier VERTIKALRADIE (M) Tillägg (m) 0,12 0,06 0,04 0,03 0, Hinderfri bredd Hinderfri bredd till olika bankanter ska uppfylla kraven i TABELL2-3. Hinderfri bredd kan bestämmas med trafiksituationsmodellen, se kapitel 3. Större mått är önskvärda för att minska risken för allvarliga skador vid avkörning, se kapitel 7 och med hänsyn till drift och underhåll, normalt minst 2 m. Rekommendationer om placering av vägmärken, se FIGUR 2-1 och del Vägmärken. TABELL 2-3 Minsta hinderfria bredd (m) VÄGBANA FÖR BILTRAFIK. REFERENSHASTIGHET VR GC-VÄG/ BANA GÅNG- BANA Hinder Lägre än 0,2 m Högre än 0,2 m Vägräcke Skärmtak o.dyl 0,00 0,00 0,25-V men 0,00 0,30 0,50 1,00-V 0,30-V men 0,00 0,50-V men 0,00 men 0,50 0,50-V men 0,00 0,25-V men 0,00 1,50-Vmen 0,50 0,50-V men 0,00 0,25-V men 0,00 2,00-V men 0,50 0,50-V men 0,00 0,00 0,00 0,30 0,15 0,00 0,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 0,50 0,50 V=vägrensbredd. Om vägrenen dimensioneras för frekvent användning i normala trafiksituationer, dvs. med streckad kantlinje görs ingen reduktion för vägrensbredden V. Gångbanor och gc-banor i anslutning till vägbana ingår i dess hinderfria bredd. VGU VV publikation 2004:

26

27 SEKTION TÄTORT - GATURUM 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder bör vanligtvis typfordonen Pb och LBn, dvs. personbil och normal buss eller lastbil användas. Dimensionering kan i samråd med trafikhuvudmannen behöva göras för andra busstyper. Bredden på bussfält bör dimensioneras för LBn och cykelfält för C, dvs. cyklist. Uppställningsfält bör normalt dimensioneras för Pb, men lastzoner etc. för LBn. Banbredd på cykelbanor och vägar bör bestämmas av utrymmesbehovet för cyklister som också används tillsammans med synskadad gående med ledsagare och ensamma gående för att beräkna banbredd på gångoch cykelbanor. 3.2 Dimensionerande trafiksituationer En generell beskrivning av dimensionerande trafiksituation (DTS) ges i avsnitt 3.3. En konkretisering av funktionskraven i moment leder med hänsyn till dimensioneringsprinciperna i kapitel 6 till olika förutsättningar för DTS i biltrafikens huvudnät och lokalnät. Valet av DTS för respektive bana i ett trafikeringsområde påverkas av hur trafikeringsområdet är indelat i banor, vilket bl.a. beror på separeringsform och behov av reserverade körfält för linjetrafik (bussfält) m.m. samt förekomsten av skiljeremsor mellan banor. Vägbanor i biltrafikens huvudnät dimensioneras för en normal DTS som ger vanligt förekommande trafiksituationer minst utrymmesklass B. För god standard med avseende på tillgänglighet bör dessutom dimensioneras för en exceptionell DTS, innebärande att en trafiksituation med ett havererat fordon klaras med utrymmesklass B eller C inom vägbanebredden. I biltrafikens lokalnät är valet av normal DTS för en viss gata avhängigt vilka fordon som måste kunna mötas på körbanan. I normal DTS kan även vanliga trafiksituationer ges utrymmesklass C. På de minst trafikerade gatorna kan DTS utgöras av bara ett fordon, det mest utrymmeskrävande som måste kunna trafikera gatan. Se även del Korsningar för beskrivning av utrymmesklasser i korsningar. Val av DTS för gångbanor, cykelbanor och gc-banor görs med hänsyn till banans nättillhörighet, trafikflödets omfattning, tillgängligt markutrymme och gaturummets karaktär enligt gaturumsbeskrivningen. Kommentar: I de väg- och gatutyper som redovisas i VGU har ibland gjorts avsteg från DTSmodellen för att åstadkomma en väg- eller gatubredd som är bättre anpassad till VR. VGU VV publikation 2004:

28 SEKTION TÄTORT - GATURUM 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.3 Utrymmesklasser En utrymmesklass beskriver tillgängligheten och komforten för trafikanter i trafiksituationer som möte och omkörning på sträcka. Tre utrymmesklasser beskrivs: klass A, B och C. I del Korsningar har utrymmesklasserna en annan innebörd. Klass A Bilarna framförs i egna körfält utan att körareor inkräktar på gångoch cykelbanor, vägrenar, trafiköar, skiljeremsor, med- eller motriktade körfält. Gående och cyklister på gångbana, cykelbana eller gc-bana etc. behöver inte anpassa sig till varandra. Utrymmesklassen bedöms i dimensionerande trafiksituationer ge god trygghet/säkerhet och körkomfort. Klass B Bilar kan på sträcka behöva inkräkta på motriktade körfält vid omkörning av cyklist. Körarean för bilar får inkräkta med högst 1 m på motriktat körfält. Vid möte med andra bilar krävs hastighetsminskning. På gångbanor, cykelbanor och gc-banor etc. krävs en viss anpassning mellan gående och cyklister. Utrymmesklassen bedöms i dimensionerande trafiksituationer ge mindre god körkomfort, men god trygghet/säkerhet om trafikanterna anpassar hastigheten. Klass C Bilarna inkräktar på sträcka i motriktade körfält vid omkörning av cyklister. Vid möte mellan dimensionerande bilar krävs mycket låg hastighet. Det utrymmer som erbjuds i dimensionerande trafiksituationer bedöms ge låg körkomfort, men god säkerhet vid låg hastighet. 3.4 Trafiksituationsmodellen Olika trafiksituationer kräver olika utrymmen. Utrymmesbehovet är beroende av vilken servicenivå - säkerhet/trygghet och komfort - trafikanterna erbjuds i de olika trafiksituationerna. Servicenivån beskrivs med grundvärdena utrymmesklasser och utrymmesbehov, se avsnitt 3.3 Utrymmesklasser och del Grundvärden. Grundvärdena breddmått för typfordon (bilar, bussar etc.), gående och cyklister samt utrymmesklasser ger en modell för att tillsammans med breddbehovet i olika situationer och hastigheter beskriva vilken banbredd olika trafiksituationer erfordrar vid olika servicenivåer. Omvänt kan modellen användas för att för en given banbredd beskriva med vilken servicenivå olika trafiksituationer kan hanteras. Valet av dimensionerande situation DTS - görs med hänsyn till hur ofta en viss situation uppstår, t.ex. möte mellan två lastbilar eller cyklist omkörd av buss. Denna modell, trafiksituationsmodellen, används i VGU för att analysera och bestämma vägbanebredder på vägbanor och på gång- och cykelvägar/cykelbanor. Ett exempel ges i FIGUR VGU VV publikation 2004:

29 SEKTION TÄTORT - GATURUM 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer FIGUR 3-1 Trafiksituation - (LBn+P+P)70A personbilar möts bredvid uppställd buss (med utrymmesklass A) för VR 70 Kommentar: Modellen ger erforderlig banbredd utan ev. uppdelning i körfält och vägrenar Analys av utrymmesstandard på vägsträcka Vid analys av servicenivå för olika trafiksituationer på sträcka kan trafiksituationsmodellen användas på följande sätt. Erforderliga bredder bestäms med hjälp av ett antal fasta och variabla byggbitar vars breddmått adderas till varandra. De fasta byggbitarna utgörs av trafikanter vars mått anges i del Grundvärden för bilar; personbilar, lastbilar och bussar samt för gående, cyklister m.fl. De variabla bitarna representeras av sidoavstånd mellan trafikanter samt mellan trafikant och bankant eller hinder utanför bankanten vilka definieras i FIGUR 3-2. Sidoavståndens storlek varierar med typ av trafikant, hastighet och utrymmesklass. VGU VV publikation 2004:

30 SEKTION TÄTORT - GATURUM 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer u = avstånd mellan uppställt fordon och vägbanekant. v = avstånd mellan fordon i rörelse och vägbanekant med eller utan kantstöd. h = avstånd mellan fordon i rörelse och > 0.2 m högt hinder vid eller utanför vägbanekant. a = avstånd mellan två fordon i möte eller omkörning. FIGUR 3-2 Sidoavståndsdefinitioner Sidoavståndsmått för olika referenshastigheter och utrymmesklasser anges i tabell 3-1 nedan De mått som redovisas för cyklist gäller även gående, rullstolsburna m.fl. I måtten a har hänsyn tagits till att backspeglar sticker ut utanför de fordonsbredder som anges för typfordonen. 28 VGU VV publikation 2004:

31 SEKTION TÄTORT - GATURUM 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer TABELL 3-1 Sidoavståndsmått VR Utrymmesklass A B A B A B C Sidomått u 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 0,10 v-c vägbanekant 0,10 0,00 0,10 0,00 0,10 0,00 0,00 C=cyklist, gående eller rullstolsburen v-c kantstöd 0,25 0,10 0,25 0,10 0,25 0,10 0,10 v-p 0,70 0,40 0,40 0,20 0,20 0,10 0,10 P=personbil i rörelse v-l 0,70 0,40 0,40 0,20 0,20 0,10 0,10 L=lastbil eller buss i rörelse h>0,2m-c 0,40 0,30 0,40 0,30 0,40 0,30 0,30 h>0,2m-p 1,20 0,90 0,90 0,70 0,50 0,40 0,40 h>0,2m-l 1,20 0,90 0,90 0,70 0,50 0,40 0,40 a-c/p 0,80 0,60 0,50 0,40 0,40 0,20 0,20 a-l/l a-c/l 1,30 1,00 1,00 0,70 0,70 0,50 0,40 a-p/p a-p/l 1,00 0,70 0,70 0,50 0,35 0,35 0,35 a-p/p a-l/p 0,90 0,60 0,60 0,40 0,35 0,35 0,35 (p)= stillastående personbil a-l/l 1,10 0,90 0,80 0,60 0,50 0,40 0,40 (l)= stillastående lastbil eller buss Exempel 1 För ett möte med god utrymmesstandard (utrymmesklass A) mellan två bussar på en väg med VR 50 krävs mått enligt FIGUR 3-3. FIGUR 3-3 Möte mellan 2 bussar med god utrymmesstandard vid VR 50, dvs. (L+L)50A. Den övre måttkedjan avser mått mellan kantstöd, den nedre mått mellan sidohinder VGU VV publikation 2004:

32 SEKTION TÄTORT - GATURUM 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer Exempel 2 För att en väg med VR 50 ska klara ett möte med god utrymmesstandard (utrymmesklass A) mellan två personbilar vid en uppställd buss krävs utrymme enligt FIGUR 3-4. FIGUR 3-4 Möte mellan två personbilar vid uppställd buss med god utrymmesstandard vid VR 50, dvs, (l+p+p) 50A Exempel 3 För att en väg med VR 30 ska klara ett möte med god utrymmesstandard (utrymmesklass A) mellan två personbilar vid samtidig omkörning av en cyklist krävs utrymme enligt FIGUR 3-5. FIGUR 3-5 Möte mellan två personbilar vid omkörning av cyklist med god utrymmesstandard (utrymmesklass A) vid VR30 Om vänster personbil byts mot en buss blir måttkedjan: 0,25+0,75+0,7+2,6+0,35+1,8+0,2=6,65 m 30 VGU VV publikation 2004:

33 SEKTION TÄTORT - GATURUM 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer Analys av utrymmesstandard på banor och vägar för gångoch cykeltrafik Analys av utrymmesstandard sker på samma sätt som för vägsträcka, se avsnitt Utrymmesbehov för en viss trafiksituation och utrymmesklass bestäms genom att de fasta måtten för trafikanterna och de variabla måtten för utrymmesklassen adderas, se FIGUR 3-6. FIGUR 3-6 Exempel på trafiksituation på gc-väg De variabla bitarna representeras av sidoavstånd mellan trafikanter samt avstånd till bankanter och sidohinder, vilka definieras i FIGUR 3-7. FIGUR 3-7 Definitioner av sidoavstånd v = avstånd mellan trafikant i rörelse och bankant med eller utan kantstöd 0,2 m a = avstånd mellan två trafikanter i rörelse h = avstånd mellan trafikant i rörelse och räcke eller hinder vid eller utanför bankant samt kantstöd > 0,2 m Sidoavståndsmått för olika utrymmesklasser ges i TABELL 3-2. VGU VV publikation 2004:

34 SEKTION TÄTORT - GATURUM 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer TABELL 3-2 Sidoavstånd för gående, cyklister m.fl. SIDOMÅTT TRAFIKANT UTRYMMESKLASS: A B Vägbanekant, v kantstöd, kamflexlinje h > 0,2 m (stolpar, träd, staket) a avstånd mellan trafikanter i rörelse samtliga samtliga gående cyklist, rullstol gående gående rullstol - gående/cyklist gående cyklist cyklist cyklist 0,10 0,25 0,25 0,40 0,25 0,50 0,50 0,75 0,00 0,10 0,10 0,30 0,10 0,20 0,20 0,30 Sidoavstånd mellan bilar och gående/cyklister på samma bana redovisas i tabell 3-1. Observera att de också gäller mellan bilar på vägbana och GC-trafikanter på en angränsande bana om den inte är avskild med räcke eller skiljeremsa. Det mått blir dimensionerande som ger störst bredd; a bil/cykel eller v bil + v cykel. Normalt är a störst. Exempel 1 En gång och cykelväg har på ena sidan kantstöd och på andra sidan ett sidohinder t.ex. en mur. För att en cyklist ska kunna passera två gående med god standard (utrymmesklass A) krävs utrymme enligt FIGUR 3-8. FIGUR 3-8 Cyklist passerar två gående med utrymmesklass A på gång- och cykelväg med kantstöd och sidohinder. 0,25 + 0,75 + 0,50 + 0,70 + 0,25 + 0,70 + 0,40* = 3,55 *0,40 ges av att cyklisten kan vara närmast sidohindret. 32 VGU VV publikation 2004:

35 SEKTION TÄTORT - GATURUM 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer Exempel 2 En gång- och cykelväg har frizoner på båda sidor. Om en cyklist ska kunna cykla förbi två gående krävs för utrymmesklass B mått enligt figur 3-9. FIGUR 3-9 Cyklist passerar två gående med utrymmesklass B på gång- och cykelväg med frizoner Exempel 3 Gång- och cykelväg i trång miljö. Om två cyklister ska kunna mötas krävs en bredd på 1,8 m. Om man dimensionerar för att en cyklist och en gående ska kunna mötas räcker det med 1,65 m eftersom en gående endast behöver 0,7 m bredd och avståndet mellan gående och cyklist kan minskas till 0,2 m. Låg standard. FIGUR 3-10 Två cyklister eller cyklist och gående passerar varandra VGU VV publikation 2004:

36

37 SEKTION TÄTORT - GATURUM 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen ges skilda banor. I korsning kan separeringen ske antingen genom planskildhet eller genom signalreglering. Separering i korsning behandlas vidare i del Korsningar. Förutom separering redovisas här också separeringsliknande åtgärder, där gångoch/eller cykeltrafik ges eget utrymme i direkt anslutning till utrymme för biltrafik. Exempel på sådana åtgärder är dels vägren vars bredd är dimensionerad för gående och cyklande, dels cykelfält. Separeringsformen har stor betydelse för gåendes och cyklisters säkerhet och trygghet. Utgående från hur mycket krockvåld människokroppen tål visas i tabellen nedan vilken trafiksäkerhetsnivå olika trafikmiljöer ger beroende på bilarnas punkthastighet när bilar kolliderar med gående och cyklister. Trafiksäkerhetsnivå för gående och cyklister vid kollision med bil i angiven punkthastighet. Kollision mellan gc-trafikant och bil <30KM/TIM KM/TIM >40 KM/TIM God Mindre god Låg Den säkerhet, som gående och cyklister upplever vid separering från biltrafik på sträcka kan medföra att de inte uppfattar eller att de underskattar riskerna när de kommer i konflikt med biltrafiken i korsningar. En jämn och hög trafiksäkerhetsnivå ska eftersträvas. Där den sänks bör man eftersträva en utformning som i god tid gör förändringen tydlig för samtliga trafikanter. Konfliktpunkter ska alltid utformas så att ett bra samspel uppnås mellan gc-trafikanter och bilister. Man måste därvid ta hänsyn till att detta samspel är svårt eller nästan omöjligt för vissa trafikanter exempelvis synskadade. Förutom att den faktiska säkerheten påverkas av separering och valet av separeringsform påverkas de gåendes och cyklandes upplevelse av trygghet och säkerhet. Vid val av separeringsform ska hänsyn tas till gaturummets nuvarande och planerade karaktär. 4.2 Separering av gående och cyklister från bilar Behov av att på sträcka ge gående och cyklister eget utrymme separerat från biltrafik eller mer utrymme tillsammans med biltrafik bedöms utifrån biltrafikens storlek och hastighet. Dessa parametrar utgör ingångsvärden i de figurer som redovisas i moment Val av separeringsform i tätort. Separering av gång- och cykeltrafik från biltrafik syftar i första hand till att gående och cyklister ska kunna färdas säkert och tryggt. Andra positiva effekter VGU VV publikation 2004:

38 SEKTION TÄTORT - GATURUM 4 Separering av gång- och cykeltrafik kan vara ökad komfort och trivsel. En positiv bieffekt är bättre tillgänglighet för samtliga trafikanter. Separering kan också medföra vissa olägenheter, t.ex. svåröverskådligt väg-/gaturum. Svårigheter att lokalisera separerade korsningar kan medföra omvägar för gående och cyklister men även osäkra korsningspunkter med biltrafiken. Dessutom ökar intrång och anläggningskostnader. Gående med outvecklad eller nedsatt funktion, t.ex. barn, personer med nedsatt syn eller hörsel eller med utvecklingsstörning har särskilt svårt att uppfatta och bedöma risker i trafiken. De har därför särskilt stort behov av att separeras från biltrafik och ofta även från cykeltrafik. Människans tålighet mot krockvåld innebär att gående och cyklister bör separeras från bilar vars hastighet är högre än 30 km/h. Vid bedömning av om separering ska ske eller inte måste emellertid även andra faktorer vägas in, t.ex.: hur stor risk det är att en olycka ska inträffa. Risken påverkas bl.a. av antalet gående, cyklande och bilar högsta tillåten hastighet och möjligheten att sänka hastigheten genom vägens utformning möjligheten att leda biltrafiken eller gång- och cykeltrafiken en annan väg möjligheten att uppnå kontinuitet i säkerhetsstandard, dvs. möjligheten att uppnå samma säkerhetsstandard i korsningar och på angränsande gc-länkar övriga konsekvenser för alla trafikanter, t.ex. tillgänglighet eller möjligheter att tillgodose behov för utryckningsfordon, bussar, på- och avstigning, lastning och lossning längs gatan konsekvenserna för gatu-/vägmiljön, dvs. gatans/vägens utformning och gatu-/vägrummets möblering samt för angränsande bebyggelse och förgårdsmark konsekvenser för stads-/landskapsbilden och gaturummets karaktär övriga konsekvenser, t.ex. intrång, anläggnings- och drift- och underhållskostnader Behovet av separering ska också värderas med hänsyn till gåendes och cyklisters behov av trygghet och deras möjligheter att använda den planerade utformningen. Vid valet av separeringsform ska hänsyn tas till möjligheten att skapa en trygg miljö. Påverkande faktorer är bl.a. möjligheterna till social kontroll, sikt- och belysningsförhållanden, växlighetens utformning och omfattning i anslutning till GC-banan eller -vägen, avståndet till bostadsbebyggelse etc. Dessutom kan gatans/vägens avvattning och placeringen av dagvattenbrunnar samt behov av snöupplag ha betydelse för vilken separeringsform och utformning som bör väljas. 36 VGU VV publikation 2004: