1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion. Definitioner Bilaga 1

Transkript

1 1. Definitioner 1.1 Väg 1.2 Vägsektion Definitioner Bilaga 1

2 1. Definitioner 1.1 VÄG Väg 1. Sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon 2. led som är anordnad för cykeltrafik 3. gång- eller ridbana invid led eller plats som avses under 1 och 2. (3 VTK) Enskild väg Vägbana och de områden därinvid, som stadig-varande tarvas för vägbanans bestånd och underhåll (2, 1 kap. Lag om enskilda vägar) Allmän väg Vägbana och övriga väganordningar (2 Väglagen) Väganordning Anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande och som kommer till stånd genom väghållarens försorg eller övertagits av denne. (2 Väglagen) Vägområde Utgörs av den mark, som tagits i anspråk för väganordning. (3 Väglagen) 1.2 VÄGSEKTION I figur1.2-1 visas förekommande element som tillhör vägsektionen samt vägområdets uppdelningen i trafikeringsområde och sidoområde. I figuren visas även vägmarkeringens placering i sektionen. 2

3 FIGUR Vägsektionens element redovisad på en kombination av motorväg och annan väg. Vägsektionens element definieras nedan uppdelade i trafikeringsområde och sidoområde: Vägsektion Tvärsnitt genom väg Trafikeringsområde Accelerationsfält (FA) Sådant längsgående fält av körbana som är avsett endast för anslutande trafik. (2 VTK) Bussfält (FB) Körfält påbjudet för fordon i linjetrafik, mopeder och cyklar. Om körfältet även upplåtes för annan trafik anges det vid behov med tilläggstavla Cykelbana (C) Del av trafikeringsområdet avsedd för cykeltrafik samt där ej annat anges även mopedtrafik. Avskild från vägbana genom fysisk anordning, exempelvis kantstöd. Kan vara upplåten för enkel- eller dubbelriktad trafik. Cykelfält (FC) Med vägmarkering avskild del av vägbana avsedd för cykeloch mopedtrafik. 3

4 Gångbana (G) Del av trafikeringsområdet avsedd endast för gångtrafik. Avskild från vägbanan med kantstöd eller dylikt Gång- och cykelbana Särskild bana för gång- och cykeltrafik, (GC) avgränsad från vägbana med kantstöd eller dylikt Körbana (K) Del av vägbana avsedd för trafik med fordon, dock ej cykelbana eller vägren. (2 VTK) Uppställningsfält ingår inte i körbanan. Körfält (F) Längsgående fält av en körbana som anges med vägmarkering eller, om vägmarkering ej finns, är tillräckligt brett för trafik i en fil med fyrhjuliga fordon och som ej är accelerations- eller retardationsfält. (2 VTK) Körfälten numreras F1, F2 osv utifrån och inåt vägmitt. Mittremsa (M) Skiljeremsa som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik. Mittvägren (Vm) Vägbanas vägren mot mittremsa. Nödgångbana Gångbana på broar, i tunnlar eller motsvarande avsedd att användas i nödsituationer. Den bör vara avskild från vägbanan t ex genom förhöjning, eller på annat sätt. Sidoremsa (S) Skiljeremsa som åtskiljer vägbana från gångbana, cykelbana eller från vägbana med andra trafikuppgifter, t ex motorväg från ramp. Sidovägren (V) Vägbanas vägren mot sidoområde eller sidoremsa. Siktsektor Erforderligt utrymme i innerkurva mellan vägbanekant och sikthinder t ex tunnelvägg, stödmur eller räcke för att dimensionerande siktbehov längs vägen ska tillgodoses. Utrymmet utformas så att det inte trafikeras. Skiljeremsa Del av trafikeringsområdet som åtskiljer väg-, gång- eller cykelbanor. Skiljeremsor indelas i mittremsor och sidoremsor. Stigningsfält (FS) Särskilt körfält anordnat i stigningar för att underlätta omkörning. Stödremsa (SR) Se sidoområde Trafikeringsområde Del av vägområde som enbart innehåller trafikytor, skiljeremsor och trafíköar. Trafikö Avgränsad yta i korsning avsedd att skilja olika trafikriktningar åt. Trafikö kan utformas med eller utan refug 4

5 Uppställningsfält (FU) Del av vägbana avsedd för parkering eller annan uppställning av fordon eller på vissa avsnitt för busshållplats eller motsvarande. Vägbana (Vb) Körbana jämte eventuella vägrenar, uppställningsfält och cykelfält. Vägmitt Punkt i sektionens geometriska mitt eller i dess funktionella mitt, t ex mellan körfälten på tvåfältig körbana och i mittremsas mitt vid dubbla vägbanor. Vägren (V) Del av vägbana utanför körbana som inte är avsedd för uppställning. Vägren intill mittremsa benämns mittvägren (Vm), övriga sidovägren (V). Vägrensfält (Vf) Del av sidovägren som inte är vägrensremsa. Vägrensremsa (Vr) Till körbana gränsande del av sidovägren belagd med samma beläggning och i samma lutning som körbanan och som till stor del används för körbanans kantlinjemarkering. Vägrensremsekant (Vrk) Vägrensremsans gräns mot vägrensfältet. Läge för ev skevningsrygg vid rampanslutningar. Sidoområde: Bankett (B) Del av sidoområdets innerslänt som sluttar högst 1:6. Kantremsa (KR) En högst 2 meter bred markremsa i vägområdets ytterkant, normalt gränsande till ytterslänt eller bankslänt, Sidoområde Del av vägområde utanför trafikeringsområdets yttre gränser. Slänt Slänter indelas i innerslänt - mellan stödremsa och dikesbotten, ytterslänt - utanför dikesbotten samt bankslänt - mellan stödremsa och bankfot Stödremsa (SR) Remsa omedelbart utanför vägbana, cykelbana eller gångbana avsedd som stöd för beläggningskanten eller kantstöd. Stödremsa utgör normalt del av sidoremsa, mittremsa eller sidoområde. Säkerhetszon Område utanför stödremsa vid sidan om vägbana, cykelbana o d, vilket ska vara fritt från fasta oeftergivliga föremål, t ex kraftiga träd,stora stenblock eller ej eftergivliga stolpar. 1.3 Vägmarkeringar För fullständiga definitioner, se Vägmärkesförordningen-VMF. Längsgående linjer och markerade ytor som skiljer olika trafikeringsområden åt är: Cykelfältslinje, Streckad linje som åtskiljer cykelfält och andra VMF körfält. Linjen består av kvadrater med mellanrum lika långa som kvadratens sida. Om det finns särkilda skäl får istället spärrlinje användas. 5

6 Kamflexlinje En förstärkt kantlinje, utförd i form av en kam. Kantlinje Streckad linje som markerar en körbanas VMF l yttergränser om inte spärrlinje eller cykel-fältslinje används. Längdförhållandet mellan dellinje och mellanrum är 1:2 Kantlinje Heldragen linje som markerar körbanans VMF ytterkanter Körfältslinje Utgör linje mellan körfält med trafik i samma VMF färdriktning.längdförhållandet mellan dellinje och mellanrum är 1:3 och i vissa fall inom tätbebyggt område 1:1 Markering för Avgränsar körfält som upplåts för trafik reversibelt körfält omväxlande i den ena och i den andra VMF färdriktningen. Ledlinje Används för att vägleda fordonstrafiken i VMF komplicerade korsningar Linje för reserverat Avskiljer ett körfält som är reserverat för trafik körfält, VMF som anges på vägmärke. Mittlinje Anger körbanemitt på väg med trafik i båda VMF riktningar. Se vidare Körfältslinje Spärrlinje Åtskiljer före vägkorsning eller i andra VMF särskilda fall körfält med trafik i samma riktning.utgör skiljelinje mellan gångoch cykelbanor och mellan körbanor och gång- eller cykelbanor. Används i kombination med mittlinje eller varningslinje: där förhållandena är sådana att förbud behövs för trafik i en riktning att överskrida mittlinjen. Där förbud behövs i båda riktningarna används i stället dubbel spärrlinje. Spärrområde Används vid körbanedelning och -förgreningar VMF t ex före rampnos eller i trafikös ändar. Små spärrområden kan utföras helt i vitt Varningslinje Förvarnar om en spärrlinje eller om en sådan VMF del av vägen som innebär särskild fara. Längdförhållandet mellan dellinje och mellanrum är 3:1 Vägbanereflektorer Punktformade reflektorer som kan ersätta kantlinje, mittlinje, spärrlinje eller dubbel spärrlinje. 1.4 KORSNINGar 6

7 Med korsning (vägkorsning) avses en väganläggning där trafik på olika vägar korsas, åtskiljs eller sammanförs. I korsning särskiljs följande begrepp: Tillfart, Del av vägbana som är avsedd för trafik mot respektive från frånfartfrån korsning. Tillfart och frånfart sträcker sig in på anslut-ande väg så långt som vägbanans utformning påverkas av korsningen. Anslutning Tillfart och frånfart i samma väg inklusive trafiköar och refuger. Avfart Del av tillfart eller frånfart särskilt utformad för avvikande (högeravsvängande) respektive anslutande (högerpåsvängande) fordonsströmmar. Höger- eller vänster- svängande körfält Del av tillfart särskilt utformad för höger- eller vänstersvängfordonsström. Trafikö Avgränsad yta i korsning avsedd att åtskilja trafikströmmar. Refug Med kantstenar eller annan fysisk anordning helt eller delvis avgränsad trafikö. Refug kan innehålla skyddsutrymme för gång- och cykeltrafik. Cirkulationsplats Korsning i ett plan med påbjuden cirkulationstrafik och väjningsplikt i alla tillfarter. Cirkulation Vägbana i cirkulationsplats avsedd för enkelriktad cirkulerande trafik. Rondell Trafikö för att skapa enkelriktad cirkulationstrafik i cirkulationsplats. Kanalisering Uppdelning av fordonsströmmar i korsning med trafiköar, vägmarkeringar m m. Kanalbredd Avstånd mellan vägbanekant och trafikö eller mittlinje. I kanalen ingår körfält och vägren. Korsningsvinkel Vinkel mellan anslutande vägars mittlinjer. Vinkeln mäts enligt figuren. Korsningskurva Kombination av geometriska element som förbinder anslutningars körbanekanter. Elementen kan utgöras av cirkelkurvor, övergångskurvor och raklinjer. Korsningskurvans minsta element kallas mittkurva. (Rm). SIGNAL Signalreglering Tidseparering av trafikströmmar Primärkonflikt Konflikter mellan korsande trafikströmmar Sekundärkonflikter Konflikter mellan svängande och mötande trafik Fasbild Kombination av trafikströmmar som samtidigt visas grönt ljus i en signalreglerad korsning 7

8 Blandfas Fasbild där två motriktade tillfarter har grönt ljus samtidigt utan separatreglering av sekundärkonflikter Säkerhetstid Säkerhetstid är den tid som av säkerhetsskäl ska medge att en utrymmande trafikant hinner passera konfliktpunkten innan en framryckande trafikant når denna. Säkerhetstiden omräknas till i styrutrustning inställbar rödtid Huvudsignal Signal(er) avsedda för all trafik i en tillfart. Anm. Huvudsignal är en fordonssignal med tre ljusöppningar Huvudsignal kan utgöras av cykelsignal om den avser cykeltrafik på egen bana 8