Plankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0

Transkript

1 Gäller för Version Standard BV koncern 1.0 BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F /ST20 Leveransdivisionen/Anläggning Björn Svanberg Handläggare Olle Mornell Ersätter Plankorsningar Vägteknisk utformning 1 (8)

2 Innehållsförteckning 1 Syfte Omfattning Hjälpmedel och referenser Definitioner och förkortningar Ansvar Vägteknisk utformning i plan Väggeometri i plan Korsningsvinkel Siktförhållanden och fasta föremål Övrig vägteknisk utformning i plan Vägbredd Avstånd till vägkorsning Vägteknisk utformning i profil Vägens längdprofil Vertikalradier Lutningar (8)

3 1 Syfte En plankorsning ska ha samma geometristandard som vägen i övrigt och inte vara ett hinder eller en fara för passerande vägfordon. En genomtänkt vägteknisk utformning enligt denna standard säkrar att så blir fallet. 2 Omfattning Denna standard omfattar regler för hur vägar i och kring plankorsningar ska utformas i plan och profil. Standarden ska tillämpas vid nybyggnad samt vid geometrisk förändring av väg eller järnväg. Standarden ska även så långt det är möjligt tillämpas även för befintliga plankorsningar. Standarden redovisar inte hur vägskyddsanläggningar ska utformas eller vilken typ av material som ska användas i plankorsningen. 3 Hjälpmedel och referenser BVS , Godkända vägbeläggningar i plankorsningar BVS , Signalering mot vägen BVS , Bommar och signaler mot väg BVH 701, Plankorsningar VV Publikation 2004:8, Vägar och gators utformning 4 Definitioner och förkortningar cykelbana En väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II fordon fordonsmagasin GC-väg korsningsområde korsningsvinkel plankorsning trafikflöde vägkorsning vägskyddsanläggning En anordning på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad huvudsakligen för färd på marken och inte löper på skenor. Fordon delas in i motordrivna fordon släpfordon efterfordon sidvagnar cyklar hästfordon och övriga fordon Utrymme för tillfälligt stillastående vägfordon Gång och cykelväg Det område som är både spårområde och vägområde Den spetsiga vinkeln mellan tangenterna för vägen och järnvägens mittlinjer i korsningspunkten Korsning mellan väg och järnväg i plan Antal fordon per dygn Korsning mellan två vägar i plan Gemensam benämning för aktiva skyddsanordningar som kan bestå av: Hel- eller halv-bomsanläggning 3 (8)

4 Halvbomsanläggning Ljus- och/eller ljud-signalanläggningtext 5 Ansvar Inte relevant. 6 Vägteknisk utformning i plan I detta kapitel beskrivs kraven för den vägtekniska utformningen i plan. Bland annat behandlas korsningsvinkel, beläggning, vägkorsningar och utfarter i samband med plankorsning med järnväg. Plankorsningar bör undvikas inom bangårdsområden samt i kurvor, skärningar eller starkt lutande terräng. 6.1 Väggeometri i plan Horisontalkurvor dimensioneras enligt Vägverkets Publikation 2004:80, Vägar och gators utformning. Vägen ska anordnas med en raksträcka vid korsning med järnväg som sträcker sig minst 30 m ut från närmaste spår åt båda håll. Kan detta krav inte uppfyllas skall radien vara så stor att skevning inte behöver utföras på vägen och så att det inte föreligger någon risk för fastkörning med långa fordonskombinationer. Hänsyn skall även tas till kravet på stoppsikt enligt Vägverkets Publikation 2004:80, Vägar och gators utformning. > 30 m > 30 m Väg Järnväg Figur 1: Krav på raksträcka på vägen vid korsning med järnväg. 6.2 Korsningsvinkel Vid nya plankorsningar ska väg och järnvägsspår korsar varandra i så nära 90 vinkel som möjligt. Korsningsvinkeln får aldrig vara under 75 i de fall korsningen inte är utrustad med aktivt skydd i form av bommar eller ljus och ljudsignaler. Där korsningen är utrustad med en vägskyddsanläggning får en korsningsvinkel ned till 60 anordnas. Korsningsvinkeln för cykelbanor och gångbanor ska vara minst 60. Kommentar: Förare av framförallt lastbilar får inte tillräckligt lång siktsträcka åt höger då spåret korsar vägen med mindre vinkel än 75 grader 6.3 Siktförhållanden och fasta föremål Det är viktigt att siktförhållandena vid en plankorsning är så goda som möjligt. Det bör av denna anledning inte sättas upp några föremål nära plankorsningen som kan försämra sikten. Sikten från den 4 (8)

5 naturliga stoppunkten vid en obevakad övergång ska vara minst 3 gånger största tillåtna hastigheten på järnvägen vid övergången. Vid 130 km/h på järnvägen ska således siktsträckan vara minst 390 m. Vid plankorsning bör det inte finnas några fasta föremål som kan förvärra konsekvenserna vid en eventuell olycka, utöver nödvändig teknisk eller säkerhetshöjande utrustning för plankorsningen. Se även BVS , Bommar och signaler mot väg. 6.4 Övrig vägteknisk utformning i plan Med hänsyn till markeringen på körbanan, för att minska nedsmutsning av markering och signaler samt för att hindra att grus och sten hamnar på rälsen, bör vägbeläggningen de närmaste 150 m på var sida av plankorsningen utföras med asfalt eller annan motsvarande hårdgjord yta. Underbyggnaden ska minst 5 m från spåret vara uppbyggd av material som är väl dränerande och inte medför tjällyftning större än 20 mm enligt Vägverkets beräkningsmodell. Därefter skall en 16 m lång utspetsning göras till normal överbyggnadstjocklek. Spårkonstruktion och beläggning i spår bör vara utformade så att plankorsningen utan att bli förstörd kan bära största tillåtna last som kan förekomma från respektive väg- och tågtrafik att plankorsningen kan passeras av vägtrafik utan väsentligt nedsatt komfort att vägtrafikens passage av plankorsningen inte utsätter omgivningarna för väsentlig bulleroch vibrationsstörning Vägbredd I plankorsningar utan gångbana och cykelbana bör vägbeläggningen i spårområdet vara ca 1 m bredare än vägen i övrigt. Detta ger en minsta rekommenderade bredd på 6 m genom en plankorsning. Denna bredd ska hållas ända fram till vägsignalerna eller kryssmärkena. Bredden på den korsande vägen (körbana, plantering och eventuell cykelbana och gångbana) får inte minskas i plankorsningen. Gång- och cykelbana bör inte upphöra omedelbart före en plankorsning, så att oskyddade trafikanter leds ut på körbanan genom korsningen. En plankorsning med gångväg ska vara minst 1,3 m bred Avstånd till vägkorsning En plankorsning ska anordnas så att de köer som bildas vid bomfällning kan magasineras utan att störa trafiken på omkringliggande vägnät och eventuella utfarter från fastigheter. Vägkorsning (mellan två vägar) och utfarter ska, så långt det är möjligt ligga, minst 100 m från plankorsningen, mätt från närmsta spåret till mitten av sidovägen. Där detta inte är möjligt ska något av följande alternativ vara uppfyllt: Avståndet mellan vägkorsning och plankorsningen rymmer normalt förekommande antal fordon enligt mätningar och beräkningar av trafikflödet. Kontakta vägverket eller annan väghållare för att få uppgifter om trafikflödet. Magasin för normalt förkommande antal bilar anordnas på det omkringliggande vägnätet. Se figur 2. Det gäller även att anordna magasin för de fordon som tagit sig över järnvägen så att de inte behöver stanna för annan trafik inom 100 m från plankorsningen. Observera att det i figur 2 inte finns något magasin för fordon som korsat järnvägen och skall svänga vänster i vägkorsningen. Detta måste lösas genom reglering av vägtrafiken. 5 (8)

6 Reglering av vägtrafiken med t.ex. flerfärgssignaler som är kopplat till vägskyddet vid plankorsningen och ser till att magasinet inte överfylls. Plankorsningen anordnas planskilt Slutligt ställningstagande till utformning och skydd vid plankorsningen, ska baseras på mätningar och beräkningar av trafikflödet vid plankorsningen. Avståndet mellan en vägkorsning och kryssmärkena för en plankorsning får dock aldrig understiga 30 m för att kunna rymma en lång fordonskombination. Utfart från fastighet eller parkering bör inte anordnas närmare än 35 m från en plankorsning. Det får inte finnas en påfart för körande eller gående mellan spår och kryssmärke. Järnväg Magasin för höger respektive vänstersväng Mittrefug Figur 2: Lösning med magasin på omkringliggande vägnät. Om en vägkorsning är placerad mindre än 100 m från plankorsningen, ska även följande beaktas vid utformningen av vägarna: Där trafiken från sidovägen företar en högersväng mot plankorsningen, bör vägkorsningen utformas så att trafik från sidovägen företar en högersväng på 90. Magasin ska anordnas med särskilt väjningsfält där trafikflödet så kräver. Där trafik från sidovägen företar en vänstersväng mot plankorsningen, bör det vid sidovägens utmynnande i den korsande vägen finnas mittrefuger, så att den vänstersvängande trafiken så tidigt som möjligt tvingas över i vägens högra påfart mot plankorsningen. Mittrefugen kan också placeras på sidovägen. Mittrefugen är särskilt viktig vid halvbomsanläggningar. Sidovägen kan anordnas med särskilt väjningsfält för att magasinera fordon där trafikflödet så kräver. Där det på grund av vägnätets utformning efter en plankorsning finns risk för att en trafikkö kan bildas över järnvägen bör det studeras om plankorsningen kan byggas bort eller om 6 (8)

7 problemet kan lösas genom ändringar av vägförhållandena. Detta kan vara då det efter passage av plankorsningen är nära till en påfart på annan väg eller det förekommer trafikljus som stoppar trafiken efter plankorsningen. Kan inte vägförhållandena ändras bör det övervägas om trafiksignalerna ska styras av vägskyddsanläggningen, eller om plankorsningen även skall utrustas med hinderdetektorer. 7 (8)

8 7 Vägteknisk utformning i profil 7.1 Vägens längdprofil Vägens längdprofil genom plankorsningen ska vara jämngod med vägens geometristandard i övrigt. Vägens längdprofil mellan stopplinjerna ska så långt det är möjligt vara rätlinjigt utan håligheter och krön. Det får inte finnas ojämnheter i längdprofilen så att t.ex. en snöplog kan skada spårkonstruktionen. Vägens längd- och tvärprofil ska även utformas så att vatten (regn- och smältvatten) leds bort från korsningsområdet. När enkelspårig järnväg ligger i en kurva, ska vägens längdprofil anpassas till rälsförhöjningen. Vid järnväg med flera spår bör rälsen i tvärsnittet ligga i samma plan, med hänsyn till jämnheten i vägens längdprofil Vertikalradier Vertikalkurvorna på den korsande vägen dimensioneras enligt Vägverkets Publikation 2004:80, Vägar och gators utformning Lutningar Vid plankorsningar bör vägen med ett avstånd av minst 30 m från närmaste räl inte ha större lutning än 25. I undantagsfall får lutningen uppgå till 35. Där detta är svårt att uppnå får radien på vertikalkurvan minskas mot kraven i Vägverkets Publikation 2004:80, Vägar och gators utformning. Vertikalkurvan bör dock inte understiga 500 m. Vid mindre väg, typ skogsbilväg och dylikt, där hastigheten är låg kan en vertikalkurva på 300 m tillåtas. Lutningarna på den korsande vägen dimensioneras i övrigt enligt Vägverkets Publikation 2004:80, Vägar och gators utformning delen linjeföring. 8 (8)