VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning
|
|
- Per Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier, är det nödvändigt att öka körbanebredden för att nå samma körförutsättningar i kurva och på raksträcka. Utrymmesbehovet beror av en rad faktorer. De väsentligaste är: kurvans radie (R) och kurvans centrumvinkel ( ) fordonets typ, axelavstånd och totala längd dimensionerande trafiksituation (DTS) hastighet Om inte utrymmesbehovet kan tillgodoses genom breddökning (b), måste körning i utrymme avsett för medriktad trafik och i vissa fall i utrymme för motriktad trafik användas. FIGUR Definitioner Breddökningens storlek Nationella och regionala vägar ska ha tillräcklig bredd i kurva för att möte mellan två typfordon, Lps, ska kunna ske med samma utrymmesstandard som på raklinje. Kommentar: Breddökningsbehovet för möte mellan typfordon Lps ges av figur Vid körbanebredd > 7,0 m erfordras breddökning endast i kurvor med mindre radie än 300 m vars centrumvinkel är > 5 gon. VV publikation 2002:
2 84 (120) 6 Linjeföring VU 94S-2 FIGUR Breddökning för möte mellan typfordon Lps på tvåfältsväg. Lokala tvåfältiga vägar bör ha tillräcklig bredd i kurva för att möte mellan två typfordon LBn ska kunna ske med samma utrymmesstandard som på raklinje. Breddökningsbehovet för möte mellan typfordon LBn ges av figur Vid körbanebredd > 7,0 m erfordras breddökning endast i kurvor med mindre radie än 200 m vars centrumvinkel är > 5 gon VV publikation 2002:116
3 VU 94S-2 6 Linjeföring 85 (120) FIGUR Breddökning för möte mellan typfordon LBn på tvåfältsväg. Enfältiga vägar bör ge samma utrymmesstandard för typfordon Lps i kurva som på raklinje. Breddökningsbehovet utgör halva värdena enligt figur För enfältiga ramper gäller halva värdena minus 1 meter enligt figur och Breddökningen utföres lämpligen som närmast högre multipel av 0,5 m och med konstant vägrensbredd. Mittlinjen ska placeras centriskt mellan körbanekanterna Utformning Breddökning av körbanan bör förläggas till vägens innerkant. Utspetsning bör utformas mjukt och utan kontrakurva. Kommentar: Vid vägar där ena körbanekanten utgör primär väglinje, t ex ramper, bör dock breddningen ske längs den andra kanten. Breddökning vid övergång raklinje-cirkelbåge, figur , bör utspetsas med klotoid. Klotoidparametern A kan erhållas ur figur och utspetsningens längd ur sambandet: L A 2 Ri där R i = radien vid inre vägbanekant VV publikation 2002:
4 86 (120) 6 Linjeföring VU 94S-2 FIGUR Utspetsning av breddökning vid övergång raklinje- cirkelbåge. Breddökning vid övergång raklinje-klotoid-cirkelbåge, se figur , bör utspetsas längs hela klotoiden. Utspetsningen kan bestämmas enligt formeln: b bx L 3 3 x L Breddökningen bör påbörjas vid tangeringspunkten mellan raklinjen och klotoiden. Den bör nå sitt fulla värde i tangeringspunkten mellan klotoiden och cirkelbågen. FIGUR Utspetsning av breddökning vid övergång raksträcka - klotoid - cirkelbåge VV publikation 2002:116
5 VU 94S-2 6 Linjeföring 87 (120) Breddökning vid övergång cirkelbåge-klotoid-klotoid-cirkelbåge, S- kurva se figur , bör utspetsas i respektive klotoid var för sig enligt figur FIGUR Breddökning och utspetsning i S-kurva. Breddökning vid uppdelad körbana (figur ) bör utföras så att: varje körfält får en kördynamiskt riktig utformning. kontrakurvor för utspetsning av breddökning undviks för att utformningen ska bli estetisk tilltalande. en fordonsförare på väg mot kurvan får sådan optisk ledning att han inte kör på refugen eller in i motriktat körfält, se också kapitel 6.8. FIGUR Breddökning vid uppdelad körbana. VV publikation 2002:
6 88 (120) 6 Linjeföring VU 94S-2 FIGUR Klotoidparametern A vid olika radier (R) och breddökningar (b) VV publikation 2002:116
9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek
9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier,
Rekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl
7 Övergångskurvor Övergångskurvor används för att: uppnå en mjuk krökningsförändring mellan cirkelbågar med olika radier eller riktning samt mellan cirkelbåge och raklinje få en kördynamiskt riktig linjeföring
Vägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement del Korsning Högeravsvängskörfält 2007-06 Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält används där genomgående flöde på primärväg samt antalet
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder
Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.
8 Tvärfall Med tvärfall avses vägbanans lutning i tvärled. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet. Tvärfallet kan göras dubbelsidigt, s.k. takform, eller enkelsidigt. Enkelsidigt tvärfall
3 Grundvärden för förare och passagerare
3 Grundvärden för förare och passagerare Förares och passagerares attityder, förmåga och beteende beskrivs i VGU med: hastighet i kurva retardation och acceleration hastighetsprofil vertikalacceleration,
13 Stigningsfält och omkörningsfält
13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad
VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7 Detaljutformning
VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7.7.3 Plangeometri Placering och linjeföring För att cirkulationen skall bli så tydlig som möjligt bör rondellen placeras så att de ytor som bildas i varje kvadrant mellan
11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.
18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:
Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J
Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma
7 Vägkantsutmärkningar
7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med
Vägutformning 94 Del 16
Publikation 1994:062 16 Ritningar och mallar 16.1 Ritningar 16.2 Mallar Vägutformning 94 Del 16 16 RITNINGAR OCH MALLAR 16.1 RITNINGAR VU 94 innehåller följande exempel på ritningar: Kommentar: vägmarkeringsritningar
18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 15 (59) 18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält,
4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m
4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs,
1 Grundvärden för trafikmiljön
1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största
6 Rampers linjeföring
6 Rampers linjeföring Ramper ska ges en utformning och terränginpassning som tillsammans med erforderliga vägmarkeringar och vägmärken/trafikantinformation ger förarna tillräcklig visuell ledning för ett
6 Tunnelbelysning. 6.1 Vägtunnelbelysning
6 Tunnelbelysning 6.1 Vägtunnelbelysning Med vägtunnlar avses här sådana tunnlar som från belysningsteknisk synpunkt kan betraktas som långa. Med långa tunnlar avses tunnlar längre än 100 m, eller tunnlar
Detaljutformning
VU 94S-2 7 Korsningar 123 (200) 7.7.7.5 Detaljutformning Körfältsanalys Körfältsanalysens syfte är att bestämma: Antal körfält i tillfart Antal körfält i cirkulation Antal körfält i frånfart Antal körfält
LINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt
5 Sikt Med siktlinje avses den räta linjen mellan en fordonsförares öga och ett av föraren observerat föremål, se FIGUR 5-1. Motsvarande vägsträcka kallas siktsträcka. FIGUR 5-1 Sikt vid vertikalkurva
Trafiksituationsmodell. Fordon Körsätt Avstånd
Trafiksituationsmodell Fordon Körsätt Avstånd Moment 3.2.1.1 3.2.1.2 3.2.1.3 3.2.1.4 3.2.1.5 3.2.1.6 3.2.1.7 3.2.1.8 3.2.1.9 3.2.1.10 3.2.1.11 3.2.1.12 3.2.1.13 3.2.1.14 Typfordon P Ph LBm Los LBn Bf Bb
Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter
Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter Reshastighet Bränsle och fordonskostnader Dödade, svårt skadade och olyckskostnader Buller och utläpp Drift och underhållskostnader Sammanställs i samhällsekonomiska
Plankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0
Gäller för Version Standard BV koncern 1.0 BVS 1586.30 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2008-05-01 Tills vidare 0 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-5582/ST20 Leveransdivisionen/Anläggning
Cirkulationsplats i Bollebygd
1 PM 2013:45 Joachim Karlgren Björn Sax Kaijser 2014-01-13 Cirkulationsplats i Bollebygd Förslag på utformning av ny tillfart Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 Fax + 46
3 Längsgående markeringar
3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.
VV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
12 Lutningar. 12.1 Längslutning
12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet
Räddningstjänstens framkomlighet på Västra Storgatan/Östra Storgatan inklusive anslutande gator i Nyköping
2015-03-31 1(6) Räddningstjänstens framkomlighet på Västra Storgatan/Östra Storgatan inklusive anslutande gator i Nyköping Inom Nyköpings kommun har det, under en tid, förts en diskussion hur man skall
6.2 VAL AV LINJEFÖRING
VU 94S-2 6 Linjeföring 5 (120) 6.2 VAL AV LINJEFÖRING LINJEFÖRING och TYPSEKTION ska väljas utifrån ett samhällsekonomiskt synsätt med hänsyn till: trafiktekniska krav baserade på referenshastighet och
I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:
4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska
12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled
12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med
6 Dimensioneringsprinciper
6 Dimensioneringsprinciper 6.1 Gator i huvudnätet för biltrafik De generella dimensioneringsprinciper för gaturummets utformning som ges i avsnitt 3.3 kan för gator som ingår i huvudnätet för bilar utvecklas
VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning
VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7.7 Korsningstyp D - cirkulationsplats I tidigare utredningar skall målsättningen för projektet vara fastlagt och val av korsningstyp ha gjorts enligt kapitel 7.5. Platsen
7 Detaljutformning. 7.1 Gestaltning av korsning allmänt
KORSNINGAR 7 Detaljutformning 7 Detaljutformning Detaljutformningen görs inom detaljprojekteringen vars mål är en bygghandling. Detaljprojekteringen bör innehålla följande steg: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg
MOKO. - Utveckling av modell för val av korsningsgeometri. Per Strömgren, Torsten Bergh & Niklas Olofsson. Version
MOKO - Utveckling av modell för val av korsningsgeometri Av Per Strömgren, Torsten Bergh & Niklas Olofsson Version 1.0 2018-03-22 Förord I nuvarande utformningsregler och principer för dimensionering
Vägutformning 94 Del 3
Publikation 1994:049 Vägutformning 94 Del 3 3. Grundvärden 3.1 Grundvärden för trafikmiljön 3.1.1 Friktion 3.1.1.1 Total friktion 3.2 Motorfordon 3.2.1 Geometri 3.2.2 Acceleration 3.2.3 Fordonseffekter
1 Arbetsmetodik Val av linjeföring
1 Arbetsmetodik Val av linjeföring Linjeföring och typsektion ska väljas utifrån ett samhällsekonomiskt synsätt med hänsyn till: trafiktekniska krav baserade på referenshastighet och trafikens storlek
Avdelningen för Vägutformning & Trafik (VT) Kontoret för vägutformning (VTv)
Avdelningen för Vägutformning & Trafik (VT) Kontoret för vägutformning (VTv) ISSN 1401-9612 Dokumentets datum Dokumentbeteckning 1998-10 Publikation 1998:59 Upphovsman (författare) Per Strömgren Dokumentets
Vägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten 2008-03 INDEX 1 Allmänt...2 2 Tillägg till VGU...3 Del Dimensioneringsgrunder...3 Del Sektion landsbygd
Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg
Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en
PM Trafikutredning McDonald s
PM Trafikutredning McDonald s Utformning av in- och utfart SLUTVERSION 2015-03-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 In- och utfart till McDonald s... 4 2.1
7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken
7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande
SJÖSTADSHÖJDEN. Gata
SJÖSTADSHÖJDEN Gata 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Gata KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880
Trafikutredning Hallsås 4:1
Uppdragsansvarig Johan Hallberg Handläggare Johanna Edoff Mottagare Lerums kommun Jakob Aldén Datum 2017-03-21 Projekt-ID 734001 Trafikutredning Hallsås 4:1 Hallsås 4:1 12 småhus ÅF-Infrastructure AB,
Sammanfoga vägmodeller i korsning
2017/03/10 23:04 1/12 Sammanfoga vägmodeller i korsning Sammanfoga vägmodeller i korsning Underlag Vägmodell för primär- och sekundärväg som är anpassade till varann i både profil och sektion. Programmet
10.5 SEKTION Utrymmesbehov
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 25 (84) 10.5 SEKTION 10.5.1 Utrymmesbehov I avsnitt 10.5.2 Sektion för gång- och cykelvägar respektive avsnitt 10.5.3 Sektion för gång- och cykelbanor finns det, beroende
Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1
ESTETISK VÄGUTFORMNING KONTROLL AV VÄGENS INRE HARMONI
ESTETISK VÄGUTFORMNING KONTROLL AV VÄGENS INRE HARMONI David Sandegård, doktorand, Gunnar Lannér, universitetslektor Institutionen för väg- och trafikplanering Chalmers tekniska högskola (CTH) S-412 96
Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.
Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).
3 Val av trafikplatstyper
3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska
Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h
Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med
2 Motorfordon. Kommentar:
2 Motorfordon Motorfordons prestanda och egenskaper som: utrymmesbehov vid sväng i korsning och körning på sträcka stabilitet accelerations- och bromsförmåga bränsleförbrukning avgasutsläpp har avgörande
Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
Funktionskrav på Fabrikörvägen i samband med detaljplan hus 15
PM TRAFIK HUS 15 2014-06-03, Uppdaterat 2014-09-25 Dp Hus 15, Nacka strand Trafik Fabrikörvägen Hus 15 ligger på norra sidan av Fabrikörvägen i Nacka strand. Huset skall omvandlas till 222 lägenheter samt
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion tätort gaturum 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Sektion tätort gaturum 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1
Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad
Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats
2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta
Frästa räfflor - en effektiv åtgärd?!
Frästa räfflor - en effektiv åtgärd?! Anna Anund Agenda Frästa räfflor och syftet med dem Räfflor i mitten på två-fältsväg Metod Resultat Trafikmätning Förföljelsestudier Vägkantsintervjuer Vilka sinnen
7 Utformning av belysningsanläggning
7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer
Vägars och gators utformning
Vägars och gators utformning E XEMPEL SAMLING VÄGMÄRK EN DEL 1 Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 : 20 0 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. Exempelsamling vägmärken,
KRAV PÅ SKOGSBILVÄGAR
KRAV PÅ SKOGSBILVÄGAR Innehållsförteckning Inledning 5 Krav på vägarnas och upplagsplatsernas beskaffenhet 6 Allmänt 6 Krav på godkänd bilväg 6 Tillgänglighet (bärighet) 6 Framkomlighet 7 Motlut och backar
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Vägars och gators utformning
Vägars och gators utformning B EGREPP OCH GRU NDVÄRDEN Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 :19 9 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. och grundvärden. Publikationsnummer
Nya Öjersjövägen. Trafikutredning. Partille kommun
Trafikutredning Nya Öjersjövägen Partille kommun ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551, SE-40151 Göteborg Sverige Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103,
Vidbynäs golfklubb - Korsningsutredning
1:4 Vidbynäs golfklubb - Korsningsutredning I samband med detaljplanearbete för utbyggnad av bostäder vid Vidbynäs golfbana i Nykvarns kommun ska utformning för korsningen vid Vidbynäs gård & konferens
Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme
4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.
VU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 Gående och cyklister
VU 94S-2 3 Grundvärden 73(108) 3.4 GRUNDVÄRDEN FÖR GÅENDE OCH CYKLISTER Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och
1. Grunder. 2. Framvagn. Teknik Kurs Karting. UAK Karting
Teknik Kurs Karting 1. Grunder Även om det finns en del likheter mellan en kart och en bil är de ändå väldigt olika. De två största skillnaderna är att en kart inte har några diffar (differentialer eller
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Förord, Sökindex, Begreppsförklaringar. Grundvärden 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Förord, Sökindex, Begreppsförklaringar Grundvärden 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar
PM Trafikanalys Spekeröds handelsområde och verksamheter
Konsult: ÅF Infrastructure AB Uppdragsansvarig: Åsa Nyqvist Beställare: Stenungsunds kommun Kontaktperson: Marcus Broman Interngranskare: Johan Hallberg Handläggare: Robin Hjalmarsson Datum: 2017-02-15
G H J H 1 9 B A N T E K N I S K H A N D B O K
G O T L A N D S H E S S E L B Y J E R N V Ä G F Ö R E N I N G E N G O T L A N D S T Å G E T G H J H 1 9 B A N T E K N I S K H A N D B O K Handbok Utgåva 2 Dokumentansvarig: GHJ Banchef Omfattar 46 sidor
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Linjeföring
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Linjeföring 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg,
Kvarteret Vatthagen Trafik-PM
Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid
VU 94S-2 13 Trafiksignaler 11 (109) 13.4 Utrustning
VU 94S-2 13 Trafiksignaler 11 (109) 13.4 UTRUSTNING Ingående enheter i ett signalsystem är: styrutrustning, detektorer, signallyktor och stolpar. Allmänna krav på utrustning inom vägområdet finns i kap
Linköping University Electronic Press
Linköping University Electronic Press Book Chapter Landsvägar Johan Olstam Part of: TRVMB Kapacitet och framkomlighetseffekter: Trafikverkets metodbeskrivning för beräkning av kapacitet och framkomlighetseffekter
KOMPLETTERANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING
KOMPLETTERANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING D E T A L J P L A N K O L L U N G, S K Ä R H A M N S W E C O J U NI 2012 Dokumentinformation Titel: KOMPLETTERANDE PM FÖR TRAFIKUTFORMNING VID DETALJPLANEARBETE KOLLUNG,
UNDERSÖKNINGSPROTOKOLL OLYCKSUTREDNING
1 Lv 180, Björkekärr - Vikaryd Uppdragsgivare: Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Undersökning utförd: 2012-07-08 samt Bilagor: Foto Upplysningar om olyckan Larmtid: 2012-07-08, kl: 11,55 Adress:
PM gällande utformning av cirkulationsplats
gällande utformning av cirkulationsplats Uppdrag Beställare Från Till nummer Kungsbacka kommun Anton Nilsson Charlotta Ljungkull DP-01 Datum 2018-11-29 Ramböll Sverige AB Box 5343,Vädursgatan 6 402 27
KRAV PÅ SKOGSBILVÄGAR
KRAV PÅ SKOGSBILVÄGAR Innehållsförteckning Inledning 2 Krav på vägarnas och upplagsplatsernas beskaffenhet 4 Allmänt 4 Krav på godkänd bilväg 4 Tillgänglighet (bärighet) 4 Framkomlighet 5 Motlut och backar
E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;
Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90). TSFS 2010:171 Utkom från
Transportstyrelsens föreskrifter om färd med lång odelbar last (konsoliderad elektronisk utgåva);
Transportstyrelsens föreskrifter om färd med lång odelbar last (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 26 augusti 2010. Ändringar införda t.o.m TSFS 2012:108. TSFS 2010:142 Konsoliderad elektronisk
4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd
4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller
Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg
PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2017-10-06 granskningshandling Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande
Gelleråsen. Trösen. rejsa.nu - allt om trackdays och hobbyracing
Trösen I slutet på den långa rakan är det ganska ojämn asfalt där man bromsar hårt från hög fart. Så ligg inte dikt an mot vänsterkanten utan se till att ha lite marginal till kanten om bilen lever om
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Riksåklagarens föreskrifter om ändring i Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott Publicerad den 14 september 2018 Utfärdad den 22 augusti 2018 Riksåklagaren
8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP
VU 94S-2 8 Trafikplatser 15 (94) 8.2 VAL AV TRAFIKPLATSTYP Val av trafikplatstyp ska redovisas i Val av trafikteknisk standard, se del 4. Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser
2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a
2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda
Analys av väggeometri för två förslag till Östlig Förbindelse
Analys av väggeometri för två förslag till Östlig Förbindelse Road geometry analysis for two proposals for Östlig Förbindelse Författare: Malte Hellsten Henrik Larsson Uppdragsgivare: Handledare: WSP Sverige
1 - Att komma igång med Brokontrollärendet i BaTMan
BaTMan Att komma igång med Brokontrollen 2011-09-07 1 - Att komma igång med Brokontrollärendet i BaTMan Föreliggande dokument beskriver funktionaliteten för delen Brokontroll i förvaltningsverktyget BaTMan.
Transportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last;
Transportstyrelsens föreskrifter om färd med bred odelbar last; beslutade den 26 augusti 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 4 kap. 15 trafikförordningen (1998:1276). TSFS 2010:141
Detaljplan för kvarteret Berg, samt fastigheterna Vattumannen 20 m fl i Hallsberg, Hallsbergs kommun
1 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-04-07 Dnr KS 2008/150 Kommunstyrelsens Strategiutskott Hallsbergs kommun Samrådsredogörelse Detaljplan för kvarteret Berg, samt fastigheterna Vattumannen 20 m fl i Hallsberg,
Råd och anvisningar för utrymning med hjälp av räddningstjänsten
Råd och anvisningar 2018-06-20 Sida 1 av 10 Råd och anvisningar för utrymning med hjälp av räddningstjänsten Sida 2 av 10 Inledning Detta dokument är tänkt att komplettera och förtydliga tillämpliga lagar
Instruktion för framkomlighet och säkerhet för transporter av betongelement
Instruktion för framkomlighet och säkerhet för transporter av betongelement Bakgrund Syftet med denna instruktion är att ge Abetongs kund en möjlighet att förbereda den aktuella arbetsplatsen för en framgångsrik
Planeringsdirektiv. Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark
Planeringsdirektiv Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark Exploateringskontoret Trafikkontoret april 2010 1 Inledning Detta planeringsdirektiv redovisar
Enskild väg till Tolleredsskog STEPHANIE CARLSSON. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör
Enskild väg till Tolleredsskog Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör STEPHANIE CARLSSON Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen för geologi och geoteknik CHALMERS TEKNISKA