4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd
|
|
- Georg Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller förändras på ett oväntat sätt. Exempel på detta kan vara avsmalningar eller skarpa kurvor längs en väg som i övrigt har god standard. Behov av varningsmärken kan också uppstå på platser där trafikolyckor inträffar. Det är dock viktigt att utreda orsaken till olyckorna för att se om fysiska förändringar i vägmiljön kan eliminera eller minska olycksriskerna. Uppsättning av varningsmärken är dock ofta den första åtgärden i avvaktan på att andra åtgärder vidtas. Om man vid nyprojektering eller planering för förbättringar av befintliga vägar konstaterar ett behov av varningsmärken bör ett första övervägande vara om man kan göra modifieringar som innebär att varningsmärken inte behövs. Om det som motiverat användningen av ett varningsmärke förändras så att varning inte längre behövs är det ytterst viktigt att märkena tas bort. I annat fall kommer trafikanternas förtroende för varningsmärken att försämras. 4.2 Siktavstånd Avgörande för behovet av att använda ett varningsmärke är ofta om platsen där faran kan finnas är synlig på tillräckligt avstånd. Nedanstående riktvärden kan i dessa fall användas som hjälpmedel vid bedömningen. TILLÅTEN HASTIGHET SIKTAVSTÅND 110 km/h 90 km/h 70 km/h < 70 km/h 300 m 200 m 150 m 125 m VGU VV publikation 2004:
2 4.3 Kommentarer till vissa märken Föreskrifter om märkenas innebörd och användning finns i Vägmärkesförordningen, VMF och i Vägverkets författningssamling, VVFS. Utöver detta kommenteras vissa av märkena nedan Farliga kurvor Varningsmärke används för att varna för farliga kurvor och bidrar därmed till att framhäva vägens linjeföring. En kurva kan anses som farlig när trafikanten häftigt måste minska hastigheten eller vidta en plötslig svängningsmanöver. Genom att varna för sådana kurvor reduceras överraskningsmomentet. I vissa fall kan det vara lämpligt att komplettera eller ersätta varningsmärke med Markeringspil för att förstärka den visuella linjeföringen. Andra anordningar som kan användas i samma syfte är vägmarkeringar, kantstolpar, belysning och vägräcken Brant lutning Varningsmärke används för att varna för lutningar som, i sig eller på grund av omgivande terräng, bedöms vara särskilt trafikfarliga Avsmalnande väg Vid förändring av antalet körfält, exempelvis där omkörningsfält upphör, används upplysningsmärke , Upplysning om körfält, i stället för varningsmärke 1.1.3, Avsmalnande väg. För att ytterligare uppmärksamma trafikanterna på den plats där vägbredden minskar kan det i vissa fall vara lämpligt att utmärka platsen med Markeringsskärm för sidohinder som ett komplement till utmärkningen med varningsmärke VGU VV publikation 2004:
3 Stenskott Varningsmärke används för att varna för om löst stenmaterial finns på vägbanan t.ex. vid beläggningsarbete Vägkorsning Inom tättbebyggt område bör varningsmärke användas endast om särskilda skäl motiverar det. Varningsmärke används för att varna för vägkorsning som pga. siktförhållanden eller annat skäl kan överraska en trafikant Cirkulationsplats Inom tättbebyggt område bör varningsmärke användas endast om särskilda skäl motiverar det. Varningsmärke används för att varna för cirkulationsplats som pga. siktförhållanden eller annat skäl kan överraska en trafikant. VGU VV publikation 2004:
4 Vägkorsning där förare av fordon på anslutande väg har väjningsplikt Vinkelrät höger och vänster gradig vänster och höger Vinkelrät vänster, 45-gradig höger gradig vänster, vinkelrät höger Vinkelrät vänster gradig vänster Vinkelrät höger gradig höger Varningsmärke kan användas även där korsande väg är enkelriktad. Symbolen på märket visar således inte tillåtna trafikriktningar. FIGUR 4-1 Exempel på användning av varningsmärke VGU VV publikation 2004:
5 Väjningsplikt Det är lämpligt att meddela föreskrift om väjningsplikt där högerregeln visat sig fungera otillfredsställande. Finns det behov att reglera flera vägkorsningar på väg med genomgående trafik är det lämpligare att vägen i stället förklaras som huvudled. Raktframgående trafik bör i allmänhet prioriteras vid reglering i enstaka korsning även om den huvudsakliga trafikströmmen är svängande. Föreskrift om väjningsplikt för fordon i accelerationsfält bör användas endast i undantagsfall. Sådant undantagsfall kan vara att två högklassiga leder sammanvävs varvid den ena leden upphör i ett accelerationsfält och att den visuella ledningen inte ger tillräcklig information om detta Trafiksignal Utom tättbebyggt område får varningsmärke användas endast för att varna för anläggning med flerfärgssignaler. Inom tättbebyggt område bör varningsmärke användas endast på vägar med högsta tillåten hastighet 70 km/tim eller högre för att varna för anläggning med flerfärgssignaler. Varning för trafiksignalanläggning vid övergångsställe med varningsmärke får endast användas om anläggningens driftform är trefärgsdrift Järnvägskorsning med bommar Där en järnväg går intill en väg och en anslutande väg korsar järnvägen kan utmärkning ske enligt FIGUR 4-2 om en betydande del av trafiken är svängande trafik. VGU VV publikation 2004:
6 < 150 m Huvudsaklig trafikriktning Huvudsaklig trafikriktning FIGUR 4-2 Exempel på utmärkning av järnvägskorsning om den huvudsakliga trafiken är svängande Barn Observera att varningsmärke inte är avsett att användas i bostadsområden bara för att där finns barn. I bostadsområden är det inte ovanligt att barn uppehåller sig vid vägar. Detta förhållande kan inte vara obekant för trafikanterna. Något skäl att speciellt varna för detta med vamingsmärke finns således inte. Tvärtom skulle en sådan användning kunna medföra att respekten för märket minskade med följd att riskerna skulle kunna öka på de platser där märket verkligen behövs. Ligger skola, lekplats eller liknande anläggning så att varning bedöms nödvändig är det lämpligt att i stället för att använda varningsmärke undersöka om det kan vidtas andra och förmodligen mer effektiva åtgärder för att minska riskerna för barn. Åtgärder som kan vara aktuella är byggande av gång- och cykelvägar, planskilda vägövergångar, trafiksignalregleringar, avskilda busshållplatser, fotgängarräcken, siktförbättringar, stängsel mm Korsande ridväg Varningsmärke används för att varna för plats där ridväg korsar eller mynnar ut i körbanan. 46 VGU VV publikation 2004:
7 Lågt flygande flygplan Förutom vid trafiksignalanläggning används varningsmärke för att varna för att flygplan som startar från och landar på flygplats i närheten av vägen kan flyga lågt över vägen Farlig sidvind Farlig sidvind från höger Farlig sidvind från vänster Varningsmärke används för att varna för plats där mycket stark sidvind eller vindstötar ofta förekommer, exempelvis på broar Mötande trafik Varningsmärke kan lämpligen användas för att varna för plats på enkelriktad väg där enkelriktningen upphör och trafik kan förekomma i båda riktningarna Tunnel Varningsmärke används för att varna för tunnel där fara kan föreligga på grund av ändring i ljusförhållanden eller väglag. VGU VV publikation 2004:
8
9 VGU VV publikation 2004:
10
7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken
7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket,
Vägverkets författningssamling
verkets författningssamling verkets föreskrifter om lekar på vägmärken och andra anordningar; VVFS 2008:272 Utkom från trycket den 3 november 2008 beslutade den 13 oktober 2008. verket föreskriver med
Vägverkets författningssamling
Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar VVFS 2007: 305 Utkom från trycket den 29 oktober 2007 beslutade den 11 oktober 2007. Vägverket föreskriver följande
Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service
RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:84 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: n Moberg, Vägverket,
12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled
12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med
Vanliga vägmärken på enskild väg
Vanliga vägmärken på enskild väg Augusti 2015 Nedan följer information om vanligen förekommande vägmärken på enskild väg Saknas något kan ni vända er till REVs trafikingenjör för ytterligare information.
2004-06. Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken.
2004-06 Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken. 1 Varningsmärken Farlig kurva, högerkurva. Flera kurvor, den första till höger. Brant lutning, nedförslutning. Avsmalnande
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. om vägmärken och andra anordningar
Transportstyrelsens föreskrifter om [Klicka och skriv]; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 20[YY]:[XX] Utkom från trycket Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd den [DATUM ÅR] om vägmärken och andra
RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer]
RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar
Transportstyrelsens föreskrifter om [Klicka och skriv]; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 20: 20[YY]:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] [SERIE] [Underserie] Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar
VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Definitioner... 2 Allmänna bestämmelser... 2 Placering i höjd-
PROTOKOLL Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059
Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL 2016-03-14 52 Svar på medborgarförslag 2014:21 om att göra Forsbyvägen till huvudled KS-2014/1059 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå
Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad
Publikation: 2007:90 Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad 07-05-14 Innehållsförteckning 1 kap. Allmänna bestämmelser... 1 2 kap. Vägmärken och tilläggstavlor... 8 Varningsmärken... 10
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen
Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken
Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken 1 Innehåll Varningsmärken 5 Väjningspliktsmärken 7 Förbudsmärken 7 Påbudsmärken 9 Anvisningsmärken 10 Lokaliseringsmärken
Taxa för kommunal parkeringsövervakning
STYRDOKUMENT Antagen av kommunfullmäktige 2018-10-15, 57 Gällande från 2018-11-01 Ansvarig handläggare: Emil Wissman Diarienummer: MBN 2018/00064-315 KS 2018/00238-315 Taxa för kommunal parkeringsövervakning
Plankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0
Gäller för Version Standard BV koncern 1.0 BVS 1586.30 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2008-05-01 Tills vidare 0 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-5582/ST20 Leveransdivisionen/Anläggning
Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen
Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Niclas Nilsson, utredare sektion vägtrafik, väg- och järnvägsavdelningen, Transportstyrelsen 1 Disposition Lagstiftning Trafikregler, vägmärken Lokala trafikföreskrifter
Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;
Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90). TSFS 2010:171 Utkom från
Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019
Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter
Akut = inom 1-8 timmar beroende hur akut, Mindre allvarlig = 3 arbetsdagar, Brist = en arbetsvecka. Styrande dokument TRVK 5.1 IFS 6.01, 7.
CHECKLISTA 20190705 Tider för åtgärd efter genomförd kontroll = inom 1-8 timmar beroende hur akut, = 3 arbetsdagar, = en arbetsvecka 1.0 Allmänt 1 Tillgänglig svensktalande personal finns för utmärkning
Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning
2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 1999:240 Utkom från trycket den 4 maj 1999 utfärdad den 15 april 1999. Regeringen föreskriver att 3 kap. 13, 17, 39
Förslag till utformning av cykelöverfart
INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten
VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73)
VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73) Supplement 3 12.2 Tillåten trafik 12 VÄGMÄRKEN 4F-väg ska ha ett stramt formspråk i syfte att öka trafikanternas uppmärksamhet och begränsa hastigheter. Detta innebär att den
Vägmärken Trafiksignal
Vägmärken Trafiksignal Vägmärken Sveriges vägmärken REGLER delas upp i följande huvudgrupper: A Varningsmärken B C Väjningspliktsmärken D Förbudsmärken Utöver de fem huvudgrupperna tillkommer lokaliseringsmärken,
Vägars och gators utformning Vägmärken del 1
RÅD FÖR Vägars och gators utformning del 1 Trafikverkets publikation 2015:088 Anläggningsstyrning Titel: Råd för vägars och gators utformning, del 1 Trafikverkets dokumentbeteckning: TRVK Vägars och gators
Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun
UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2019-08-22 Samhällsbyggnadsnämnden 126 Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun Dnr SBN 2019/0734 Handlingar Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 5 augusti 2019
Märke F11 vägnamn. Innehåll RIKTLINJE 1 (6)
RIKTLINJE 1 (6) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:82 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0
7 Vägkantsutmärkningar
7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med
11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.
3 Placering och linjeföring
KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas
Vägmärkesförordning (2007:90)
Sida 1 av 41 SFS 2007:90 Källa: Rixlex Utfärdad: 2007-03-08 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:448 Vägmärkesförordning (2007:90) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där
Maj 2012 Väghållningsfordon Utmärkning av fordon i väghållningsarbete På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där TRVK Apv och TRVR Apv ingår i kontraktet Trafikverket 781 89 Borlänge
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:
Förslag på underbeteckningar för vägmärken
1(32) Förslag på underbeteckningar för vägmärken Varningsmärken A1 Varning för farlig kurva A2 Varning för flera farliga kurvor A1-1 A1-2 A2-1 A2-2 A3 Varning för nedförslutning A4 Varning för stigning
Handbok Vägmärken för Leksands Kommun
Handbok Vägmärken för Leksands Kommun FÖRORD Målet med Handbok Vägmärken inom Leksands kommun är att permanenta vägmärken ska användas, sättas upp och placeras på ett enhetlig sätt. Handboken är avsedd
Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar
Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Kort presentation av vilka möjligheter vägföreningar m fl har och inte har att reglera trafiken på sina vägar. Ytterligare information : malin.klasson@vellinge.se
Regelverk som påverkar gående
Dainis Ciparsons Transportstyrelsen dainis.ciparsons@transportstyrelsen.se 1 Disposition - Regelverket - generellt - Regler för - Regler för fordon mot - Utformning av trafikmiljöer 2 Trafikförordningen,
3 Placering av samt storlekar på vägmärken
3 Placering av samt storlekar på vägmärken 3.1 Placering Regler och rekommendationer för placering av lokaliseringsmärken framgår av kapitel 8.4. Här nedan behandlas placering av andra vägmärken än lokaliseringsmärken.
3 Längsgående markeringar
3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.
4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m
4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs,
Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar;
Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver med stöd av 8 kap.
13 Stigningsfält och omkörningsfält
13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Vägmärkesförordning; utfärdad den 8 mars 2007. SFS 2007:90 Utkom från trycket den 27 mars 2007 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning
A4 Varning för stigning A5-2. Varning för. avsmalnande väg från hö. A29-8 För definition, se A29-1. Varning för. stenskott A19-1
Vägmärken A-VARNINGSMÄRKEN A1-1 för farlig vä kurva A1-2 för farlig hö kurva A2-1 för flera farliga kurvor A2-2 för flera farliga kurvor A3 för nedförslutning A4 för stigning A5-1 för avsmalnande väg A5-2
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Övningsfrågor till utbildare av AM-elever ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Uppdatering till Teoriboken
Uppdatering till Teoriboken Ny vägmärkesförordning gäller fr o m den 1 juli 2007 Den nya vägmärkesförordningen, som här följer, innehåller såväl vägmarkeringar som vägmärken. Förordningen ersätter de vägmärken
Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1
Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad
BROTT MOT TRAFIKFÖRORDNINGEN (1998:1276) Kod Gärning Bot
* Anger att anteckningar på baksidan av föreläggande av ordningsbot (ex 1) skall ifyllas i tillämpliga delar Bokstavskod: A B C D H - motordrivet fordon utom moped klass II - motordrivet fordon (i vissa
Vägmärkesförordning (2007:90)
Vägmärkesförordning (2007:90) t.o.m. SFS 2019:93 SFS nr: 2007:90 Departement/myndighet: Näringsdepartementet RST Utfärdad: 2007-03-08 Ändrad: t.o.m. SFS 2019:93 Övrig text: Inga symboler eller vägmärken
SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING
1 SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1966 Nr 270 Utkom från trycket den 27 juni 1966 Nr 270 KUNGL. MAJ:TS KUNGÖRELSE om vägmärken m. m.; given Stockholms slott den 27 januari 1966. Kungl. Maj:t har funnit gott
18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 15 (59) 18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält,
Plankorsningar - Beslutsunderlag
1(8) Beslutsunderlag för kryssmärke och säkerhetsanordning vid en plankorsning enligt 1 kap. 8 vägmärkes-förordningen (2007:90) Fyll i blanketten digitalt och skicka den med bilagor till Trafikverket via
Trafikkontoret. Snabbguide trafikreglering på enskild väg.
Trafikkontoret Snabbguide trafikreglering på enskild väg www.goteborg.se Här får du svar på de vanligaste funderingarna om hur trafik på enskild väg kan regleras: Enskild väg som begrepp i trafiklagstiftningen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90); SFS 2007:448 Utkom från trycket den 15 juni 2007 utfärdad den 7 juni 2007. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen
Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats
2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta
2 Vägutrustningsplaner
2 Vägutrustningsplaner 2.1 Vägutrustningsplan En vägutrustningsplan skall normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: vägmärken, vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande
De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola
De 16 stegen till körkortet En guide av Ringens Bilskola 1. Körställning A Stol/bälte B Reglage 2. Inledande manövrering A Start/stannande B Krypkörning/styrning 3. Växling A Uppväxling B Bromsning C Nedväxling
Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.
Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).
handbok Arbete på väg
handbok Arbete på väg handbok Arbete på väg Upplysningar om innehållet: Lars Ahlman, lars.ahlman@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN: 978-91-7585-034-4 Foto omslag: Bildarkivet Produktion:
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1998:1256 Utkom från trycket den 13 oktober 1998 utfärdad den 17 september 1998. Regeringen föreskriver i fråga
VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning
VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7.7 Korsningstyp D - cirkulationsplats I tidigare utredningar skall målsättningen för projektet vara fastlagt och val av korsningstyp ha gjorts enligt kapitel 7.5. Platsen
Förenklad vägvisning med F5 Vägvisare och F6 Tabellvägvisare
RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2010:308 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel
RAPPORT RELEVANT JURIDIK MED AVSEENDE PÅ HASTIGEHTSGRÄNSER
AVSEENDE PÅ HASTIGEHTSGRÄNSER Trafikverket och Transportstyrelsen Utvärdering nya hastighetsgränser Uppdragsnummer 2211030 Juridikanalys Slutrapport Malmö 2012-09-27 Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286,
Vägars och gators utformning
Vägars och gators utformning E XEMPEL SAMLING VÄGMÄRK EN DEL 2 Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 : 20 0 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. Exempelsamling vägmärken,
Moped klass II Kunskapsprov
Moped klass II Kunskapsprov Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Arbetsplatskontroll väg
2.03 CHECKLSTA 1 (6) DokumentD Dokumentdatum TDOK 2015:0445 2017-01-30 2.0 Fastställt av Gäller från Ersätter Engdahl Stefan, PL 2017-01-30 [Ersätter NY] Skapat av Boode Cernerud Anna Arbetsplatskontroll
Förändringar i VGU 2015
Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,
Nordic Human Factors Guideline NHFG
Nordic Human Factors Guideline NHFG (Del 2) Konsekvens av förklaringsmodellen: Den självförklarande vägen eller the Self Explaining Road (SER) Ett nordiskt samarbete under Nordiska Väggeometrigruppen 1
Trafikkonferen. sen 2015-06-03. Trafikreglering
Trafikkonferen sen 2015-06-03 Trafikreglering Nya trafikregler vid cykling - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter blev cykelpassager - Regeringen har ställt till det med en mellanlösning - skapar
Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor
TSV 2009:2856 PM 1(20) Förslag till nya trafikregler vid cykelöverfarter och på cykelbanor TSV 2009:2856 PM 2(20) Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Bestämmelser vid cykelöverfarter... 6 Beteende vid cykelöverfarter...
Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön. Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen
Nya fordon, beteenden och trafikregler i närmiljön Niclas Nilsson, utredare Transportstyrelsen niclas.nilsson@transportstyrelsen.se 010-49 55 731 Cykel 1. Ett fordon som är avsett att drivas med tramp-
Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner
Förordning om vägtrafikdefinitioner [8551] Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner 1 [8551] Denna förordning gäller i anslutning till lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner ([8501] o.f.) och
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 1999:835 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver att 4 kap. 18
TSFS 2014:30 VÄGTRAFIK
VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner... 1 2 kap. Allmänna bestämmelser... 2 Uppsättande
RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.
RIKTLINJE 1 (29) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2011:309 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel
Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble
Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1999:720 Utkom från trycket den 3 augusti 1999 utfärdad den 1 juli 1999. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013
2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer
2 Allmänt trafiksignaler
2 Allmänt trafiksignaler Trafiksignaler används för att öka trafiksäkerheten och för att fördela tillgängligheten mellan olika trafikanter och trafikantslag i olika sorters korsningar på såväl landsbygd
reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om.
1 Trafikreglering är ett vitt begrepp. Den vanligaste definitionen av trafikreglering är att reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om. De allmänna trafikreglerna finns
Riktlinjer för passager i Västerås
nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen
Handbokens bilagor kan vara unika för varje kommun.
Kommun väst i samverkan 2012 uppl.3 Denna handbok är framtagen i samverkan av nedanstående kommuner. Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille Till denna handbok har även
Transportstyrelsens remissvar på regeringens förslag till nya cykelregler genom promemoria Cykelregler
Remissvar 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2017-04-28 N2017/03102/TIF n.registrator@regeringskansliet.se elvira.shakirova@regeringeskansliet.se Transportstyrelsens remissvar på regeringens
Riktlinjer för utmärkning av förbudsmärken. Innehållsförteckning RIKTLINJE 1 (82)
RIKTLINJE 1 (82) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Daniel Bjelke TDOK 2013:0207 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Torbjörn Suneson S 2012-12-10 1.0 Dokumenttitel
Beslutsunderlag för kryssmärke och säkerhetsanordning vid en plankorsning enligt 1 kap. 8 vägmärkesförordningen (2007:90)
BLANKETT 1 (6) Beslutsunderlag för kryssmärke och säkerhetsanordning vid en plankorsning enligt 1 kap. 8 vägmärkesförordningen (2007:90) Fyll i blanketten digitalt och skicka den med bilagor till Trafikverket
Sveriges trafiksäkerhetsarbete
Trafiksäkerhet Sveriges trafiksäkerhetsarbete Nollvisionen (Prop. 1996/97:137): Långsiktigt mål för trafiksäkerheten ska vara att inga personer dödas eller blir allvarligt skadade i vägtrafiken. Förändrade
RIKTLINJE 1 (21) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Vikström Gunnar Sktm TDOK 2011:181 [Ärendenummer]
RIKTLINJE 1 (21) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Vikström Gunnar Sktm TDOK 2011:181 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Torbjörn Suneson 2011-09-13 0.4 Dokumenttitel
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2002:943 Utkom från trycket den 11 december 2002 utfärdad den 21 november 2002. Regeringen föreskriver i fråga om
RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic
RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA
18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som