Handbok Vägmärken för Leksands Kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok Vägmärken för Leksands Kommun"

Transkript

1 Handbok Vägmärken för Leksands Kommun

2 FÖRORD Målet med Handbok Vägmärken inom Leksands kommun är att permanenta vägmärken ska användas, sättas upp och placeras på ett enhetlig sätt. Handboken är avsedd att ge råd och stöd vid tillämpningen av gällande förordningar och föreskrifter. Handboken anger normalstandarden för användningen av vägmärken. Den är baserad på gällande lagstiftning och andra bestämmelser samt på erfarenheter från vägmärkestillverkare mfl. Vägmärkena har stor betydelse för att trafikanterna ska få den information de behöver för en rationell, säker och upplevelserik resa, samtidigt som de kan utnyttja vägsystemet på ett effektivt sätt. De har också betydelse med tanke på samhällets stora krav på snabba och pålitliga transporter. Hur vägmärkena placeras har också betydelse för säkerheten inom vägområdet. Vi eftersträvar en mjuk utformning av sidoområdet och en säkerhetszon närmast vägbanan, där inga oeftergivliga föremål bör förekomma, detta för att minska skaderiskerna vid olyckor. För att uppfylla ovanstående krav är det viktigt att hålla hög kvalitet när det gäller utformning och placering, val av vägmärkesprofil och reflexmaterial såväl som underhåll av vägmärkena. Denna publikation gäller från den dag då den blev antagen och då inom Leksands kommuns väghållningsområde. Handboken ska användas för Leksands kommuns upphandlingar av projekteringsuppdrag, entreprenader och vid tillståndsbedrivna arbeten från den dag då den blir antagen. Gällande kontrakt löper dock enligt tidigare regler. Hos Leksands Kommun är det Trafikenheten som beslutar om vägmärken och andra anordningar där kommunen är väghållningsmyndighet. Kontaktperson för publikationen är Niclas Camarstrand, Aarno Magnusson Trafiknämndens ordförande

3 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken 1 11Allmänt om vägmärken Inledning Författningar Förteckning över vägmärken och tilläggstavlor Vägutrustningsplaner Vägutrustningsplan Trafikanordningsplan Vägvisningsplan Lokala trafikföreskrifter, hastigheter och andra regleringar Placering av samt storlekar på vägmärken Placering Storlek på vägmärken Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön Utgångspunkt Vägen och gatan är arkitektur Analys Projektering Lokaliseringsmärken för vägvisning Allmänt Planering Vägvisningsprinciper Placering av lokaliseringsmärken Färgsättning Texter Läsavstånd, textstorlekar m.m Symboler Exempel på utformning och användning av lokaliseringsmärken Tillämpning Omledning Allmänt Planering Utmärkning Vägvisning till allmänna inrättningar samt serviceanläggningar Projektering Vägvisning till allmänna inrättningar Vägvisning till serviceanläggning Utmärkning av korsningar Allmänt Exempel på utmärkning med vägmärken i korsningar Utmärkning av fartdämpande åtgärder Allmänt Kombinerat övergångsställe och cykelöverfart med platågupp Upphöjd korsning Avsmalning Hastighetsdämpande korsning; liten cirkulationsplats Utmärkning av GC-vägar Gatunamnsskyltning Vägmärkesbelysning Rengöring... 97

4 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken 1 11Allmänt om vägmärken 1.1 Inledning Delen Vägmärken behandlar användningen av vägmärken i olika situationer och vid olika typer av vägutformning. Generellt gäller att de olika kapitlen ger råd, tips och rekommendationer om användningen. Normalt finns inte författningstext eller föreskrifter som meddelats med stöd av författningar redovisade här. I de flesta situationer måste de redovisade exemplen ses som just exempel, och de kan tillämpas som de redovisas eller justeras efter rådande förhållanden. Det finns naturligtvis också utformningar och situationer som inte finns exemplifierade i de olika kapitlen. I sådana fall kan kanske något näraliggande exempel utgöra underlag för val och användning av vägmärken och eventuella andra trafikanordningar. Vägmarkeringar finns i skriften VGU delen Vägmarkeringar och vägkantsutmärkning och är normalt inte intagna i de exempel på användning av vägmärken som redovisas här. I några fall finns dock vägmarkeringar medtagna men då endast för att förtydliga exemplet eller om det finns en koppling mellan vägmärke och vägmarkering. Det är sålunda viktigt att utformning och placering av vägmarkeringar sker med delen Vägmarkeringar och vägkantsutmärkning som underlag. 1.2 Författningar Vägmärkenas utformning och innebörd samt trafikregler som är kopplade till vägmärkena finns i Svensk Författningssamling, SFS och i Vägverkets författningar, VVFS, som utfärdats med stöd av bestämmelser i SFS. De författningar som ger de grundläggande bestämmelserna för vägmärken och deras användning är: Vägmärkesförordningen (2007:90), VMF, Trafikförordningen (1998:1276) TrF, Vägverkets författningssamling, VVFS 2007:305, Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar VMF innehåller bestämmelser om anvisningar för trafik och utmärkning på väg och i terräng genom vägmärken och tilläggstavlor, trafiksignaler, vägmarkeringar, andra anordningar för anvisningar för trafiken och tecken av vakt, säkerhetsanordningar i korsningar med järnväg eller spårväg, samt tecken av polisman m.fl. TrF innehåller bestämmelser för trafik på väg och i terräng. VVFS, TSVFS ger ytterligare föreskrifter om vägmärken och andra anordningar enligt VMF med stöd av mandat i VMF. Förutom de här nämnda författningarna finns föreskrifter, regler och beskrivningar för vägmärkens och vägmärkesbärares tekniska utformning och funktioner. Sådana föreskrifter, regler och beskrivningar kan exempelvis avse egenskaper hos reflexmaterial baserade på gemensamma europeiska standarder, funktionskrav på eftergivliga stolpar m.m.

5 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Föreskrifter om tekniska krav kan vara i form av Vägverkets författningssamling, VVFS eller Transportstyrelsen föreskrifter och är då bindande krav på vägutrustning som gäller alla väghållare.

6 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken 1.3 Förteckning över vägmärken och tilläggstavlor Nedan förtecknas samtliga vägmärken som finns upptagna i Vägmärkesförordningen och även de flesta varianter som finns i Vägverkets föreskrifter, VVFS, eller Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS. Utformning av symboler, teckensnitt, mått på bårder och snedstreck, färger m.m. regleras i VMF och i VVFS. Samtliga vägmärkessymboler som visar Varningsmärken. Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild A1-1 Varning för farlig kurva, vänsterkurva A1-2 Varning för farlig kurva, högerkurva A2-1 Varning för flera farliga kurvor, den första till vänster A2-2 Varning för flera farliga kurvor, den första till höger A3 Varning för nedförslutning A4 Varning för stigning A5-1 Varning för avsmalnande väg, från båda sidor A5-2 Varning för avsmalnande väg, från höger sida A5-3 Varning för avsmalnande väg, från vänster sida A6 Varning för bro A7 Varning för kaj A8 Varning för ojämn väg A9-1 Varning för farthinder, gupp A9-2 Varning för farthinder, väghåla A10 Varning för slirig väg A11 Varning för stenskott A12-1 Varning för stenras, från höger A12-2 Varning för stenras, från vänster A13 Varning för övergångsställe A14 Varning för gående A15 Varning för barn A16 Varning för cyklande och mopedförare A17 Varning för skidåkare A18 Varning för ridande A19-1 Varning för djur, älg A19-2 Varning för djur, hjortdjur eller liknande A19-3 Varning för djur, ko A19-4 Varning för djur, häst A19-5 Varning för djur, ren A19-6 Varning för djur, får A19-7 Varning för djur, vildsvin A20 Varning för vägarbete A21 Slut på sträcka med vägarbete A22 Varning för flerfärgssignal A23 Varning för lågt flygande flygplan A24-1 Varning för sidvind, från höger A24-2 Varning för sidvind, från vänster A25 Varning för mötande trafik A26 Varning för tunnel

7 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken A27 Varning för svag vägkant eller hög körbanekant A29-2 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-5 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-8 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-11 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-14 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-17 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-20 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A31 Varning för långsamtgående fordon A32-3 Varning för fordon med förspänt dragdjur, travekipage A35 Varning för järnvägskorsning med bommar A38 Avstånd till plankorsning A39-3 Kryssmärke, vid korsning med flera spår, A28 Varning för vägkorsning A29-3 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-6 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-9 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-12 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-15 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-18 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-21 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A32-1 Varning för fordon med förspänt dragdjur A33 Varning för terrängskotertrafik A36 Varning för järnvägskorsning utan bommar A39-1 Kryssmärke, vid korsning med ett spår, horisontell A39-4 Kryssmärke, vid korsning med flera spår, A29-1 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-4 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-7 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-10 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-13 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-16 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A29-19 Varning för vägkorsning där trafikanter på anslutande väg har väjningsplikt eller stopplikt A30 Varning för cirkulationsplats A32-2 Varning för fordon med förspänt dragdjur, hundspann A34 Varning för kö A37 Varning för korsning med spårväg A39-2 Kryssmärke, vid korsning med ett spår, vertikal A40 Varning för annan fara

8 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken horisontell vertikal Väjningspliktsmärken Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild B1 Väjningsplikt B2 Stopplikt B3 Övergångsställe B4 Huvudled B5 Huvudled upphör B6 Väjningsplikt mot mötande trafik B7 Mötande trafik har väjningsplikt Förbudsmärken Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild C1 Förbud mot infart med fordon C2 Förbud mot trafik med fordon C3 Förbud mot trafik med annat motordrivet fordon än moped klass II C4 Förbud mot trafik med motordrivet fordon med fler än två hjul C5 Förbud mot trafik med motorcykel och moped klass I C6 Förbud mot trafik med motordrivet fordon med tillkopplad släpvagn C7 Förbud mot trafik med tung lastbil C8 Förbud mot trafik med traktor och motorredskap klass II C9 Förbud mot trafik med fordon lastat med farligt gods C10 Förbud mot trafik med cykel och moped klass II C11 Förbud mot trafik med moped klass II C12 Förbud mot trafik med fordon förspänt med dragdjur C13 Förbud mot trafik med terrängmotorfordon och terrängsläp C14 Förbud mot ridning C15 Förbud mot gångtrafik C16 Begränsad fordonsbredd C17 Begränsad fordonshöjd C18 Begränsad fordonslängd C19 Minsta avstånd C20 Begränsad bruttovikt på fordon C21 Begränsad bruttovikt på fordon och fordonståg C22-1 Bärighetsklass, BK 3 C22-2 Bärighetsklass, BK 2 C23 Begränsat axeltryck C24 Begränsat boggitryck C25-1 Förbud mot sväng i korsning, vänstersväng C25-2 Förbud mot sväng i korsning, högersväng

9 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken C26 Förbud mot U- sväng C27 Omkörning förbjuden C28 Slut på förbud mot omkörning C29 Omkörning med tung lastbil förbjuden C30 Slut på förbud mot omkörning med lastbil C31-1 Hastighetsbegränsning C31-2 Hastighetsbegränsning C31-3 Hastighetsbegränsning C31-4 Hastighetsbegränsning C31-5 Hastighetsbegränsning C31-6 Hastighetsbegränsning C31-7 Hastighetsbegränsning C31-8 Hastighetsbegränsning C31-9 Hastighetsbegränsning C31-10 Hastighetsbegränsning C32 Tillfällig hastighetsbegränsning upphör C33 Stopp vid tull C34-1 Stopp för angivet ändamål C34-2 Stopp vid signal C34-3 Stopp vid färja C34-4 Stopp vid kontroll C35 Förbud att parkera fordon C36 Förbud att parkera fordon på dag med udda datum C37 Förbud att parkera fordon på dag med jämnt datum C38 Datumparkering C39 Förbud att stanna och parkera fordon C40 Ändamålsplats C41 Slut på ändamålsplats C42 Vändplats C43 Slut på vändplats Påbudsmärken Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild D1-1 Påbjuden körriktning, vänster D1-2 Påbjuden körriktning, höger D1-3 Påbjuden körriktning, rakt fram D1-4 Påbjuden körriktning, vänstersväng D1-5 Påbjuden körriktning, högersväng D1-6 Påbjuden körriktning, rakt fram eller vänstersväng D1-7 Påbjuden körriktning, rakt fram eller högersväng D1-8 Påbjuden körriktning, höger- eller vänstersväng D2-1 Påbjuden körbana, höger D2-2 Påbjuden körbana, vänster D2-3 Påbjuden körbana, höger eller vänster D3 Cirkulationsplats D4 Påbjuden cykelbana D5 Påbjuden gångbana D6 Påbjuden gångoch cykelbana.

10 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken D7 Påbjudna gång- och cykelbanor D10 Påbjudet körfält eller körbana för fordon i linjetrafik m.fl. D8 Påbjuden ridväg D11 Slut på påbjuden bana, körfält, väg eller led D9 Påbjuden led för terrängmotorfordon och terrängsläp Anvisningsmärken Utöver de varianter på märke E17 som visas i förteckningen nedan kan andra utformningar av märkessymbolen förekomma beroende på förhållandena på platsen där märket sätts upp. Märkena E20 och E21 kan ha andra tillåtelser och förbud än de som visas. Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild E1 Motorväg E2 Motorväg upphör E3 Motortrafikled E4 Motortrafikled upphör E5 Tättbebyggt område E6 Tättbebyggt område upphör E7 Gågata E8 Gågata upphör E9 Gångfartsområde E10 Gångfartsområde upphör E11 Rekommendera d lägre hastighet E12 Rekommenderad lägre hastighet upphör E13 Rekommenderad högsta hastighet E14 Rekommendera d högsta hastighet upphör E15 Sammanvävning E16-1 Enkelriktad trafik E16-2 Enkelriktad trafik E17 Återvändsväg E18 Mötesplats E19 Parkering E20 Områdesmärke E21 Slut på område E22 Busshållplats E23 Taxi E24 Automatisk trafikövervakning E25 Betalväg E26 Tunnel E27 Nöduppställningsplats E28 Nödutgång E29 Utrymningsväg Lokaliseringsmärken för vägvisning

11 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Utöver de varianter på märkena F16 F21 som visas i förteckningen nedan kan andra utformningar av märkessymbolen förekomma beroende på förhållandena på platsen där märket sätts upp. Beträffande färgsättning av lokaliseringsmärken se kapitel 5.5. Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild F1-1 Orienteringstavla F1-2 Orienteringstavla F2 Orienteringstavla vid förbjuden sväng i korsning F3 Tabellorienteringstavla F4 Avfartsorienteringstavl a F5 Vägvisare F6-1 Tabellvägvisare F6-2 Tabellvägvisare F7 Avfartsvisare F8 Körfältsvägvisare F9 Samlingsmärke för vägvisning F10 Platsmärke F11 Vägnamn F12 Vattendrag F13 Avståndstavla F14-2 Vägnummer, tillvägvisning europaväg F14-4 Vägnummer, tillvägvisning allmän väg F16 Ökning av antal körfält F14-1 Vägnummer, europaväg F14-3 Vägnummer, allmän väg F15 Omledning F17 Minskning av antal körfält F18-1 Körfältsindelning på sträcka F18-2 Körfältsindelning på sträcka

12 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken F19 Väganslutning med accelerationsfält F20 Väganslutning med separat körfält F21 Körfältsindelning före korsning F22 Riksmärke F23 Orienteringstavla för omledningsväg F24 Färdriktning vid omledning F25 Körfält upphör F26 Körfält avstängt F27 Trafikplatsnummer F28 Parkeringshus F29-1 Infartsparkering, tunnelbana F29-2 Infartsparkering, buss F29-3 Infartsparkering, tåg F30 Lokal slinga F31 Märke för visst fordonsslag eller trafikantgrupp F32 Farligt gods F33 Räddningsplats Lokaliseringsmärken för vägvisning av gång- och cykeltrafik Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild F34 Vägvisare F35 Tabellvägvisare F36 Platsmärke F37 Avståndstavla F38 Cykelled

13 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Lokaliseringsmärken för upplysning om allmänna inrättningar m.m. Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild G1 Post G2 Hjälptelefon G3 Radiostation för vägtrafikinformation G4 Akutsjukhus G5 Industriområde G6 Järnvägsstation G7 Busstation G8 Flygplats G9 Brandsläckare Lokaliseringsmärken för upplysning om serviceanläggningar m.m. Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild H1 Informationsplats H2 Fordonsverkstad H3 Drivmedel H4-1 Gas för fordonsdrift H4-2 Gas för fordonsdrift H5 Servering H6 Restaurang H7 Hotell H8 Vandrarhem H9 Stugby H10 Stuga H11 Campingplats H12 Husvagnsplats H13 Rastplats H14 Toalett H15 Badplats H16 Friluftsområde H17 Vandringsled H18 Stollift H19 Släplift H20 Golfbana H21 Försäljningsställe för fiskekort H22 Sevärdhet H23 Förberedande upplysning om vägnära service

14 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken Lokaliseringsmärken för turistiskt intressanta mål m.m. Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild I1 Turistväg I2 Turistområde I3 Landmärke I4 Världsarv Upplysningsmärken Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild J2 Upplysningsmärke J3 Livsfarlig ledning Symboler Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild S1 Tung lastbil S2 Tung lastbil med tillkopplad släpvagn S3 Personbil S4 Personbil med tillkopplad släpkärra S5 Buss S6 Traktor och motor-redskap klass II S7 Motorcykel S8 Cykel och moped klass II S9 Släpkärra S10 Gående S11 Rörelsehindrade S12 Färja S13 Personfärja Tilläggstavlor Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild T1 Vägsträckas längd T2 Avstånd T3 Avstånd till stopplikt

15 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken T4 Fri bredd T5 Totalvikt T6 Tidsangivelse T7 Särskilda bestämmelser för stannande och parkering T8 Symboltavla T9 Nedsatt syn T10 Nedsatt hörsel T11 Utsträckning T12 Riktning T13 Flervägsväjnin g T14 Flervägsstopp T15 Vägars fortsättning i korsning T16 Avgift T19 Boende T21-2 Uppställning av fordon T17 Parkeringsskiva T20 Parkeringsbiljett T21-3 Uppställning av fordon T18 Tillåten tid för parkering T21-1 Uppställning av fordon T21-4 Uppställning av fordon T22 Text Andra anordningar för anvisningar för trafiken Märke nr. och benämning Bild Märke nr. och benämning Bild X1 Markeringspil X2 Markeringsskärm för hinder X3 Markeringsskärm för sidohinder, farthinder m.m. X4 Avfartsskärm X5 Gul ljuspil eller ljuspilar X6 Särskild varningsanordning

16 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken X7 Bom X8 Plankorsningsskärm X9 Cirkulationstrafik

17 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken 2 22Vägutrustningsplaner 2.1 Vägutrustningsplan En vägutrustningsplan ska normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: - vägmärken, i förekommande fall även befintliga märken, - vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande anordningar, m.m.), - vägmarkeringar, - vägkantsutmärkning, - refuger, kantsten, stödmurar, - trafiksignaler, - hastighetsreducerande åtgärder, - vägbelysning, Vägutrustning som kräver formella beslut (LTF) ska särskilt markeras (se FIGUR 2-1). FÖRKLARINGAR BEFINTLIGT VÄGMÄRKE OBJEKT ENLIGT OVAN SOM RIVS 29 VÄGMÄRKE MONTERAT PÅ RÖRSTOLPE VÄGMÄRKE MONTERAT PÅ FYRKANTSTOLPE VÄGMÄRKE MONTERAT PÅ FACKVERKSSTOLPE VÄGMÄRKE MONTERAT PÅ BELYSNINGSSTOLPE STOLPNUMMER ENL. VÄGMÄRKESFÖRTECKNING BILAGA MED DETALJRITNINGAR FÖR VÄGVISNING VÄGMARKERINGSKLASS ÄR H0,30VB FÖR MOTORVÄG OCH S0,10N FÖR ÖVRIGA VÄGAR 22 LTF 24 LTF HÄNVISNINGAR FÖRKLARINGAR SE ÄVEN RITNING B0201 VÄGMÄRKESFÖRTECKNING INKL BILAGA MED DETALJRITNINGAR FÖR VÄGVISNING 23 DENNA RITNING INNEHÅLLER VÄGMÄRKEN SOM KRÄVER NYA MYNDIGHETSBESLUT. DESSA MARKERAS MED LTF OCH SKA ANMÄLAS TILL VÄGHÅLLARE 6 VECKOR INNAN SKYLTSÄTTNING. FIGUR 2-3 Exempel på markering av vägmärken som kräver lokal trafikföreskrift Skala 1:1000 används normalt på sträckor med få och relativt enkla trafikplatser, korsningar och liknande. All utrustning på ritning ska ges en projektunik identitet som återfinns i andra planer som exempelvis trafikanordningsplaner, i mängdförteckning och i vägmärkestabell. I exempelvis vägvisningsmontage med flera vägvisare bör varje märke ges egen identitet. sid 17 (av 108)

18 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken En vägutrustningsplan kan omfatta allt från ett stort nybyggnadsobjekt till en smärre förbättringsåtgärd. Det är viktigt att det alltid finns en plan och att denna upprättas i ett så tidigt skede som möjligt. Vid upprättandet av vägutrustningsplanen kan det exempelvis visa sig att storlek och placering av vissa lokaliseringsmärken kräver utökning av vägområdet och därmed också inlösen av extra mark. Det kan också finnas ett behov att justera den geometriska vägutformningen för att den visuella ledningen och informationen i övrigt till trafikanten ska fungera på ett bra sätt. Det kan exempelvis gälla trafikplatser och korsningar där vägvisning ska kunna ges i god tid innan trafikanterna ska göra sina vägval. Om det behövs kan delar av innehållet i vägutrustningsplanen brytas ut och ges egna planer. En sådan utbruten plan skulle då exempelvis kunna innehålla vägmärken, vägmarkeringar och andra anordningar enligt VMF. Lämplig skala för en delplan är 1:400. Vägutrustningsplan ska endast innehålla företeelser som ska finnas på plats efter vägens öppnande. Vid upprättandet av vägutrustningsplaner finns en "gyllene regel": Använd alltid så få vägmärken som möjligt men så många som nödvändigt. 2.2 Trafikanordningsplan. En trafikanordningsplan är en plan som upprättats för tillfälliga vägutrustningar i samband med vägarbete eller andra tillfälliga åtgärder på väg som kräver uppsättning av tillfälliga vägutrustningar. En godkänd trafikanordningsplan ger sökanden rätten att sätta ut vägutrustningen. Det är en rätt som annars är förbehållen väghållaren. 2.3 Vägvisningsplan I VMF 2 kap, 13 anges följande: Geografisk vägvisning för riksvägar och länsvägar i nummergruppen ska ske enligt en vägvisningsplan som föreskrivs av Vägverket. Vägverket föreskriver även en särskild vägvisningsplan för turistiskt intressanta mål m.m. För numrerade trafikplatser upprättar Vägverket en förteckning över trafikplatsnummer. För övriga allmänna vägar upprättas vägvisningsplanen av den statliga väghållningsmyndigheten. Innan vägvisningsplanen föreskrivs eller upprättas ska berörda väghållare och de som särskilt berörs av planen få tillfälle att yttra sig. Vägvisningsplanen för Sverige är en verbal plan, dvs. vägvisningsmålen i form av fjärrorter, knutpunkter och närorter är uppställda i tabellform. Ett annat sätt att beskriva en vägvisningsplan kan vara i grafisk form, t.ex. en stam/grenplan där vägnätet är illustrerat med linjer som kan vara i olika färger, linjetyper eller sid 18 (av 108)

19 VÄGMÄRKEN 1 Allmänt om vägmärken linjebredder för att ange vägvisningsmålen. Stam/grenplaner kräver en teckenförklaring avseende vilka vägvisningsmål de olika linjetyperna representerar. Vägvisningens systemuppbyggnad för det övriga vägnätet och för gator i tätorter kan med fördel vara stam/grenplaner. Formatet ska om möjligt vara A4 alternativt A3. Om stam/grenplan upprättas kan denna med fördel delas upp i flera planer där varje plan visar vägvisning enligt följande uppdelning: - geografiska målangivelser (blå och gröna) - lokala mål - vägnummer - inrättningar och serviceinrättningar. Angående upprättande av vägvisningsplaner se också Kapitel 5 Lokaliseringsmärken. 2.4 Lokala trafikföreskrifter, hastigheter och andra regleringar Uppsättning av vägmärken bör alltid föregås av någon form av beslut. Vilka slags beslut och vem som ska besluta är beroende av vilka märken som ska sättas upp och i vissa fall också vilken typ av väg det rör sig om. Där Leksands Kommun är väghållningsmyndighet är det Trafikenheten hos kommunen som är beslutande. Ägare av enskild väg har rätt att besluta om uppsättning av de flesta vägmärken men inte alla. Exempelvis kan inte en enskild vägs ägare besluta om förbud mot trafik med alla slags fordon eller gångtrafik. Han kan inte heller själv besluta om hastighetsbegränsning eller om stopp- eller väjningsplikt. Generellt sett kan väghållaren besluta om uppsättning av vägmärken och andra anordningar enligt VMF. Undantaget är ett antal förbudsmärken och vissa påbudsmärken. Lokala trafikföreskrifter meddelas av kommun eller länsstyrelse. Beslut om vissa föreskrifter fattas av den myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom ett område. Polismyndigheten och Tullverket kan också besluta om vissa föreskrifter som ska märkas ut med vägmärken. Av TrF 10 kap. Lokala trafikföreskrifter m.m. framgår i detalj vilka föreskrifter och regler som gäller för lokala trafikförskrifter som får meddelas för en viss väg eller vägsträcka, samtliga vägar inom ett visst område, ett område eller en färdled i terräng. sid 19 (av 108)

20 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner Placering av samt storlekar på vägmärken 3.1 Placering Regler och rekommendationer för placering av lokaliseringsmärken framgår av kapitel 5.4. Här nedan behandlas placering av andra vägmärken än lokaliseringsmärken Placering i höjd- och sidled Vid val av placering av vägmärken ska synligheten och läsbarheten av märkena vara avgörande. I vissa fall framgår det av måttangivelsen i föreskriftstexten i LTF var märkena ska placeras. Läget i längdled är då i stort sett låst, det kan möjligen variera någon meter beroende på markförhållanden där märket placeras. Det är viktigt att placering i höjd- och sidled ger optimal synlighet och läsbarhet, särskilt om läget i längdled inte kan varieras. Varnings-, väjningsplikts-, förbuds-, påbuds och anvisningsmärken bör enligt VVFS 2007:305 vara placerade i höjd- och sidled enligt nedanstående figur 3-1 och tabell 3-1 om inte annat framgår av föreskrifter för respektive märke. Förekommer flera märken eller tilläggstavlor i samma uppsättning gäller höjdmåtten underkanten av det lägst placerade märket/tavlan. Om märken placeras lågt är det viktigt att kontrollera att inte uppställda fordon kan skymma märkena. FIGUR 3-1 och TABELL 3-1 nedan återger reglerna för placering av standardmärken. H H S S FIGUR 3-6 Placering i sid- och höjdled av standardmärken TABELL 3-5 Placering av standardmärken PLACERING H S Utanför körbar del av vägbanan 1,0 2,0 m 0,3 4,0 m Över gångbana > 2,2 m 0,5 4,0 m från körbanekant Över cykelbana > 2,5 m 0,5 4,0 m från körbanekant sid 20 (av 108)

21 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner Inbördes placering Inbördes placering av flera märken i samma uppsättning samt vid kombinationer av samma slags märken illustreras i nedanstående figurer. FIGUR 3-7 Placering av förbudsmärken Kommentar: Om fler än ett vägmärke av samma slag förekommer i samma uppsättning ska det märke som anses viktigast vara placerat där det bäst kan uppfattas, normalt underst eller närmast körbanan. I vissa fall kan dock annan inbördes placering göras, se FIGUR 3-4. I FIGUR 3-3 visas vilka kombinationer med märke B2 Väjningsplikt som normalt får förekomma. FIGUR 3-8 Placering av märke för väjningsplikt i kombination med andra märken sid 21 (av 108)

22 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner FIGUR 3-4 visar ett antal exempel på kombinationer av olika märkestyper. FIGUR 3-9 Vanliga märkeskombinationer Kommentar: Varningsmärken bör normalt inte kombineras med andra slags märken med undantag för hastighetsbegränsning där det i vissa fall kan vara motiverat att varna för farans art och samtidigt begränsa den högsta tillåtna hastigheten. Varningsmärke kan kompletteras med märke E11 Rekommenderad lägre hastighet om inte farans art, den fysiska utformningen eller varningsmärket ger tillräcklig information om vilken hastighet som inte bör överskridas. sid 22 (av 108)

23 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner Vägmärkesbågar Vägmärkesbågar kan användas i miljöer där det ställs stora krav på gestaltning och det därmed kan finnas särskilda skäl att frångå angivna mått för avståndet till märkets underkant. Observera att märkena B1 Väjningsplikt och B2 Stopp inte får sättas i båge. * sid 23 (av 108)

24 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner Hastighetsdämpande åtgärd sidoavståndet mellan båge och körbar yta bör vara minst 0,5 m. Stolpmarkeringsanordningar för vägmärke sid 24 (av 108)

25 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner Vid en kombination av märken bestämmer det undre märket färgen på reflexröret. Vid en kombination med märke B3, övergångsställe ska dock reflexrörets färg vara blå och vit. Tilläggstavlor styr inte färgen på reflexrör. Varningsmärken Varningsmärken ska om inte annat anges i vägmärkesförordningen (2007:90) eller i dessa föreskrifter vara uppsatta på följande avstånd före faran. Högsta tillåtna hastighet Avstånd Siktavstånd till vägmärket 50 kilometer i timmen eller lägre 5 75 meter 125 m 60 eller 70 kilometer i timmen meter 150 m Om det finns särskilda skäl får ett varningsmärke sättas upp på annat avstånd före faran. I sådana fall skall avståndet anges på en tilläggstavla T2, avstånd. (VVFS 2007:305 3 kap. 2 ) Varningsmärken bör normalt inte kombineras med andra slags märken. Ett undantag är hastighetsbegränsning där det i vissa fall kan vara motiverat att varna för farans art och samtidigt begränsa den högsta tillåtna hastigheten. 3.2 Storlek på vägmärken För andra vägmärken än lokaliseringsmärken med text är storlekarna fastställda. Vilka storlekar som gäller för respektive vägmärkesgrupp eller vägmärke samt på vilka vägtyper de olika storlekarna bör användas framgår av VVFS 2008:272. I Leksands Kommun använder vi aldrig större storlek än normal. sid 25 (av 108)

26 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön 4.1 Utgångspunkt Vägmiljöer och gator som är konsekvent utformade förmedlar ett tydligt budskap till trafikanten. Det ger goda förutsättningar för att hantera och ordna de delar som bygger upp helheten, där vägmärkena ingår. I VMF 1 kap. 3 anges följande: Vägmärken och andra anordningar skall tillsammans med väg- och gatuutformningen och dess anpassning till väg- och gaturum ge trafikanten vägledning, styrning och information för en effektiv och säker trafik. Vägmärken och andra anordningar skall vara utformade och placerade samt i sådant skick att de kan upptäckas i tid och förstås av de trafikanter som de är avsedda för. De får inte sättas upp så att de innebär fara för eller onödigtvis hindrar trafikanter. Särskild hänsyn skall tas till barn, äldre och funktionshindrade. Idag utsätts trafikanten för en mängd konkurrerande budskap. Det är svårt men viktigt att nå fram med det enskilda budskap ett vägmärke representerar. Vägmärket bör därför placeras och monteras med stor omsorg för att bidra till ett fungerande visuellt helhetsintryck. Det är också av stor betydelse vid placering av vägmärken och dess bärare att: - de inte utgör hinder för trafikanter t.ex. för gående (inkl. rollator- och rullstolsanvändare) eller cyklande, - om de är placerade på gångbana inte onödigtvis stör gåendes gångväg - att de inte onödigtvis stör eller utgör hinder för blinda och synsvaga i deras orientering - de är till stöd för blindas och synsvagas orientering t.ex. vid övergångsställen - kraven i Boverkets föreskrifter ALM 1 om varningsmarkeringar uppfylls Vägmärkenas storlek, antal, och inbördes ordning, färg och form på skyltbärare och övrig utrustning samt valet av märkenas placering är gestaltningsfrågor som går att påverka innanför ramarna för gällande regelverk och bör omfattas i alla väghållningens faser. En väl genomförd analys av behovet av vägmärken kan även innebära ekonomiska fördelar eftersom resultatet ofta är färre märken vilket ger lägre underhållskostnader. Kraven i Boverkets föreskrifter HIN 1 och ALM 1 måste beaktas, bl.a. om varningsmarkeringar. På gångytor får inte stolpar och andra hinder smälta in i bakgrunden, de skall kontrastmarkeras. En väl genomförd analys innehåller också lämplig placering med hänsyn till alla trafikanter dvs. även gående och cyklande. Stolpar och andra hinder placeras utanför gång- eller cykelytor. Placeras de på gångytor bör de placeras i särskilda möbleringszoner, på ett enhetligt sätt, på så få stolpar som möjligt, så att de underlättar blindas och synsvagas orientering, så att de stämmer överens med andra åtgärder som görs för att förbättra tillgängligheten för gående m.m. sid 26 (av 108)

27 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner 4.2 Vägen och gatan är arkitektur Vägens eller gatans arkitektur förmedlar bl.a. genom sin sträckning, sitt läge eller skala information till trafikanten. Informationen kan vara påtaglig och starkt förnimbar, eller mera diffus och ändå nå trafikanten. Den helhet som väg- och gatumiljöns fysiska innehåll förmedlar byggs upp av delar som består av mer än vägmärken. Räcken, vägmarkeringar, kantstenar, beläggning och vägsektionen i sig är samtliga symbolbärare som tillsammans skapar helheter och markerar var man befinner sig och vilken uppmärksamhet situationen kräver. 4.3 Analys Övergripande princip Använd alltid så få vägmärken som möjligt men så många som nödvändigt. Från vägarkitektonisk synpunkt är denna devis både användbar och riktig. Vägmärket i relation till sin omgivning I enlighet med den ledande principen bör vägmärket betraktas som en del av sin miljö. Miljön är därför utgångspunkt för den arkitektoniska analys som leder fram till generella råd för placering med mera. Begreppen Landsbygd och Stad utvecklas inte vidare här. Begreppet Tätortszon är mera mångtydigt och kan behöva en förklaring. Begreppet står här för övergångszonen land/stad eller tätortssnära lägen. I vägens närmiljö präglas dessa ofta av industriområden, externa affärsetableringar och trafikanläggningar av olika slag. Definitionen är inte exakt. Genom att studera sträckan, platsen, och vägmärket (innehåll, storlek etc.) utgår analysen från ett övergripande sammanhang till utformningen av detaljerna. FIGUR 4-12 Vägmärken i landsbygdsmiljö landskapets innehåll, topografi och skala avgör hur väl det framträder sid 27 (av 108)

28 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner FIGUR 4-13 I tätortszonen är ofta vägmärket en av många informationsbärare. FIGUR 4-14 Vägmärken i stadsmiljö, vägmärket är en påtaglig möbel i gaturummet Viktiga utblickar En strävan att reducera vägmiljöns visuella intrång handlar om att inte störa viktiga utblickar. Oavsett om vyn upplevs från vägen eller från landskapet är placeringen av vägmärken en viktig fråga. Det handlar om att i ett första skede identifiera vilka vyerna är och varifrån de upplevs, och i nästa skede att analysera var eventuella konfliktpunkter finns mellan upplevelsevärdet och väganordningen. En generell kvalitet är upplevelsen av vägens egenvärde, dess sid 28 (av 108)

29 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner linjeföring, broar med mera. Ett generellt råd är därför att undvika att placera vägmärken i innerkurvor, på krön och i samband med broar. FIGUR 4-15 Vägmärken kan förta bilden av landskapet eller underordna sig densamma sid 29 (av 108)

30 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner Stöd i landskapet. I lägen där behovet av vägmärket är klarlagt handlar det om att ge vägmärket dess exakta placering utifrån platsens förutsättningar så långt det är möjligt. Topografin, vegetationen och eventuell bebyggelse kan aktivt användas för att ge vägmärket visuellt stöd. FIGUR 4-16 Vägmärkets placering kan ordnas så att det tar stöd i vegetationen och frigör utblickarna sid 30 (av 108)

31 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner Tätortszon Tätortszonen kan ha en karaktär av låga skötselambitioner där begrepp som kulturvärden eller upplevelsevärden sällan används. Anblicken av många orter presenteras ofta så för vägtrafikanterna. För att skapa sammanhang och ge vägmärket nödvändig meningsfullhet handlar uppgiften ofta om att minska det visuella bruset, eftersom vägmärket ofta konkurrerar med andra inslag om uppmärksamheten. Stad Staden är ett mångfacetterat begrepp som kan omfatta allt från förortsbebyggelse till tät stenstadsarkitektur. Vad gäller vägmärkenas anpassning till stadsmiljön handlar det främst om fyra aspekter: Placering, skala, material och grad av bearbetning. FIGUR 4-17 Vägmärkenas skala är ett av flera inslag som signalerar hastighet och omsorg i gaturummet sid 31 (av 108)

32 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner Generella aspekter Placeringen av vägmärket är starkt situationsanpassat. En rekommendation är att studera alternativa placeringar i väg- eller gaturummet med hjälp av perspektiv i bild alternativt fotomontage. Det är viktigt att vägmärken placeras rätt i längdled så att inte försentvägvisning uppstår, en trafiksäkerhetsfråga. Skalan beskriver en storleksanpassning till gällande hastighetsbegränsning på gatan eller vägen. Det är således rätt att anpassa vägmärkets storlek utifrån om det är en 70-väg eller en 30-gata. Material och färgval kan ofta anpassas på samma sätt som vägmärkets storlek. I historiska stadsmiljöer kan galvaniserade stolpar vara ett mycket störande inslag. Felaktig färgsättning av stolpen kan vara lika störande, varför en gedigen analys fordras innan man bestämmer kulör. Det är samtidigt nödvändigt att beakta kraven i Boverkets föreskrifter om varningsmarkeringar. Stolpar och andra hinder ska kontrastmarkeras så att de inte smälter in i bakgrunden. FIGUR 4-18 En sammanhållen rektangulär yta förmedlar vägmärkets information. Det är monterat på ett vertikalt element, stolpen. Resultatet är två komponenter med olika grundformer som bildar ett gemensamt sammanhang Snyggt och prydligt Vägmärket ska inge förtroende. Det uppnår man genom att placera det med omsorg. Horisontella vägmärken kan visuellt uppfattas som lutande i viss topografi eller vägskevning, här fordras noggranna perspektiviska studier. sid 32 (av 108)

33 VÄGMÄRKEN 2 Vägutrustningsplaner 4.4 Projektering Kompetensbehov och projekteringshandlingar Vid sidan om juridisk och teknisk kompetens bör även gestaltningskunskap ingå i projekteringsgruppen. Vägutrustningsplanen bör föregås av studier i perspektiv vilket ställer krav på arkitektoniska kunskaper. Arbetet med vägutrustningsplaner bör vidgas till att även behandla befintlig situation. När vägen är terrasserad och det är dags för uppsättning av vägmärken och andra trafikanordningar ska placeringen utmärkas för att finna rätt läge. Detta kan göras exempelvis med en stakkäpp. Aktuell sträcka bedöms sedan av de personer som ansvarar för vägprojektets gestaltning och vägutrustningsplan tillsammans med projektledaren. Genom att köra sträckan, diskutera alternativa lägen och eventuellt flytta märkena för att pröva en optimal inplacering kan kvaliteten höjas åtskilligt. Detta kan innebära flyttningar på, i vissa fall, flera hundra meter. Detta moment är mycket viktigt för att nå ett gott slutresultat och undvika att vägmärkesplaceringen är en skrivbordsprodukt som saknar förankring i den fysiska miljön. Motsvarande fältstudier bör också göras till fots eller på cykel på platser där fotgängare och cyklister kommer att finnas. Det är viktigt att sätta sig in i hur man tar sig fram och orienterar sig som barn, om man är äldre, om man använder rollator eller rullstol, om man är blind eller synsvag. sid 33 (av 108)

34 VÄGMÄRKEN 4 Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön Lokaliseringsmärken för vägvisning 5.1 Allmänt Föreskrifter och regler för utformning och användning av lokaliseringsmärken finns i VMF och Vägverkets författningssamling, VVFS 2007:305. Nedan ges råd och kommentarer som komplement till gällande föreskrifter, regler och handböcker. 5.2 Planering En grundläggande förutsättning för en fungerande vägvisning, oavsett om det handlar om riksvägar, länsvägar eller övriga vägar och gator, är att den bygger på en vägvisningsplan. I annat fall är risken stor att vägvisningen blir inkonsekvent. Bland det viktigaste är att vägvisning som en gång påbörjats följs upp fram till målet. Minst lika viktigt är att presentationen av vägvisningmål sker på ett enhetligt, konsekvent och lätt uppfattbart sätt. Det betyder bland annat att mängden information måste begränsas och att presentationen i en vägvisningskedja sker på ett likartat sätt. Vägvisningsmål som återkommer längs en väg måste arrangeras på samma sätt hela tiden. På så sätt undviks den osäkerhet som kan uppstå om till exempel vägvisningsmål byter plats. Angivelser som hör ihop ska placeras tillsammans. Så bör till exempel vägnummer och ort som hör ihop så långt det är möjligt placeras tillsammans och på ett konsekvent sätt vägnumret först och sedan orten. Man bör undvika att göra avsteg från detta enbart för att begränsa storleken på ett märke. Vidare bör sortering av angivelser ske så att läsningen underlättas. Här är det till exempel viktigt att vägnummer anges i nummerordning. För att informationen ska bli lättillgänglig krävs att den inte är för omfattande. Det kan i många fall innebära att man tvingas göra ett urval mellan angivelserna så att de inte blir för många. I varje tillfart till en korsning bör det vara en strävan att antalet angivelser inte blir flera än två eller möjligen tre för varje riktning. I första hand tillses att angivelser som är av betydelse för främmande trafikanters orientering kommer med. Det betyder att geografisk vägvisning normalt måste ges högre prioritet än till exempel vägvisning till inrättningar eller serviceanläggningar. Ibland finns det enskilda önskemål om vägvisning över relativt långa avstånd. Enbart det förhållande att någon annan än väghållaren bekostar vägvisningen kan inte tas till intäkt för att medge en mera omfattande vägvisning än vad som är normalt för denna typ av vägvisningsmål. Vägvisningen kan inte tillåtas användas i reklamsyfte eftersom den är avsedd att fylla ett vägvisningsbehov utifrån de allmänna principer som tillämpas. sid 34 (av 108)

35 VÄGMÄRKEN 4 Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön 5.3 Vägvisningsprinciper Vägvisningssystemet bygger på den s.k. "fjärrortsprincipen" se FIGUR 5-1. Detta innebär att vägvisning längs en väg normalt sker till vägens ändpunkt eller den ort som ligger närmast ändpunkten. Detta vägvisningsmål är vägens fjärrort och ska finnas genomgående i alla angivelser längs vägen. Till fjärrorten kan sedan adderas knutpunkter, som normalt är större orter längs vägen där en eller flera viktigare vägar ansluter. Slutligen visas också närorter på lokaliseringsmärkena. Närorter är, som namnet anger, normalt nästa ort man kommer att passera längs vägen. Rakfram alltid längstupp Vänster under raktfram Höger under vänstermål Kommentar: Man får inte blanda ovan nämna vägvisningsmål pga. av att man anser att det är enklare att montera det senaste målet längst ned. sid 35 (av 108)

36 VÄGMÄRKEN 4 Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön 1) FJÄRRORT NÄRORT KNUTPUNKT NÄRORT 2) BBY 3) 1) Anges om korsningen föregås av orienteringstavla. 2) I trevägskorsning med stopp- eller väjningsplikt kan närorter utelämnas. 3) Orter inom parantes ( ) anges vid behov och i mån av utrymme FIGUR 5-21 Principer för användning av begreppen fjärrort, knutpunkt och närort i vägvisningen sid 36 (av 108)

37 VÄGMÄRKEN 4 Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön 5.4 Placering av lokaliseringsmärken Följande regler gäller för placering av lokaliseringsmärken i längsled, se TABELL 5-1. TABELL 5-10 Placering av lokaliseringsmärken i längsled MÄRKE AVSTÅND TILL KORSNING ELLER MOTSVARANDE INOM TÄTT... UTOM TÄTT... F1 Orienteringstavla m m ANMÄRKNING F2 Orienteringstavla vid förbjuden sväng i korsning högst 100 m m F3 Tabellorienteringstavla minst 50 minst 300 m F4 Avfartsorienteringstavla minst 100 m m På väg med högsta tillåtna hastighet 70 km/tim eller högre bör märket dessutom sättas upp på det dubbla avståndet F5 Vägvisare sätts mitt för anslutande väg eller i omedelbar närhet. Placeras flera vägvisare över varandra vid sidan av vägen bör kanten mot vägen vara rak. F6 Tabellvägvisare högst 50 m F7 Avfartsvisare Där avfartsvägen börjar. (avser den teoretiska punkten för inledningssträckans början) F8 Körfältsvägvisare sätts över körfält som vägvisningen avser F9 Samlingsmärke för vägvisning minst 50 m minst 200 m Måtten avser avstånd till lokaliseringsmärke för det gemensamma vägvalet. F10 Platsmärke sätts vid ortens början eller vid platsen Vid små orter kan platsmärket sättas mitt i byn. Märket kan då vara dubbelsidigt och placerat på ena sidan av vägen om det syns tydligt för trafik som har märket på vänster sida. F13 Avståndstavla m m Uppgifterna avser avstånd efter korsning. På väg med accelerationssträcka sätts märket upp ca 1000 m efter påfart. F14 Vägnummer, fristående m m Före korsning m m Efter korsning. sid 37 (av 108)

38 VÄGMÄRKEN 4 Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön TABELL 5-1 -forts. Placering av lokaliseringsmärken i längsled MÄRKE AVSTÅND TILL KORSNING ELLER MOTSVARANDE INOM TÄTT... UTOM TÄTT... ANMÄRKNING F16 Ökning av antalet körfält sätts högst 50 m före den plats där förändringen inträder F17 Minskning av antalet körfält sätts högst 50 m före den plats där förändringen inträder F18 Körfältsindelning på sträcka vid fysisk avgränsning minst 200 m före avgränsningen F19 Väganslutning med minst 200 m före väganslutningen accelerationsfält F20 Väganslutning med separat minst 200 m före väganslutningen körfält F21 Körfältsindelning före korsning sätts där antalet körfält överensstämmer med vägmärkesbilden Sätts märket på annat avstånd ska detta anges på tilläggstavla. Sätts märket på annat avstånd ska detta anges på tilläggstavla. Avståndet till den fysiska avgränsningen anges på tilläggstavla På anslutande väg - högst 100 m före väganslutningen. På anslutande väg - högst 100 m före väganslutningen. FIGUR 5-2 och TABELL 5-2 anger inom vilka höjd- och sidomått lokaliseringsmärken bör placeras. S H minst 0,8 m Vägbana Beläggningskant S H Gångbana/ Cykelbana S H Beläggningskant FIGUR 5-22 Placering av lokaliseringsmärken i höjd- och sidled TABELL 5-2 Placering av lokaliseringsmärken i höjd- och sidled PLACERING H S Väg utan GC-bana, landsbygd 1,0 2,0 m 3,0 6,0 m Väg utan GC-bana, tättbebyggt område 1,0 2,0 m 1,0 6,0 m sid 38 (av 108)

39 VÄGMÄRKEN 4 Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön Över gångbana > 2,2 m 0,5 6,0 m från körbanekant Över cykelbana > 2,5 m 0,5 6,0 m från körbanekant Märken som placeras inom siktområdet ska sättas på sådan höjd eller på sådant sätt att de inte skymmer sikten för trafik på korsande vägar. I kapitel 9 Utmärkning av korsningar ges exempel på lämpliga placeringar av bland annat olika slags lokaliseringsmärken i ett antal korsningstyper. 5.5 Färgsättning Följande regler gäller för färgsättning av lokaliseringsmärken för vägvisning, se tabell 5-3. TABELL 5-3 Färgsättning av lokaliseringsmärken ANVISNING AVSER FÄRG PÅ BAKGRUND Annan allmän väg/gata blå vit Vägvisning till lokalt mål. vit svart Inrättning vit svart FÄRG PÅ TECKEN OCH BÅRD Enskild väg gul svart/röd Vägvisning till tillfälliga arrangemang. gul grön ANMÄRKNING Tillfällig omledningsväg orange 1) svart 1) Se nedan beträffande vägnummer. Gång- och cykeltrafik mörkblå vit Lokaliseringsmärken som ingår i en särskilt anordnad cykelled kan ha annan färg. 1) Vägvisning vid omledning kan även utföras med lokaliseringsmärken med för vägen eller vägvisningsmålet ordinarie färgsättning. sid 39 (av 108)

40 VÄGMÄRKEN 4 Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön Ett märkes färgsättning beror dels på placering och dels på om märket innehåller kombinationer av angivelserna i TABELL 5-3. Vissa märken kan innehålla angivelser med olika färgsättning varvid infogning av plattor förekommer. Följande kombinationer av bottenfärg och färger på plattor är tillåtna: Typ av väg eller mål Bottenfärg Tillåtna plattor Allmän väg Blå Grön, gul, vit, brun eller orange Enskild väg Gul Blå, vit, brun Lokalt mål, inrättning eller anläggning Turistiskt intressant mål Vit Brun eller orange Grön, blå, gul, brun eller orange Ingen platta får förekomma Tillfällig trafikomläggning Orange Endast vägnummer Figur 5-3 visar grundformer för vägvisares färgsättning och texttyper och även färgsättning på vägvisare med infogade symboler. Vägvisning längs och till allmän väg. Vägvisning längs alla vägtyper till en enskild väg samt vägvisning längs en enskild väg. Vägvisning längs alla vägtyper till inrättning. Vägvisning till lokala mål i tätort. Vägvisning längs alla vägtyper till turistisk intressanta mål. (Vägvisning till turistmål ska ske enligt vägvisningsplan som beslutas av Vägverket i Borlänge.) Figur 5-23 Grundformer för vägvisares färgsättning Tillfällig vägvisning vid trafikomläggning, ex vid vägarbete. Texten kan bytas mot ett streck om det saknas ett lämpligt färdmål eller om sådan angivelse ej behövs. Vägvisning till tillfälliga arrangemang. Används vid större publika arrangemang t ex idrottstävlingar. sid 40 (av 108)

41 VÄGMÄRKEN 4 Vägmärken och deras inpassning i väg- och gatumiljön Flygplanet ska alltid vara svart på vit botten. Symbol för färja och fordonsslag ska vara vita om de används på mörk botten och svarta om de används på ljus botten. Namn på flygplats ska skrivas med svart versal/gemen text på vit botten. Svarta symboler (t ex servicesymboler) ska alltid placeras på vit bottenfärg. Har märket vit bård krävs en ram runt symbolen i samma färg som märkets bottenfärg. Bokstaven C placeras alltid i vit platta utan bård till höger om tillhörande text. Märket P är alltid blått och vitt oberoende av övrig färgsättning. Vägvisning till serviceanläggning med namn och symbol utförs normalt med vägvisare till Inrättning m.m. eller vägvisare till Turistiskt intressanta mål. Då symbolen infogas i vägvisare till Inrättning m.m. omges symbolen endast av svart bård. FIGUR 5-3 forts. Grundformer för vägvisares färgsättning sid 41 (av 108)

Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken

Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken Din guide till Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken 1 Innehåll Varningsmärken 5 Väjningspliktsmärken 7 Förbudsmärken 7 Påbudsmärken 9 Anvisningsmärken 10 Lokaliseringsmärken

Läs mer

Förslag på underbeteckningar för vägmärken

Förslag på underbeteckningar för vägmärken 1(32) Förslag på underbeteckningar för vägmärken Varningsmärken A1 Varning för farlig kurva A2 Varning för flera farliga kurvor A1-1 A1-2 A2-1 A2-2 A3 Varning för nedförslutning A4 Varning för stigning

Läs mer

2 Vägutrustningsplaner

2 Vägutrustningsplaner 2 Vägutrustningsplaner 2.1 Vägutrustningsplan En vägutrustningsplan skall normalt täcka hela objektet och i förekommande fall innehålla: vägmärken, vägskyddsutrustningar (räcken, påkörningsskydd, energiupptagande

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling verkets författningssamling verkets föreskrifter om lekar på vägmärken och andra anordningar; VVFS 2008:272 Utkom från trycket den 3 november 2008 beslutade den 13 oktober 2008. verket föreskriver med

Läs mer

2004-06. Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken.

2004-06. Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken. 2004-06 Sveriges vägmärken, trafiksignaler, vägmarkeringar och polismans tecken. 1 Varningsmärken Farlig kurva, högerkurva. Flera kurvor, den första till höger. Brant lutning, nedförslutning. Avsmalnande

Läs mer

3 Placering av samt storlekar på vägmärken

3 Placering av samt storlekar på vägmärken 3 Placering av samt storlekar på vägmärken 3.1 Placering Regler och rekommendationer för placering av lokaliseringsmärken framgår av kapitel 8.4. Här nedan behandlas placering av andra vägmärken än lokaliseringsmärken.

Läs mer

A4 Varning för stigning A5-2. Varning för. avsmalnande väg från hö. A29-8 För definition, se A29-1. Varning för. stenskott A19-1

A4 Varning för stigning A5-2. Varning för. avsmalnande väg från hö. A29-8 För definition, se A29-1. Varning för. stenskott A19-1 Vägmärken A-VARNINGSMÄRKEN A1-1 för farlig vä kurva A1-2 för farlig hö kurva A2-1 för flera farliga kurvor A2-2 för flera farliga kurvor A3 för nedförslutning A4 för stigning A5-1 för avsmalnande väg A5-2

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: n Moberg, Vägverket,

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar VVFS 2007: 305 Utkom från trycket den 29 oktober 2007 beslutade den 11 oktober 2007. Vägverket föreskriver följande

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar;

Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar; Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:305) om vägmärken och andra anordningar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver med stöd av 8 kap.

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. om vägmärken och andra anordningar

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. om vägmärken och andra anordningar Transportstyrelsens föreskrifter om [Klicka och skriv]; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 20[YY]:[XX] Utkom från trycket Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd den [DATUM ÅR] om vägmärken och andra

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar Transportstyrelsens föreskrifter om [Klicka och skriv]; beslutade den [DATUM ÅR]. TSFS 20: 20[YY]:[XX] Utkom från trycket den [DATUM ÅR] [SERIE] [Underserie] Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17.

RIKTLINJE 2 (29) Lokaliseringsmärken för vägvisning har följande färgsättningar och texttyper om inte annat anges i 17. RIKTLINJE 1 (29) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2011:309 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Definitioner... 2 Allmänna bestämmelser... 2 Placering i höjd-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90); SFS 2007:448 Utkom från trycket den 15 juni 2007 utfärdad den 7 juni 2007. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och

Läs mer

Vägmärkesförordning (2007:90)

Vägmärkesförordning (2007:90) Sida 1 av 41 SFS 2007:90 Källa: Rixlex Utfärdad: 2007-03-08 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:448 Vägmärkesförordning (2007:90) [Fakta & Historik] 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Vägmärkesförordning; utfärdad den 8 mars 2007. SFS 2007:90 Utkom från trycket den 27 mars 2007 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Denna förordning

Läs mer

Vägmärkesförordning (2007:90)

Vägmärkesförordning (2007:90) Vägmärkesförordning (2007:90) t.o.m. SFS 2019:93 SFS nr: 2007:90 Departement/myndighet: Näringsdepartementet RST Utfärdad: 2007-03-08 Ändrad: t.o.m. SFS 2019:93 Övrig text: Inga symboler eller vägmärken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90); SFS 2010:218 Utkom från trycket den 8 april 2010 utfärdad den 25 mars 2010. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan Moberg, Vägverket,

Läs mer

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service

Märke H23 förberedande upplysning om vägnära service RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:84 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller

Läs mer

Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad

Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad Publikation: 2007:90 Information om ny Vägmärkesförordning 2007:90 Reviderad 07-05-14 Innehållsförteckning 1 kap. Allmänna bestämmelser... 1 2 kap. Vägmärken och tilläggstavlor... 8 Varningsmärken... 10

Läs mer

RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer]

RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer] RIKTLINJE 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:80 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0

Läs mer

Vanliga vägmärken på enskild väg

Vanliga vägmärken på enskild väg Vanliga vägmärken på enskild väg Augusti 2015 Nedan följer information om vanligen förekommande vägmärken på enskild väg Saknas något kan ni vända er till REVs trafikingenjör för ytterligare information.

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar;

Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; Transportstyrelsens föreskrifter om vägmarkeringar; beslutade den 20 oktober 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 1 vägmärkesförordningen (2007:90). TSFS 2010:171 Utkom från

Läs mer

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar

Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Hur får man reglera trafiken på enskilda vägar Kort presentation av vilka möjligheter vägföreningar m fl har och inte har att reglera trafiken på sina vägar. Ytterligare information : malin.klasson@vellinge.se

Läs mer

Taxa för kommunal parkeringsövervakning

Taxa för kommunal parkeringsövervakning STYRDOKUMENT Antagen av kommunfullmäktige 2018-10-15, 57 Gällande från 2018-11-01 Ansvarig handläggare: Emil Wissman Diarienummer: MBN 2018/00064-315 KS 2018/00238-315 Taxa för kommunal parkeringsövervakning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 1999:240 Utkom från trycket den 4 maj 1999 utfärdad den 15 april 1999. Regeringen föreskriver att 3 kap. 13, 17, 39

Läs mer

Vägars och gators utformning

Vägars och gators utformning Vägars och gators utformning E XEMPEL SAMLING VÄGMÄRK EN DEL 2 Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 : 20 0 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. Exempelsamling vägmärken,

Läs mer

Märke F11 vägnamn. Innehåll RIKTLINJE 1 (6)

Märke F11 vägnamn. Innehåll RIKTLINJE 1 (6) RIKTLINJE 1 (6) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TDOK 2011:82 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Catrine Carlsson, csk 2011-02-09 1.0

Läs mer

Uppdatering till Teoriboken

Uppdatering till Teoriboken Uppdatering till Teoriboken Ny vägmärkesförordning gäller fr o m den 1 juli 2007 Den nya vägmärkesförordningen, som här följer, innehåller såväl vägmarkeringar som vägmärken. Förordningen ersätter de vägmärken

Läs mer

Riktlinjer för utmärkning av förbudsmärken. Innehållsförteckning RIKTLINJE 1 (82)

Riktlinjer för utmärkning av förbudsmärken. Innehållsförteckning RIKTLINJE 1 (82) RIKTLINJE 1 (82) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Daniel Bjelke TDOK 2013:0207 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Torbjörn Suneson S 2012-12-10 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

Trafikkontoret. Snabbguide trafikreglering på enskild väg.

Trafikkontoret. Snabbguide trafikreglering på enskild väg. Trafikkontoret Snabbguide trafikreglering på enskild väg www.goteborg.se Här får du svar på de vanligaste funderingarna om hur trafik på enskild väg kan regleras: Enskild väg som begrepp i trafiklagstiftningen

Läs mer

Vägars och gators utformning

Vägars och gators utformning Vägars och gators utformning E XEMPEL SAMLING VÄGMÄRK EN DEL 1 Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 : 20 0 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Vägars och gators utformning. Exempelsamling vägmärken,

Läs mer

Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun

Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2019-08-22 Samhällsbyggnadsnämnden 126 Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun Dnr SBN 2019/0734 Handlingar Samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse den 5 augusti 2019

Läs mer

Vägmärken Trafiksignal

Vägmärken Trafiksignal Vägmärken Trafiksignal Vägmärken Sveriges vägmärken REGLER delas upp i följande huvudgrupper: A Varningsmärken B C Väjningspliktsmärken D Förbudsmärken Utöver de fem huvudgrupperna tillkommer lokaliseringsmärken,

Läs mer

Regelverk som påverkar gående

Regelverk som påverkar gående Dainis Ciparsons Transportstyrelsen dainis.ciparsons@transportstyrelsen.se 1 Disposition - Regelverket - generellt - Regler för - Regler för fordon mot - Utformning av trafikmiljöer 2 Trafikförordningen,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90); SFS 2017:923 Utkom från trycket den 24 oktober 2017 utfärdad den 12 oktober 2017. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

Förenklad vägvisning med F5 Vägvisare och F6 Tabellvägvisare

Förenklad vägvisning med F5 Vägvisare och F6 Tabellvägvisare RIKTLINJE 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Persson, Elenor, Sktm TRV 2010:308 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2011-06-21 1.0 Dokumenttitel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1999:720 Utkom från trycket den 3 augusti 1999 utfärdad den 1 juli 1999. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING

SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1 SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1966 Nr 270 Utkom från trycket den 27 juni 1966 Nr 270 KUNGL. MAJ:TS KUNGÖRELSE om vägmärken m. m.; given Stockholms slott den 27 januari 1966. Kungl. Maj:t har funnit gott

Läs mer

Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar

Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar Konsekvensutredning 1 (28) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Lars Hammar Väg och järnväg Enheten för teknik och trafik Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vägmärken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2002:943 Utkom från trycket den 11 december 2002 utfärdad den 21 november 2002. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Nr 35 Med stöd av 83 vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland stadgas: Nr 35 LANDSKAPSFÖRORDNING om vägmärken ens President den Utfärdad i Mariehamn den 30 juni 2005

Läs mer

Taxa för felparkeringsavgifter

Taxa för felparkeringsavgifter för felparkeringsavgifter Diarienummer: KS 2015/2132 Dokumentansvarig: Samhällsbyggnad/Trafik gata park/parkeringsansvarig Beredande politiskt organ: Samhällsbyggnadsutskottet Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1998:1256 Utkom från trycket den 13 oktober 1998 utfärdad den 17 september 1998. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Vägars och gators utformning Vägmärken del 1

Vägars och gators utformning Vägmärken del 1 RÅD FÖR Vägars och gators utformning del 1 Trafikverkets publikation 2015:088 Anläggningsstyrning Titel: Råd för vägars och gators utformning, del 1 Trafikverkets dokumentbeteckning: TRVK Vägars och gators

Läs mer

Motormännens Sverige vägatlas. Skala 1:250 000 / 1:400 000. Sevärdheter Stadskartor Säkerhetsklassade vägar Register & avståndstabeller

Motormännens Sverige vägatlas. Skala 1:250 000 / 1:400 000. Sevärdheter Stadskartor Säkerhetsklassade vägar Register & avståndstabeller 2012 Motormännens Sverige vägatlas Skala 1:250 000 / 1:400 000 Sevärdheter Stadskartor Säkerhetsklassade vägar Register & avståndstabeller ISBN 978-91-1-304079-0 Norstedts, Stockholm Kartografi och produktion

Läs mer

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade. Stanna och parkera Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om felparkeringsavgift (1976:206) Förordning om felparkeringsavgift (1976:1128)

Läs mer

Stanna och parkera 4 1. 1. 5 När du har stannat eller parkerat ska du se till att fordonet inte kan komma i rörelse av sig självt. 1. Du måste se till att ingen av misstag kan använda fordonet. På en

Läs mer

Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar

Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar TSV 2009-8132 N2008/7992/TR Yttrande 1(9) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar - Vägverkets redovisning av uppdrag om lokaliseringsmärken och skyltar Transportstyrelsen lämnar

Läs mer

reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om.

reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om. 1 Trafikreglering är ett vitt begrepp. Den vanligaste definitionen av trafikreglering är att reglera trafiken med hjälp av vägmärken, vägmarkering m.m. utan att bygga om. De allmänna trafikreglerna finns

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2001:753 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 utfärdad den 18 oktober 2001. Regeringen föreskriver att 3 kap. 6,

Läs mer

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med

Läs mer

VÄGMÄRKEN, SYMBOLER OCH TILLÄGGSTAVLOR

VÄGMÄRKEN, SYMBOLER OCH TILLÄGGSTAVLOR VÄGMÄRKEN, SYMBOLER OCH TILLÄGGSTAVLOR Nedan ses vägmärken, symboler och tilläggstavlor (hämtade från landskapsförordning (2005:35) om vägmärken) som kan användas som anvisning för trafiken. Under respektive

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 1999:835 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver att 4 kap. 18

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019 Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter

Läs mer

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade. Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).

Läs mer

VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73)

VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73) VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73) Supplement 3 12.2 Tillåten trafik 12 VÄGMÄRKEN 4F-väg ska ha ett stramt formspråk i syfte att öka trafikanternas uppmärksamhet och begränsa hastigheter. Detta innebär att den

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

Yttrande över promemoria om cykelregler (dnr N2017/03102/TIF)

Yttrande över promemoria om cykelregler (dnr N2017/03102/TIF) Handläggare: Hans Magnusson Tel. 031-368 25 84 2017-08-31 Dnr 2231/17 Näringsdepartementet Yttrande över promemoria om cykelregler (dnr N2017/03102/TIF) Sammanfattning Göteborgs stad ställer sig i huvudsak

Läs mer

Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen

Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Trafikregler innanför & utanför arbetsplatsen Niclas Nilsson, utredare sektion vägtrafik, väg- och järnvägsavdelningen, Transportstyrelsen 1 Disposition Lagstiftning Trafikregler, vägmärken Lokala trafikföreskrifter

Läs mer

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner Förordning om vägtrafikdefinitioner [8551] Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner 1 [8551] Denna förordning gäller i anslutning till lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner ([8501] o.f.) och

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om meddelande av parkeringsanmärkning m.m. (konsoliderad elektronisk utgåva);

Transportstyrelsens föreskrifter om meddelande av parkeringsanmärkning m.m. (konsoliderad elektronisk utgåva); Transportstyrelsens föreskrifter om meddelande av parkeringsanmärkning m.m. (konsoliderad elektronisk utgåva); beslutade den 24 oktober 2012. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2016:116. TSFS 2012:115 Konsoliderad

Läs mer

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där

Väghållningsfordon. Utmärkning av fordon i väghållningsarbete. På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där Maj 2012 Väghållningsfordon Utmärkning av fordon i väghållningsarbete På vägar där Trafikverket är väghållare eller beställare, där TRVK Apv och TRVR Apv ingår i kontraktet Trafikverket 781 89 Borlänge

Läs mer

TSFS 2014:30 VÄGTRAFIK

TSFS 2014:30 VÄGTRAFIK VÄGTRAFIK Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om trafiksignaler Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner... 1 2 kap. Allmänna bestämmelser... 2 Uppsättande

Läs mer

KUNGL. MAJ:TS KUNGÖRELSE. om ändring av kungörelsen den 7 december 1951 (nr 744) angående vägmärken m. m.;

KUNGL. MAJ:TS KUNGÖRELSE. om ändring av kungörelsen den 7 december 1951 (nr 744) angående vägmärken m. m.; 2004-12-17 01:43 SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 1961 Nr 602 Utkom från trycket den 20 dec. 1961 KUNGL. MAJ:TS KUNGÖRELSE om ändring av kungörelsen den 7 december 1951 (nr 744) angående vägmärken m. m.; given

Läs mer

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade. Stanna och parkera Informationen i denna broschyr baseras på Trafi kförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (1978:1001) Lag om felparkeringsavgift (1976:206) Förordning om felparkeringsavgift (1976:1128)

Läs mer

Vad är parkering? Parkering är en uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som

Vad är parkering? Parkering är en uppställning av ett fordon med eller utan förare av någon annan anledning än som Stanna och parkera Vad är stannande? Med stannande avses annat stillastående med ett fordon än som 1. sker för att undvika fara, 2. föranleds av trafi kförhållandena, eller 3. utgör parkering. Vad är parkering?

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:

Läs mer

PUBLIKATION 2009:15. 700 m. Handbok Vägmärken

PUBLIKATION 2009:15. 700 m. Handbok Vägmärken PUBLIKATION 2009:15 700 m Handbok Vägmärken Titel: Handbok VägmärkenVägverkets strategiska inriktning för kommunikation Publikation: 2009:15 Utgivningsdatum: 2009-04-30 Utgivare: Vägverket Dokumentansvarig:

Läs mer

Trafikkonferen. sen 2015-06-03. Trafikreglering

Trafikkonferen. sen 2015-06-03. Trafikreglering Trafikkonferen sen 2015-06-03 Trafikreglering Nya trafikregler vid cykling - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter blev cykelpassager - Regeringen har ställt till det med en mellanlösning - skapar

Läs mer

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110 2012-04-17 Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2012:110 Antagen i tekniska nämnden 2012-05-03 TN_2012_110 - Policy f%f6r v%e4gvisningsskyltar och tillf%e4lliga

Läs mer

ÖVERSYN AV LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER I VINDELN

ÖVERSYN AV LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER I VINDELN RAPPORT ÖVERSYN AV LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER I VINDELN 2019-05-29 UPPDRAG 291525, Hastighetsplan Vindeln Titel på rapport: Översyn av lokala trafikföreskrifter i Vindeln Status: Slutrapport Datum: 2019-05-29

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2017:921 Utkom från trycket den 24 oktober 2017 utfärdad den 12 oktober 2017. Regeringen föreskriver att 1 kap. 3,

Läs mer

Cykelpassager och cykelöverfarter

Cykelpassager och cykelöverfarter Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider

Läs mer

Akut = inom 1-8 timmar beroende hur akut, Mindre allvarlig = 3 arbetsdagar, Brist = en arbetsvecka. Styrande dokument TRVK 5.1 IFS 6.01, 7.

Akut = inom 1-8 timmar beroende hur akut, Mindre allvarlig = 3 arbetsdagar, Brist = en arbetsvecka. Styrande dokument TRVK 5.1 IFS 6.01, 7. CHECKLISTA 20190705 Tider för åtgärd efter genomförd kontroll = inom 1-8 timmar beroende hur akut, = 3 arbetsdagar, = en arbetsvecka 1.0 Allmänt 1 Tillgänglig svensktalande personal finns för utmärkning

Läs mer

Taxa för felparkering 2018 och tillsvidare, Varbergs kommun

Taxa för felparkering 2018 och tillsvidare, Varbergs kommun 1 (5) Taxa för felparkering 2018 och tillsvidare, Varbergs kommun Dokumenttyp: Taxa Beslutad av: Kommunfullmäktige Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: Taxa för felparkering 2018 Beslutsdatum: 2017-11-14,

Läs mer

Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling.

Att cykla på enskilda vägar är tillåtet. Markägare får inte sätta upp skyltar som förbjuder cykling. Cykling i naturen Att cykla i naturen är härligt och enligt allemansrätten får du cykla både i naturen och på enskilda vägar. Men tänk på att inte cykla över tomt, plantering eller mark som lätt kan skadas!

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägtrafikkungörelsen (1972:603); SFS 1998:1261 Utkom från trycket den 13 oktober 1998 utfärdad den 17 september 1998. Regeringen föreskriver att 2, 7,

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR SOM INFÖRTS I DATAKATALOG VERSION 7 Detta dokument beskriver de förändringar som har införts i version 7 av RDT datakatalog.

FÖRÄNDRINGAR SOM INFÖRTS I DATAKATALOG VERSION 7 Detta dokument beskriver de förändringar som har införts i version 7 av RDT datakatalog. Transportstyrelsen Förändringar i version 7 av datakatalogen Sida 1 av 12 FÖRÄNDRINGAR SOM INFÖRTS I DATAKATALOG VERSION 7 Detta dokument beskriver de förändringar som har införts i version 7 av RDT datakatalog.

Läs mer

Vägvisning med lokaliseringsmärke F1 - F14, F22 och F27.

Vägvisning med lokaliseringsmärke F1 - F14, F22 och F27. RIKTLINJE 1 (49) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer Gunilla Ragnarsson, Sktm TDOK 2013:0656 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2013-12-17 1.0

Läs mer

[9201] Trafikförordning (1998:1276)

[9201] Trafikförordning (1998:1276) Skatter m.m./vägtrafikförfattningar m.m. 1 [9201] Ändrad enligt SFS 1999:240, 1999:547, 1999:719, 1999:721, 1999:835, 2000:289, 2000:456, 2000:869, 2001:357, 2001:667, 2001:753, 2002:943, 2003:818, 2004:285,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2011:178 Utkom från trycket den 15 mars 2011 utfärdad den 3 mars 2011. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

Konsekvensutredning symbol för vägmärke I2 turistområde. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?

Konsekvensutredning symbol för vägmärke I2 turistområde. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen? Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Monika Morén Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion vägtrafik Konsekvensutredning symbol för vägmärke I2 turistområde

Läs mer

8 Lokaliseringsmärken för vägvisning

8 Lokaliseringsmärken för vägvisning 8 Lokaliseringsmärken för vägvisning 8.1 Allmänt Föreskrifter och regler för utformning och användning av lokaliseringsmärken finns i Vägmärkesförordningen, VMF och Vägverkets författningssamling, VVFS.

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag om parkeringsplatser för elbilar

Redovisning av regeringsuppdrag om parkeringsplatser för elbilar PROMEMORIA 1(11) Redovisning av regeringsuppdrag om parkeringsplatser för elbilar 1. Sammanfattning Transportstyrelsen har efter beslut av regeringen den 18 februari 2010 fått i uppdrag att lämna förslag

Läs mer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

TRV 2017: Råd för vägar och gators utformning Supplement 1

TRV 2017: Råd för vägar och gators utformning Supplement 1 TRV 2017:25872 Råd för vägar och gators utformning Läsanvisning De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:087, Råd för vägar och gators

Läs mer

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad

Läs mer

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276) Utfärdad den 30 augusti 2018 Publicerad den 12 september 2018 Regeringen föreskriver att 4 kap. 18 a och 13 kap. 3 trafikförordningen

Läs mer

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Gatunamnskyltar och vägmärken

Teknisk handbok. Trafik och Gata. Gatunamnskyltar och vägmärken Teknisk handbok Trafik och Gata Gatunamnskyltar och vägmärken Innehåll 1 Allmänna förutsättningar 2 1.1 Vägmärkens och skyltars placering i höjdled 2 2 Vägmärken 2 2.1 Vägmärke för hastighetsanvisning

Läs mer