VGU slänter och räcken
|
|
- Eva Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nr 7 februari 2007 VGU slänter och räcken Vägverkets utredning om den svåra bussolyckan på E18 i januari 2006 föranleder tillsammans med övriga erfarenheter av svåra olyckor på eller i anslutning till broar samt effekter och kostnader för sidoområdesåtgärder beslut inom fyra olika åtgärdspunkter, se bifogat beslut bilaga 1. Nedan ges en något mer detaljerad förklaring. 1) Kapacitetsklassen för broräcke ska i normalfallet vara H2. Vägräcke för vägar med 90 km/tim och högre ska i normalfallet ha kapacitetsklass N2. Ingen förändring sker i jämförelse med normalfallen idag. 2) Utsträckning av räcke vid risk och skyddsobjekt samt räcke vid bro. Nedanstående ersätter liknande text i del Väg- och gatuutrustning avsnitt Detta gäller vägar som ingår i det nationella stamvägnätet samt övriga vägar efter särskild utredning. 2a) Vid risk- och skyddsobjekt ska räcket (val av kapacitetsklass se VGU) utsträckas så långt att ett avkörande tungt fordon normalt hindras av räcket att nå objektet eller faran. På raksträcka påbörjas räcket ca 60 m före objektet/hindret/faran vid den egna körbanan (uppströms) och ca 30 m på den motsatta körbanan (nedströms), se figur 1. Justeringar av längderna kan behöva göras för att kompensera för höger- eller vänsterkurva. Skyddsobjekt ställverk > 30 m > 60 m = Högkapacitetsräcke = Normalfallet kapacitetsklass N2 Figur 1. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid ett skyddsobjekt/riskobjekt. 1
2 2b) Vid bro ska ett räcke med samma kapacitetsklass som broräcket utsträckas så långt att ett avkörande tungt fordon normalt hindras av räcket att nå objektet eller faran. På raksträcka påbörjas räcket ca 60 m före objektet/hindret/faran vid den egna körbanan (uppströms) och ca 30 m på den motsatta körbanan (nedströms), se figur 2 och 4. Observera att vid dubbelbroar på motor-/fyrfältsväg bör räcket på båda sidor av vägbanan ha samma utsträckning, på raksträcka ca 60 m före bron, se figur 3. > 60 m > 30 m Figur 2. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid bro på en 2- fältsväg. > 60 m Figur 3. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid dubbelbro på motorväg/4-fälts väg. 2
3 > 60 m > 30 m Figur 4. Beskrivning av räckets start- och slutpunkt samt de utsträckta längderna vid enkelbro på mötesfria vägar med mittremsa smalare än 4 m. 3) Sidoområdestyp A, dvs 1:6-slänt, utgår som trafiksäkerhetslösning och ska användas endast, då andra skäl som t ex estetik motiverar merkostnaderna. Sidområdestyp bör väljas med hänsyn till referenshastighet VR och årsdygnstrafiken öppningsåret ÅDT-0 enligt Tabell 1. Tabell 1. Val av sidoområdestyp ÅDT-0 VR70 VR90 VR110 <2000 C C B,C C B,C B B,C B A*, B >8000 B A*, B A*, B *) Normalt väljs vid dessa flöden och VR sidoområdestyp B. Sidoområdestyp A kan användas vid låga bankar av främst estetiska skäl. Ovanstående tabell ersätter tabell 8-4 i Del Sektion landsbygd-vägrum avsnitt 8.3 Val av sidoområdestyp. 4) Bankdike föranleder lätt en vältning av fordon med tillhörande skaderisker. Bankdiken eller andra diken, som inte uppfyller kraven på mjuk utformning (exempel på mjuk utformning se figur 5), får ej förekomma i säkerhetszonen. Är detta icke möjligt skall bankdiket utföras stenfyllt, se ATB VÄG, eller flyttas utanför säkerhetszonen. Alternativt kan avvattningen ske med hjälp av åkerdrän, där så är lämpligt. 1:4 0,5 m 0,5 m 1:6 Figur 5. Exempel på bankdike med mjuk utformning. 3
4 Ovanstående ersätter text i moment Bankdike i del Sektion landsbygd-vägrum. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till slutrapporten Utformning av slänter och räcken med hänsyn till bussars säkerhet VV Publikation 2007:8 (Utgivningsdatum ). Beslutet ska tillämpas med följande övergångsregler: - Objekt som vid beslutsdatum, , fanns med i den ekonomiska långsiktiga planeringen eller senare i processen berörs inte av beslutet vad gäller punkt 2 och 4. - Samtliga objekt fram till och med de som har faställd arbetsplan ska prövas med hänsyn till punkt 3. 4
5 Bilaga 1
Vägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement & Info 2008-08 INDEX 1 Gällande supplement &Info...2 1.1 Allmänt...2 2 VGU Info nr 3 mars 2005...3 3 VGU Info nr 5 juni 2006...4 4 VGU Info
Förändringar i VGU 2015
Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,
13 Stigningsfält och omkörningsfält
13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad
Utformning av slänter och räcken med hänsyn till bussars säkerhet
PUBLIKATION 2007:8 Utformning av slänter och räcken med hänsyn till bussars säkerhet 2007-01 Titel: Utformning av slänter och räcken med hänsyn till bussars säkerhet Utgivningsdatum: 2007-01-26 Utgivare:
Till
Till Per.andersson@transportstyrelsen.se Synpunkter på förslag Befintliga krav och allmänna råd om egenskapskrav för vägar och gator samt de anordningar som hör till dessa Svar från lämnas i denna form
Vägar och gators utformning
VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Geometrisk utformning vid förbättringsarbeten 2008-03 INDEX 1 Allmänt...2 2 Tillägg till VGU...3 Del Dimensioneringsgrunder...3 Del Sektion landsbygd
TrVFS Trafikverkets författningssamling - föreskrifter som gäller generellt. Styrdokument/Övergripande krav
Anläggningsstyrning, kravställning vid investering PBL, VMF, TSFS TrVFS Trafikverkets författningssamling - föreskrifter som gäller generellt Styrdokument/Övergripande krav jrf VV IFS föreskrifter, Styr
Räcken en underskattad livräddare
ANLÄGGNING Detta är den första delen av två i en artikelserie som ska öka kunskapen om vägräcken. Foto: Tobias Sterner Räcken en underskattad livräddare Vägräcken är i grunden en enkel produkt som vi alla
Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning
2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL
7 Vägkantsutmärkningar
7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med
TMALL 0141 Presentation v 1.0. Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väg och Broräcken ur ett arkitektoniskt perspektiv 2 Vad spelar utformning och design av väg- och broräcken för roll? Trafikverkets arkitekturpolicy Trafikverket ska medverka
4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Vägars och gators utformning
K R AV FÖR Vägars och gators utformning Tr af ik ve r ke t s p u b lik a tio n 20 12 :179 A n lä g g nin g s s t y r nin g Titel: Krav för vägars och gators utformning Trafikverkets dokumentbeteckning:
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatuutrustning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmarkering och vägkantsutmärkning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.
8 Tvärfall Med tvärfall avses vägbanans lutning i tvärled. Lutningen anges i förhållande till horisontalplanet. Tvärfallet kan göras dubbelsidigt, s.k. takform, eller enkelsidigt. Enkelsidigt tvärfall
Förstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar
Förstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar Enheten för statlig väghållning 1998-10-12 Vägverket 2(12) Förord Enligt Nationell plan för vägtransportsystemet 1998-2007 har delmålet för år 2000 satts
Schablonmodell för beräkning av nuvärdeskvot och trafiksäkerhetsnyckeltal för sidoområdesåtgärder på 90-vägar
Vägverket Röda vägen 1 781 87 Borlänge Anna Aronsson anna.aronson@vv.se Direkt: 0243-757 95 Mobil: 0702-03 30 05 Datum: 2009-03-30 Beteckning: Version 3 Schablonmodell för beräkning av nuvärdeskvot och
PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD
-14 UPPDRAG Vattenskyddsåtgärder längs väg 570 för Bottorps vattentäkt UPPDRAGSNUMMER 2203057 UPPDRAGSLEDARE Christina Sjögren UPPRÄTTAD AV Daniel Alm DATUM Inledning Bottorps grundvattentäkt ligger utmed
Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan
Arbetsplan PM Väg 2007-06-29 Dokumentinformation Objektnummer VST 42710 Objektnamn Filnamn Filtyp Programversion Projekteringssteg Statusbenämning Delområde 0 Anläggningsdel 1 Beskrivning 1 Beskrivning
12 Lutningar. 12.1 Längslutning
12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet
Vägverket Region Mälardalen. Regionala riktlinjer för räcken
Vägverket Region Mälardalen Regionala riktlinjer för räcken Oktober 2002 Regionala riktlinjer för räcken 2 (15) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Val av räckestyp... 4 2.1 Kapacitetsklass... 4
4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd
4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller
TRVMB 350 Slänträcken Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder TRV 2012:053
TRVMB 350 Slänträcken Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder Trafikverkets tillägg till och ändringar av SS-EN 1317-2 med avseende på provning av slänträcken, utgåva
P R O D U K T Ö V E R S I K T
P R O D U K T Ö V E R S I K T 2 0 0 9 Birstaverken AB är ett verkstadsföretag som under 40 år genom sin innovationskraft utvecklats till ett av marknadens ledande företag inom trafiksäkerhet. Genom att
Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler
2012-02-27 Sid 1(10) Till Margareta.ahlvik@trafikverket.se Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler Sammanfattning Riksorganisationen, SMC, har läst Trafikverkets förslag till
Väg 940, delen Rösan-Forsbäck
ARBETSPLAN Väg 940, delen Rösan-Forsbäck Kungsbacka kommun, Hallands län TEKNISK PM BRO MED GEOTEKNIK Objekt: 106 705, Upprättad den 2013-03-15 1 Titel: Tekniskt PM bro med geoteknik Utgivningsdatum: 2013-03-15
4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m
4 Korsningar TABELL 4-1 Vägmarkeringsritningar BETECKNING BESKRIVNING 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug: A-H1m 3-vägs, typ B med refug i sekundärväg: B-1m B-2m 4-vägs,
E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
TRV 2017: Råd för vägar och gators utformning Supplement 1
TRV 2017:25872 Råd för vägar och gators utformning Läsanvisning De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:087, Råd för vägar och gators
5.8 DETALJUTFORMNING SIDOOMRÅDE
VU 94S-2 5 Sektion 103 (162) 5.8 DETALJUTFORMNING SIDOOMRÅDE Slänter i skärning kallas innerslänt respektive ytterslänt. Slänt vid bank kallas bankslänt enligt figur 5.8-1. Ytterslänten och bankslänten
TRV 2017: Krav för vägar och gators utformning Supplement 1
TRV 2017:25870 Krav för vägar och gators utformning Läsanvisning De avsnitt och texter som anges i detta supplement ersätter motsvarande delar i Trafikverkets publikation 2015:086, Krav för vägar och gators
PUBLIKATION 2007:86 Dokumentation av påkörda föremål åren
PUBLIKATION 2007:86 Dokumentation av påkörda föremål åren 1993-2007 Titel: Dokumentation av påkörda föremål åren 1993-2007 Publikation: 2007:86 Utgivningsdatum: 2007-07 Utgivare: Vägverket Kontaktperson:
Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader
Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader Effekter och samhällsekonomiska kostnader behövs för att jämföra och analysera alternativa utformningar. För planeringsbehov redovisas beräkningsmodeller
Rekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl
7 Övergångskurvor Övergångskurvor används för att: uppnå en mjuk krökningsförändring mellan cirkelbågar med olika radier eller riktning samt mellan cirkelbåge och raklinje få en kördynamiskt riktig linjeföring
Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.
Trafikverket Region Öst Stefan Tykesson Planering Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se stefan.tykesson@trafikverket.se Direkt: 010-123 57 72 Beredningsunderlag till förslag
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatuutrustning 2004-05
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatuutrustning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Vägutformning 94 Del 1
Publikation 1994:049 Vägutformning 94 Del 1 1. Läsanvisning 1.1 Uppläggning 1.2 VU 94 i Vägverkets verksamhet 1.3 VU 94 och produker&tjänster 1.4 VU 94 och struktur och status 1.5 VU 94 i väghållningsplanering
PM gällande utformning av cirkulationsplats
gällande utformning av cirkulationsplats Uppdrag Beställare Från Till nummer Kungsbacka kommun Anton Nilsson Charlotta Ljungkull DP-01 Datum 2018-11-29 Ramböll Sverige AB Box 5343,Vädursgatan 6 402 27
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:
Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats
2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta
PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum. Avseende transport av farligt gods på E18
Uppdragsnr: 10146483 1 (5) PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum Avseende transport av farligt gods på E18 Inledning Denna PM utgör en beskrivning av vilka effekter de riskreducerande åtgärderna skyddsavstånd,
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion landsbygd vägrum
Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Sektion landsbygd vägrum 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner:
Referat 1 (5) Datum
Referat 1 (5) 4.5.2012 Datum 7.- 8.11.2011 Plats Närvarande Haiko Lars Frid, Anders Wengelin, Torsten Bergh Randi Eggen, Bjarte Skogheim Kenneth Kjemptrup, Stefan Henssen Pauli Velhonoja, Päivi Nuutinen,
Teknisk PM avvattning och ledningar Väg E6, delen Pålen - Tanumshede
Teknisk PM avvattning och ledningar Väg E6, delen Pålen - Tanumshede 2011-03-01, utställelsehandling Objektnr 85 43 40 20 Be Objektdata Vägnr: E6 Vägnamn: Objektnamn: Pålen - Tanumshede Objektnr: 85 43
FMk:s rörprofilräcken säkerhet Funktion Design
FMk:s rörprofilräcken säkerhet Funktion Design INNEHÅLL 02 Om FMK............................................................... 3 FMK-profilen.........................................................
8 Sidoområde. 8.1 Säkerhetszon
8 Sidoområde 8.1 Säkerhetszon Säkerhetszonen är det område utanför stödremsa vid sidan om vägbana, cykelbana o.d., som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta oeftergivliga föremål. Oeftergivliga
Stråk 2 regional plan. Workshop
Stråk 2 regional plan Workshop 2014-12-12 Korta fakta om stråket Stråket är ganska heterogent vad gäller bredd och annan teknisk standard Väg 164 Vägen är genomgående smal, på sina håll mycket smal Vägrenar
7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken
7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande
7 Utformning av belysningsanläggning
7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer
PM Väg Inledning. 2. Översiktsplanen. Uppdrag Klockelund Beställare Stockholm Stad
o:sto2svg201513200160813_tenitdoumentbesrivningarpm väg 73-locelund.docx Väg 73 Uppdrag Klocelund Beställare Stocholm Stad Datum 2017-03-10 Ramböll Sverige AB Box 17009, Krumaargatan 21 104 62 Stocholm
Kalkyl PM. Väg 44 Tre Älgar Håle Täng
Kostnadsanalys med Successivprincipen projekt Kalkyl genomförd 2009-02-05 Datum: 2009-02-06 1(8) 1. Bakgrund Väg 44 är en del av det regionala vägnätet och utgör riksintresse för kommunikation. Åt väster
Bilaga 1. Förutsättningar för elektrifiering av det svenska huvudvägnätet
Förutsättningar för elektrifiering av det svenska huvudvägnätet Innehåll 1. Vägnät... 2 1.1 Vägnätets förutsättningar för elektrifiering... 2 1.2 Sträcka möjlig att elektrifiera... 2 1.3 Typsektioner...
Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bruket och Ramsebo, via Pauliström i Vetlanda kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsredogörelse Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Bruket och Ramsebo, via Pauliström i Vetlanda kommun
Riktlinjer för utformning av vägar och gator
Riktlinjer för utformning av vägar och gator Färöarna 26 september 2005 Jan Moberg Vägverket, Sverige jan.moberg@vv.se Nordiska Vägtekniska Förbundet VGU Vägar och gators utformning Ett nytt hjälpmedel
Vägars och gators utformning
KRAV FÖR Vägars och gators utformning Trafikverkets publikation 2015:086 Anläggningsstyrning Titel: Krav för vägars och gators utformning Trafikverkets dokumentbeteckning: TRVK Vägars och gators utformning
Innehåll. Riskreducerande åtgärder Väg 155 Öckeröleden, Lilla Varholmen - Gossbydal. 1 Inledning. 1.1 Uppdragsbeskrivning.
Uppdragsnr: 1014 2837 1 (12) PM Riskreducerande åtgärder Väg 155 Öckeröleden, Lilla Varholmen - Gossbydal Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Uppdragsbeskrivning... 1 1.2 Syfte och mål... 2 1.3 Avgränsningar...
Räcken en underskattad livräddare
del 2 Räcken en underskattad livräddare Detta är andra och sista delen i en artikelserie om räcken med målet att öka kunskapen om de olika skyddsanordningarna, deras benämning och hur de samverkar i ett
PUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta
PUBLIKATION 26:14 L A LågflödesOLA Objektiva fakta Region Norr 26 Titel: LågflödesOLA Objektiva fakta Författare: Magnus Larsson och Anna-Lena Henriksson, Vägverket Region Norr Publikation: 26:14 Utgivningsdatum:
HUSBY Vsf Söderköpings kommun Allm.vägen 839-2/035. Åtgärdsplan ÖVERSIKTSKARTA. Utdrag ur topografiskt kartblad Skala 1:50 000
HUSBY Vsf Söderköpings kommun Allm.vägen 839-2/035 Åtgärdsplan ÖVERSIKTSKARTA Utdrag ur topografiskt kartblad Skala 1:50 000 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G = = = = = = = = = = = = = = = = = =
12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled
12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med
Förutsättningar. Trafik. Väg och trafik. ÅDT* 1997 (Varav tung trafik) väg 1194: 4,0 m 370 (~10) väg 1195 Karö: 4,0/5,5 m 1170 (~30)
Förutsättningar Trafik Väg och trafik Skyltad hastighet på de berörda vägarna är 70 km/tim. Trafiken beräknas öka med cirka 1 % per år fram till år 2020. Bro över Karösundet Bron är byggd 1966 och har
VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. Torrtrummor för små däggdjur
VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA Torrtrummor för små däggdjur 2017-02-11 VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA Torrtrummor för små däggdjur KUND Trafikverket KONSULT WSP Env ironmental Sverige Dragarbrunnsgatan 41 753
PM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG
FÖRPROJEKTERING GÅNG-OCH CYKELVÄG, STRÄCKAN VERKEBÄCK - VÄSTERVIK Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2 Förutsättningar 4 2.1 Gång- och cykelvägens standard 4 2.2 Grundläggningsförhållanden
18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN
VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 15 (59) 18.6 UTMÄRKNING AV DELSTRÄCKOR MED VÄGMÄRKEN Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält,
Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter
Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter Reshastighet Bränsle och fordonskostnader Dödade, svårt skadade och olyckskostnader Buller och utläpp Drift och underhållskostnader Sammanställs i samhällsekonomiska
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer
3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder
Kalkyl PM. E20 förbi Hova
Kostnadsanalys med Successivprincipen projekt Kalkyl genomförd 2008-05-06, 2008-06-12 samt 2008-07-08 Datum: 2008-07-08 Rev 2008-10-26 1(10) 1. Bakgrund E 20 är en viktig kommunikationsled som ingår i
VÄGARKITEKTUR. Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen
Exempel på vajersågad yta, Göteborg. Exempel som visar broar på Arlanda som varit inspirationskälla vid utfomningen av brofamiljen 31 BROAR Optimal lutning på bullerskydd utreds vidare i bygghandlingsskedet.
P R O D U K T Ö V E R S I K T
PRODUKTÖVERSIKT Birstaverken AB är ett verkstadsföretag som i över 50 år genom sin innovationskraft utvecklats till ett av de ledande företagen, när det gäller trafiksäkerhet. Genom att vara lyhörd för
Begreppsterminologi för t ex skyddbarriärer, vägräcken och krockdämpare. Handbok. For the love of lives
Begreppsterminologi för t ex skyddbarriärer, vägräcken och krockdämpare Handbok Index SS-EN 1317 standarden 3 Krockvärden 3 Skaderiskklass 3 Arbetsbredder 5 Deformering av skyddsanordning 6 2 SS-EN 1317
Nordiskt Trafiksäkerhetsforum sep 2017 Lastbilar och skyddsräcken
Lastbilar och skyddsräcken 1 Foto: U Höjer 2 Ahvenisto Race Track 2017-09-06 Johan Granlund Civilingenjör V. ABECE behörighet sedan -91. 17 år vid Vägverket; Produktion, Konsult & Huvudkontoret. 17 år
3 Vägräckesändar, övergångar mellan vägräcken samt krockdämpare
Bilaga 1 Förklaring av standarder för funktionsprovning av 1 Allmänt Denna bilaga kommer att uppdateras efterhand som nya europeiska standarder (EN) inom området fastställs och när tillämpningsanvisningar
Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning
Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning -En fallstudie på E4 Hälsingekusten Foto: Daniel Sjöholm, www.larm-soderhamn.se Johan Granlund, Teknikchef, Vectura Christoffer Hag och Andreas Lundgren,
1/20/2011. Dimensionering av vägar med smala körfält. NVF seminarium 20 januari Carl-Gösta Enocksson. Innehåll
Dimensionering av vägar med smala körfält NVF seminarium 20 januari 2011 Carl-Gösta Enocksson Innehåll 1. Lite data från övergripande analys 2+1 2. FUD projekt 2010 2012, lite preliminära resultat 3. gällande
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder
14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och
Vägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1
Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson
Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka
Översyn av kommunal belysning på statlig väg. Vad gäller?
Översyn av kommunal belysning på statlig väg Vad gäller? I oktober 2017 kom SKL och Trafikverket överens om en övergripande inriktning för hur kommunal belysning på statlig väg ska ägas och förvaltas.
LINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt
5 Sikt Med siktlinje avses den räta linjen mellan en fordonsförares öga och ett av föraren observerat föremål, se FIGUR 5-1. Motsvarande vägsträcka kallas siktsträcka. FIGUR 5-1 Sikt vid vertikalkurva
Arbetsplanens Beskrivning VÄG 1195, KARÖSUNDET. Östhammars Kommun, Uppsala Län. SAMRÅDSHANDLING 2011-09-29 Projektnummer: 863397
Arbetsplanens Beskrivning VÄG 1195, KARÖSUNDET Östhammars Kommun, Uppsala Län SAMRÅDSHANDLING 2011-09-29 Projektnummer: 863397 Dokumenttitel: Arbetsplanens Beskrivning Skapat av: Rickard Sundström Dokumentdatum:
Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.
Trafikverket Region Öst Marie Holms Trafikmiljö Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se marie.holms@trafikverket.se Direkt: 010-123 25 60 Beredningsunderlag till förslag om
Cykelvägars linjeföring och gestaltning
Per Kågeson Nature Associates 2008-05-31 Cykelvägars linjeföring och gestaltning Bakgrund Vägtrafiken består egentligen av fem olika transportslag: Personbilar, samt lätta bussar och lastbilar Tunga bussar
Projektförslag. Skolskjutshållplatsinventering
Projektförslag Skolskjutshållplatsinventering Inventering av skolskjutshållplatser Säkra och trygga hållplatser och gånganslutningar är viktiga av trafiksäkerhetsskäl Och för att öka kollektivtrafikens
Vägutformning 94 Del 16
Publikation 1994:062 16 Ritningar och mallar 16.1 Ritningar 16.2 Mallar Vägutformning 94 Del 16 16 RITNINGAR OCH MALLAR 16.1 RITNINGAR VU 94 innehåller följande exempel på ritningar: Kommentar: vägmarkeringsritningar
3 Längsgående markeringar
3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.
VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA. Tillägg Konsekvensbedömning föreslagna viltåtgärder
VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA Tillägg Konsekvensbedömning föreslagna viltåtgärder 2017-04-20 VÄG 56 KVICKSUND-VÄSTJÄDRA Tillägg Konsekvensbedömning föreslagna viltåtgärder KUND Trafikverket KONSULT WSP Env
UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN. Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet
UTFORMNING AV TRAFIKSÄKRA SIDOOMRÅDEN Skyltfonden har bidragit ekonomiskt till projektet Februari 2009 Dok. Nr.: TR-523-50028 - Rev. 0 Rapport Rapport titel: Utformning av trafiksäkra sidoområden Sponsor:
Väg 800 broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplantjärnen i Torsång
GRANSKNINGSHANDLING Väg 800 broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplantjärnen i Torsång Borlänge kommun, Dalarnas län Gestaltningsprogram i vägplan Projektnummer: V83 858 830 Väg 800, broar över
PM Avvattning och övriga ledningar
PM Avvattning och övriga ledningar Väg E22 Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2016-11-30 Projektnummer: V87 833 333 Dokumenttitel: PM Avvattning
2012-06-04 Ärendenr: TRV 2012/23446
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-06-04 Trafikverket Region Nord Richard Hultmar Samhällsbehov Sundsbacken 2-4, Luleå Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se richard.hultmar@trafikverket.se
Kalkyl PM E45 BanaVäg i Väst, delen Agnesberg-Älvängen
Kalkyl PM E45 BanaVäg i Väst, delen Agnesberg-Älvängen Projekt väg E 45, delen Agnesberg Älvängen Objektnummer: 85542760 Skede: Bygghandling/Produktion Datum: 2009-05-28 1(5) 1. Bakgrund Vägverket Region
Utdrag ur publikation 2002:113 VÄGUTFORMNING 94. Del 1 Läsanvisning. Version S
Utdrag ur publikation 2002:113 VÄGUTFORMNING 94 Version S-2 Del 1 Läsanvisning 2002-11 Dokumentets datum Upphovsman (författare, utgivare) Kontoret för vägutformning Kontaktperson: Torsten Bergh, Jan
Säker, säkrare, SafeEnd
Säker, säkrare, SafeEnd Fakta Birstaverken Birstaverken AB grundades 1961 och är ett verkstadsföretag med egen anläggning för varmförzinkning. Vår tillverkning och vårt huvudkontor finns i Sundsvall. Lokala
Vägars och gators utformning
RÅD FÖR Vägars och gators utformning Trafikverkets publikation 2015:087 Anläggningsstyrning Titel: Råd för vägars och gators utformning Trafikverkets dokumentbeteckning: TRVK Vägars och gators utformning
Ågärdsvalsstudie E6 genom Skåne. Unr
i Ågärdsvalsstudie E6 genom Skåne Unr ii Ågärdsvalsstudie E6 genom Skåne Unr 1 av 34 Figur 1 Händelsesamband 2 av 34 3 av 34 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Remissvar från Sveriges MotorCyklister avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet N2017/05430/TIF Region Nord
Till n.registrator@regeringskansliet.se n.nationellplan@regeringskansliet.se Remissvar från avseende Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029 N2017/05430/TIF Region Nord SMC har gått
KUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01
KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell