NVF -träff i Lund, fokus forskning. Emma Newman

Transkript

1 NVF -träff i Lund, fokus forskning Emma Newman

2 Att vara blind på passage och perrong - som en resa utan skyltar och signaler Licentiat avhandling klar vt 2010 Lunds Tekniska Högskola, avdelningen Trafik och väg Mitt doktorand projekt handlar om - byggd utemiljö sid 2

3 sid 3

4 Det övergripande syftet Bidra till kunskapsuppbyggnad vad gäller utformningar av trafikmiljön för personer som är blinda Bidra till metodutveckling inom området Syfte Studie 1, Identifiering av en gångpassage, som saknar kant Studie 2, Orientering på järnvägsplattform,

5 Betydelse Varningsyta Ledyta Naturlig ledyta Blinda ingen ljusperception

6 Studie 1 - Gångpassage Syfte att studera om och hur personer som är blinda identifierar varningsytor i verklig fotgängarmiljö med hjälp av teknikkäpp, - genom att undersöka möjligheten att använda en varningsyta istället för en kant vid upphöjda passager.

7 Studie 1 - Gångpassage Tre olika designkomponenter; Kant Ja/Nej Djup 1000mm och 1500mm, Fyra olika strukturer Fjorton olika kombinationer av utformningar utvärderades Kant Djup Syfte

8 Studie 1 - Gångpassage Är varningsytor möjliga att upptäcka med teknikkäppen för personer med blindhet? Påverkar kant, djup och struktur på plattan identifikationen av varningsytan? Har djup och struktur någon betydelse för identifikationen av plattan vid utformningar med och utan kant - Kan ett längre djup kompensera för kant? Djup Syfte

9 Studieområde

10 Studie 1 - Gångpassage mixade metoder 8st personer med blindhet Introduktionspromenad Testpromenad - En testplats i taget Tänka högt - under tiden personen gick -allt spelades in Observation -under tiden personen gick Strukturerade formulär Intervju - efter varje testpromenad Personintervju - Genomförd av en arbetsterapeut Metod

11 Enligt det observerade Ingen signifikant skillnad avseende identifiering av varningsytan beroende på utformningar med eller utan kant. Ingen signifikant skillnad avseende identifiering av varningsytan mellan 1000mm och 1500mm djup De två plattor som identifierades oftast har kapade kupoler. Käppen hakade tag i dessa ytor Resultat

12 Enligt intervjun Resultat Strukturen med kapade kupolytor upplevdes genomgående lättast att hitta taktilt Det som varnade deltagarna var främst den taktila ytan inte kanten Deltagarna identifierade ytorna främst med sin teknikkäpp

13 Studie 2 - Plattform att studera upplevelsen av att orientera längs en perrong hos en person som är blind längs sex olika taktila stråkutformningar, unika i förhållande till varandra Syfte

14 Studie 2 - Plattform Syfte Tre olika designkomponenter Struktur (tre olika, bestående av varningsoch ledyta) Placering Avstånd från kant (0-1500mm) Bredd ( mm) Sex olika stråk vanliga i ett internationellt perspektiv

15 Studie 2 - Plattform Syfte Att undersöka om och på vilket sätt upplevelsen: varierar med avseende på stråkens designkomponenter, dvs. stråkens placering, bredd och struktur

16 Studieområdet

17 Studie 2 - Plattform Metod och tillvägagångssätt - liknande studie 1 Mixade metoder och Fallstudiemetodik -1 person studerades Deltagaren hade fyra uppgifter vid varje stråk Hitta Följa Stanna Avsluta (inta position och vänta på tåget) Metod 3 promenader vid varje stråk

18 Strukturen har störst betydelse för utförandet av de fyra uppgifterna både enligt vad observatören bedömde, och enligt deltagarens egen upplevelse och övergripande känsla. Resultat Kupol- & gummiytan - bra att hitta, följa och stanna vid Trots skillnader mellan stråkens bredd & placering Dock fanns skillnader mellan stråken vad gäller den övergripande känslan av att följa stråken Sinusytan svår att hitta, följa och stanna vid Övergripande känslan var generellt dålig

19 Bredd och Placering påverkade främst personens känsla av att gå längs stråken i kombination med struktur och placering respektive bredd påverkade inte utförandet av uppgifterna eller upplevelsen av det. Bredden styr hur långt ifrån perrongkanten stråkets innersta kant hamnar - vilket påverkade känslan av att följa Stråket placerat 500mm från kanten vilket påverkade känslan att följa stråket negativt Resultat

20 Sammanfattningsvis Strukturen på den yta som ska identifieras har en avgörande roll för både varning i en passage och för upplevelsen av att orientering på en plattform. Slutsats Strukturen är viktig utifrån vilken signal den ger i handen via käppen och vad den betyder. Kapade kupoler är den struktur på varningsytor som visat sig användbar.

21 Sammanfattningsvis Kunskapsuppbyggnad och implementerbar kunskap vad gäller taktila detaljutformningar Detta kan bidra till att personer som är blinda får en större möjlighet att delta i samhället. Förutsättningen är att utformningar genomgående görs utifrån en viss systematik så att de signaler utformningar är avsedda att ge är enhetliga och därmed möjliga att lita på för en person som är totalt blind. Avhandlingen har också visat att metodiken är viktig då personer som är blinda studeras i den byggda utemiljön. Slutsats

22 Exempel på fler studier Agneta Ståhl har studerat Ljushetskontraster Pollare som riktningshjälp Sammanhängande Ledstråk Emma Newman Ledstråk i praktiken, åt Stockholm stad Utvärdering av tryckknappslådans funktioner, åt Stockholm stad sid 22

23 Tack för uppmärksamheten! Avhandlingen beställs via