Funktionskontroll av Sunderbystråket i Luleå

Transkript

1 Norrbottenskretsen skontroll av Sunderbystråket i Luleå september

2 Hösten 2013 en funktionskontroll av Björkskatastråket enligt den metodik som Cykelfrämjandet i Norrbotten har utvecklad. Under september 2014 har samma kontroll gjorts för resterande huvudcykelvägar. Bergnässtråket, Sunderbystråket (från Notviken till centrum), Porsöstråket, Hertsöstråket och Svartöstråket. En grov uppskattning har även skett av kostnader för att åtgärda bristerna som funktionskontrollen påvisar. Varför cykla när man kan ta bilen? Cykelvägar med en hög standard är en viktig faktor för att få ett ökat cyklande. Detta finns med som ett viktigt område i den nationella cykelstrategin. Den bilist som väljer cykeln före bilen måste uppleva att cykelvägen har en minst lika bra och helst bättre standard än motsvarande bilväg. Cyklisten möter till skillnad mot bilisten att cykelvägen går på egna cykelvägar, på villagator, ner och upp i gångtunnlar. Cyklisten kan mötas tvära kurvor, får stanna vid en trafiksignal för att trycka på en knapp mm. Cyklisten måste ta hänsyn till alla andra som använder en cykelväg. Människor med hundar, mopedister, äldre människor, joggare, gående som går tillsammans, kort sagt en större blandning än vad bilisten möter på Luleås huvudvägar

3 skontroll av en cykelväg Idag gör Tekniska förvaltningens produktionsledare okulärbesiktning av Luleås cykelvägar och det förekommer också att man gör maskinella mätningar av ytstandarden. Syftet är att få grepp om vilka ekonomiska insatser som behövs för cykelvägarnas ytstandard. En funktionskontroll av en cykelväg är att se på cykelvägen utifrån de upplevelser som vardagscyklisten har från en cykelväg. För att få grepp på upplevelsen cyklas cykelvägen i den hastighet som en cyklist vill hålla (så hög som möjligt). Dokumentationen och fotografier sker sedan på vägen tillbaka. Eftersom vardagscyklisten inte bara cyklar när det är bra väder och ljust, sker funktionskontrollen även när det har regnat och i mörker med samma metodik. Den har gjorts av olika personer från cykelfrämjandet vid olika tillfällen för att få en samlad bild som beskrivs i rapporten. För stråket finns också videofilmer. De visar tydligt de ojämnheter som finns på cykelvägarna. Det bästa sättet att uppleva detta är att filmen spelas upp på en stor filmduk. Cyklistens basbehov En cyklist som arbetspendlar vill att cykelvägen är gen, har bra standard, framkomlighet och trafiksäkerhet för att den ska upplevas som ett alternativ till att ta bilen. De upplevelser som påverkar detta på ett negativt sätt har satt in inom fem typer; Framkomlighet - hinder/störningar som påverkar cyklistens framkomlighet. - hinder/störningar som gör att cyklister beter sig på ett onormalt sätt. Ett exempel är vattensamlingar som gör att en cyklist väljer att köra på fel sida för att slippa bli blöt om fötterna. En annan är grenar som hänger in över cykelvägen. Komfort - hinder/ojämnheter som går över hela körbanan som gör att en cyklist inte har något alternativ utan "drabbas" av den ojämnhet som är, ex.vis tvärgående sprickor/sättningar. Trafiksäkerhet - hinder/störningar som kan orsaka tillbud eller olyckor där utgångspunkten är att cyklisten beter sig rätt. Övrigt - sådant som inte inryms i de övriga grupperna. Då funktionskontrollen har skett vid barmark, efter regn och i mörker finns det några situationer som kan påverka cyklisten utifrån de fem olika typerna. Efter regn Dålig ytstandard på en cykelväg innebär inte alltid att detta påverkar cyklisten. Men efter regn kan det innebära att det blir vattenpölar. En vattenpöl som täcker hela cykelvägen gör att cyklisten blir blöt om fötterna om han/hon inte sänker hastigheten

4 En vattenpöl som täcker en del av cykelvägen gör att cyklisten väljer och cyklar på fel sida om det är möjligt för att slippa cykla genom pölen. Detta kan skapa tillbud beroende på mötande cyklister eller gående. Många pölar torkar snabbt bort, men det finns exempel där vatten kan ligga kvar flera dagar beroende på sättningar eller helt enkelt att cykelvägen har för dålig lutning för att vattnet ska rinna bort. Vid övergången till vintern kan detta göra att vattnet sakta fryser till is och när cyklister passerar blir resultatet spårbildningar som fotografiet visar. När hjulspåren fryser till is är det lätt att cyklisten cyklar omkull i de spår som blir. I mörker Även om cyklisten har krav att cykeln ska ha belysning vid mörker har cykelbelysningar inte den ljusstyrka att den kan ersätta en vägbelysning. Mellan belysningspunkterna blir det mörkare partier. Det räcker med att en lampa är trasig för att den mörka sträckan ska bli längre. Finns det brister på den sträckan kan cyklisten hamna i situationer som kan leda till tillbud och olyckor. Vid funktionskontrollen har fokus därför varit att se om det finns brister vid belysningsstolpar. Tekniska utgångspunkter Några av de synpunkter som tas upp i rapporten är kopplat till de handböcker och regelverk som finns för utformningen av bra lösningar för cyklister. De vi har utgått från är GCM-Handboken och Vägar och Gators Utformning utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Trafikverket. Cykeln i staden från Stockholms stad. Strategier för ett ökat gående och cyklande, Lunds universitet Råd och riktlinjer för cykelinfrastruktur, Lunds universitet Nationella cykelstrategin. De bilder och exempel som vi tar upp på de kommande sidorna är från centrum och i riktning ut till Notviken, vissa kort är tagna i andra riktningen på platserna. Huvuddelen av fotografierna som levereras med rapporten har uppgifter om positionen som kan användas för att se var exakt bilden är tagen. De bilder som visar skador är exempel. För att kunna få en hög komfort krävs stora insatser med att göra om överbyggnaden och ytstandarden längs många sträckor. Cykelfrämjandets lokalavdelning Norrbotten Anders Kronborg Håkan Blomqvist Rune Karlberg Luleå september, oktober

5 Sunderbystråket, delen mellan Notviken och centrum. Fakta: Längd: 4,3 km från Notviken till Smedjegatan. På hela sträckan utom xx meter i Mjölkudden behöver inte cyklister samsas med bilar. Stråket har jämn breddstandard men varierad ytstandard. Restidskvot: Det är i stort sett samma avstånd med cykel eller bil varför cyklisten inte har några fördelar när det gäller avstånd

6 Bra exempel på en tydlig trafikmiljö där en entre ansluter mot en cykelväg och har en avvikande beläggning och färg. Bra exempel på en tydlig trafikmiljö med en plattsatt gångbanan som blir en tydlig signal om var gående ska vara. Otydlig trafikmiljö genom att hela ytan är med asfalt om var trafikanter ska vara. Trafiksäkerhet Smal bredd då två cyklister ska mötas samtidigt i cykelpassagen över Namnlösa gatan. Om cyklister ska prioriteras före bilar måste passagen vara upphöjd för att öka uppmärksamheten om vad som gäller och som samtidigt sänker bilisternas hastighet

7 Bra utformning förbi busshållplatsen på Bodenvägen som gör det tydligt var cyklister ska vara. /Trafiksäkerhet Bodenvägen har många gående och cyklister. Genom att asfalt utan inte är uppdelad skapar det en otydlig trafikmiljö. /Trafiksäkerhet Bodenvägen har många gående och cyklister. Genom att asfalt utan inte är uppdelad skapar det en otydlig trafikmiljö. Det finns många tvärgående sprickor/sättningar som påverkar komforten för cyklister

8 Trafiksignalerna på den norra sidan är felplacerad som gör att cyklister måste köra vänstertrafik för att kunna komma åt tryckknappen. Dålig ytstandard och skador. Trafiksäkerhet Dålig sikt där cykelbanan ansluter till Trossvägen. Det finns inget i trafikmiljö på Trossvägen som signalerar att det kan komma ut cyklister från cykelvägen. Dålig ytstandard, tvärgående sprickor efter Trossvägen

9 Trafiksäkerhet Dålig sikt där cykelbanan ansluter till Trossvägen. Det finns inget i trafikmiljö på Trossvägen som signalerar att det kan komma ut cyklister från cykelvägen. Dålig ytstandard, tvärgående sprickor. Stråket svänger 90 grader vilket tvingar cyklister att sänka hastigheten. Dålig ytstandard, tvärgående sprickor

10 Dålig ytstandard, tvärgående sprickor på den delen av cykelbanan som är en breddning av gångbanan efter Notviksvägen. Dålig ytstandard, tvärgående sprickor på den delen av cykelbanan som är en breddning av gångbanan efter Notviksvägen. Dålig ytstandard, tvärgående sprickor på den delen av cykelbanan som är en breddning av gångbanan efter Notviksvägen. Dålig ytstandard, tvärgående sprickor på den delen av cykelbanan som är en breddning av gångbanan efter Notviksvägen

11 Trafiksäkerhet Bullerplanket skymmer sikten för en cyklist som kommer upp från gångtunneln. Övrigt Vägvisning saknas om Sunderbystråket. Samlad bedömning Utifrån de bilder och synpunkter som vi har beskrivit finns det fem områden som vi tycker är viktiga för att ett huvudcykelstråk ska kunna bidra till kommunens mål om att kraftigt öka andelen som går och cyklar. Ytstandarden behöver bli bättre på stora delar av sträckan, framförallt på den del som är en breddning av gångbanan i Notviken för att ge en bra komfort. Sänkningar och längsgående sprickor är tydliga spår på att det inte räcker med bärlagret och asfalten utan överbyggnaden behöver göras om för att undvika framtida skador. Trafikmiljön längs Bodenvägen behöver bli tydligare så att det blir tydligare var gående och cyklister ska vara. Där cykelvägen ansluter till Trossvägen måste få en tydligare utformning så att bilister blir uppmärksamma på att det kan komma cyklister. Sunderbystråket mellan Rostbollen och Mjölkuddsrondellen är en 2 kilometer lång sträcka som inte passerar några lokalgator eller fastighetsutfarter. Detta tillsammans med att det är få gående gör att den kan bli en av Luleås bästa sträcka för en pendelcyklist som vill hålla en hög hastighet. Detta kräver då en helt annat ytstandard än vad vägen har idag