Funktionskontroll av Hertsöstråket i Luleå

Transkript

1 Norrbottenskretsen Funktionskontroll av Hertsöstråket i Luleå september

2 Hösten 2013 en funktionskontroll av Björkskatastråket enligt den metodik som Cykelfrämjandet i Norrbotten har utvecklad. Under september 2014 har samma kontroll gjorts för resterande huvudcykelvägar. Bergnässtråket, Sunderbystråket (från Notviken till centrum), Porsöstråket, Hertsöstråket och Svartöstråket. En grov uppskattning har även skett av kostnader för att åtgärda bristerna som funktionskontrollen påvisar. Varför cykla när man kan ta bilen? Cykelvägar med en hög standard är en viktig faktor för att få ett ökat cyklande. Detta finns med som ett viktigt område i den nationella cykelstrategin. Den bilist som väljer cykeln före bilen måste uppleva att cykelvägen har en minst lika bra och helst bättre standard än motsvarande bilväg. Cyklisten möter till skillnad mot bilisten att cykelvägen går på egna cykelvägar, på villagator, ner och upp i gångtunnlar. Cyklisten kan mötas tvära kurvor, får stanna vid en trafiksignal för att trycka på en knapp mm. Cyklisten måste ta hänsyn till alla andra som använder en cykelväg. Människor med hundar, mopedister, äldre människor, joggare, gående som går tillsammans, kort sagt en större blandning än vad bilisten möter på Luleås huvudvägar

3 Funktionskontroll av en cykelväg Idag gör Tekniska förvaltningens produktionsledare okulärbesiktning av Luleås cykelvägar och det förekommer också att man gör maskinella mätningar av ytstandarden. Syftet är att få grepp om vilka ekonomiska insatser som behövs för cykelvägarnas ytstandard. En funktionskontroll av en cykelväg är att se på cykelvägen utifrån de upplevelser som vardagscyklisten har från en cykelväg. För att få grepp på upplevelsen cyklas cykelvägen i den hastighet som en cyklist vill hålla (så hög som möjligt). Dokumentationen och fotografier sker sedan på vägen tillbaka. Eftersom vardagscyklisten inte bara cyklar när det är bra väder och ljust, sker funktionskontrollen även när det har regnat och i mörker med samma metodik. Den har gjorts av olika personer från cykelfrämjandet vid olika tillfällen för att få en samlad bild som beskrivs i rapporten. För stråket finns också videofilmer. De visar tydligt de ojämnheter som finns på cykelvägarna. Det bästa sättet att uppleva detta är att filmen spelas upp på en stor filmduk. Cyklistens basbehov En cyklist som arbetspendlar vill att cykelvägen är gen, har bra standard, framkomlighet och trafiksäkerhet för att den ska upplevas som ett alternativ till att ta bilen. De upplevelser som påverkar detta på ett negativt sätt har satt in inom fem typer; Framkomlighet - hinder/störningar som påverkar cyklistens framkomlighet. Funktion - hinder/störningar som gör att cyklister beter sig på ett onormalt sätt. Ett exempel är vattensamlingar som gör att en cyklist väljer att köra på fel sida för att slippa bli blöt om fötterna. En annan är grenar som hänger in över cykelvägen. Komfort - hinder/ojämnheter som går över hela körbanan som gör att en cyklist inte har något alternativ utan "drabbas" av den ojämnhet som är, ex.vis tvärgående sprickor/ sättningar. Trafiksäkerhet - hinder/störningar som kan orsaka tillbud eller olyckor där utgångspunkten är att cyklisten beter sig rätt. Övrigt - sådant som inte inryms i de övriga grupperna. Då funktionskontrollen har skett vid barmark, efter regn och i mörker finns det några situationer som kan påverka cyklisten utifrån de fem olika typerna. Efter regn Dålig ytstandard på en cykelväg innebär inte alltid att detta påverkar cyklisten. Men efter regn kan det innebära att det blir vattenpölar. En vattenpöl som täcker hela cykelvägen gör att cyklisten blir blöt om fötterna om han/hon inte sänker hastigheten

4 En vattenpöl som täcker en del av cykelvägen gör att cyklisten väljer och cyklar på fel sida om det är möjligt för att slippa cykla genom pölen. Detta kan skapa tillbud beroende på mötande cyklister eller gående. Många pölar torkar snabbt bort, men det finns exempel där vatten kan ligga kvar flera dagar beroende på sättningar eller helt enkelt att cykelvägen har för dålig lutning för att vattnet ska rinna bort. Vid övergången till vintern kan detta göra att vattnet sakta fryser till is och när cyklister passerar blir resultatet spårbildningar som fotografiet visar. När hjulspåren fryser till is är det lätt att cyklisten cyklar omkull i de spår som blir. I mörker Även om cyklisten har krav att cykeln ska ha belysning vid mörker har cykelbelysningar inte den ljusstyrka att den kan ersätta en vägbelysning. Mellan belysningspunkterna blir det mörkare partier. Det räcker med att en lampa är trasig för att den mörka sträckan ska bli längre. Finns det brister på den sträckan kan cyklisten hamna i situationer som kan leda till tillbud och olyckor. Vid funktionskontrollen har fokus därför varit att se om det finns brister vid belysningsstolpar. Tekniska utgångspunkter Några av de synpunkter som tas upp i rapporten är kopplat till de handböcker och regelverk som finns för utformningen av bra lösningar för cyklister. De vi har utgått från är GCM-Handboken och Vägar och Gators Utformning utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Trafikverket. Cykeln i staden från Stockholms stad. Strategier för ett ökat gående och cyklande, Lunds universitet Råd och riktlinjer för cykelinfrastruktur, Lunds universitet Nationella cykelstrategin. De bilder och exempel som vi tar upp på de kommande sidorna är från centrum och i riktning ut till Herstön, vissa kort är tagna i andra riktningen på platserna. Huvuddelen av fotografierna som levereras med rapporten har uppgifter om positionen som kan användas för att se var exakt bilden är tagen. De bilder som visar skador är exempel. För att kunna få en hög komfort krävs stora insatser med att göra om överbyggnaden och ytstandarden längs många sträckor. Cykelfrämjandets lokalavdelning Norrbotten Anders Kronborg Håkan Blomqvist Rune Karlberg Luleå september, oktober

5 Hertsöstråket. Fakta: Längd: 5,2 km från Hertsön till Hertsövägen i Malmudden. Genom Skurholmen och Bredviken får cyklister sammas med bilar på lokalgator i övrig har cyklisten egna cykelvägar. Stråket har samma breddstandard men en varierad ytstandard. Restidskvot: Det är i stort sett samma avstånd med cykel eller bil varför cyklisten inte har några fördelar när det gäller avstånd

6 Övrigt Skylt saknas som upplyser att om avstånd för Hertsöstråket som startar i Malmuddsrondellen. Övrigt Bra exempel på en passage av en väg som har haft cyklisten istället för bilisten som sin utgångspunkt vilket ger bra lutningar för cyklister tillsammans med att passgen blir öppen och ljus. Funktion Vattensamling som gör att cyklister cyklar i vänstertrafik. Komfort/funktion Skador, sättningar som både påverkar komforten och risken att cyklisten kör på fel sida för att undvika dessa

7 Komfort Dåligt utförd lappning efter grävning. Trafiksäkerhet Passage av Ringgatan är livsfarlig då det bildas kö mot trafiksignalerna. Cyklister som passerar kön har en mycket dåligt sikt mot bilar som kommer från korsningen. Tidigare var cykelpassagerna målade vilket gjorde passagen tydligare för både cyklister med framförallt bilister. Men detta verkar inte ha blivit gjort på flera år? Se även videofilmen för Hertsöstråket. Trafiksäkerhet Sopcontainer som står delvis på gatan och gångbanan utan reflexer. Fotot visar också den risk, dåligt sikt som är för en cyklister som passerar en personbil som köar mot trafiksignalerna. Komfort/funktion Sättningar och dåligt ytstandard som också blir vattensamling vilket påverkar komforten och risken att cyklisten kör på fel sida för att undvika dessa

8 Komfort/funktion/trafiksäkerhet Sättningar och dåligt ytstandard som också blir vattensamling vilket påverkar komforten och risken att cyklisten kör på fel sida för att undvika dessa. Vid belysningsstolpen finns en skada som blir extra farlig om lampan är trasig. Komfort/funktion/trafiksäkerhet Sättningar och dåligt ytstandard som också blir vattensamling vilket påverkar komforten och risken att cyklisten kör på fel sida för att undvika dessa. Trafiksäkerhet Upphöjd passage som är positiv för att sänka biltrafikens hastighet. Genom att det är dubbla körfält mot korsningen finns risken att de är kö i det ena körfältet som gör att en passerande cyklist kan råka ut för tillbud och olyckor om det passerar en bil i det andra körfältet. Refugen är för smal för en cyklist som behöver stanna för att släppa förbi biltrafik i den andra körbanan. Komfort/funktion/trafiksäkerhet Vid Bredviksvägen leder markeringen för cykelöverfarten rakt fram mot en kantsten! Utformningen gör också så att cyklister från Patastigen lockas att cykla i vänstertrafik vilket skapar oväntade situationer - 8 -

9 Komfort Dålig ytstandard efter många av lokalgatorna, bl.a. Patastigen Komfort/funktion/trafiksäkerhet Längsgående spricka Funktion Skarp kurva som gör att cyklister måste sänka hastigheten där Hertsöstråket svänger in under Hertsövägen. Komfort Skarp övergång under Hertsövägens gångtunnel - 9 -

10 Komfort Luleås enda rondell på cykelbana som inte är utformad utifrån cyklisten. Detta märks tydlig genom att cyklister cyklar utanför asfalten. Komfort/funktion/trafiksäkerhet Sättningar och dåligt ytstandard som också blir vattensamling vilket påverkar komforten och risken att cyklisten kör på fel sida för att undvika dessa. Övrigt Nedklottrad vägvisning. Det saknas avståndstavla efter sträket. Funktion Parkbänk som gör att en som sitter där tar bort minst en meter av cykelvägen

11 Övrigt Det finns inget vägmärke eller skylt som tala om att Hertsöstråket slutar i en jordvall! Samlad bedömning Utifrån de bilder och synpunkter som vi har beskrivit finns det fem områden som vi tycker är viktiga för att ett huvudcykelstråk ska kunna bidra till kommunens mål om att kraftigt öka andelen som går och cyklar. Mycket bättre ytstandard så att inte regn gör att cyklister har att välja på att bete sig fel eller sänka hastigheten. Ska den få en ytstandard som pendelcyklister har rätt att ställa behöver långa sträckor byggas om. Att sänkningar och längsgående sprickor är tydliga spår på att det inte räcker med bärlagret och asfalten utan överbyggnaden behöver göras om för att undvika framtida skador. Bättre trafikteknisk utformning vid de tre passagerna av Ringvägen, Kronbacksvägen och Bredviksvägen. Det två första har stora trafiksäkerhetsrisker när det uppstår köbildning mot trafiksignalerna. Bättre belysningsnivå som kan bidrar till att cykelvägen upplevs som en inbjudande och trygg väg. Detta märks framförallt på de delar som är i Örnäset och passerar bakom bullerplanket som ger en instängd trafikmiljö. Ökad bredd på så att blandningen och typen av trafikanter inte påverkar cyklistens hastighet negativt. På Mellangatan får cyklister mot centrum en hög hastighet genom gatans nedförsbacke. Då det finns flera villautfarter där bilar måste backa ut över gatan blir det stora risker om det samtidigt kommer cyklister i hög fart