Tryckknappslådans hjälpfunktioner. Utvärdering utifrån gravt synnedsatta och blindas förutsättningar. Studie 2

Transkript

1 Tryckknappslådans hjälpfunktioner Utvärdering utifrån gravt synnedsatta och blindas förutsättningar Studie

2 Förord På uppdrag av Trafikkontoret Stockholms stad har Vectura Consulting AB genomfört en fortsättning av Tryckknappslådans hjälpfunktioner Utvärdering utifrån gravt synnedsatta och blindas förutsättningar, vilken genomfördes på fem signalreglerade övergångsställen i Stockholm under I föreliggande studie har vi arbetat vidare utifrån ett antal av de slutsatser som drogs i den första studien. Vi vill rikta ett stort tack till alla deltagare för ert stora engagemang i denna studie. Vi vill också tacka våra kontakter Anitha Svensson på Syncentralen och Henrik Götesson på SRF för att ni ställt upp med att leta upp deltagare till våra studier. Tack även till Prisma Teknik som har bistått med teknisk utrustning och expertis. Ett särskilt tack riktas till Roger Wernmyr, Fredrik Dahlberg och Pelle Bäckrud för ert engagemang. Slutligen vill vi tacka Catarina Nilsson och Thomas Ringbom på Trafikkontoret, Stockholms stad för gott samarbete. Malmö, Vectura Box Malmö Beställare: Projektledare: Konsult: Uppdragsledare: Medarbetare: Stockholms stad, Trafikkontoret Catarina Nilsson, Thomas Ringbom Vectura Consulting AB Emma Newman Johanna Fick Charlotte Wahl Titel: Tryckknappslådans hjälpfunktioner Utvärdering utifrån gravt synnedsatta och blindas förutsättningar. Studie 2.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 DEFINITIONER INLEDNING Bakgrund... 4 Synnedsattas och blindas förutsättningar... 4 Studie Syfte och frågeställningar för Studie METOD OCH GENOMFÖRANDE Datainsamling... 7 Observation och intervju... 7 Introduktion på platsen Urval av testpersoner Testplats Tryckknappslådans funktioner Grundutförande Justeringar i moment 1-4 i Studie RESULTAT OCH DISKUSSION Metodologiska utmaningar och styrkor Sammanfattande beskrivning av deltagarnas orientering över gatan Utvärdering av justeringarna av tryckknappslådan i Moment Moment 1 Alternativ placering av tryckknappslådans mikrofon Moment 2 Justering av bullerstyrningens känslighet Moment 3 Höjd ljudstyrka för både röd och grön signal Moment 4 Extern högtalare Sammanfattande diskussion av Studie Jämförelse mellan Moment SLUTSATSER REFERENSER... 21

4 Sammanfattning Personer med synnedsättning eller blindhet är mycket beroende av hur trafikmiljön är utformad eftersom de ofta använder sig av olika detaljer i miljön för att orientera. Detaljer kan i det fallet avse fasta föremål som stolpar och kanter, men även ljud. Trafiksignaler med ljud är en utformningsdetalj som är ytterst viktig för dessa personer. Under våren 2012 gjorde Vectura en utvärdering åt Trafikkontoret i Stockholms stad där tryckknappslådans funktioner studerades utifrån personer som är blinda och deras förutsättningar vid orientering i trafikmiljöer (Studie 1). En erfarenhet från Studie 1 var att vissa funktioner på tryckknappslådorna inte fungerade tillfredsställande. Signalen för rött var svår att höra, det upplevdes svårt att identifiera första stolpen vid övergångsstället (i synnerhet vid röd signal) och deltagarna uppgav att de tappade signalen under delar av passagen och därmed antingen kom ur kurs eller tog onödiga risker genom chansningar. Dessutom upplevdes problem med att bullerstyrningen inte reglerade ljudet tillfredställande, vilket kunde bero på att lådans mikrofon skymdes av deltagaren själv eller andra trafikanter och därmed inte registrerade rätt omgivningsljud. Föreliggande studie (Studie 2) genomfördes för att försöka komma tillrätta med några av de problem som identifierades i Studie 1. Studien genomfördes i fyra moment där det i respektive moment gjordes justeringar i tryckknappslådans inställningar. I Moment 1 och 4 monterades även extern utrustning. Följande moment utvärderades: Moment 1 Alternativ placering av tryckknappslådans mikrofon Moment 2 Justering av bullerstyrningens känslighet Moment 3 Höjd ljudstyrka för både röd och grön signal Moment 4 Extern högtalare Utvärderingen utfördes i korsningen mellan Polhemsgatan och Fleminggatan i Stockholm. Åtta testpersoner deltog i studien. Dessa personer är blinda och hade, i studien, inga hjälpmedel utöver teknikkäpp. Testpersonerna fick i uppgift att ta sig över gatan vid övergångsstället som ingick i studien. Passagen var uppdelad i följande moment: att orientera fram till övergångsstället, att förbereda sig för att gå ut i gatan genom att ta ut riktning och avgöra när det är grönt, att passera gatan och hålla riktning, samt att identifiera gatans slut. Under passagen gjordes strukturerade observationer över hur testpersonerna orienterade och vilka hjälpande detaljer i miljön de använde sig av. Efteråt samlades deras upplevelser av promenaden in via strukturerade intervjuer. Resultaten visar att deltagarna överlag tyckte att det gick bra att orientera i korsningen, oberoende av vilket moment som utvärderades. Tryckknappslådornas inställningar var alltså i flera delar av momenten tillfredsställande i fråga om att komma tillrätta med den problematik som upplevdes i Studie 1. Den systematik som visade sig i Studie 1, angående svårighet att höra röd signal och att signalen överlag var för svag, uteblev i Studie 2. Problem upplevdes visserligen till viss del i samtliga moment där Moment 2 var det moment som uppvisade mest problem. Resultaten indikerar att en ljudstyrka på 65-80dBA inte är tillräcklig för god orientering. Den ljudstyrka som utvärderades i Moment 3 (65-90dBA) upplevdes som mest tydlig av deltagarna. Däremot upplevde deltagarna att ljudet, i Moment 3, var svårt att skilja från närliggande trafiksignaler i korsningen. Dessa resultat måste dock tolkas i perspektiv av att det är andra funktioner på tryckknappslådan som kan påverka resultaten, t.ex. bullerstyrningens inställningar (ljudstyrka och sänkningshastighet). Sammanfattningsvis kan det konstateras att studien i flera moment var lyckad utifrån uppställda mål, nämligen att deltagarna upplevde att ljudet i samtliga anläggningar var stödjande vid orientering. Det största undantaget var i Moment 2, där problemet att höra röd signal verkade kvarstå. 1

5 Det är svårt att tydligt uttala sig om huruvida den ena anläggningen (med momentspecifika justeringar) är bättre än någon annan. Moment 1 fungerade bra, men kräver investeringar i extra utrustning. Moment 2 bör utvärderas ytterligare med en eventuell ytterligare höjning av ljudstyrkan. Moment 3 verkade ge tydligast ledning i denna studie men det uppstod problem med urskiljning mot närliggande trafiksignaler i korsningen. Moment 4 var mer experimentell till sin karaktär och bör studeras separat. Ytterligare aspekter som bör studeras mer separat är vilka ljudnivåer som är kritiska, både för brukare och för omgivning samt för att överrösta omgivningsljudet, om det går att använda olika ljudstyrkor för röd och grön signal samt bullerstyrningens olika funktioner. 2

6 Definitioner Deltagare/testpersoner Detaljer (i trafikmiljön) Hjälpmedel Moment Studie 1 Synnedsättning Testtillfälle De individer som deltog i undersökningen. Dessa individer deltog även i Studie 1 och valdes då ut via Syncentralen och SRF. Det främsta kravet var att de skulle vara blinda. Syftar på detaljer som testpersonerna använder som hjälp för att orientera sig på testplatserna, t.ex. ljudet från tryckknappslådan, kantsten, riktningsvisare (pil) på tryckknappslådan, markmaterial, marklutningar. Utrustning som hjälper individen att orientera i trafikmiljön, t.ex. teknikkäpp eller ledarhund. Studien är indelad i fyra moment. I varje moment har justeringar av någon del av tryckknappslådans ljudfunktion gjorts. Varje deltagare gjorde en promenad över gatan i respektive moment. Genomfördes 2012 med 89 observationer fördelat på fem testplatser. Titel: Tryckknappslådans hjälpfunktioner - Utvärdering utifrån gravt synnedsatta och blindas förutsättningar. Synnedsättning (synbortfall) används i rapporten som paraplybegrepp och innefattar olika kategorier av synnedsättningar enl. WHO. Blindhet innebär i rapporten att personerna har ljus-perception eller fingerräkning vid 1 m-0,02 alternativ ingen ljusperception. Ett testtillfälle är benämningen på ett tillfälle då observation av passage och uppföljande intervju utförts. 3

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Både Trafik- och renhållningsnämnden och Trafikkontoret i Stockholms stad har vid ett flertal tillfällen fått önskemål från Synskadades Riksförbund (SRF) om ett projekt där de funktioner, i trafiksignalens tryckknappslåda, som kan vara till hjälp för personer med grav synnedsättning och blindhet utvärderas. Med bland annat denna bakgrund initierades Studie 1 samt föreliggande uppföljande studie (Studie 2). Synnedsattas och blindas förutsättningar Att orientera sig i en miljö innebär att veta var man är, att hitta dit man ska och förstå när man är framme (Rieser & Garing, 1994). Hur bra man är på att orientera är dock olika för olika individer och både inre faktorer, som motivation och personlighet, och yttre faktorer som interaktion med andra människor och samhället spelar in. Dessutom krävs träning och utveckling av personliga strategier för orientering. (Blasch, Wiener et al. 1997; Silverstone, Lang et al. 2000). Personer med grav synnedsättning eller blindhet använder sig av orienteringspunkter då de förflyttar sig. Eftersom de inte kan använda sig av synen för att skapa sig en helhetsbild av omgivningen krävs det att de på andra sätt får information om detaljer i miljön som de i sin tur kan använda för att pussla ihop helheten. Orienteringspunkter kan bestå av t.ex. ljud, lukter eller utformningsdetaljer som kanter eller stolpar (Newman, 2010). Vid korsande av en gata vid en signalreglerad korsning är t.ex. ljudet från tryckknappslådorna en ytterst viktig orienteringspunkt, framförallt för att: Underlätta att hitta övergångsstället Informera om när det är rött respektive grönt Vägleda över gatan (riktningsgivning) Studie 1 Under våren 2012 studerades tryckknappslådans funktioner, utifrån personer som är blinda och deras förutsättningar vid orientering i trafikmiljöer. Studien, som i denna rapport kallas Studie 1, var upplagd som en före-efterstudie och genomfördes vid signalreglerade övergångsställen i fem korsningar i Stockholm. I föresituationen studerades funktionerna i befintligt utförande och i efterstudien byttes lådorna ut och ett antal justeringar gjordes, framförallt gällande ljudstyrka, men även gällande vibration och ljudtyp. Studie 1 var upplagd som en observations- och intervjustudie med testpersoner som var blinda. Testpersonernas orienteringsförmåga testades i fråga om följande moment: att orientera fram till korsningspunkten, förbereda sig för att gå ut i gatan, passera gatan och identifiera gatans slut. Testerna genomfördes som promenader där deltagarna självständigt genomförde momenten. Testpersonerna observerades och noteringar gjordes dels strukturerat i ett förberett protokoll och dels spontant i händelse av oförutsedda händelser. Efter varje promenad intervjuades testpersonen, bland annat kring hur denne upplevt de olika delarna av promenaden och kring vilka orienteringsstrategier denne haft. En erfarenhet från Studie 1 var att vissa funktioner på tryckknappslådorna inte fungerade tillfredsställande, varken vid före- eller efterstudien. Framförallt var det problem att uppfatta ljudsignalen då den var röd (och därmed tickade långsammare fast med samma ljudstyrka som vid grönt). Testpersonerna hade vid dessa tillfällen ofta svårt att både hitta fram till övergångsstället och att hålla riktning över gatan om det slog om till rött under promenaden. Dessutom upplevdes problem med bullerstyrningen. Bullerstyrningen ska automatiskt reglera tryckknappslådans ljudstyrka i relation till omgivande ljud, det vill säga om trafikbullret vid korsningen ökar så ökar ljudstyrkan från tryckknappslådan, och omvänt. Vid flertalet 4

8 tillfällen verkade bullerstyrningen inte fungera, varpå ljudstyrkan inte reglerades i relation till omgivningsljudet. Ett annat upplevt problem relaterat till bullerstyrningen var att den inte fungerade optimalt om någon eller något skymde lådans mikrofon t.ex. deltagarens egen kropp (då denne lade handen på tryckknappslådan), en annan trafikant eller en barnvagn. Då personer som är synnedsatta och blinda är svåra att studera kan det vara svårt att lämna entydiga rekommendationer angående denna grupp av människor. Resultaten från Studie 1 indikerade att det inte gick att definiera närmre vad i ljudbilden (styrka, typ eller frekvens) som var viktigast för personer med synbortfall och ytterligare undersökningar efterfrågades. Däremot kunde några generella slutsatser dras då Studie 1 genomfördes i miljöer med stor likhet mellan testplatserna och med ett stort antal observationer (89 stycken totalt): Ljudsignalen för rött uppfattas/fungerar inte tillfredsställande och bör ses över Effekten av ljudstyrkan bör studeras vidare, gärna i kombination med fortsatt utvärdering av olika ljudtyper Pilen användes i ganska stor utsträckning efter att deltagarna blev informerade om att den fanns. En översyn av hur gravt synnedsatta och blinda tränas i att använda de hjälpmedel trafikmiljön erbjuder skulle vara bra Effekten av mikrofonens och högtalarens placering borde utvärderas och diskuteras vidare Möjligheten att upptäcka de studerade signalerna i kombination med andra ljudsignaler t.ex. vid busskörfält eller spårväg, bör utvärderas vidare. Nyttan och effekten av vibrationssignal för andra grupper med funktionsnedsättning bör studeras vidare för att öka den totala tillgängligheten vid ett signalreglerat övergångsställe Tekniken måste fungera och utrustningen måste kontrolleras och underhållas regelbundet 1.2 Syfte och frågeställningar för Studie 2 Syftet med föreliggande studie är att utvärdera om ett antal ljudrelaterade justeringar av den tekniska utrustningen i en signalreglerad korsning påverkar en synnedsatt persons förutsättningar att orientera sig över gatan, samt att utreda vilka justeringar som är lämpliga eller tillräckliga för god orientering. Följande slutsatser från Studie 1 har legat till grund för Studie 2: Ljudsignalen för rött uppfattas/fungerar inte tillfredsställande och bör ses över Effekten av ljudstyrkan bör studeras vidare, då gärna i kombination med fortsatt utvärdering av olika ljudtyper Effekten av mikrofonens och högtalarens placering borde utvärderas och diskuteras ytterligare Tekniken måste fungera och utrustningen måste kontrolleras och underhållas regelbundet De justeringar som utvärderas i studien är indelade i fyra moment där varje moment syftade till att utvärdera om enstaka justeringar av ljudfunktionen i tryckknappslådan är tillräckliga för att personer med synnedsättning eller blindhet ska kunna orientera på ett bra sätt. Mer exakt information om de justeringar som gjordes i respektive moment framgår av kapitel 2.4. Tydligare beskrivningar av hur respektive moment strävar efter att komma till rätta med de problem som identifierats i Studie 1 finns i kapitel 2.4 och 3.3. Momenten som studeras är utvalda av Trafikkontoret, Stockholms stad. 5

9 Följande moment utvärderades: Moment 1 Alternativ placering av tryckknappslådans mikrofon Moment 2 Justering av bullerstyrningens känslighet Moment 3 Höjd ljudstyrka för både röd och grön signal Moment 4 Extern högtalare 6

10 2 Metod och genomförande 2.1 Datainsamling Studiens upplägg och ambition är att informationen samlas in under så realistiska omständligheter som möjligt. Eftersom majoriteten av personer med grav synnedsättning och blindhet inte ger sig ut helt på egen hand utan att veta hur miljön ser ut var det viktigt med en introduktion av varje plats före testtillfället. Introduktionens innehåll beskrivs nedan och upplägget efterliknar det sätt Syncentralen ger information om en plats vid orientering- och förflyttningsträning. Vid denna typ av studier är det viktigt att säkerheten vid testtillfället är hög. Utöver den omfattande introduktionen vid varje testplats (se nedan) fanns också en säkerhetsperson som var beredd att ingripa vid behov under testtillfället. Testpersonerna var instruerade och blev dessutom, inför varje tillfälle, påminda om att säga till då de skulle gå ut i gatan. Detta var framförallt för att medföljande säkerhetsperson skulle kunna ingripa om tillfället var illa valt, men även för att kunna studera om testpersonerna relaterade till rätt ljudsignal. Observation och intervju Studien omfattade 32 testtillfällen eftersom var och en av de åtta testpersonerna gjorde en promenad per moment. Själva förfarandet vid testtillfällena är likadant som i Studie 1. Vid testtillfället skulle varje deltagare orientera mellan definierad start- och målpunkt i anslutning till varje övergångsställe. Startpunkten var placerad mellan 5-15 meter från övergångsstället och tryckknappslådan. Från denna punkt fanns naturliga orienteringspunkter fram till ca 3-6 meter från tryckknappslådan. Därefter förväntades testpersonerna orientera efter ljudet från lådan. Moment 1 och 3 utfördes med start från S:t Eriks ögonsjukhus och moment 2 och 4 utfördes med start från motsatt håll. Deltagarna observerades under passagen (samtliga observationer gjordes av samma person). Anteckningar fördes, dels utifrån ett strukturerat protokoll och dels spontant för att fånga upp eventuella oväntade händelser under passagen. De moment som fanns med i formulären observerades i passagen följer i listan nedan. Att orientera fram till korsningspunkten o Hur de använde sig av omgivningsljud och orienteringspunkter i miljön o Om de lokaliserade övergångstället via stolpe och signal (ljud) o Om de lokaliserade övergångstället via kanten Att förbereda/göra sig klar för att gå över gatan o Hur de tog ut riktning (via kantsten, pil, andra miljödetaljer, ljud, etc.) o Om de avgjorde när det var grönt Passagen över gatan o Hur de klarade av att hålla riktning o På vilket sätt refugen användes vid passagen o Om det förekom störande moment från omgivningen under förflyttningen Identifiering av gatans slut 7

11 Direkt efter varje testtillfälle fick deltagaren svara på ett antal strukturerade intervjufrågor om hur de hade upplevt förflyttningen, hur de lokaliserat punkter att orientera efter, hur de hade gått tillväga för att avgöra riktning etc. Testtillfällena videofilmades, vilket möjliggjorde att data från observationerna kunde följas upp och kontrolleras. Introduktion på platsen För att kunna skapa sig en bild av den aktuella övergången fick alla testpersoner följande information vid varje testplats: Typ av plats (övergångsställe vid korsning eller på sträcka) Vad som fanns i omgivningen Antal körfält i vardera riktningen (cykel- och bilkörfält) Typ av markmaterial Förekomst av orienteringspunkter Förekomst av taktila ytor (naturliga och/eller artificiella) Förekomst av kantsten i korsningen Om kantstenen är vinkelrät mot övergången eller ej Om refugen är upphöjd eller i nivå med gatan Tryckknappslådornas placering Förekomst av riktningsvisare på tryckknappslådan Deltagarna fick tydliga direktiv att de inte fick diskutera platsen eller sina upplevelser med de andra deltagarna. 2.2 Urval av testpersoner I studien ingick åtta testpersoner vilka även deltagit i Studie 1, I urvalet till Studie 1 krävdes att en potentiell testperson skulle: vara blind ha vana att orientera sig i trafikmiljöer utan ledarhund använda teknikkäpp ha fullgod hörsel 1 Avgränsningen är gjord för att säkerställa att testpersonernas orientering utifrån tryckknappslådans funktioner verkligen utvärderas via ljud och taktilitet (känsel). Resultatet ska inte påverkas av att testpersonen eventuellt har vissa synrester och därmed kan ta synen till hjälp för att orientera. Hälften av urvalet av testpersoner identifierades med hjälp från Syncentralen och hälften via SRF. Beskrivning av urvalet görs mer ingående i rapporten från Studie 1. 1 En avvikelse gjordes från detta krav då en testperson använde hörapparat dagligen och så även under studien. 8

12 2.3 Testplats Studien utfördes på ett signalreglerat övergångsställe i korsningen mellan Flemingsgatan och Polhemsgatan i Stockholm, se Figur 1. Testplatsens utseende framgår av Figur 2 - Figur 4. Figur 1. Testplatsens position. Korsningen mellan Fleminggatan och Polhemsgatan. Figur 2. Testplatsen sedd från S:t Eriks ögonsjukhus Figur 3. Testplatsen sedd från andra hållet Figur 4. Vy över testplatsen 9

13 2.4 Tryckknappslådans funktioner Grundutförande Majoriteten av Stockholms tryckknappslådor är försedda med ljudsignal, taktil pil, bullerstyrd ljudnivå, tryckknapp för grönt och en lysdiod som tänds när någon tryckt för grönt, se Figur 5. Figur 5. Vanlig tryckknappslåda i Stockholm Figur 6. Den typ av tryckknappslåda som användes i studien I Studie 2 användes motsvarande inställningar som i efterstudien i Studie 1. Inställningarna beskrivs i text härunder och sammanfattas i Tabell 1. I efterstudien, liksom i föreliggande studie, användes en ny version av trycknappslådan vilken har fler möjligheter till att variera inställningarna än tidigare versioner, se Figur 6. Samtliga tryckknappslådor i studien är utrustade med taktil riktningsvisare (pil). Ljudstyrkan är i grundläget inställd på en miniminivå på 65dBA och maximinivå på 80dBA 2. Vid grön signal är tickandet mer frekvent (600 slag/minut) än vid röd signal (60 slag/minut). Vid tryck för grön signal ljuder en kort, stark och hög signal. 3 Omgivningsljudet registreras via en mikrofon i tryckknappslådan och beroende på nivån på omgivningsljudet kan signalens ljudstyrka öka. Denna så kallade bullerstyrningen fungerar på så sätt att då omgivningsljudet är starkare än miniminivå (65dBA) ökar styrkan på ljudsignalen med ett förinställt värde, vilket i grundutförandet är 3dBA. Ljudstyrkan överskrider aldrig maxnivå, vilket innebär att om omgivningsljudets styrka skulle ligga kring maxnivå så kompenserar inte bullerstyrningen med ytterligare ökning av ljudstyrka. Exempel: Om tryckknappslådans mikrofon registrerar omgivningsljud på 72dBA regleras ljudsignalens styrka automatiskt till 75dBA. (Bullerstyrning inställd till +3dBA) Det är även möjligt att reglera hur snabbt ljudsignalen ska följa efter då omgivningsljudet sjunker. I grundutförandet är denna så kallade sänkningshastighet inställd till 1,5 sekunder. 2 I rapporten för Studie 1 angavs detta värde felaktigt till 85dBA. 3 Vid vissa större övergångställen, dock inte aktuella i denna studie finns ett par ytterligare funktioner relaterade till ljud och ljus. Dels ljuder då en signal med annorlunda rytm och dels blinkar den gröna ljussignalen då signalen är på väg att slå över till rött. 10

14 Tabell 1. Inställningar i grundutförandet (motsvarande som i efterstudien i Studie 1) Inställning Mikrofon Intern Högtalare Intern Ljudstyrka (Röd) 65-80dBA Ljudstyrka (Grön) 65-80dBA Bullerstyrning (Röd) +3dB Bullerstyrning (Grön) +3dB Sänkningshastighet buller 1,5 sekunder Justeringar i moment 1-4 i Studie 2 I Studie 2 genomfördes fyra moment (1-4) där justeringar av tryckknappslådans inställningar eller utrustning gjordes. Där förändringar i tryckknappslådans inställningar gjordes genomfördes detta i samtliga signal stolpar i korsningarna. I Moment 1 respektive 4 monterades externa mikrofoner respektive extern högtalare på de närmsta stolparna i anslutande övergångsställen. Förändringarna sammanfattas i Tabell 2 nedan. Justeringarna rekapituleras i kapitel 3.3, där även förklaringar ges till varför vissa kompletterande förändringar gjorts. Tabell 2. Justeringar i Moment 1-4 Moment Alternativ placering av mikrofonen Justering av bullerstyrningen Höjd ljudstyrka Extern högtalare Mikrofon Extern Intern Intern Intern Högtalare Intern Intern Intern Intern + Extern Ljudstyrka (Röd) 65-80dBA 65-80dBA 65-90dBA 65-90dBA Ljudstyrka (Grön) 65-80dBA 65-80dBA 65-90dBA 65-80dBA Bullerstyrning (Röd) +3dB +10dB +10dB +3dB Bullerstyrning (Grön) +3dB +6dB +6dB +3dB Sänkningshastighet buller 1,5 sek 5 sek 5 sek 5 sek 11

15 3 Resultat och diskussion Nedan följer en genomgång av resultaten från Studie 2 tillsammans med resonemang om resultaten. Inledningsvis diskuteras på vilket sätt personer med synnedsättning och blindhet är svåra att studera och vilka implikationer dessa svårigheter, tillsammans med metodval, kan ha för studien och de slutsatser som kan dras från resultaten. Detta perspektiv är viktigt vid betraktande av resultaten, för att inte felaktiga tolkningar ska göras eller för att inte tolka in för mycket. Därefter ges en sammanfattande beskrivning av de observationer och intervjuer som gjordes i samband med testtillfällena. Upplägget på det avsnittet motsvarar upplägget av resultaten i Studie 1, där deltagarnas orientering över gatan beskrivs. Därefter diskuteras separata resultat och indikationer för Moment 1-4. Avslutningsvis jämförs Moment 1-4 och det diskuteras vilka generella slutsatser som kan dras från Studie Metodologiska utmaningar och styrkor Totalt har information från 32 testtillfällen analyserats och jämförts. Liksom i Studie 1 är det viktigt att vara medveten om att personer med synnedsättning och blindhet är svåra att studera och det finns mycket som påverkar de resultat undersökningen visar. Bland annat är testdeltagarna olika mycket tränade i att orientera i trafikmiljöer och de har olika strategier och förmågor för att t.ex. identifiera orienteringspunkter eller lära sig hur en plats ser ut. Dessutom kan faktorer som deltagarens dagsform och humör påverka det enskilda testresultatet. Utöver detta är det viktigt att komma ihåg att trafikmiljöer är dynamiska med varierande yttre omständigheter i fråga om t.ex. omgivningsljud, trafikmängd och närvaro av andra trafikanter, eventuella störande moment som utryckningsfordon, stora grupper av människor m.m. En testsituation är alltså aldrig exakt likadan som en annan, varken ifråga om omgivningens förutsättningar eller om deltagarens beteende. I Studie 1 kunde resultaten kvantifieras till viss del då antalet testtillfällen var mycket stort (89 stycken) och testplatserna var valda för att i största möjliga mån likna varandra (även om det, som nämnts ovan, aldrig går att skapa identiska förutsättningar). I Studie 2 var antalet testtillfällen färre (32 stycken), men samtliga observationer gjordes på samma testplats, dock med förändrade förutsättningar i form av justeringar av ljudet. I Studie 2 medger metoden därför inte någon direkt jämförelse mellan testdeltagarnas enskilda promenader. Däremot kan en övergripande analys av resultaten från observationerna och intervjuerna ge tydliga indikationer på vad som påverkar deltagarens beteende, om specifika detaljer i miljön är intressanta att studera vidare m.m. Genom att kombinera analyser av både observations- och intervjudata går det ibland även att genomskåda deltagare som tänker sig att de beter sig på vissa sätt, men som i verkligheten kanske gör annorlunda. 3.2 Sammanfattande beskrivning av deltagarnas orientering över gatan Här ges en sammanfattande beskrivning av de observationer som gjordes då testpersonerna orienterade över gatan samt redogörelser för testpersonernas upplevelser i relation till passagen. Specifika resultat som är relaterade till de justeringar av tryckknappslådan som gjordes i Moment 1-4 redogörs det för därefter. Överlag upplevde testdeltagarna att det gick bra att orientera i korsningen. Observationerna indikerade att det inte var några större problem för testdeltagarna att hitta fram till övergångsstället och identifiera kant, tryckknappslåda eller stolpe och vid intervjuerna uppgav deltagarna att de vid samtliga testtillfällen tyckte att det var ganska eller mycket lätt att avgöra att de var framme vid kanten respektive att avgöra vilken tryckknappslåda de skulle lyssna efter. Deltagarna uppgav att de vid de flesta tillfällena använde ljudet för att hitta fram till korsningspunkten. Ytterligare strategier som användes var att använda sig av orienteringspunkter att ta riktning mot. 12

16 En testdeltagare gick dock fel vid tre tillfällen, varpå denne fick starta om sin promenad. En annan deltagare hade problem att identifiera rätt stolpe via ljudet i Moment 4, varpå det visade sig att denne hörde stolpen på refugen, men trodde att det var startstolpen. Vid så gott som samtliga testtillfällen observerades att deltagarna, när de stod vid första stolpen, kunde avgöra när det var grön signal. Alla deltagare uppgav att det var lätt att avgöra när det var grönt vid samtliga tillfällen. Vid knappt en fjärdedel av testtillfällena uppgav deltagarna att möjligheten att höra om det var rött eller grönt förändrades under passagen, men det var bara vid något enstaka av dessa som det vållade problem. Dock noterades via film att deltagarna, vid några tillfällen, faktiskt inte noterade att det slagit om till rött under passagen. Vid samtliga testtillfällen observerades att deltagarna klarade av att hålla bra riktning både från startpunkten fram till refugen och från refugen fram till motsatt trottoar. Vid de allra flesta testtillfällen uppgavs även att deltagarna tyckte överlag att det var ganska eller mycket lätt. Däremot uppgavs det vid knappt hälften av testtillfällena att man upplevde varierande svårighet/lätthet i att hålla riktning över gatan under promenaden över gatan. Det var i princip lika många deltagare som upplevde en förändring i de fyra momenten, men det går inte att se något mönster varken i vilken anledning som gjorde att man upplevde skillnad eller om det var någon särskild deltagare som upplevde detta. Mer diskussioner om detta förs längre ner. Vid de flesta tillfällena klarade deltagarna att identifiera tryckknappslådan eller stolpen på både refug och motsatt trottoar. Observationerna indikerade att det vanligaste sättet att identifiera refugen eller motsatt trottoar var med hjälp av tryckknappslådan/stolpen eller med hjälp av tryckknappslådan/stolpen i kombination med kantsten. 3.3 Utvärdering av justeringarna av tryckknappslådan i Moment 1-4 Nedan redovisas resultaten för respektive studerat moment. Dessa resultat sätts i sitt sammanhang utifrån den problematik från Studie 1 som justeringen förväntades åtgärda. Vanliga upplevelser i Studie 1 var att signalen för rött var svår att höra, att det var svårt att identifiera första stolpen (i synnerhet vid röd signal) och att man tappade signalen under delar av passagen och därmed antingen kom ur kurs eller tog onödiga risker genom chansningar. För tydlighet ges en kort återgivning av de justeringar som gjordes i respektive moment. Som nämndes ovan är det inte helt relevant att dyka ner i specifika resultat för enskilda testdeltagare och via det uttala sig om huruvida den ena justeringen var bättre än någon annan. Detta till trots återges nedan en del av deltagarnas reflektioner kring respektive moment. En del reflektioner återges som citat och andra är sammanfattade. Deltagarnas reflektioner ska inte nödvändigtvis tolkas som sanningar, utan mest för att illustrera reaktioner och om deltagarna noterade förändringen. Moment 1 Alternativ placering av tryckknappslådans mikrofon Syftet med Moment 1 var att utvärdera om man med hjälp av en extern mikrofon skulle kunna komma till rätta med de problem som identifierades i Studie 1. De justeringar som gjordes omfattade montering av en extern mikrofon som placerades på cirka 2 meters höjd, strax under stolpens lampor. Liksom i Studie 1 var ljudstyrkan i tryckknappslådan inställd på 65-80dBA. Med den externa mikrofonen elimineras det potentiella problemet i att lådans mikrofon riskerar att döljas av omgivande trafikanter och därmed att bullerstyrningen inte skulle fungera som avsett. Den externa mikrofonen medger även att högfrekventa ljud (från t.ex. utryckningsfordon) registreras, något som mikrofonen i tryckknappslådan inte klarar lika bra. 13

17 Deltagarnas reflektioner Samtliga deltagare hörde ljudsignalen från startpunkten och använde ljudet som hjälp då de skulle hitta fram till övergångsställets början. Någon påpekade att denne tyckte att ljudnivån var låg, men flera av deltagarna tyckte att signalen var tydlig under hela passagen. En deltagare var lite störd av volymen och tyckte att ljudet lät vasst. Tre av deltagarna upplevde att ljudbilden förändrades under passagen, dels på grund av att signalen drunknade i ljud från utryckningsfordon som körde förbi och dels att det hördes svagare från refugen. Tydliga signaler, avskilda från varandra så att de inte kunde blandas ihop Bra ljud, kunde gå efter ljudet och kunde ta lite riktning från kanten Alla deltagarna tyckte att det var lätt att avgöra när det var rött eller grönt och de flesta kunde uppmärksamma den varierande frekvensen på ljudet. En deltagare tyckte dock att det var svårt att höra den röda signalen, alltså då tickandet var långsammare och signalen inte var i högläge. En deltagare uttryckte att ljudet vid röd signal vid första stolpen drunknade något i ljudet från intilliggande signal (som var grön vid tillfället): När jag står här hör jag signalen tydligare från Polhemsgatan. Jag hör inte ljudet från refugen eller den på andra sidan Å andra sidan uttryckte samma person att det inte var svårt att veta vilken signal denne skulle lyssna efter under passagen, vilket tyder på att denne hörde refugsignalen och signalen på andra sidan då det var nödvändigt. Överlag tyckte deltagarna att de hade stor användning av ljudsignalen och att den hördes tydligt. Slutsats, Moment 1 Inställningarna i Moment 1 var tillfredställande i fråga om att ljudet var tydligt och att deltagarna hade god användning av ljudet som hjälp då de skulle orientera över gatan. Den eventuella problematik som upplevdes vid röd signal verkade inte ha påverkat förutsättningarna att avgöra vilken signal man skulle orientera efter vid passage. Det är lockande att tänka sig att resultaten från Moment 1 skulle kunna överföras på befintlig tryckknappslåda med motsvarande inställningar och fungerande bullerstyrning (med fungerande avses här att problematiken med dold mikrofon elimineras). Det måste dock påpekas att den externa mikrofonen dels har möjlighet att registrera högfrekventa ljud och dels är placerad ute i trafikmiljön, vilket medför att bullerstyrningen också är känsligare än då mikrofonen är placerad i tryckknappslådan. Denna ökade känslighet beror dels på att fler frekvenser registreras och dels på att omgivningsljudet registreras mer effektivt. Det går därför inte att direkt överföra resultatet på hur anläggningen i moment 1 skulle fungera med enbart mikrofon i tryckknappslådan. Moment 2 Justering av bullerstyrningens känslighet Syftet med Moment 2 var att utvärdera huruvida ökad ljudstyrka i bullerstyrningen skulle kunna komma till rätta med de problem som identifierades i Studie 1. De justeringar som gjordes var att inställningen i bullerstyrningen ökades från +3dB (Studie 1) till +10dB vid röd signal och från +3dB till +6dB vid grön signal (se kapitel 2.4 för beskrivning av hur bullerstyrningen fungerar). Liksom i Studie 1 var ljudstyrkan i tryckknappslådan inställd på 65-80dBA. Deltagarnas reflektioner Alla deltagarna använde till viss del ljudet som hjälp för att hitta fram till övergångsställets början. De deltagarna som inte enbart använde sig av ljudet först tog fasta på orienteringspunkter och lät därefter ljudet vara stödjande. Flera deltagare påpekade att ljudet var tydligt. 14

18 Hörkontakten mellan stolparna gjorde att jag kunde orientera mig mycket bra. Hörkontakt med mittstolpen (på refugen, förf. anm.) plus att jag gick rakt gjorde att jag kunde hålla riktningen över gatan. Kanon att ha ljud hela vägen över. När det gäller lätthet/svårighet att avgöra om signalen var röd eller grön visade sig ett antal motsägelser och svårigheter. Liksom i övriga moment tyckte deltagarna att det var enkelt att avgöra om signalen var röd eller grön. Däremot påpekade någon att det borde vara något starkare ljud och en annan tyckte att den röda signalen kunde vara starkare: Jag gillar inte när den röda signalen är så låg, grön signal hörs bättre Flera av deltagarna angav att de avgjorde det med hjälp av den varierande frekvensen, medan någon annan tyckte att det lät som att ljudet var starkare vid grön signal (vilket det inte var). Ljudet låter olika mellan rött och grönt Dock visade analys av observationer och filmer att fyra deltagare gjorde felaktiga bedömningar och alltså inte riktigt klarade av avgöra om det var röd eller grön signal. Bland annat uppstod en situation där en deltagare fortsatte att gå när det slagit om till rött. Vederbörande konstaterade att det var svårt att höra signalen, men noterade inte att det var på grund av att det var röd signal. Ytterligare en person kommenterade att det var svårt att höra röd signal men att grön gick bra. Någon menade att: Det var svårt att höra den sista stolpen ett tag Överlag tyckte deltagarna, även här, att de hade god användning av ljudsignalen. En deltagare upplevde till och med att intervallet för grön signal var längre än normalt, något som kan ha berott på en ökad känsla av säkerhet då deltagaren hörde signalerna bra. Slutsats, Moment 2 Resultatet från Moment 2 är, som nämnts, en aning motsägelsefullt. Flera av deltagarna uppgav att ljudet var tydligt, samtliga tyckte att de kunde avgöra när det var rött respektive grönt, och överlag ansågs att de hade god användning av ljudet som hjälp då de skulle orientera över gatan. Däremot visade observationer och analys av filmerna från testtillfällena att hälften av deltagarna faktiskt inte kunde avgöra när det var rött eller grönt. Det verkar framförallt vara motsvarande problem, med den röda signalen, som i Studie 1. Moment 3 Höjd ljudstyrka för både röd och grön signal Syftet med Moment 3 var att utvärdera huruvida ytterligare höjning av ljudstyrkan skulle kunna komma till rätta med de problem som identifierades i Studie 1. I momentet höjdes maxnivån av ljudstyrkan för både röd och grön signal från 80 till 90dBA. Miniminivån var oförändrad, 65dBA 4. Vid testtillfället justerades även bullerstyrningen på motsvarande sätt som i Moment 2. Anledningen till att bullerstyrningen reglerades var för att ökningen i maximinivån skulle kunna märkas relativt Moment 2. Deltagarnas reflektioner Alla deltagarna angav enbart ljudet som hjälpmedel då de skulle hitta från startpunkten till övergångsställets början och de flesta tyckte att ljudet var bra och tydligt, både vid röd och vid grön signal. Någon sa att det hördes tydligt och dessutom på långt håll. En annan sa att ljudet var tydligt och skarpt. Jag upplever som om att det är skruvat på ljudnivån till det bättre. Det är dock svårare att höra skillnad på Polhemsgatan och Fleminggatan En annan deltagare beskriver det som något svårare att hitta fram till stolpen: Jag hörde inte signalen en bit bort. Ljudet var tydligt när jag väl var vid det Första stolpen var låg, signalen till höger hördes mer Signalen från Polhemsgatan hördes mycket bättre. 4 Anledningen till att miniminivån inte höjdes var att det är ytterst sällsynt att omgivningsljudet är så lågt som denna nivå. 15

19 Ingen av deltagarna uppgav att de tyckte att ljudbilden förändrades under passagen. Däremot sa några emot detta då de uppgav att de hade viss svårighet att hålla riktning för att de hade svårt att höra antingen refugstolpen eller sista stolpen. Någon annan tyckte att ljudet istället var som bäst vid sista stolpen. Det var lite lättare andra halvan då jag hörde alla tre ljuden, start refug och slut. Deltagarna ansåg att det var enkelt att avgöra om signalen var röd eller grön och det var även här frekvensen som avgjorde. Dock var det, liksom i Moment 2, en person som fortsatte gå när det slagit om till rött. Vederbörande nämnde dock att ljudet var lite svårt att höra från sista stolpen, men var troligen omedveten om att ljudet då hade slagit om till rött. Även i detta moment tyckte deltagarna att de hade stor användning av ljudsignalen överlag. Ljudet uppfattades, av flera deltagare, som skarpt och tydligt. Någon menade att det var stor skillnad mot de andra promenaderna. En annan påpekade att ljudet överröstade omgivningsljudet. Flera deltagare påpekade dock att det var svårt att urskilja ljuden mellan de olika riktningarna (Polhemsgatan/Fleminggatan). Slutsats, Moment 3 Inställningarna i Moment 3 var tillfredställande i fråga om att ljudet var tydligt och att deltagarna hade god användning av ljudet som hjälp då de skulle orientera över gatan. Detta moment verkade vara det där deltagarna upplevde ljudet som tydligast. Dock hade några deltagare viss svårighet i att skilja den studerade signalen från närliggande trafiksignaler i korsningen. Moment 4 Extern högtalare Syftet med Moment 4 var att utvärdera funktionen av en extern högtalare som tillägg till den befintliga i tryckknappslådan. Högtalare monterades på cirka 2 meters höjd på första och sista stolpen. Det fanns alltså ingen extern högtalare på refugen. Högtalare monterades även på de närmsta stolparna på övergångställena över Polhemsgatan. De externa högtalarna har en ljudspridning som är riktad över övergångsstället på testplatsen. Syftet med att rikta ljudet på detta sätt är dels att ljudet ska vara koncentrerat till passagen och dels att ljudet från signalen inte ska störa omgivningen. Då ljudet kommer från en alternativ vinkel och höjd är det möjligt att även det ger bättre möjligheter att uppfatta signalen. I momentet justerades intervallet för ljudstyrkan vid röd signal från 65-80dBA till 65-90dBA, medan den gröna signalen var oförändrad (65-80dBA). Bullerstyrningen var motsvarande som i grundutförandet, d.v.s. 3dBA. Sänkningshastigheten var 5 sekunder. Eftersom justeringar av tryckknappslådans funktioner gjordes i tillägg till den externa högtalaren (dels höjd ljudstyrka vid röd signal och dels förlängd sänkningshastighet) går det inte att säga något om den direkta effekten av om och på vilket sätt den externa högtalaren bidrog till deltagarnas möjligheter till god orientering. Det som istället är intressant i denna analys var på vilket sätt deltagarna uppfattade ljudet och hur de klarade av att orientera på testplatsen som helhet. Deltagarnas reflektioner Liksom i Moment 2 användes ljudet som stöd tillsammans med orienteringspunkter då deltagarna skulle hitta från startpunkten till övergångsställets början. Få deltagare förklarade på vilket sätt de upplevde att ljudet hjälpte dem att hitta fram, men en tyckte att det lät som att ljudet hade höjts, medan två hade svårare att hitta fram med hjälp av ljudet. Tre av deltagarna upplevde att ljudbilden förändrades under passagen. Två av dessa upplevde svårigheter i att bedöma var gatan slutade då båda hörde den sista stolpen först när de var uppe på trottoaren. Det var svårare att orientera sig nu än förra gången, jag tappade riktningen, hörde inte riktigt signalerna. Hörde bullret tydligare, jag tycker att stolpen flyttade på sig när ljudet anpassas efter bullret. 16

20 När jag passerade refugstolpen hörde jag ljudet på sidan men även bakifrån Deltagarna ansåg överlag att de hade stor användning av ljudsignalen, men just att avgöra stolparnas placering upplevde fler deltagare som problematiskt. En deltagare trodde att det var den första stolpen som hördes när det i själva verket var ljudet i höjd med refugen. Det gjorde att deltagaren omedvetet klev ut i gatan när denne skulle orientera till första stolpen. Upplevelsen av att ljudet verkade vara starkast i höjd med refugen kan ha bidragit till svårigheten att avgöra stolparnas placering. Sista sträckan från refugen var svårare nu Liksom i övriga moment tyckte deltagarna att det var enkelt att avgöra om signalen var röd eller grön och det var även här frekvensen som avgjorde. Jag hörde tydligt att ljudet höjdes och sänktes Däremot verkade deltagarna reagera på att ljudet lät annorlunda i relation till hur det brukar låta: Ljudet svajade litegrann för rött vilket det inte gjort i tidigare moment. Det lät också som ljudet kom uppifrån vilket är en ovanlig situation Det lät som boxen var tyst När det är rött sjunger ljudet, jag vill gärna ha högre ljud vid rött om det är mycket bilar omkring. Genomgående för alla rundor, men denna var bättre än de andra gällande den röda. Flera deltagare kommenterade att de upplevde att ljudet var svajigt eller att det var något som kändes annorlunda. Detta ledde till att deltagarna kände sig otrygga och att de inte riktigt kände igen sig. Denna gång kände jag mig mer osäker, jag tror ni hade gjort något med boxarna Slutsats, Moment 4 Inställningarna i Moment 4 var tillfredställande i fråga om att ljudet var tydligt och att deltagarna hade god användning av ljudet som hjälp då de skulle orientera över gatan. Dock vållade ljudet en del svårigheter i form av problem att avgöra stolparnas placering men också att de inte kände igen hur ljudet betedde sig. Komplettering med extern högtalare bör studeras vidare. Det är svårt att avgöra vad det är som påverka deltagarnas upplevelser. Det kan ha med deltagarnas ovana vid den nya ljudbilden att göra, men det kan även vara rent ljudtekniska faktorer som att ljudet från den externa högtalaren indirekt påverkar bullerstyrningen, som i sin tur påverkar den ljudbild deltagarna upplever. 3.4 Sammanfattande diskussion av Studie 2 Överlag uppstod få av de problem som identifierades i Studie 1. Vanliga upplevelser i Studie 1 var att signalen för rött var svår att höra, att det var svårt att identifiera första stolpen (i synnerhet vid röd signal) och att man tappade signalen under delar av passagen och därmed antingen kom ur kurs eller tog onödiga risker genom chansningar. Tendenser till motsvarande problematik som i Studie 1 kunde ses i Moment 2 (se jämförelse mellan momenten nedan). Vid enstaka tillfällen påpekades problematiken i Moment 1, 3 och 4, men den systematik som uppstod i Studie 1 uteblev. Det är dock viktigt att komma ihåg att utgångsläget i tryckknappslådorna ljudstyrka motsvarade den som användes i efterstudien i Studie 1 (min=65dba, max=80dba 5 ). I Studie 1 gjordes jämförelser av ljudstyrkan mellan före- och efterstudien (där intervallet i förestudien var 60-75dBA), men det gick inte att dra några separata slutsatser om ljudstyrkans effekt då det var andra faktorer som verkade påverka. I föreliggande studie går det därför inte att säga huruvida ett intervall på 65-80dBA är tillräckligt under förut- 5 Plus ytterligare höjning i vissa moment. 17

21 sättning att övriga funktioner fungerar eller om det är den momentspecifika justeringen 6 eller till och med kombinationen dem emellan som är avgörande. Det går heller inte att uttala sig om huruvida ett intervall motsvarande det i förestudien skulle varit tillräckligt om samtliga övriga funktioner varit tillfredsställande. Detta innebär att eventuella effekter av momentspecifika justeringar måste tolkas tillsammans med en inställning av ljudstyrkan på 65-80dBA. Då ljudsignaler från trycknappslådor är en hjälp för synnedsatta och andra personer men samtidigt något som kan störa omgivningen om ljudet är för högt ställt är det viktigt att hitta rätt justeringar eftersom det nödvändigtvis inte behöver vara enbart ljudnivån som är ett problem. Jämförelse mellan Moment 1-4 Tryckknappslådornas inställningar var i flera delar av momenten tillfredsställande i fråga om att komma tillrätta med den problematik som upplevdes i Studie 1 (angående svårighet att höra röd signal och att signalen överlag var för svag). En del variationer uppstod dock, och en jämförelse mellan momenten redovisas nedan. Att deltagarna uppgav att de använde sig av så gott som enbart ljud som hjälpmedel för att hitta fram till signalen i Moment 1 och 3 och ljud i kombination med orienteringspunkter i 2 och 4 har förmodligen påverkats av att dessa promenader har startat från olika håll och att ljudet kanske är lättare att uppfatta från den ena startpunkten. I så gott som samtliga testtillfällen har deltagarna hört ljudet och använt sig av det. Däremot uppgav flera deltagare i en senare fråga om hur de identifierade vilken tryckknappslåda som tillhörde korsningspunkten, att de vid en stor del av testtillfällena även använde kunskapen om hur platsen ser ut och att de visste vilken signal de skulle lyssna efter eller åt vilket håll de skulle lyssna. Detta kan ses som ett tecken på att deltagarnas lokalkännedom och hur tränade de är i att orientera även kan ha påverkat. Jag hörde flera signaler samtidigt men visste hur de stod i förhållandet till varandra När det gäller huruvida ljudbilden förändrades under passagen var det varierande problematik som beskrevs. Den problematik som uppmärksammades, av ett fåtal, var i Moment 1,2, och 3 motsvarande som i Studie 1, nämligen att det var svårare i höjd med refugen eller mellan stolparna där ljudet är svagare. I Moment 4 uppstod en annan typ av problematik för de deltagare som upplevde problem där, nämligen att de hade svårt att placera var ljudet kom ifrån och därmed bedöma var stolpen stod. Ytterligare problem i Moment 4 var att flera deltagare kände sig otrygga vid testtillfället eftersom de var obekanta med hur ljudet betedde sig. Den röda signalen är dock fortsatt ett dilemma. I Studie 2 uppgavs några klagomål av motsvarande typ som i Studie 1 angående svårighet att höra den röda signalen och därmed svårighet att hitta fram till signalen och hålla riktning över gatan. Moment 1 och 3 var det bara vid enstaka tillfälle som problematiken beskrevs, medan det i Moment 2 verkade vara något värre. Då deltagarna överlag hörde signalen mycket tydligt i Moment 3, där ljudstyrkan var högst vid både röd och grön signal (65-90dBA) kan den kvarstående problematiken i Moment 2 indikera att den ljudstyrka som använts i grundutförandet (65-80dBA) inte är tillräcklig för god orientering. Däremot verkar motsvarande ljudstyrka vara tillräcklig i Moment 1, vilket indikerar att den kompletterande mikrofonen, vilken i sin tur bland annat har högre känslighet än mikrofonen i tryckknappslådan, är av betydelse. I Moment 3 uppstod en annan typ av problem, nämligen att deltagarna upplevde vissa svårigheter att skilja ut den aktuella signalen från närliggande. Om detta är ett fenomen som inträder vid höga ljudstyrkor, och vilken nivå som är kritisk, går inte att uttala sig om i denna studie. I Studie 1 konstaterades dessutom att bullerstyrningen vid flera tillfällen inte fungerade tillfredsställande, vilket verkade bero på att mikrofonen i tryckknappslådan antingen skymdes av någon trafikant eller av testdeltagaren. I Studie 2 förekom motsvarande problematik men inte lika konsekvent som i Studie 1. Det 6 Exempel på en momentspecifik justering är ett tillägg som t.ex. en extern mikrofon, eller en justering av bullerstyrningen. 18

22 var däremot tydligt att bullerstyrningen fungerade bäst i Moment 1, där ljudet var stabilast. Resultaten från Moment 3 indikerar att hög ljudstyrka eventuellt kan ha kompenserat för att bullerstyrningen inte fungerade optimalt. Detta bör dock studeras vidare. Det bör nämnas att sänkningshastigheten för bullerstyrningen förlängdes från 1,5 till 5 sekunder i Moment 2-4. Den direkta effekten av denna förändring har inte utvärderats, men det är inte orimligt att tänka sig att den påverkat deltagarnas förutsättningar att orientera. Alltså går det inte att utesluta att denna justering påverkat resultatet i Moment 2-4, men eftersom resultaten i Moment 1, där ingen justering av sänkningshastigheten var gjord, var tillfredsställande, så kan slutsatsen dras att sänkningshastigheten inte nödvändigtvis är den mest centrala faktorn för god orienterbarhet. Dock var den externa mikrofonen i Moment 1 känsligare än mikrofonen i tryckknappslådan (som användes i övriga moment), vilket kan ha bidragit till att sänkningshastigheten inte är så avgörande just i detta moment. Effekten av sänkningshastigheten bör studeras separat. 19

23 4 Slutsatser Sammanfattningsvis kan det konstateras att studien i flera moment var lyckad utifrån uppställda mål, nämligen att deltagarna upplevde att ljudet i samtliga anläggningar var stödjande vid orientering. Det största undantaget var i Moment 2, där problemet att höra röd signal verkade kvarstå. Det är svårt att tydligt uttala sig om huruvida den ena anläggningen (med momentspecifika justeringar) är bättre än någon annan. Moment 1 fungerade bra, men kräver investeringar i extra utrustning. Moment 2 bör utvärderas ytterligare med en eventuell ytterligare höjning av ljudstyrkan. Moment 3 verkade ge tydligast ledning i denna studie men det uppstod problem med urskiljning mot närliggande trafiksignaler i korsningen. Moment 4 var mer experimentell till sin karaktär och bör studeras separat. Både Moment 1 och 4 omfattar justeringar som kräver extra utrustning. Om justeringar ska göras utan extra utrustning verkar det, utifrån denna studie, som att justeringar liknande de Moment 3 kan vara en väg att gå. Det bör dock göras ytterligare utredningar kring vilka höjningar som är rimliga, dels iförhållande till hörbarhet och omgivningsljud, och dels med tanke på de problem som noterades i utvärderingen (svårighet att urskilja signalen från närliggande). Det kan också vara intressant att utvärdera om samma höjningar är aktuella för både röd och grön signal, eller om dessa kan variera. Ytterligare en aspekt är att avgöra vilka ljudnivåer som är rimliga i förhållande till eventuell störning för boende eller verksamma i närheten av signalen. Vidare kan det vara intressant att studera bullerstyrningens inställningar separat för att utvärdera dels vilken effekt sänkningshastigheten kan ha och dels vilka ökningar av ljudnivån som är kritiska för att signalen ska överrösta omgivningsljudet. När det gäller att få bullerstyrningen att fungera optimalt bör denna, i ett första skede, kunna studeras utan testpersoner (d.v.s. att kontrollera hur ljudet beter sig i relation till omgivningen, både gällande ljudbild och människors rörelsemönster). Det är viktigt att bullerstyrningen fungerar. Indikationerna på att höjningen av ljudstyrka i Moment 3 kan ha kompenserat för ickeoptimal bullerstyrning bör utredas ytterligare. Detta för att hitta mer optimala inställningar i tryckknappslådan, både för trafikanter och för omgivningen. Det bör även tilläggas att denna studie, liksom Studie 1, visar på vikten av träning i orientering samt kunskap om de miljöer personer som är blinda eller synnedsatta förväntas orientera i. 20

24 5 Referenser Blasch, B.B., Wiener, W.R. & Welsh, R.L (eds.), (1997). Foundations of Orientation and Mobility. Second ed. New York: The American Foundation for the Blind. Newman, E. (2010). Att vara blind på passage och perrong som en resa utan skyltar och signaler. Trafik och väg, Lunds tekniska högskola. Rieser, J.J. & Garing, A. (1994). Spatial orientation. Encyclopedia of human behavior 4, Silverstone, B. Lang, M.A., Rosenthal, B.P., & Faye, E.E. (2000). The lighthouse handbook on vision impairment and vision rehabilitation. 1 vols. Vol. Vision Impairment: Oxford University Press. 21

25 22