Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Transkript

1 Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt Respekt, integritet, artighet Uppmärksamma verbala och icke verbala signaler Kommunikation Halvtidsbed Slutbed Kommentar och handlingsplan, halvtidsbedömning Kommentar, slutbedömning Empati Undersökning/bedömning Förberedelser, struktur, disponera tid Sjukgymnastisk undersökning inklusive anamnes Sjukgymnastisk bedömning Halvtidsbed Slutbed Kommentar och handlingsplan, halvtidsbedömning Kommentar, slutbedömning 1

2 Behandling Halvtidsbed Slutbed Kommentar och handlingsplan, Behandlingsplan halvtidsbedömning Genomföra behandling/interventioner Pedagogiska färdigheter Utvärdering/uppföljning av behandling Dokumentera undersökning och behandling Kommentar, slutbedömning Säkerhet Lagar, hygien, kontraindikationer Halvtidsbed Slutbed Kommentar och handlingsplan, halvtidsbedömning Kommentar, slutbedömning Samarbets- och organisationsförmåga Förmågan att organisera och planera sitt arbete Samarbete, flexibilitet, initiativförmåga Halvtidsbed Slutbed Kommentar och handlingsplan, halvtidsbedömning Kommentar, slutbedömning 2

3 Lärande Intresse, initiativ, engagemang Halvtidsbed Slutbed Kommentar och handlingsplan, halvtidsbedömning i lärandet Handledningsprocessen Förmåga till reflektion och Kommentar, slutbedömning analys Sammanfattande bedömning: Underkänd Godkänd Väl Godkänd Sammanfattande kommentar och rekommendationer: Studerande, underskrift Handledare, underskrift Datum Lärare, underskrift Datum 3

4 Sjukgymnastprogrammet Vt 08 Bedömningsmall, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H U= Underkänt, G= Godkänt, VG= Väl Godkänt. Huvudrubrikerna kallas aspekter. Underrubrikerna kallas moment. Bemötande, kommunikation, förhållningssätt Respekt, integritet, artighet Studenten visar brister i artighet mot patienter. Studenten har stora brister i förmåga att respektera patienters integritet, rättigheter och behov. Studenten är artig mot patienter och har förmåga att respektera patienters integritet, rättigheter och har ofta förmåga att respektera patienters behov. Uppmärksamma verbala och icke verbala signaler Studenten har tydliga brister i förmåga till uppmärksamhet för verbal och ickeverbal kommunikation. T ex genom att inte uppmärksamma uppenbara tecken på obehag hos patienter eller att ibland inte anpassa sina handlingar efter verbala eller ickeverbala signaler som patienter ger. Studenten uppmärksammar patienters signaler i de flesta patientmöten och anpassar oftast sina handlingar därefter. Det kan t ex handla om att bekräfta att patienterna upplever obehag vilket uttrycks med eller utan ord och anpassa undersökning eller behandling efter detta. 4

5 Kommunikation Studenten visar konsekvent tydliga brister i förmågan att lyssna aktivt och ge patienter feedback på det de sagt. Studenten brister i ögonkontakt med patienter, t ex genom att ofta ha fokus på sina anteckningar. Studentens kommunikation med patienten är oftast en envägskommunikation där studenten håller sig till förberedda frågor och instruktioner. Studenten visar en god förmåga att lyssna aktivt och ge patienter feedback på det de sagt. Studenten har ögonkontakt med patienter men även fokus på sina egna anteckningar. Studentens kommunikation med patienten är ofta en dialog, t ex efter några möten med samma patient. Empati Studenten uppvisar svårigheter att observera patientens känslor i verbala och ickeverbala uttryck. Brister i att kunna bekräfta dessa i kommunikationen med patienten. Visar på oförmåga att respektera sin egen integritet, t ex blir för privat i patientmöten. Studenten kan observera patientens känslor i verbala och ickeverbala uttryck och vid flera tillfällen bekräfta dessa i verbal och icke verbal kommunikation med patienten. Har förmåga att respektera sin egen integritet och vara personlig men inte privat i patientmöten. 5

6 Undersökning/bedömning Förberedelser, struktur, disponera tid Studenten är ofta bristfälligt förberedd inför sina patientmöten. Till exempel att studenten saknar relevant och adekvat information, har ej förberett lokal och/eller material innan och har svårt med tidsplaneringen i förväg. Studenten har svårigheter att disponera tiden i undersöknings- och behandlingssituationer. Studenten är relativt förberedd inför sina patientmöten. Har förberett lokal, material och har en tidsplanering samt har samlat information inför patientmötet. Studenten klarar att i de flesta undersökningarna disponera tiden på ett bra sätt. Sjukgymnastisk undersökning inklusive anamnes Studenten får ofta en anamnes som saknar flera väsentliga frågor/områden och har svårt att själv se vad som behöver kompletteras även i diskussion med handledaren. Studenten behöver ofta hjälp för att genomföra en ändamålsenlig undersökning. Detta kan bero på oförmåga att välja ut ändamålsenliga undersökningstekniker eller att studenten inte alls genomför adekvata moment i undersökningen. Studenten har bristande kunskaper i undersökningsteknik och utför inte moment i undersökningen ändamålsenligt vilket leder till att svaren/fynden är svåra att värdera. Studenten behöver oftast hjälp av handledaren för att tolka svaren från undersökningsmomenten. Studenten får en relativt fyllig anamnes som täcker många områden och kan med lite hjälp själv se vad som behöver kompletteras i diskussion med handledaren. Studenten kan genomföra självständiga undersökningar men behöver ibland stöd för att inkludera alla adekvata moment. Studenten väljer och genomför ändamålsenliga undersökningstekniker men behöver ibland viss hjälp och stöd i detaljutförande. Studenten kan tolka svaren från momenten i undersökningen. 6

7 V Studenten får en fyllig anamnes som täcker många områden och kompletterar den vid behov självständigt med frågor och information. Studenten visar förmåga att själv se eventuella brister i anamnesen. Studenten genomför självständigt ändamålsenliga undersökningar med alla adekvata moment och kan efter undersökningen själv reflektera över moment som behöver kompletteras, förbättras för att få en mer fullständig bild av patienten. Studenten genomför undersökningarna övervägande korrekt och behöver bara stöd i detaljutförande ibland. Sjukgymnastisk bedömning Studenten kan inte komma fram till en bedömning som sammanfattar anamnesen och undersökningsfynden. Det kan visa sig t ex genom att studenten har brister i förmågan att reflektera eller att bedömningen inte grundar sig på eller stämmer överens med fynden. Studenten har svårigheter att identifiera patientens mål, resurser och behov, vilket t ex kan göra att bedömningen inte är grundad på den enskilda patientens förutsättningar. Studenten uppvisar brister i förmåga att resonera om sina fynd och sin bedömning utifrån teoretiska kunskaper i sjukgymnastik och medicinsk vetenskap. Studenten kan komma fram till en bedömning som baseras på anamnesen och aktuella undersökningsfynd men behöver ibland stöd i detta. Studenten kan oftast identifiera den enskilde patientens mål, resurser och behov och därmed grunda sin bedömning på den enskilde patientens förutsättningar. Studenten har viss förmåga att motivera och diskutera sina fynd och sin bedömning utifrån teoretiska kunskaper i sjukgymnastik och medicinsk vetenskap, vilket t ex kan innebära vissa brister i teoretiskt resonemang avseende några patienter eller vissa funktionshinder. 7

8 V Studenten kan självständigt komma fram till en bedömning som baseras på anamnesen och aktuella undersökningsfynd samt föra en diskussion kring bedömningens styrkor och tveksamheter. Studenten tar hjälp av litteraturen för att motivera sin bedömning. Studenten kan identifiera den enskilde patientens mål, resurser och behov och därmed grunda sin bedömning på den enskilde patientens förutsättningar. Behandling Behandlingsplan Studenten kan lägga upp behandlingsplaner men de är sällan anpassade efter den enskilde patientens mål, resurser och behov. Exempel: studenten presenterar generella behandlingsplaner för diagnoser istället för att anpassa behandlingen för varje individ. Behandlingsplanerna grundas inte alls eller i mycket begränsad omfattning på de sjukgymnastiska undersökningarna och bedömningarna. Studenten uppvisar brister i förmåga att resonera om planerade behandlingar utifrån teoretiska kunskaper i sjukgymnastik och medicinsk vetenskap. Studenten kan med visst stöd lägga upp behandlingsplaner som baseras på den enskilde patientens mål, resurser och behov samt den sjukgymnastiska undersökningen och bedömningen. Studenten har viss förmåga att motivera och diskutera de planerade behandlingarna utifrån teoretiska kunskaper i sjukgymnastik och medicinsk vetenskap, vilket t ex kan innebära vissa brister i teoretiskt resonemang avseende några patienter, vissa funktionshinder eller interventioner. V Studenten kan oftast utan stöd planera behandlingar som baseras på patientens mål, resurser och behov samt den sjukgymnastiska undersökningen och bedömningen. Studenten har god förmåga att motivera och diskutera de planerade behandlingarna utifrån teoretiska kunskaper i sjukgymnastik och medicinsk vetenskap. Detta inkluderar vetenskapliga belägg och beprövad erfarenhet inom interventionerna. 8

9 Genomföra behandling/interventioner Studenten är ofta bristfälligt förberedd inför sina behandlingar. Studenten saknar relevant och adekvat information, har ej förberett lokal och/eller material innan och har svårt med tidsplaneringen i förväg. Studenten har svårt att välja och praktiskt tillämpa lämpliga åtgärder/behandlingsmetoder/träning och anpassa dem till patienten. Stöd krävs ofta i detta avseende. Studenten har brister avseende manuella färdigheter och behöver oftast stöd och hjälp med detta. Det gäller t ex beröring, grepp, utförande. Studenten har svårt att genom observation och reflektion se när interventioner behöver modifieras, stegras eller avbrytas och behöver genomgående stöd i detta. Studenten behöver ofta stöd för att hitta förslag på och/eller genomföra adekvata förändringar i behandlingen. Studenten visar inte kunskap om och kan sällan tillämpa ändamålsenliga arbetsställningar och arbetsteknik. Studenten är relativt väl förberedd inför sina patientmöten. Studenten har samlat information, ibland från flera källor, har förberett lokal, material och har en tidsplanering. Studenten behöver ibland stöd i att välja och praktiskt tillämpa lämpliga åtgärder/behandlingsmetoder/träning och anpassa dem till patienten. Studenten har manuella färdigheter på god nivå som efter handledarens feedback utvecklas och förbättras. I detta ingår t ex beröring, grepp, utförande. Studenten kan ibland utifrån observation och reflektion se när interventioner behöver modifieras, stegras eller avbrytas. Ibland behövs stöd i detta. Studenten kan föreslå och/eller genomföra adekvata förändringar. Studenten visar kunskap om och kan tillämpa ändamålsenliga arbetsställningar och arbetsteknik. 9

10 V Studenten är väl förberedd inför sina patientmöten. Detta genom att samla in information från flera källor, anpassa lokal, material och tidsplanering inför patientmöten. Studenten kan självständigt välja och praktiskt tillämpa lämpliga åtgärder/behandlingsmetoder/träning och anpassa dem till patienten. Efter behandlingar eller motsvarande kan studenten själv reflektera över vad som var bra och vad som måste förbättras i en diskussion med handledaren. Studenten har genomgående goda manuella färdigheter, feedback från handledaren är på detaljnivå. I detta ingår t ex beröring, grepp, utförande. Studenten kan självständigt utifrån observation och reflektion se när interventioner behöver modifieras, stegras eller avbrytas. Studenten kan föreslå och/eller genomföra adekvata förändringar. Studenten visar kunskap om och kan tillämpa ändamålsenliga arbetsställningar och arbetsteknik. Pedagogiska färdigheter Studenten har ofta svårt att ge information på ett relevant och tydligt sätt. Informationen är otydlig, felaktig, ges vid fel tillfälle, är alltför omfattande eller alltför knapphändig. Studenten brister i att försäkra sig om att patienterna förstår information/instruktioner. Till exempel att studenten brister i att följa upp och ge feedback till patienter på heminstruktioner eller andra övningar som patienter utfört själva. Studenten kan ofta ge information på ett relevant och tydligt sätt. Studenten visar i flera patientmöten förmåga att muntligen informera och instruera patienter och försäkrar sig ofta om att patienterna förstår, framförallt instruktioner till övningar och/eller träning. Studenten har en terapeutcentrerad kommunikation där information och instruktioner utgår från studentens kunskaper och riktar sig till att ge patienten förtroende för studenten. 10

11 V Studenten följer kontinuerligt upp patienternas behov och utveckling och erbjuder patienterna möjligheten till information vid flera tillfällen på en anpassad nivå för individen. Studenten kan, oftast efter förberedelse men vid enstaka tillfällen även spontant, ge information på ett relevant och tydligt sätt. Studenten visar ibland flexibilitet och kan spontant ge information anpassad till person och situation. Studenten visar ett patientcentrerat förhållningssätt i kommunikationen, dvs att information och instruktion utgår från patientens önskemål, frågor och nivå. Utvärdering/uppföljning av behandling V Studenten utvärderar behandlingar/interventioner men har svårigheter att göra detta i relation till fastställda mål eller utvärderar på otillfredsställande sätt. Studenten behöver oftast stöd i att välja och använda objektiva mått för att utvärdera resultatet. Studenten utvärderar behandlingar/interventioner mot fastställda mål. Studenten känner till och använder vissa objektiva mått för att utvärdera resultatet, ibland efter diskussion med handledaren. Studenten utvärderar behandlingar/interventioner mot fastställda mål. Studenten känner till och använder oftast självständigt objektiva mått för att utvärdera resultatet. Studenten kan diskutera tillförlitligheten av utvärderingen och motivera valet av utvärderingsmetod. Dokumentera undersökning och behandling Studenten har tydliga svårigheter att dokumentera undersökningar och behandlingar fortlöpande i journal. Studenten behöver omfattande feedback från handledaren och kan behöva göra upprepade revideringar av sin dokumentation för att det skall vara tillfredsställande. 11

12 V Studenten kan dokumentera undersökning och behandling fortlöpande i journal. Studenten behöver viss feedback från handledare och reviderar då sin dokumentation på ett tillfredsställande sätt. Studenten kan dokumentera undersökning och behandling fortlöpande i journal. Säkerhet Studenten behöver sällan revidera sin dokumentation och gör detta på ett tillfredsställande sätt de gånger det behövs. Lagar, hygien, kontraindikationer Studenten visar brister i förmåga att följa hälso- och sjukvårdslagen i sina handlingar, t ex avseende patientens säkerhet, medbestämmande och trygghet, tystnadsplikten mm. Studenten följer inte på ett tillfredsställande sätt föreskrifter och riktlinjer för god hygien. Studenten har brister i kunskap om och har svårigheter att ta hänsyn till kontraindikationer vid undersökning och behandling. Studenten följer hälso- och sjukvårdslagen i sina handlingar, t ex avseende patientens säkerhet, medbestämmande och trygghet, tystnadsplikten mm. Studenten följer föreskrifter och riktlinjer för god hygien. Studenten känner till och tar hänsyn till kontraindikationer vid undersökning och behandling. Samarbets- och organisationsförmåga Förmågan att organisera och planera sitt arbete Studenten brister i förmågan att strukturera och planera sitt arbete. Detta kan t ex visa sig i svårigheter att strukturera och boka sina dagar och veckor, att studenten inte passar avtalade tider med patienter, handledare eller andra, att studenten uteblir dagar eller delar av dagar utan att meddela anledning eller på annat sätt visar brister i organisationsförmåga. 12

13 Studenten har genomgående god förmåga att strukturera och planera sitt arbete. Detta gäller tidsplanering och bokning, vilket bland annat innebär att studenten passar tiden för patientmöten, möten, handledningstider mm. Samarbete, flexibilitet, initiativförmåga Studenten stora brister i respekten för andra yrkesgruppers kunskapsområden och när det gäller att ta tillvara på övrig personals resurser. Studenten tar, där så är möjligt och relevant, sällan eller aldrig initiativ till samarbete med kollegor och övrig personal. Studenten visar tydliga brister avseende flexibilitet och initiativförmåga när det gäller att hantera oförutsedda situationer i arbetet och behöver hjälp och stöd i detta. Studenten visar tydliga brister i att bidra och/eller motivera sina förslag och ståndpunkter i diskussioner och på möten. Det kan t ex visa sig genom att studenten i sådana situationer inte säger något alls eller kommer med dåligt underbyggda eller felaktiga uttalanden. Studenten visar respekt för andra yrkesgruppers kunskapsområden och tar tillvara på övrig personals resurser. Studenten tar, där så är möjligt och relevant, initiativ till samarbete med kollegor och övrig personal. Studenten visar flexibilitet och initiativförmåga när det gäller att hantera oförutsedda situationer i arbetet. Studenten kan bidra med sitt kunnande och kan motivera sina förslag och ståndpunkter i diskussioner och på möten. Lärande Intresse, initiativ, engagemang i lärandet Studenten visar inte intresse och engagemang för sitt lärande. 13

14 Studenten tar sällan eller aldrig egna initiativ för att underlätta sitt lärande och engagerar sig inte i lärandeprocessen. Detta kan t ex visa sig i att handledaren alltid får ta initiativ och driva lärandet genomgående. Studenten visar intresse och engagemang för sitt lärande. Studenten tar egna initiativ för att underlätta sitt lärande och är engagerad i lärandeprocessen. Handledningsprocessen Studenten har svårt att värdera feedback och handledning samt kan inte ge handledaren feedback på ett konstruktivt sätt. Studenten tar till sig feedback och handledning som del av lärandet samt ger handledaren feedback på ett konstruktivt sätt. Förmåga till reflektion och analys Studenten reflekterar sällan självständigt utan vill ha handledarens svar på frågor och problem som dyker upp. Studenten har svårt att värdera sina färdigheter, kunskaper och attityder i arbetet. Detta kan t ex visa sig i att studenten är omedveten om sina kunskaper, färdigheter eller attityder eller också att studenten över- eller underskattar sig själv i stor omfattning. Studenten visar förmåga att självständigt reflektera och analysera t ex genom att ofta ta upp och diskutera relevanta frågor. Studenten kan värdera sina egna färdigheter, kunskaper och attityder i arbetet på ett konstruktivt sätt. 14

15 BETYGSKRITERIER, TOTALT För Godkänt, G, krävs betyget G i samtliga 19 moment. För Väl Godkänt, VG, krävs, förutom kraven för G, betyget VG i 6 av de 7 moment som har betygsskala upp till VG. 15