ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN
|
|
- Christer Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN
2 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 2 (38) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund 4 Mål och syfte 4 Arbetsprocess 5 NULÄGESBESKRIVNING OCH 7 HASTIGHETSSAMBAND Stadens karaktär 7 Tillgänglighet 10 Gcm-trafik Bil- och lastbilstrafik Kollektivtrafik Utryckningstrafik Trygghet 20 Trafiksäkerhet 21 Miljö och hälsa 24 Partiklar Buller ANALYS 26 Nulägesanalys 26 Stadens karaktär DTSS Länkoptimering 26 Nätanpassning 28 Systemanpassning 30 HASTIGHETSPLAN 32 Nytt hastighetssystem 32 Hastighetsavvikelser 32 Kvalitetsavvikelser 34 Åtgärder 35 Kontaktuppgifter 36 BILAGOR 37 Bilaga 1 - Utdrag ur excelarket Rätt fart i staden 37 BILDINDEX 38
3 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 3 (38) SAMMANFATTNING Eskilstuna kommuns hastighetsplan har byggt på handboken Rätt fart i staden, framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting och Vägverket (nuvarande Trafikverket). En inventering av gaturummet har genomförts av konsultföretaget Ramböll. Det inventeringsmaterialet och deras förslag på hastighetsbegränsningar har sedan använts av stadsbyggnadsförvaltningen för att presentera en karta med förslag till nya hastighetsbegränsningar, kallat systemanpassade hastighetsbegränsningar. I förslaget ingår samtliga 10-steg mellan 30 km/tim och 70 km/tim. Även regleringen gångfartsområde förespråkas. Skillnaden mot dagens system (förutom att 40 km/tim och 60 km/tim används i en bred utsträckning) är att de låga kvaliteter som finns i dagens system minskas från 103 stycken till 16 stycken i de systemanpassade hastighetsbegränsningarna. 19 % av de inventerade länkarna (en gata utgörs ibland av flera länkar) får en höjd hastighetsbegränsning, på 31 % av länkarna sänks hastighetsbegränsningen och hälften av länkarna får en oförändrad hastighetsbegränsning.
4 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 4 (38) INLEDNING Bakgrund Försök med nya hastigheter inleddes den 1 juni 2007 där två områden i Eskilstuna skyltas om till områden. Försöket från början var satt till ett år, men innan försökstiden gått ut förskrev Vägverket att kommunerna har rätt att ta permanenta beslut om 40 och 60 km/tim i tätorten förutom de redan befintliga hastighetsbegränsningarna (30, 50 och 70 km/tim). Beslutet om 40 km/tim som bashastighet kom den 2 maj 2008 och den 1 augusti 2008 kom beslutet om de jämna 20-stegen. Däremellan kom ett beslut som lät kommunerna behålla de tillfälliga föreskrifterna som innehöll 40 och 60 km/tim. I arbetet med de nya hastigheterna (de jämna hastighetsstegen) har SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) tillsammans med dåvarande Vägverket tagit fram handboken Rätt fart i staden. Handboken baseras på TRAST 1 och är ett tydligt verktyg för arbetet med hastighetsbegränsningarna. Den är mer genomgående och innehåller en systematik som till viss del saknades tidigare. Eskilstuna kommuns Stadsbyggnadsnämnd gav formellt Stadsbyggnadsförvaltningen uppdraget att ta fram en hastighetsplan baserad på Rätt fart i staden den 11 mars Syfte och mål Övergripande mål Det övergripande målet med hastighetsplanen är att med hjälp av denna kunna motivera och förklara kommunens hastighetsbegränsningar. Syfte Syftet med hastighetsplanen är att skapa en systematik och en kontinuitet i hastighetsregleringen av Eskilstuna. Mål Målet med hastighetsplanen är att öka acceptansen för stadens hastighetsbegränsningar samt minska antalet trafikolyckor med svårt skadade och döda trafikanter. Målen för acceptansen och trafikolyckorna kommer att följas upp i den årliga rapport (Trafiken i Eskilstuna) som Stadsbyggnadsförvaltningen tar fram som innehåller mätdata för hastigheter och trafikolyckor. I rapporten kommer målen att kvantifieras. Hastighetsefterlevnaden kommer att brytas upp i huvudbilvägnät/lokalbilvägnät samt för respektive hastighetsbegränsning. Ytterligare studier bör göras inom ramen för mätplanen för att analysera effekten av de olika hastighetsstegen, till exempel vilka intervall som har störst acceptans, de nya eller de gamla? 1 Trafik För en Attraktivare Stad - SKL, Vägverket, Banverket, Boverket
5 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 5 (38) Arbetsprocess Styrgrupp till projektet var Stadsbyggnadsnämnden samt Stadsbyggnadsnämndens arbetsutskott. För att skapa en större förankring både inom de kommunala verksamheterna skapades tre arbets/samrådsgrupper. Första gruppen var en arbetsgrupp som arbetade med att ta fram och bearbeta materialet till hastighetsplanen. Den andra gruppen var projektgruppen som i början delades upp i två delar, men under våren 2010 slogs ihop till en grupp som fungerade som samrådsgrupp och synpunktshantering. Den tredje gruppen var referensgruppen som i likhet med projektgruppen bestod av två delar; referensgrupp Trafik och referensgrupp Samhälle. På grund av bristande intresse slogs även dessa två grupper ihop. Referensgruppen fungerade främst som förankrings och informationsgrupper för att skapa en bild av hur de allmänna reaktionerna skulle bli på en förändring av hastighetssystemet. Aktiviteter med referensgruppen var förutom möten även en workshop som hölls under i september Deltagande i de respektive grupperna ses i tabell 1 nedan. Tabell 1. Deltagande i respektive grupp. Arbetsgrupp Projektgrupp* Referensgrupp** Projektledare Räddningstjänsten (I) Vägverket förarprov (Tra) (SBF /Trafikavd) (Miljö och räddningstjänsförv) Trafikplanerare Miljö- och bullerhandläggare (I) Berglunds åkeri AB (Tra) (SBF/Planavd) (Miljö och räddningstjänsförv) Trafikplanerare Ambulanssjukvården (I) Eskilstuna bilkår (Tra) (Torshälla Stads förvaltning) (Landstinget) Kollektivtrafikplanerare Kollektivtrafikplanerare (I) FMK (Tra) (SBF/Trafikavd) (Länstrafiken) Polismyndigheten Kollektivtrafikplanerare (I) NTF (Tra) (Veolia) Vägverket (Trafikverket) Förvaltningsrepresentant(II) Motormännen (Tra) (Barn- och utbildningsförv) EEM Avfall (II) SKPF (Sam) (Eskilstuna energi- och miljö) Driftledare (II) (SBF/Gatuavd) Hällbybrunns vägförening(sam) Projektör (II) (SBF/Projektavd) Trafikingenjör (II) (SBF/Trafikavd) Förvaltningsrepresentant(II) (Vuxenförv) * (I) Anger ursprungligt kallad till projektgrupp I, (II) anger projektgrupp II ** (Tra) Anger kallad till ursprunglig referensgrupp trafik, (Sam) anger ursprunglig referensgrupp samhälle Anledning att projektgrupperna delades upp var att de inte skulle bli för stora och därigenom mindre effektiva. Av samma anledning delades referensgrupperna upp tillsammans med argumentet att det skulle bli bättre dialoger om organisationer närmare varandra kom på samma träffar. I båda fallen var intresset så pass lågt att det inte var möjligt resursmässigt att hålla möten med så få deltagare och den förväntade dialogen uteblev när så många inte dök upp.
6 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 6 (38) Under hösten 2009 genomfördes en testinventering av SBF och TSF för att skapa en bild av hur omfattande arbetet skulle bli samt vilka delar som var viktigast att titta på när inventeringen skulle genomföras av en konsult. Under november/december 2009 genomfördes en inventering av Ramböll, som uppfyllde kraven som konsult (att de gått utbildningen Rätt fart i staden) för att Eskilstuna kommun skulle få bidrag från Vägverket för Eskilstunas arbete med Rätt fart i staden. När den första versionen av systemanpassningen var klar genomfördes ett seminarie/workshop i september 2010 där en bred inbjudan gick ut till projektgruppen och referensgrupperna. Representanter från polismyndigheten, räddningstjänsten, Trafikverket, bussbranschen (Veolia och Svalboviken), trafikskolorna (Krekolas trafikskola), samt från Eskilstuna kommun (Stadsbyggnadsförvaltningen, Stadsbyggnadsmämnden och Vuxenförvaltningen). Synpunkter från seminariet finns under kapitlet Analys under Systemanpassning, sid 30. Själva arbetsgången (vilken har följt Rätt fart i staden) har varit att genomföra en nulägesbeskrivning utifrån följande anspråk: Stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet samt miljö och hälsa. Därefter gjordes en analys där kvaliteterna för de olika anspråken bedömdes i tre steg länkanpassning, nätanpassning och systemanpassning. I första steget togs hänsyn endast till hastigheten på en enskild sträcka, i andra steget togs hänsyn till att foga samman dessa länkar och i sista steget togs hänsyn togs hänsyn till att väga de olika anspråken mot varandra och skapa tydliga stråk som även sammanfaller med hur trafiken skall styras i och genom tätorten. Rapporten är även uppbyggd efter detta arbetssätt. De gator som är aktuella för hastighetsplanen är de gator i tätorterna som Eskilstuna kommun har hastighetsansvarighet över. Samtliga gator i tätbebyggtområde har Eskilstuna kommun (i samråd med väghållaren) beslutande över. Därför saknas gator såsom E20, delar av Västerleden, väg 214 och väg 230 med flera.
7 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 7 (38) NULÄGESBESKRIVNING OCH HASTIGHETSSAMBAND Stadens karaktär I TRAST hanteras stadens karaktär bland annat genom livsrumsmodellen; staden delas in i tre rum frirum, mjuktrafikrum och transportrum med syfte att skapa tydliga gränser mellan de olika rummen och utforma dessa olika så att trafikanterna förstår vad som förväntas av dem. I verklighen är gränserna sällan så skarpa utan man definierar även gränserna mellan de olika rummen som det integrerade frirummet och det integrerade transportrummet. Bild 1. Livsrumsmodellen. Illustration Caroline Andersson. Definitioner av de olika rummen: Frirum Rum för cyklister, fotgängare och de lekande barnen. I frirummet ska de oskyddade trafikanterna inte behöva oroa sig för motorfordonstrafik, som i princip inte bör förekomma. Integrerat frirum Rum där fotgängare och cyklister är prioriterade. Motorfordonen har möjlighet till begränsad inkörning men alltid med stor hänsyn till de oskyddade trafikanterna. Mjuktrafikrum Omfattar större delen av stadens gaturum. Väggarna i rummen uttrycker ett anspråk på kontakt och närvaro. Rummet bör tillmötesgå människors anspråk att lätt röra sig i rummets längs- och tvärsriktning. Integrerat transportrum Oskyddade trafikanter kan färdas i rummet men har ringa anspråk på att korsa det. Det finns också ringa anspråk på vistelse i rummet. Transportrum Enbart för motorfordonstrafik, där gång- och cykelpassager på ett bekvämt och tryggt sätt är separerade.
8 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 8 (38) Samband 1: Hastighetens betydelse för stadens karaktär. I transportrummet ges hastighet ingen påverkan för stadens karaktär, enligt Rätt fart i staden. Eskilstuna är en stad präglad av industrier vilket även syns i gatunätet. En stor del av staden är planerad för bilen och dess framkomlighet. Eskilstuna som stad hade en vision under ett skede av 1900-talet att växa till en miljon människor i framtiden. Staden planerades och byggdes därför under ett skede där stora genomfartsvägar med flera filer var viktiga länkar i transportsystemet, medan de idag är länkar i lokalnätet som borde vara mjuktrafikrum men till karaktärer är ett tydligt transportrum. Här ligger en stor del i Eskilstunas utmaning, att ändra bilden av att bilen står i fokus och framkomlighet för bil som högsta prioritet till en stad där transporter sker på oskyddade trafikanters villkor. Utan att ändra stadens karaktär kommer nya hastighetsregleringar få svårt att vinna acceptans hos medborgarna. Eskilstunas livsrum togs fram av Ramböll i samband med nulägesanalysen med bland annat DTSS (dimensionerande trafiksäkerhetssituation).
9 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 9 (38)
10 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 10 (38) Tillgänglighet I handboken Rätt fart i staden är tillgänglighet synonymt med framkomlighet men även synonymt med att transportsystem är utformat så att allas transportbehov tillgodoses. Anspråken för biltrafik, kollektivtrafik och utryckningstrafik ser lite olika ut beroende på typ av väg (huvudbilgata eller lokalbilgata), vilken typ av kollektivtrafik som trafikerar gatan samt om utryckningsnätet är primärt eller sekundärt. Beroende på om den förslagna hastigheten motsvarar funktionens anspråk ges kvaliteten god, mindre god eller låg. Gcm-trafik För de oskyddade trafikanterna är ett gent och säkert nät det allra viktigast. I Eskilstuna kommun är oskyddade trafikanter prioriterade vilket innebär att Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar för att till exempel minska antalet huvudcykelstråk som går i blandtrafik. I de fall som separering inte är möjlig skall hastigheten vara 30 km/tim.
11 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 11 (38)
12 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 12 (38) Bil- och lastbilstrafik När man pratar om den dimensionerande trafiken är det vanligtvis personbilstrafiken som avses. Det viktiga är att huvudbilvägnätet lockar till sig trafik från lokalbilvägnätet. I TRAST ses huvudbilvägnätet som gator bestående av trafik genom tätorten och gator för trafik till/från tätorten samt mellan stadsdelar inom tätorten. I och med stadens komplexitet är det osannolikt att de nya hastighetsbegränsningarna påverkar den faktiska restiden i någon större utsträckning. Hastighetsförändringarna är för små på alltför korta sträckor för att påverka restiden. En studie av restider i tätorten genomfördes av stadsbyggnadsförvaltningens trafikavdelning under 2010 där skillnaden mellan praktisk och teoretisk genomsnittshastighet/restid visade sig vara stor. Trafikanter är tvungna att stanna vid trafikljus, väja vid övergångsställen och sakta in vid cirkulationsplatser för att nämna några situationer. Mot bakgrunden av studien har restidens påverkan på personbilstrafiken inte analyserats utifrån de nya hastighetsbegränsningarna. I Eskilstunas tätort finns det fyra stycken portar under järnvägen där det råder begränsad fri höjd (under 4,5 meter). Dessa platser ligger på Tullgatan/Västeråsvägen, Tegelbruksgatan/Gymnastikgatan, Köpmangatan och Carlvägen/Vasavägen. I anspråken för dessa gator kommer lastbilstrafiken att värderas lägre i och med att dessa fordon skall styras till gator där fri höjd råder. Nu finns inget eget samband för lastbilstrafik men hänsyn för detta tas i steget för systemanpassningen. I Eskilstuna anläggs flertalet passager med en bredd på 3,5 meter körbana vilket inte påverkar anspråket hos lastbilstrafiken i större utsträckning utan bara vid breda transporter som kräver dispens. Ingen vikt läggs i analysen på dessa fordons framkomlighet. Samband 2A: Hastighetsnivåns betydelse för biltrafikens tillgänglighet i de olika tätortsnäten.
13 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 13 (38)
14 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 14 (38)
15 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 15 (38)
16 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 16 (38) Kollektivtrafik I TRAST är restid och snabbhet två viktiga faktorer när man mäter kollektivtrafikens attraktivitet och konkurrenskraft. Hastighetsbegränsning och stråk utformade för bussens framkomlighet är viktigt om bussen ska ha en chans att konkurrera med bilen. Förutom hastigheten är det viktigt att hållplatsutformningen är gjord på ett sätt som gör det lätt för bussen att angöra hållplatsen. Här finns det ett samband mellan vilken hastighetsbegränsning som är lämplig och vilken hållplatsutformning som är lämplig. Ett exempel mellan hastighetsbegränsning och val av hållplatstyp är att fickhållplats bör användas där hastighetsbegränsningen är 70 km/tim eller högre för trafiksäkerhetens skull (enligt Vägverket publikation 2004:36). Hållplatsformen kan dock ha negativ inverkan på bussens framkomlighet vilken troligtvis är större än fördelen med en hög färdhastighet på resten av länken (beroende på flödet på övrig trafik och länkens längd). Motsvarande rekommendation för klackhållplatsen är att den utformningen är lämplig vid hastighetsbegränsningen 50 km/tim. I detta arbetet har 60 km/tim likställts med 70 km/tim, det vill säga att fickhållplats är lämpligast. Samband 2B: Hastighetsnivåns betydelse för busstrafikens tillgänglighet. Hastighetsnivån avser färdhastigheten.
17 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 17 (38)
18 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 18 (38) Utryckningstrafik Utryckningstiden är den viktigaste faktorn när vägnätet dimensioneras för utryckningstrafiken. I praktiken innebär det att framkomlighet och körutrymme (främst då för räddningstjänsten) skall prioriteras. Utyckningsnätet delas ofta upp i primärt eller sekundärt utryckningsnät. Det primära utryckningsnätet är detsamma som huvudbilvägnätet plus anslutningsvägar till sjukhus och vårdhem, brandstation och andra frekventerade målpunkter för ambulanser och brandfordon. Det sekundära utryckningsnätet omfattar övriga delar av blandtrafiknätet utom gångartsområden (vilket ger en rimlig framkomlighet till övriga större utryckningsmål). Det finns en stark koppling mellan huvudbilvägnätet och det primära utryckningsnätet då de flesta insatstider klaras vid huvudbilvägnätet. Samband 2C: Hastighetsnivåns betydelse för utryckningstrafikens tillgänglighet lokalt exempel som gäller inom tätorten.
19 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 19 (38)
20 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 20 (38) Trygghet I TRAST uttrycks följande; Ingen ska på sikt hindras från att genomföra önskade resor eller aktiviteter på grund av otrygghet. Rädslan för en trafikolycka är stor hos många trafikanter. Den känslan påverkas av faktorer som snabb trafik (trafik som inte håller hastighetsbegränsningarna), vilket gör den verkliga hastighetsefterlevnaden till en viktig fråga, Studier från till exempel Skvallertorget 1 i Norrköping har visat på hastighetens inflytande på samspelet mellan oskyddade trafikanter och bilister. Ju lägre hastigheter desto bättre samspel, vilket i sin tur skapar en ökad upplevd trygghet. Samband 3: Hastighetsnivåns betydelse för trygghet. 1 SKL Shared space - Trafikrum för alla (2008)
21 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 21 (38) Trafiksäkerhet Hastigheten hos fordonen är den faktor med störst påverkan för trafiksäkerheten, beaktande såväl konsekvenserna som risken för ett olycksfall. Kunskaper om krockvåld är viktigt när det gäller att anpassa trafiksystemet så att främst konsekvenserna av konflikter mellan oskyddade trafikanter och motorfordon minimeras (se bild 2 nedan). Det viktigaste blir då att begränsa motorfordonens hastigheter till 30 km/tim vid de platser där oskyddade trafikanter och motorfordon vistas eller korsar kurser. Bild 2: Krockvåldskurvan. (Lugna gatan) Samband 4: Hastighetsnivåns betydelse för trafiksäkerhet. I rapporten Trafiken i Eskilstuna 2009 kan man utläsa att 211 personer skadades på det kommunala vägnätet under Personer som färdats i personbil utgör en tredjedel av alla skadade trafikanter. Utöver dessa är det cirka 10 fotgängare och minst lika många cyklister som blir påkörda av motorfordon årligen. En lägre hastighetsnivå i staden kommer troligtvis leda till att färre av dessa olyckor sker vilket är ett av hastighetsplanens mål.
22 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 22 (38)
23 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 23 (38)
24 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 24 (38) Miljö och hälsa En attraktiv miljö är oerhört viktig för en stads utveckling. Både välbefinnande och hälsa påverkas negativt av transportsystemens miljöpåverkan. Kunskaperna om trafikens miljöpåverkan har tidigare varit låg, men intresset för miljöanpassade transportsystem och medvetenheten om till exempel koldioxidproblemet ökar ständigt. För stadens utveckling i en hållbar utveckling är hastighetsgränserna bara en parameter att undvika externa köpcentrum, förtäta staden och skapa bra alternativ för kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik är andra viktiga bitar. Här kan hastighetsbegränsningarna vara ett viktigt verktyg för att styra trafiken till de trafikleder som är bäst anpassade för biltrafik. Trafikflödena i Eskilstuna ligger inte på den nivån att vi riskerar överskrida miljökvalitetsnormerna för luft, men utsläppen från trafiken bidrar också till andra miljöproblem som marknära ozon och övergödning på regional nivå och klimatpåverkan globalt. Eftersom bilanvändningen ökar med ett par procent varje år [Trafiken i Eskilstuna 2008] behövs det åtgärder för att vända den negativa trenden. Emissioner Oftast är en jämn färdhastighet att föredra, då det ger minst utsläpp av koldioxid och andra utsläpp. Avseende partiklar ger högre hastighet mer partiklar och ju högre hastighet desto mer turbulens vilket ökar spridningen av partiklarna. Även om bränsleförbrukningen för de flesta bilar är högre vid låga hastigheter har studier visat att i miljöer med många stopp, retardationer och accelerationer kan bränsleförbrukningen till och med vara som lägst vid 30 km/tim. För den totala miljöaspekten gäller det att jobba med tydliga stråk med sammanhängande hastighetsbegränsningar och självförklarande gator, vilket skapar medvetna trafikanter som framför sitt fordon i en jämn och säker hastighet. Samband 5A: Hastighetsnivåns betydelse för luftföroreningarna.
25 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 25 (38) Buller För en trivsam stad är det viktigt att låga värden av buller uppnås. De riktvärden som gäller för ny bostadsbebyggelse uppfylls inte i tätorternas befintliga bebyggelse och även om man klarar dessa riktvärden så är 10-20% störda eller mycket störda av trafikbuller. Att skapa en god ljudmiljö är därför ett långsiktigt arbete där hastigheter och trafikmängder är två viktiga faktorer. I en stad med mycket tätortskörning (ojämn körning) ger sänkt hastighet minskade bullernivåer för tunga fordon ner till 50 km/tim och för personbilar ner till 40 km/tim, därefter tar motorljudet över. I arbetet med hastighetsplanen har inriktningen varit att behålla eller sänka hastighetsbegränsningarna på sträckor utsatta för höga bullernivåer. Så få sträckor som möjligt ska höjas till hastigheter högre än 40 km/tim på länkar med boende i nära anslutning. På de sträckor som bedöms ligga i närheten av riktlinjerna (eller riskerar att komma nära dessa) för mindre överskridande kommer en fördjupad studie av den nya högre hastighetens påverkan att genomföras. Baserat på den enklare bullerkartering som Miljö- och räddningstjänstförvaltningens genomförde under 2010 kommer detta troligtvis endast att röra sig om ett fåtal gator. Samband 5B: Hastighetsnivåns betydelse för bullret (enskilda sträckor).
26 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 26 (38) ANALYS Nulägesanalys Stadens karaktär Eskilstuna är en industristad med ett stort arv av stora framkomliga och (till stor del) överdimensionerade vägar. Många av stadens gator kan kategoriseras mot Transportrummet eller det Integrerade transportrummet. Detta gör att det finns frågetecken för acceptansen på vissa sträckor samt att många fler gator upplevs som huvudgator än de som är definierade som huvdgator enligt TRAST. DTSS - Dimensionerande trafiksäkerhetssituation När de nuvarande hastighetsnivåerna analyserades visade det sig tydligt att cyklisterna är de som fått stå tillbaka i dagens system. Samtliga sträckor som uppvisade röd standard för trafiksäkerheten var gator med cykel i blandtrafik och hastighetsbegränsningen 50 km/tim eller högre. Att åtgärda detta är en viktig utgångspunkt för systemanpassningen. Länkoptimering Länkoptimering är det steg där den enskilda sträckan (eller området) anpassas till den hastighet som i första hand ger minst antal röda kvalitetsavvikelser Länkoptimering stod Ramböll för till största delen. Några mindre korrektioner gjordes av Stadsbyggnadsförvaltningen (där till exempel DTSS inte stämde). Här valdes länkhastigheten enbart utefter att få så många gröna kvaliteter som möjligt och samtidigt tillåta så höga hastigheter som möjligt. Eskilstuna saknar cykelvägar på många av gatorna vilket gör att 30 km/tim blir föreslaget på många vägsträckor. Kunskapen om detta har beaktats i det fortsatta arbetet vilket innebär att hastigheten oftast är föreslagen utifrån karaktär/trygghet, d v s att utformningen och anspråket talar samma språk. Däremot är dessa sträckor noterade i åtgärdsplanen som säger att många av sträckorna ska/bör åtgärdas innan gatan kan skyltas om till den föreslagna nya hastigheten.
27 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 27 (38)
28 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 28 (38) Nätanpassning I nätanpassningen kopplas de enskilda länkarna ihop så att sammanhängande stråk/områden skapas med samma hastighetsbegränsningar. Ramböll levererade ett förslag till nätanpassning som arbetsgruppen modifierade något. Dock lades inte alltför mycket tid på detta skede utan arbetsgruppen bedömde det som viktigare att hitta grundläggande principer och sedan låta de olika intressegrupperna ge sin syn på detta. Trafikverket fick ge sina synpunkter som kan sammanfattas med: En tydligare dialog behövs vid kopplingen mellan statligt och kommunalt väghållarskap. Att vissa sträckor som till synes har samma förutsättningar har hanterats olika. Vissa sträckor som upplevs ha olika karaktär har fått en enda hastighetsbegränsning. Korta lokala avvikelser som bör jämkas samman i systemanpassningen. Ovanstående synpunkter har inte ändrats i nätanpassningen utan har beaktats i systemanpassningsskedet.
29 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 29 (38)
30 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 30 (38) Systemanpassning I systemanpassningen har stadens samtliga anspråk vägts samman, till exempel styrning av stadens trafik, hur lättförståligt/tydligt systemet blir. Utifrån de synpunkter som lämnades på nätanpassningen påbörjades arbetet med systemanpassningen. De generella principerna var att skapa tydliga stråk och tydliga zoner/områden. Målet är att styra så mycket som möjligt av trafiken till huvudbilvägnätet. Fokus har varit på att minska antalet röda kvaliteter i första hand och gula kvaliteter i andra hand. En första version redovisades på ett hastighetsseminarium den 20 september I grund och botten var deltagarna positiva till förslaget. Alla 70-sträckor var bortplockade vilket gav frågetecken över acceptansen, vilket har inarbetats i den efterföljande versionen. Många av synpunkterna var av teknisk karaktär och påverkade inte själva hastighetsnivåerna (placering av skyltning, tydlighet vid gångpassager och övergångsställen etc).
31 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 31 (38)
32 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 32 (38) HASTIGHETSPLAN Nytt hastighetssystem Eskilstunas nya hastigheter bygger på principerna som nämns i Systemanpassningen, nämligen ett tydligt och lättförståligt system där hög vikt har getts till trafiksäkerhet och kollektivtrafik. Vissa sträckor med mindre god tillgänglighet för biltrafiken har accepterats, men det finns inga sträckor som uppnår låg standard för personbilarnas framkomlighet. 10-stegen har medvetet valts, med anledning av att 60 km/tim har gett låga kvaliteter (samt upplevts som högt av arbetsgruppen) på stora delar av huvudbilvägnätet och målet har hela tiden varit att sänka hastighetsnivåerna i staden. Hastighetsavvikelser Av de sträckor som ändrat hastighet har majoriteten sänkts. Att det är så stor andel som är oförändrade beror på att Eskilstuna redan innan arbetet började hade stora 30-zoner som har behållits. Hastighetsförändring på länkar Höjd hastighet 19% Sänkt hastighet 31% Oförändrad hastighet 50% Diagram 1. Hastighetsförändring på länkar jämfört med nuläget. Det totala antalet inventerade länkar är 339 stycken. Antalet länkar med höjd hastighetsbegränsning är 63 stycken (19 %), antalet länkar med sänkt hastighetsbegränsning är 105 stycken ( 31 %) och antalet länkar med ofärändrad hastighetsbegränsning är 171 stycken vilket motsvarar 50 %.
33 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 33 (38)
34 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 34 (38) Kvalitetsavvikelser För kvalitetsavvikelserna kan sägas att många låga kvaliteter har åtgärdats, men flertalet har ändrats till mindre goda och inte hela vägen till grön standard (god kvalitet). Kvalitetsavvikelserna i nuläget var 101 stycken länkar med låg kvalitet (röda) och 51 stycken med mindre god kvalitet (gula). I systemanpassningen är motsvarande siffror 16 röda och 132 gula. Två av de låga rör Torshällas Östra torget där kvalitets- och trygghetsanspråket för låg standard p g a livsrummet Integrerat Frirum, men i praktiken är det redan en sådan yta. Då hastighetsplanen anger 30 km/tim som zon anser vi att vi i praktiken kan bortse från den röda kvaliteten. Den enda röda kvaliteten som rör kollektivtrafiken är tillgänglighetsanspråket på Nygatan. I och med att Nygatan ligger innanför Centrumringen och är starkt trafikerad och korsad av oskyddade trafikanter kommer ingen åtgärd att göras. Att uppnå en verklig hastighet för bussen över 30 km/tim är inte rimlig vilket ytterligare talar för att den röda kvalitetsavvikelsen är en teoretisk brist och inte en praktisk. Tabell 1. Jämförelse mellan röda och gula kvaliteter i Nuläge och i Systemanpassning. Röda kvalitetsavvikelser Där hastigheten har höjts Platserna finns beskrivna under Åtgärder, sid 35. Dessa platser har avvikelser till den grad att det är ytterst olämpligt att ändra hastighetsbegränsning. Där hastigheten bibehålls eller sänks Bör ändras på sikt. På vissa platser har en marginell förbättring skett genom en hastighetssänkning men är fortfarande i behov av åtgärd. Dessa platser bör prioriteras före de gula avvikelserna. Gula kvalitetsavvikelser Trafiksäkerhet gång/cykel Behandlas i förvaltningens cykelgrupp. Karaktär och trygghet Ett område som behöver analyseras mer. Här behövs en uppföljning göras av de hastigheter som sätts. T ex var fungerade 40 bra och var fungerade det dåligt? Vissa gator föreslås för direkta åtgärder (t ex Rinmansgatan). Tillgänglighet kollektivtrafik En utredning görs av trafikavdelningen hur begränsande hastigheten är för framkomligheten. Detta specifikt för kollektivtrafiken då det är så många mer faktorer än bara hastighet som påverkar framkomligheten (såsom övrig trafikmängd, avstånd mellan hållplatser, fysisk utformning av korsningar m m). Är det någon verklig skillnad eller kan den nya hastigheten införlivas utan att det får några konsekvenser för kollektivtrafiken?
35 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 35 (38) Tillgänglighet personbilstrafik En lägre standard accepteras. För att åtgärda dessa skulle avsteg behöva göras för de andra trafikslagen och då personbilstrafiken prioriteras lägst görs inga åtgärder. Gröna kvaliteter Majoriteten av sträckorna har grön kvalitet. 86,7 % av de möjliga kvaliteterna (grön, gul eller röd) uppnår god standard och endast 1,5 % låg standard (mot nulägets 9,4 %). Det talar för att handboken och arbetssättet är ett bra verktyg och stöd i hastighetsutredningar. Åtgärder För att kunna implementera de hastighetsbegränsningar som finns i systemanpassningen behövs ett antal åtgärder genomföras, främst för att stärka de oskyddade trafikanterna roll i trafiksystemet. Åtgärder som behövs för att tillåta förändringar: Gata Ärlavägen Gredbyvägen Åtgärd/kommentar Separerad gc-väg samt avstängning av 1-2 anslutningar mot Ärlavägen. [Mellan Kungsgatan och Ståhlbergsvägen] Saknar separerad gång- och cykelväg. Åtgärder som behövs för att på sikt öka kvaliteterna, men som kan accepteras vid en övergång till det nya systemet: Gata/område Bolindervägen Eskilstunavägen Eskilstunavägen Folkestaleden Norra industriområdet Odlarvägen Åtgärd/kommentar Hastigheten ändras inte, men saknar idag gc-väg, vilket ger låga kvalitet för trafiksäkerheten. Även om ingen förändring görs bör en gc-väg anläggas. [Mellan väg 943 och Ringvägen] Den befintliga cykelbanan slutar cirka 300 meter innan väg 943. [Mellan Gustavsborgsvägen och Gotthemsvägen] Utrymme för cykelbana saknas på grund av mycket trångt vägutrymme. Alternativa cykelvägar bör utredas. Eftergivliga belysningsstolpar bör anläggas. Separerade gc-vägar saknas på flertalet av gatorna (Rinmansgatan undantaget). Hastigheten ändras till 50 km/tim, men saknar idag gcväg, vilket fortfarande ger låg kvalitet för trafiksäkerheten. Även om ingen förändring görs bör en gc-väg anläggas.
36 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 36 (38) Åsbyvägen Hastigheten sänks men bibehåller ändå låg kvalitet för trafiksäkerheten. En separat gc-väg bör anläggas. Kontaktuppgifter Arbetet med hastighetsplanen har administrerats av Eskilstuna kommun, Stadsbyggnadsförvaltningens trafikavdelning. För frågor kontakta Petter Skarin, Trafikplanerare Catrin Klauninger, Trafikplanerare Kent Andersson, Trafikingenjör Mats Hällnäs, Avdelningschef STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Eskilstuna Petter Skarin Projektledare
37 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 37 (38) BILAGOR Bilaga 1 - Utdrag ur excelarket Rätt fart i staden! Utdrag ur nulägesanalysen. Utdrag ur systemanpassningen.
38 Eskilstuna kommun Hastighetsplan 38 (38) BILDINDEX Bild 1. Livsrumsmodellen. (sid 7) Handboken TRAST (SKL, Vägverket, Banverket, Boverket) Samband 1. Hastighetens betydelse för stadens karaktär. (sid 8) Handboken Rätt fart i staden (SKL och Vägverket) Samband 2A. Hastighetsnivåns betydelse för biltrafikens tillgänglighet i de olika tätortsnäten. (sid 12) Handboken TRAST (SKL, Vägverket, Banverket, Boverket) Samband 2B. Hastighetsnivåns betydelse för busstrafikens tillgänglighet. (sid 16) Handboken Rätt fart i staden (SKL och Vägverket) Samband 2C. Hastighetsnivåns betydelse för utryckningstrafikens tillgänglighet lokalt exempel som gäller inom tätorten. (sid 18) Handboken Rätt fart i staden (SKL och Vägverket) Samband 3. Hastighetsnivåns betydelse för trygghet. (sid 20) Handboken Rätt fart i staden (SKL och Vägverket) Bild 2. Krockvåldskurvan. (sid 21) Handboken Lugna gatan (SKL) Samband 4. Hastighetsnivåns betydelse för trafiksäkerhet. (sid 21) Handboken Rätt fart i staden (SKL och Vägverket) Samband 5A. Hastighetsnivåns betydelse för luftföroreningarna. (sid 24) Handboken Rätt fart i staden (SKL och Vägverket) Samband 5B. Hastighetsnivåns betydelse för bullret (enskilda sträckor). (sid 25) Handboken Rätt fart i staden (SKL och Vägverket)
Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och
Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Närlundavägen 2011-11-02 TITEL: Hastighetsöversyn i Ekerö tätort DATUM: 2011-11-02 BESTÄLLARE:
Läs merRätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp. september 2010
september 2010 TITEL: Rätt fart i Falköping, Floby och Stenstorp tätort Dnr:. BESTÄLLARE: Tekniska nämnden - Falköpings Kommun KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Johan Larsson HANDLÄGGARE: Christina
Läs merRÄTT FART I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Hastighetsöversyn enligt Rätt fart i staden 2010-06-03
KOMMUN Hastighetsöversyn enligt Rätt fart i staden 2010-06-03 Medverkande Beställare: Östra Göinge kommun Tekniska kontoret Storgatan 4, 280 60 Broby Projektansvarig: Kenneth Liedman kenneth.liedman@ostragoinge.se
Läs merREMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad
REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se
Läs merSammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009
2009-01-26 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2009 Dnr TN 2007/355 Författare: Elenore Bjelke, Ivan Ericson, Christin Gimberger Förord Nacka kommuns Riktlinjer
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merCykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. (SOU 2012:70). Svar på remiss
Jeffery Archer Trafikplanering 08-508 260 67 jeffery.archer@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-02-07 Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv.
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merHÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merReferensgruppsmöte. Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser. 9 februari 2012
Referensgruppsmöte Regeringsuppdrag: Utvärdering av nya hastighetsgränser 9 februari 2012 Slutrapport Innehåll Genomförande av nya hastighetsgränser, statlig väg och kommuner Effekter landsbygd - VTI Effekter
Läs merTrafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15
Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare
Läs merHastighetsplan för Värnamo kommun
Hastighetsplan för Värnamo kommun Antagen av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2015-02-17 Antagen av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2015-02-17 Beställare: Konsult: Uppdragsledare: Värnamo kommun Miljö-
Läs merTrafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals
Läs merFrågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern
Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya
Läs merFÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Läs merPM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Läs merSå här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken
Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från
Läs merUtvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister
Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa
Läs merHastighetsplan för Värnamo kommun
Hastighetsplan för Värnamo kommun Antagen av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2015-02-17 Hastighetsplan för Värnamo kommun Antagen av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2015-02-17 Beställare: Konsult: Uppdragsledare:
Läs merSå här gjorde Falun Borlänge
Nya hastighetsgränser i tätort: Så här gjorde Falun Borlänge Ett samarbetsprojekt med Rätt hastighet för en attraktiv kommun Idéskrift Rätt hastighet för en attraktiv kommun Flera kommuner genomför hastighetsöversyner.
Läs merTRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018
2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merPlan för rätt fart i Piteå
Plan för rätt fart i Piteå Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för rätt fart i Piteå Plan 2012-10-15, 163 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad
Läs merUnderlag till. Förslaget om nya hastigheter
Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merFÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län
FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merProgram för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015
Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen
Läs merMotion, Utveckla Linköping som en cykelstad
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-02-05 Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2011-805 Per-Erik Hahn Dnr KS 2011-610 Samhällsbyggnadsnämnden Motion, Utveckla Linköping som en cykelstad MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS
Läs merKVALITET 1 Stadens karaktär. Livsrumsmodellen. Trafikanternas samspel i stadsrummen. En handbok för analys av hastighetsnivåer i tätort
Rätt Fart i staden KVALITET 1 Stadens karaktär En handbok för analys av hastighetsnivåer i tätort Författare Roger Johansson SWECO Leif Linderholm Trivector Projektledare johan.lindberg@skl.se mathias.warnhjelm@vv.se
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merRAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus
RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun
Läs merRamböll Sverige AB. Idéstudie--- Österåkers kommun. Söralidsvägen. Stockholm 2007-04-18
Ramböll Sverige AB --- Österåkers kommun Söralidsvägen Stockholm 2007-04-18 Österåkers kommun Datum 2007-05-04 Uppdragsnummer Utgåva/Status Leverans ver. 3 Stefan Thelander Stefan Thelander Johanna Appelberg
Läs merCykelplan. Gävle 2010
Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merI funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:
3 Funktionsanalys Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet och hänsynsmålet samt tillhörande preciseringar. Funktionsanalysen är uppdelad i en redovisning
Läs merRätt fart i staden. en stadsbyggnadsfråga. Hastighetsnivån påverkar. Stadens karaktär Tillgänglighet Trygghet Trafiksäkerhet Miljöpåverkan
Rätt fart i staden en stadsbyggnadsfråga Roger Johansson SWECO, Sverige Hastighetsnivån påverkar Stadens karaktär Tillgänglighet Trygghet Trafiksäkerhet Miljöpåverkan 2009-11-19 NVF Köpenhamn 2 1 Hastighet
Läs merNya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad
Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,
Läs merCykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret
Cykelstaden Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna Malin Månsson, trafikkontoret Om Göteborg blev en mer cykelanpassad stad tycker jag att det skulle bli en mer attraktiv stad än idag? 59 % Ja 0%
Läs merSvar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319
Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme
Läs merKommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn
Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren
Läs merLivsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.
Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat
Läs merNationella hastighetsprojektet 2001
Nationella hastighetsprojektet 1 Förbättrad hastighetsanpassning genom medlemsorganisationerna i Stockholms län Helena Hartzell Notat Bakgrund Hastigheten är den enskilda faktor som har störst betydelse
Läs merHASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN. 2004-11-17 Beslutshandling. Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15
HASTIGHETSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN Komplement till / vidareutveckling av Trafikplan Kungälv från 2001-10-15 2004-11-17 Beslutshandling KUNGÄLVS KOMMUN Tekniska kontoret / Samhällsbyggnadskontoret Nämndhuset
Läs merSari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE
1 Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE samrum? 2 3 Två projekt: Shared Space i Sverige Utvärdering av Skvallertorget i Norrköping (Tyréns i samarbete med Lunds Tekniska Högskola)
Läs merBilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316
Bilaga 1. Nya färjeleder i Stockholm, Bergs oljehamn Frihamnen Utredning 100316 Sammanfattning Vägverket planerar en färjeled mellan Bergs oljehamn, Nacka, och Frihamnen, Stockholm. Syftet med färjeleden
Läs merTrafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Gustavsbergsvägen och Gamla Skärgårdsvägen Utredare Linda Lundberg Therese Nyman STOCKHOLM 2014-05-19 Bildkälla: VTI (2009) Fokus på barn i trafiken. Bakgrund Skolelever
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merTrafikanalys Drömgården
Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs merVad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister?
www.pitea.se/trafik Vad gäller i punkter där fordon möter gående och cyklister? Obevakat övergångsställe Lagtext: Vad innebär lagen? Exempel i Piteå: En del av en väg som är avsedd att användas av gående
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
1(7) Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund Varje år arrangeras European Mobility Week, mellan den 16:e och 22:e september. Deltagande europeiska
Läs merAntagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT
Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte
Läs mer2013-02-12 Ärendenr:TRV 2014/11500
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-02-12 Ärendenr:TRV 2014/11500 Trafikverket Region Stockholm Daniel Andersson Trafikmiljö Besöksadress: Solnastrandväg 98 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se
Läs merInformation till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Inledning sidan 3 Syftet med arbetet sidan 4 Livsrumsmodellen sidan 5 Frirum sidan 5 Integrerat frirum sidan 6 Mjuktrafikrum sidan 7 Integrerat transportrum sidan 8 Transportrum sidan
Läs merBeredningsunderlag och Konsekvensutredning
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Trafikverket Region Väst Elisabeth Lunman Samhälle Telefon: 0771-91 91 www.trafikverket.se elisabeth.lunman@trafikverket.se Direkt: 010-1 60 04 Beredningsunderlag
Läs merTrafikförordningen. 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet
Trafikförordningen 1 Grundbestämmelse TrF kap 2 Bestämmelser för alla trafikanter 1. För att undvika trafikolyckor ska en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna,
Läs merCYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR
CYKELSTRÅK ÖVER PLATSBILDNINGAR - EN STUDIE AV TRAFIKSÄKERHET VID OLIKA UTFORMNINGAR Juni 2015 Detta projekt har utförts under juli 2014 - juni 2015 med följande organisation: Finansiär Skyltfonden Trafiksäkerhetsenheten
Läs merVV publikation 2002:120 2002-11
VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2
Läs mer1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)
underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att
Läs merParkering, biltvätt, buller och trafik
Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkeringsfrågor Ta bort parkeringsförbudet på Brynjegränden och andra små gränder! Följande lokal trafikföreskrift gäller på Brynjegränd med flera gator: Inom ett
Läs merHplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14
Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras
Läs merKommentar till Dialog PM om Trafik i centrum
Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för
Läs merTrygghetsvandring. Västermovägen på Brattberget. 17 oktober 2013 2014-01-08
Västermovägen på Brattberget 17 oktober 2013 2014-01-08 Innehåll 1 Bakgrund 2 1.1 Trygghetsundersökning... 2 2 Trygghetsvandring 3 2.1 Metod... 3 2.2 Trygghetsvandring kring Västermovägen på Brattberget...
Läs merCykelpassager och Cykelöverfarter
Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner
Läs merDetta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.
Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar
Läs merStrategi och handlingsplan för cykeltrafik
CYKELSTRATEGI 1(8) 2001-03-21 Strategi och handlingsplan för cykeltrafik Godkänd av kommunstyrelsen 01-03-21 Vision I Kristianstad kommun är cykeln det naturliga transportmedlet att använda vid korta resor
Läs merLärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet
Lärarhandledning LOKORS GÅTA en film om järnväg och säkerhet Innehållsförteckning Tack! Du bidrar till att minska antalet tågolyckor 3 Planering av lektionen 4 Faror vid järnvägen 6 Tåg är miljövänligt
Läs merPM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder
PM Stora höjdskillnader för cyklister hjälpande åtgärder 2015-07-09 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Cykeltrafik i stor lutning... 3 3 Cykel i citybanan service- och räddningstunnel... 4 4 Förslag
Läs merDetta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.
Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan
Läs merMILJÖBILDER. Nr 3 oktober 2015, Årgång 16. Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller:
1(10) MILJÖBILDER Nr 3 oktober 2015, Årgång 16 Förvirring och rättsosäkerhet i trafiken råder när det gäller: o Att köra i cirkulationsplatser o Cykelpassager och cykelöverfarter o Omkörning på väg o Utfart
Läs merSAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun
Stadsbyggnadskontoret oktober 2009 Karin Norlander SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade juni
Läs merCykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund
Förenklad åtgärdsvalstudie Cykelförbindelser mellan Malmö, Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lund Skåne 2014-06-13 2 Förenklad åtgärdsvalstudie cykelförbindelser Malmö-Arlöv-Åkarp- Hjärup-Lund 1. BAKGRUND... 4
Läs merInkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner
Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna
Läs mer2012-12-10 Ärendenr: TRV 2011/78088
Mall Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2012-12-10 Trafikverket Region Mitt Fredrik Jansson Avdelning: Trafikmiljö Kaplansgatan 1 Gävle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se e-post fredrik.h.jansson@trafikverket.se
Läs merSammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun
ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00
Läs merRemissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)
2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att
Läs merMoped klass II Kunskapsprov 2
Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Läs merTrafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning
Version 1.0 2015-10-15 1 Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning Inledning Vikten av att arbeta tillsammans och övergripande Göteborg utvecklas just nu i ett rasande tempo som vi inte sett
Läs merVägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)
Näringsdepartementet registrator@enterprise.ministry.se 103 33 Stockholm Remissvar från Gröna Bilister Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Inledning
Läs merRAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)
UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8
Läs merLuftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås
Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status
Läs merBilaga 1. Barnkonsekvensanalys. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län.
Bilaga 1 Barnkonsekvensanalys Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö. Lidköpings kommun, Västra Götalands län Projektnummer: Dokumenttitel:. Vägplan. Väg 2578, gång- och cykelväg, Lidköping-Tolsjö.
Läs mertrafikplan vid arrangemang
trafikplan vid arrangemang karlstads kommun Trafikplanering vid arrangemang Varför är det viktigt att ha en plan för trafiken? Transport- och trafikplaneringen är viktig vid större arrangemang dels för
Läs merKUNGSBACKA KOMMUN. Duvehed Trafikutredning. Göteborg 2013-03-01
KUNGSBACKA KOMMUN Trafikutredning Göteborg 2013-03-01 Trafikutredning Datum 2013-03-01 Uppdragsnummer 61441255720 Utgåva/Status Slutleverans v:\44\12\61441255720\3_teknik\t\dokument\pm 2013-03-01.doc Kinell
Läs merVäg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona
Till Ängelholms kommun att. Ann Kristin Wiiberg Östra vägen 2 262 80 Ängelholm och Till Trafikverket Region Syd Box 543 291 25 Kristianstad Väg 1710 och berörda korsningar mellan Barkåkra och Pomona Efter
Läs merYttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen
Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad i Göteborg. Vi vill genom positiv, konstruktiv
Läs merE18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan
E18 Norrtälje Kapellskär Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Trafikverket planerar för att bygga om E18 mellan Norrtälje och Kapellskär. Sträckan är cirka 23 km lång, mycket olycksdrabbad
Läs merTunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik
1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Läs merPROGRAM FÖR LUFTVÅRDÅTGÄRDER I HELSINGFORS 2008-2016 Resumé, 22.8.2008. Allmänt
PROGRAM FÖR LUFTVÅRDÅTGÄRDER I HELSINGFORS 2008-2016 Resumé, 22.8.2008 Allmänt Enligt statsrådets förordning om luftkvaliteten (711/2001) är kommunen skyldig att göra upp program eller planer om de gränsvärden
Läs mer4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.
4.0 GATOR Gaturummen Gaturummen i området skall inbringa trygghet för de boende och de är därmed viktiga delar när målet är att bland annat skapa en trivsam miljö. I mitt gestaltningsförslag skall gatornas
Läs merRapport 11. Restidsmätning i Linköping 2000 TRAFIK 2000
Rapport 11 Restidsmätning i Linköping TRAFIK Rapporten är upprättad av Stadsbyggnadsgruppen, Magdalena Hägg på uppdrag av Teknik- och samhällsbyggnadskansliet, Christer Nilsson och i samarbete med Vägverket.
Läs merVägutredning beslutshandling E20 delen Tollered - Alingsås Objektnr 5196 Oktober 2001 E20, delen Tollered - Alingsås Beslutshandling 1 Innehållsförteckning Sida 1. Sammanfattning av vägutredningen 2 1.1
Läs merMKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen
Biliga 4 1/5 MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen Utredningen Trafiklösning för Stockholmsregionen Beslut, vård och uppföljning av denna överenskommelse är tecknad mellan statens förhandlare och ledande
Läs merTrafikutredning Röhult I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Hjälmared, Alingsås
I samband med detaljplan för nya bostäder vid Blåtjärnsvägen, Beställare: ALINGSÅS KOMMUN 441 81 ALINGSÅS Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box
Läs mer