Analys av förslag: Kommunal Flexibilitet

Transkript

1 Analys av förslag: Kommunal Flexibilitet 1. Beskrivning av arbetet 1.1.Bakgrund och uppgift Vid Årsta Havsbads samfällighets årsstämma 2011 beslöts att bifall för två motioner avseende analys och konsekvensbeskrivning av sedan tidigare känd kommunal VA-lösning för ÅH, den s.k LTA-lösningen. Dessutom skulle arbetet omfatta marknadsundersökning och om möjligt framtagning av annan VAlösning som uppfyller ställda miljökrav. Slutmålet var att utifrån framtagen mall för analys beskriva såväl den tidigare kända LTA-lösningen som en ny VA-lösning och på så sätt få två beskrivna alternativ jämförbara utifrån ett antal kriterier som anses viktiga ur ett Årsta Havsbads perspektiv. Med ett Årsta Havsbads perspektiv avses: Kapacitetskrav med hänsyn till områdets boendeprofil idag och i morgon. Här beaktas de boendes faktiska behov av VA-standard utifrån standard på fastighet idag och utifrån kommande byggrätter även i framtiden Områdets topografiska och geografiska förutsättningar Lösningar måste vara miljömässigt kvalitetssäkrade Arbetet har genomförts av en arbetsgrupp sammansatt av personer alla fastighetsägare i Årsta Havsbad. I arbetet har såväl åretruntboende som sommarboende i små s.k originalstugor deltagit. 1.1.Metod Arbetet har genomförts i två faser där fas ett omfattade framtagning av utvärderingskriterier utgående från det ovan nämnda Årsta Havsbads perspektivet. Fas två omfattade dels framtagning och beskrivning av ett andra genomförbart alternativ samt prövning av de nu två beskrivna alternativen mot de tidigare framtagna kriterierna från steg ett. sida 1 (8)

2 2. Översiktlig beskrivning av anläggningen och summering av analys Detta förslag innebär i likhet med alternativ A en kommunal VA-lösning men med den skillnaden att ingen kommunal fysisk infrastruktur behöver installeras. Härmed förstås att ledningsdragning från varje enskild tomt till i slutändan reningsverk ej krävs. Den kommunala delen i detta förslag ligger istället enbart på en styrande och kontrollerande funktion med ett verkställande organ lokalt organiserat under sig som är kommunens exekutiva organ, kan vara samfälligheten. Förslaget innebär i stort ett modulärt uppbyggt VA-system där fastighetsägaren, under överinseende av kommunen, själv väljer på vilken nivå det egna VAsystemet skall ligga. Den lägsta nivå som krävs är att en installation av godkänd gråvattenrening skall finnas till varje fastighet inom området. Här finns lösningar som lämpar sig för såväl bergiga och svårtillgängliga tomter som för plana tomter med goda möjligheter för nedgrävning av dessa mini-reningsverk. Modulariteten består i att utifrån denna grundinstallation kan fastighetsägaren själv välja att komplettera sitt reningsverk med t.ex fosfatfällor, vakuumtoalett med komposteringsmöjlighet, etc. På detta sätt kan avloppet anpassas till den enskilde fastighetsägarens möjligheter och behov. VA-funktionaliteten ges möjlighet att växa i harmoni med husets standard dvs även med möjligheterna att bygga ut huset enl kommande byggrätter och fastighetsägarens ambitioner avseende nyttjande av huset i dag och i framtiden. Notera att det även i detta alternativ är Kommunens VA-enhet som anger vilka lösningar och leverantörer som är godkända för installation i Å-H. Då förslaget är modulärt är man inte fast i en given teknisk lösning utan har goda möjligheter till framtida uppgradering vart efter teknikutvecklingen på området går framåt. LCC (Life Cycle Cost) är beroende på vald ambitionsnivå och därmed vald lösning. Dock kan konstateras att de enkla gråvattenbrunnarna har lång livslängd, inga rörliga delar, samt låga driftskostnader. Vad gäller möjlighet till året-runt-vatten måste detta lösas lokalt med borrade brunnar. Här bör beaktas att redan idag finns ett stort antal borrade brunnar och att de fastigheter som inte har egen brunn idag till största delen ej heller håller övrig standard som krävs för året-runt-användning varför behovet av tillkommande brunnar bedöms finnas men i begränsad omfattning. Förslagsvis planeras utökning av antalet brunnar detta kvartersvis varvid en klustring av fastigheter som idag ej har egen brunn genomförs och ett lämpligt antal brunnar samt lämplig placering av dessa genomförs. De fastighetsägare som är anslutna till en brunn bekostar själva påkoppling av vatten samt drift av brunnen. Även här sker allt genom under överinseende från kommunen och i praktiken av det exekutiva organet. sida 2 (8)

3 Som framgått kräver detta en organisatorisk förändring till vad som krävs för LTA-lösningen. Sammanhanget relationer och ingående delar framgår i bild nedan och beskrivs översiktligt som: Kommunen: Är ansvarig leverantör av VA-lösning i Å-H. Detta innebär att kommunen ställer krav på installation, leverantör, besiktning/uppföljning samt underhållsprogram. Ex.O: Tillser att kommunens krav uppfylles av fastighetsägaren. Har all kontakt med fastighetsägaren. Genomför egenkontroller på samtliga anläggningar enl krav från kommunen. Fastighetsägaren: Bekostar och installerar VA-lösning på lägst gråvattennivån Ansvarar för att e.v påpekade brister åtgärdas, kontroller genomförs etc. jämför krav brandskydd vid egen braskamin. Ex.O: Är kommunens exekutiva organ och utövar samordningsansvar av kommunens direktiv för installation, egenkontroller, rapporter, underhåll, mm Support AB: av Ex.O anlitat och av kommunen godkänt supportföretag för arbeten med anläggningarna. Anläggning: Av kommunen godkänd leverantör levererad anläggning. sida 3 (8)

4 3. Installationsfrågor 3.1.Summering installationsfrågor Installation av alternativ Kommunal Flexibilitet kräver inga, eller mycket begränsade ingrepp på vägar och annan samfälld mark. Grävnings- och sprängningsarbeten på tomter måste genomföras men kan samtidigt anpassas till varje enskild tomts förutsättningar och dessutom ägarens eget val av VAlösning. En kontroll- och servicefunktion som utgör kommunens förlängda arm avseende kvalitet, drift och kontroll av miljömål måste upprättas. Detta torde kunna lösas inom redan befintlig samfällighets åtagande men här krävs ytterligare beslut. Beroende på geografiska och topografiska variationer kan inte samma lösning installeras på områdets samtliga fastigheter. Dock kan samtliga fastigheter installera avlopp som uppfyller miljömässiga krav från gråvattenhantering upp till kombination som inkluderar toalettlösning Infrastruktur Detta alternativ omfattar ingen gemensam fysisk infrastruktur. De infrastrukturella krav som måste fyllas är begränsade till organisatoriska lösningar i form av formalisering av lokal tillsynsfunktion avseende uppföljning och besiktning av anläggningar utöver detta även kontrakterade serviceleverantörer Tidsåtgång Tidsåtgången för installation bedöms vara relativt kort per fastighet räknat och då till någon vecka/fastighet. Då flera fastigheter kan installeras samtidigt bör effektiva tiden där arbete pågår kunna hållas kort. Dock skall tidsåtgång för planering, upphandling, tecknande av avtal etc medräknas i den totala tiden som då bör hamna under två år för hela området Realiserbarhet Geografiska frågor De geografiska förutsättningarna i Å-H kräver anpassningar men inga betydande begränsningar. Inga delar av systemet kräver tyngre eller mer svåra transporter än vad som krävs för t.ex dagens sop- och latrintömning Topografiska frågor Områdets växlande topografiska förutsättningar innebär varierande förutsättningar för installationsmöjligheter. Detta faktum innebär att olika lösningar finns valbara för olika typer av tomter. I de bergiga delarna av området måste gråvattenrenaren sprängas ned i berget alternativt placeras på markytan och då lämpligast inbyggd i ett mindre skydd. Om året-runt-funktion skall fungera krävs även uppvärmning av ingående delar. sida 4 (8)

5 Juridiska frågor Frågetecken hurvida samfälligheten eller ev annan organisation kan utöva tillsyn/ kontroll samt ansvara för tillgång av kvalificerad service. Dock skulle en sådan funktion kunna utgöra en förlängning av dagens grundvattenskydd och förvaltning av sommarvattenanläggning. Här krävs beslut av lantmäteriverket. Fastighetsägaren ansvarar för egen installation inom tomtgräns såtillvida att den skall utföras enl anvisade krav samt genomgå återkommande besiktningar, jmf förhållande med braskaminer, el-installationer etc. 4. Miljöaspekt 4.1.Summering miljöaspekt Alternativet är miljömässigt väl anpassat till dagens krav avseende såväl installation som drift. Vad gäller drift är det av väsentlig betydelse för den totala miljöeffekten att den kontrollerande funktionen tillsätts och att dess arbete planeras och genomförs enl givna kommunala direktiv. Utöver detta måste samtliga fastigheter inom angiven tidsperiod installera som lägst gråvattenrening enl alt 1 samt redovisa vald toalettlösning. Miljöpåverkan vid fungerande normaldrift bedöms vara mkt låg, spill och slaggprodukter är till största delen komposterbara och övrigt avfall skall enl givna direktiv omhändertas, endera gemensamt genom samfällighetens försorg eller enskilt och då verifieras Miljöpåverkan vid installation Då inga större markarbeten krävs och de markarbeten som genomförs på tomter av naturlighet måste anpassas till respektive tomts förutsättningar bedöms miljöpåverkan vid installation vara minsta möjliga Miljöpåverkan vid drift Då alternativet uppfyller dagens krav på gråvattenavlopp upp till krav på anläggning med ansluten toalett är miljöpåverkan så liten den sannolikt kan vara med den idag kända vattenreningsteknik som finns tillgänglig. Då regelbunden kontroll och uppföljning sker upptäcks sannolikt avvikelser relativt snabbt och kan åtgärdas. Då lösningen innebär många små reningsverk innebär en avvikelse på några få enheter ingen större skada då omfattningen på varje enhet är av naturlighet begränsad. Liten eller ingen energiåtgång krävs för att hålla systemet igång. sida 5 (8)

6 5. Ekonomiska frågor 5.1.Summering ekonomiska frågor Fastighetsägaren ges utrymme att själv påverka de ekonomiska kostnaderna utifrån ett val baserat på val av nyttjandeprofil, ambition. Utöver detta kan bergiga tomter innebära sprängningsarbeten med tillhörande installationskostnader dock finns även här ett billigare alternativ med installation ovan jord medförande begränsningar i nyttjande vintertid LCC (Life Cycle Cost) Är beroende på val av ambitionsnivå samt tomtens förutsättningar för installation. Underhållskostnaderna bedöms vara låga beroende på ingen eller mkt begränsad el-åtgång samt generellt få eller inga rörliga delar i systemet.de större och dyrare lösningarna med nedgrävda biologiska filter som kräver utbyte av biomassa innebär en kostnad med dagens prisnivå på kr/10år. Den billigaste gråvattenrenaren har en driftskostnad med dagens prisnivå på ca 600kr/år. Detta ger vid handen en årskostnad för gråvatten-svartvatten behandling på kr/år med dagens prisnivå Initialkostnader Initiala kostnader är de gemensamma kostnader för framtagning av regelverk, metod och personal för den lokala service och kontrollfunktionen inom samfälligheten Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader finns för uppsättning och metodframtagning avseende service och kontrollfunktionen på lokal nivå Kostnader för enskild/installationskostnader Installationskostnader är beroende på vald ambitionsnivå samt den egna tomtens fysiska förutsättningar. Dock bedöms installationskostnaderna ej överstiga kr mer än i några enstaka undantagsfall och då beroende på tomtens fysiska förutsättningar. Möjlighet till enklare och betydligt billigare gråvattenrenare begränsar den tvingande kostnaden till under kr Driftskostnader Beroende på ambition och därmed val av lösning, se tabell. sida 6 (8)

7 6. Drift och underhåll 6.1.Summering av drift och underhåll Materiella krav för underhåll Se krav på utbytesenheter och service i bifogad tabell Behöver utredas ytterligare Personella krav för underhåll Certifierad personal krävs. Kan ordnas inom samfälligheten eller upphandlas Ekonomiska driftskostnader se pkt samt bifogad tabell. 7. Risker 7.1.Summering av risker Riskerna för denna typ av installation är generellt sett låga under förutsättning att installation, drift samt underhåll sköts på angivet sätt. Dock kan konstateras att under drift finns inga eller mkt få vinster för den enskilde fastighetsägaren att finna genom att felanvändning av systemet, jmf dagens septitankar som kan perforeras och leda svartvattnet ut i diken, etc. Detta beroende på att driftskostnaderna är i första hand kopplade till tidsintervall och inte till mängdmått. De ekonomiska riskerna är små beroende på alternativets flexibilitet avseende utbyggnad och ev anpassning till idag okända framtida miljökrav etc Miljörisker vid installation Då inga stora ingrepp krävs bedöms risker vid installation som mkt små, ringa sannolikhet att de inträffar samt med ringa konsekvens om någon risk faller ut Miljörisker vid drift Då provning, kontroll och uppföljning enl bl.a standard EN skall genomföras med rapportering till kommunen anses dessa risker vara kontrollerbara Miljörisker vid framtida ombyggnad, modifiering el avveckling Flexibiliteten gör att ombyggnad/modifiering till kommande miljökrav inte behöver rendera i total ombyggnad då systemet är modulärt och inte en fast struktur med svårigheter till modifiering. Ytterligare utredning krävs. sida 7 (8)

8 Ekonomiska risker Varje enskild fastighetsägare har full kontroll på den installation som gjorts för fastigheten i fråga. Driftskostnader kontrolleras direkt av brukaren pga inga fasta driftskostnader utöver besiktningskostnaden som är obligatorisk men hanteras på lokal nivå. 8. Utveckling 8.1. Var står vi med detta alternativ om 20, 40, 60 år? Ytterligare utredning krävs. sida 8 (8)