Lickershamns Samfällighetsförening , Bengt E W Ardklint Version 7 Sekreterare i LSF

Transkript

1 1 Lickershamns Samfällighetsförening , Bengt E W Ardklint Version 7 Sekreterare i LSF Styrelsens information i frågan om vattenverkets framtid Denna information bygger på uppgifter från Region Gotland (VA, Miljö, Hälsa, Livsmedel), och Lantmäteriet Gotland. Myndigheterna har i början av juni gått igenom informationen och inte haft något att invända mot de fakta som lämnas. 1 2 Syftet med PM är att redovisa aktuell information (juni 2016) som rör vårt vattenverk. PM uppdateras minst årligen och läggs ut på föreningens hemsida 1. Tidigare stämmobeslut 2007 och vissa förutsättningar som då gällde Stämman 2007 beslutade att då LSF:s område övergått till kommunalt vattenförsörjningssystem ska Vattenverket avvecklas. En utgångspunkt då var att en övergång låg nära i tiden. Ett viktigt argument var att en anslutning till Regionens nät skulle innebära att vattenförsörjningen i vårt område skulle bli säkrad för överskådlig tid. Region Gotland har hösten 2015 meddelat att en övergång planeras till I april 2016 framkom i media att Region Gotland har svårigheter att leverera vatten och att restriktioner i vattenanvändningen har införts fr.o.m. 1 april. Region Gotland har i maj 2016 meddelat oss att ambitionen fortfarande är att kommunalt vatten finns i området 2018, men osäkerhet finns så mer säkert gäller att vatten kommer i perioden Vattenverkets omfattning Allmänt: Vattenverket har en borrad brunn. Längst ner i borrhålet finns en djupvattenpump som lyfter upp vattnet till bassängen. Djupvattenpumpen styrs av vattennivån i bassängen. Från bassängen pumpas vattnet, av två st ringpumpar, till hydrofortanken där det trycksätts. Ringpumparna jobbar växelvis och styrs av trycket i hydrofortanken. Vid stort vattenuttag jobbar båda ringpumparna samtidigt. Från hydrofortanken strömmar vattnet ut på ledningsnätet drivet av hydrofortankens tryck. Borrhålets djup = 30 m Bassängen: är byggd som en liten bunker med väggar, tak och golv i betong ca 20 cm tjockt. Måtten är ca: längd 4m, bredd 3,5 m höjd 1,9m och rymmer därmed drygt 25 m3. Pumphus: består av en träkonstruktion med längd 4,6m och bredd 3,9 m. Pumphuset står på bassängens tak. Hydrofortank: tanken rymmer 2000 liter. Vattenledningar: Ledningarna består av polyetenslang. Det finns avstängningsventiler så att 1 Även Länsstyrelsen Gotland, som nämns i PM i fråga om samråd med myndigheten om ett ev. behov av tillstånd för reservvattentäkt, har fått PM på remiss. I svar 20 juni 2016 säger myndigheten att den har inga ytterligare synpunkter på skrivelsen. 2 Efter remissomgången har två avslutande meningar i avsnitt 6 Något om ekonomin vid anslutning till kommunalt vatten lagts till om avgift för spillvatten. Uppgiften har hämtats från Regionens VA-taxa.

2 2 varje gata kan stängas separat, dock är det bara några som fungerar. Det finns anslutningsbrunnar så att varje fastighet kan ansluta, i de flesta fall delar två fastigheter på en anslutningsbrunn. Bifogar ritning över systemet, ritningen finns även i det digitala arkivet. Markägaren: Vad vi känner till har styrelsen inte haft någon dialog med markägaren. Då samfälligheten bildades fördes självfallet dialog mellan Lantmäteriet och markägaren men något mer utöver detta har det nog inte varit. 3. Vattenverkets status - Underhållsbehov vattenverket och vattentillgången Då vi bara genomför avhjälpande underhåll så styrs underhållsbehovet av hur väl vattenverkets olika delar har förmåga att hålla ihop. Man kan dock grovt uppskatta kostnaden för tänkbara/sannolika haverier. Djupvattenpumpen Pumpen har bytts ut i snitt en gång på 10 år. Senaste bytet genomfördes 2011 och kostade kr. Bytet är enkelt att genomföra så arbetskostnaden är liten i sammanhanget. Hydrofortanken Har varit med sedan start och den har aldrig varit öppnad så vi vet inte hur den ser ut på insidan. Livslängden beror på hur väl rostskyddad den är. Är det välgjort kan den hålla länge till, i annat fall kan den haverera vilken dag som helst. Det finns nya tankar, i standardutförande, upp till 1000 liter, större måste special beställas. En sådan galvad 1000-liters tank kostar kr hos Rinkaby rör. Skall vi upp i samma kapacitet som vi har i dag så behöver vi två sådana tankar. Med arbetskostnad och div anslutningsdetaljer så hamnar det sannolikt mellan kr. Ringpumparna Två gamla trotjänare, av märket Grundfos, som varit med sedan start. En elmotor har bytts men själva pumparna är original. De ser ut som två stora rosthögar men de pumpar lika bra i dag som då de var nya, verkar vara lite evighetsmaskiner, kan nog fungera länge till. Ett haveri på en pump är ingen kris eftersom en pump normalt klarar och hålla upp trycket. Det krävs ett mycket stort vattenuttag för att båda pumparna skall gå igång samtidigt. En ny motsvarande Grundfos-pump kostar ca kr, med montering hamnar man då på runt kr för byte av en pump. Rörledningar Det finns ca 8 m 3 tum galvat stålrör kvar i vattenverket. På flera ställen har rosthål uppstått och hålen har tätats med gummiduk och slangklämmor. Den senaste snabblagningen gjordes för flera år sedan och det håller fortfarande tätt. Dock finns stor risk att det plötsligt uppstår större läcka som inte går att fixa med gummiduk. Detta hände 2012 och då byttes 3-4 meter av de gamla galvrören mot rostfria rör, bl.a. de rör som finns nere i bassängen. Detta haveri kostade kr. Uppstår en ny större läcka bör det övervägas om inte alla återstående galvrör skall bytas på en gång. Kostnaden för detta hamnar gissningsvis på kr. Styr och reglerutrustning Gammal teknik som har fungerat väl och som sannolikt kommer att fungera länge till. Tekniken är okomplicerad och kan därför vid behov hållas vid liv med hjälp av ståltråd och tape. Inga större underhållskostnader bedöms krävas. Driftkostnad

3 3 Driftkostnaden består uteslutande av den el som krävs för att driva vattenverket var elkostnaden kr. Vattentillgången Själva vattenkällan håller mycket god standard med gott om vatten och vatten av god kvalitet. Grundvattennivån i vår brunn är för närvarande 3,5 m från markytan vilket är normalt för årstiden, det går således inte att se någon vattenbrist i vår brunn. BG kollar nivån regelbundet och larmar om det blir kris och aktuellt med bevattningsförbud. F.n. pågår ett husbygge på en ny fastighet i korsningen Likkarsvägen Arkosvägen. Denna fastighet har fått beslut på att anslutas till vårt vattenverk (som även finns på den berörda tomten). Styrelsens har nyligen (maj 2016) fått underhandsförfrågning från annan markägare om att ansluta fyra nya fastigheter till vårt vattenverk. Ev. kan en formell förfrågan komma från berörd myndighet. På Gotland debatteras det just nu om vattenbrist och lågt grundvatten. Region Gotland har utfärdat bevattningsförbud fr.o.m. första april vilket är rekordtidigt. Förbudet omfattar även Stenkyrkaområdet. Tidigare år har det i vissa fall beviljats dispenser för bevattningsförbudet. I år kommer troligen inga sådana dispenser att beviljas. Regionen har också infört begränsningar i användningen av det kommunala vattnet. I media (GA april 2016) beskrivs situationen som akut vattenkällor minskar och % av vattnet i ledningarna försvinner via läckage. Av detta tolkar vi att Region Gotland har problem med att få vattenförsörjningen att fungera de närmaste åren. Region Gotland har nyligen meddelat oss att ambitionen fortfarande är att kommunalt vatten ska finnas i vårt område 2018, men osäkerhet finns så mer säkert gäller att vatten levereras någon gång under perioden Vi har idag ingen information som säger vilka ev. restriktioner som då kommer att gälla. 4. Reglering (lagar, mm) som påverkar frågan om vattenverkets framtid 4.1 Fastighetsägaren visavi kommunen Region Gotland, liksom alla kommuner, är skyldig att bedöma om områden behöver tillgång till kommunalt vatten- och avloppssystem. Om så är fallet är kommunen skyldig att införa en VA-anläggning i området. Fastighetsägarna har en rättighet att få tillgång till ett VA-system. Regionen har bedömt att vårt område har behov av kommunalt VA-system. Däremot har Regionen inte gjort ett s.k. verksamhetsområde av Lickershamn så kommunen kan inte tvinga någon fastighetsägare att ansluta fastigheten till kommunalt vatten. Men samtidigt gäller då att ingen fastighetsägare kan kräva att få vattenanslutning. För fyra år sedan 2012 la kommunen ned avloppsledningar och dricksvattenledningar i vårt område fram till en anslutningspunkt för varje fastighet. Kommunen har rätt att tvinga fastighetsägare att ansluta fastigheten till avloppssystemet. Fastighetsägare i LSF-området har därefter anslutit sig till avloppssystemet och då betalat en avloppsanläggningsavgift om ca kr.

4 4 Även om LSF vore en del av ett s.k. verksamhetsområde kan inte kommunen tvinga en fastighetsägare att ansluta sig till kommunalt dricksvattensystem om fastighetsägaren löst vattenfrågan på annat sätt så att kommunens krav på hänsyn till miljön och vattenkvalitet uppfylls. Bevisbördan ligger således på den enskilde fastighetsägaren. Om fastighetsägaren väljer att vara fortsatt ansluten till vårt gemensamma vattenverk kan ev. föreningens årliga vattenprov vara tillräckligt bevis på att tjänligt vatten finns. Enligt Regionen (VA) är det idag OK att styrelsen för LSF lämnar en förteckning på vilka fastigheter som ingår i LSF, så att kommunen vet vilka fastighetsägare som kommunen inte ska kräva in enskilda prov ifrån. Prov ska tas vartannat år, men kommunen nöjer sig med att fastighetsägaren har godkänt vatten när inkoppling sker. Regionen kan ev. efter något år begära att nytt prov skickas in. Om fastighetsägare väljer att vara kvar i det gemensamma vattenverket då behöver inte denne betala anläggningsavgiften f.n kr för kommunalt vatten. Fastighetsägarens val av vattenkälla kommunalt vatten eller samfällighetsvatten beror då på bedömningar av källornas vattentillgång och vattenkvalitet, samt förbrukningskostnader. Beslutet om att ansluta eller inte ansluta en fastighet till det kommunala vattensystemet är således ett beslut som den enskilde fastighetsägaren tar visavi kommunen. När det är dags skickar kommunen ut information om erbjudandet inkl. blankett Servisanmälan där fastighetsägaren kryssar i om anslutning önskas eller inte. Denna anmälan ska skickas in. Väljer fastighetsägaren att inte ansluta fastigheten till det kommunala vattnet ska som sagt bevis på annan tjänlig vattenkälla finnas. Av Regionen framkommer att om en fastighetsägare valt att ansluta fastigheten till kommunalt vatten, betalt anläggningsavgiften om kr, och sedan använder vattnet, då kan inte fastighetsägare ångra sig och begära att få tillbaka avgiften. 4.2 Föreningen i beslutsprocessen mellan fastighetsägare och kommun Föreningen som ägare av vattenverket kan troligen inte företräda fastighetsägarna i beslutsprocessen mellan enskild fastighetsägare och kommun. (Däremot kan LSF bistå kommunen med aktuell förteckning över ingående medlemmar och bevis på att vattnet är tjänligt). Föreningens ändamål (äga, förvalta) för vattenverket ger troligen inte mandat för föreningen att besluta om dels att ingen fastighet ska anslutas till det kommunala vattensystemet, dels att alla ska fortsätta använda föreningens vattenverk. Det är fastighetsägaren, och inte LSF, som har rätten att besluta om fastigheten ska anslutas eller inte till kommunalt vattensystem. Om fastighetsägaren väljer att ansluta till kommunalt vatten då har fastighetsägaren också rätt att utträda ur vår samfällighet för vattenverket, dvs. att inte längre vara anslutet till vår anläggning (se domstolsmål nedan). Detta är dock exempel på viktiga frågor som styrelsen vill reda ut så att förutsättningarna för vattenverkets framtid blir tydliga. 4.3 Föreningen och det gemensamma vattenverket I en situation då det är aktuellt med en avveckling av det gemensamma vattenverket gäller nedan. När en sådan situation kan inträffa är dock oklart av vad som framgår ovan, dvs. det

5 5 beror på i vilken takt och omfattning som medlemmar väljer att ansluta sig till kommunalt vatten och då också väljer att utträda ur vårt gemensamma vattenverk. Förenklat gäller att det är LSF ansvar att kontakta Lantmäteriet då en avveckling av vattenverket är aktuell. Det ligger i föreningens ansvar att bedöma om ändamålet med Vattenverket inte längre är aktuellt, dvs. att förse medlemmarna med dricksvatten. Det är inte så att Lantmäteriet Gotland, Länsstyrelsen Gotland, eller Region Gotland bevakar oss och kommer med propåer att verket ska avvecklas. Utan att i detta avsnitt gå närmare in på de regleringar som berör vårt Vattenverk finner vi att följande behöver studeras än mer: - Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) som reglerar förhållandet mellan fastighetsägare och kommun vad gäller dricksvattenförsörjningen (se ovan) - Anläggningsbeslutet för Vattenverket, särskilt vad gäller syftet - Lag om förvaltning av samfälligheter (1973:1150): ändamål, medlem får till stånd en extra stämma om t.ex. avveckling; medlem klandrar och överklagar stämmobeslut - Anläggningslagen (1973:1149): upplösning av samfällighetsförening; omprövning av anläggningsbeslut, ta bort anläggningsdelar från annan fastighetsägares mark - Livsmedelslagen (2006:804): om vattnet från Vattenverket ses som livsmedel. - Miljöbalken (1998:808): hänsyn till miljön, förhindra utsläpp i grundvatten Vi konstaterar att det är LSF som har initiativrätt att begära en avvecklingsförrättning. Frågan om när sådan begäran är lämplig att begära belyses nedan. De myndigheter vi kontaktat säger att våra frågor om avveckling av gemensamhetsanläggning till dem är ovanliga. Myndigheterna har därför inte någon samlad bild av vad som gäller för gemensamhetsanläggningar som ev. ska avvecklas. 5. Vattenverkets framtid - Några tänkbara scenarier Regleringen Men innan vi kommit så långt in i framtiden att en avveckling är aktuell finns flera situationer att beakta. I diskussioner med Region Gotland Miljö- och hälsonämnden (inkl. Livsmedelsförvaltningen) har följande tänkbara situationer skissats (2, 3, 4) för vattenverket. Enligt vår mening kräver varje situation nedan att stämman tar beslut. Vi är osäkra på om varje situation är unik, t.ex. kan överlappning kan finnas mellan 1 o 2. 1) Vattenverkar är kvar som nu. Vattenverket fortsätter som hittills att förse alla medlemmar med dricksvatten. Det förutsätter troligen att (alla) fastighetsägarna lämnat skriftligt besked till Regionen att man vill vara kvar i det gemensamma vattenverket och att föreningens vatten bevisat är tjänligt. (Vattenverket lyder dock inte under Livsmedelslagen.) 3 Vattenverket blir då ett parallellt vattenförsörjningssystem till det kommunala försörjningssystemet. Det kommunala vattensystemet kan ju komma att betjäna de nya fastigheterna som enligt kommunens plan troligen ska byggas i vår närmiljö längs med Arkosvägen respektive Likkarsvägen. Vattenverket får inte anslutas till det kommunala 3 Under vt 2016 hade LSG en dialog med Regionens Livsmedelsenhet om föreningens Vattenverk skulle lyda under Livsmedelslagen (med krav på provtagningar och inspektioner) eller inte. Regionen kom fram till att Vattenverket inte lyder under denna lag. Argumentet var att det var för få fast boende i vårt område vilket gjorde att vattenförbrukningen sett över hela året blev för låg för att omfattas av lagen.

6 6 systemet. Ett stämmobeslut att ha kvar vattenverket oförändrat kan möjligen överklagas av medlem, varvid föreningen troligen måste ta frågan till Lantmäteriet. 2) Först är vattenverket kvar för de som inte övergått till kommunalt vatten, och sedan kvar som reservtäkt. Vattenverket används (dricksvatten) enbart av medlemmar som inte övergått till kommunalt vatten. Föreningen kan inte motsätta sig att medlem utträder ur det gemensamma vattenverket och istället ansluts till det kommunala vattnet. Ett scenario är då att antalet medlemmar i det gemensamma vattenverket minskar på sikt. Andra scenarios kan naturligtvis tänkas, t.ex. en mycket snabb övergång till kommunalt vatten. Styrelsen LSF har idag ingen information som visar vilken väg som är mest trolig. Värt att notera är följande domstolsärende. 4 Förenklat hände följande: En förening har infört ett gemensamt vattenförsörjningssystem. En medlem ordnade vattenförsörjningen på annat sätt och ville därför inte vara kvar i anläggningssamfälligheten. Föreningen yrkade i domstol att medlemmen skulle vara kvar. Domstolens beslut blev dock att medlemmen hade rätt att utträda. Föreningen kan i sådan fråga utträde - inte företräda alla medlemmar. HD säger bl.a. Det måste antas att anläggningen har tillräcklig kapacitet för att kunna betjäna samtliga fastigheter som för närvarande ingår i samfälligheten. Den omständigheten att en fastighet utträder ur samfälligheten medför därför inte någon fördel för övriga fastigheter. Utträdet måste istället innebära en viss försämring genom att de gemensamma driftskostnaderna i fortsättningen kommer att fördelas mellan färre fastigheter och därmed utgöra en något större belastning för envar av dessa. LFS Styrelse tolkar detta på följande sätt. Om en medlem ordnar sin vattenförsörjning på annat sätt kan inte föreningen tvinga medlemmen att vara kvar i gemensamhetsanläggningen. Föreningen har inte ett sådant mandat. Inte ens ett stämmobeslut om att fortsätta ha kvar ett gemensamt vattenförsörjningssystem, parallellt med ett kommunalt system, kan tvinga en befintlig eller kommande medlem att inte utträda. Även om 100 % av medlemmarna vid stämman är för en fortsatt drift av gemensamt vattenverk kan en medlem ändå senare begära utträde med skälet att det finns kommunalt vattenförsörjningssystem. Att en (1) medlem utträder är inte ett problem, utan problemet med ekonomin uppstår ju fler som utträder. Allt färre medlemmar får dela på kostnaderna. Frågan är också hur omfattande förrättningskostnaderna blir varje gång det ska beslutas om hur många medlemmar som ingår i anläggningen. Här finns flera frågor som styrelsen vill utreda. Vid en viss tidpunkt har alla medlemmar övergått till kommunalt vatten eller så är det inte längre ekonomiskt försvarbart att ha kvar anläggningen för allt färre medlemmar. Ett beslut om vattenverkets framtid kvar eller inte kvar - är då nödvändigt. Om föreningen avser att ha kvar vattenverket som reservtäkt (för dricksvatten) har regionens miljökontor inga synpunkter. Kontoret rekommenderar föreningen att samråda med 4 Högsta domstolens referat NJA 1983 s 188 (nr 19).

7 7 Länsstyrelsen Gotland om ett ev. behov av tillstånd för reservvattentäkt. Även en reservtäkt har troligen kostnader så frågan är vilka som ska dela på kostnaden? Möjligen kan enligt nämnden en reservtäkt användas för bevattning. Ett argument är att man slipper använda renat kommunalt dricksvatten till bevattning. Ev. kan även detta kräva ett vattentillstånd. Utgångspunkten bör enligt nämnden dock vara att fastighetsägarna samlar upp regnvatten för bevattning i stället för att nyttja grundvatten. T.ex. via en regntunna i plast som är enkel att anordna (1 mm regn på 100 m2 tak ger 100 l vatten så med några hundra liters uppsamlingsvolym så täcker man bevattningsbehoven). Det finns oklarheter att utreda: Vid en avgränsning av ändamålet till enbart bevattning uppstår frågan om detta innebär att vattnets kvalitet som dricksvatten inte längre behöver säkerställas. Regionens miljökontor måste troligen informeras om att verket inte används för dricksvatten. Hur säkerställer föreningen att ingen dricker av vattnet? Om föreningen utnyttjar reservtäkten enbart för bevattning uppstår frågan om inte anläggningens syfte i praktiken förändrats så mycket att LSF bör kontakta Lantmäteriet för en ny anläggningsförrättning. Vad en sådan förrättning landar i för beslut är svårt att säga - anläggningen kvar för bevattning eller att anläggningen avvecklas. 3) Läggas i malpåse. I en situation då medlemmarna inte längre använder eller inte avser att använda vattenverket, kan frågan om att lägga verket i malpåse aktualiseras. Detta kan bli fallet om föreningen vill vara 100 % säker på att det kommunala vattenförsörjningssystemet fungerar. Föreningen kan då besluta att ha kvar vattenverket avstängt tillsvidare (ett antal år) i avvaktan på kommande stämmobeslut om ev. användningsområde (väcka till liv eller avveckla). Vattenverket i malpåse bör då säkras/låsas så att inte någon kan komma åt att förorena grundvattnet i borrhålet. Vattenverket är redan dokumenterad i brunnsarkivet, och bör i malpåse inte utgöra någon oacceptabel risk enligt nämnden. Troligen finns vissa kostnader för ett vattenverk i malpåse, så frågan är vilka som ska bära denna kostnad. 4) Tas permanent ur bruk. Om föreningen beslutar att ta täkten permanent ur bruk så ska borrhålet "rotfyllas" av fackman. Därefter ska föreningen meddela brunnsarkivet ( ). Någon form av tillsyn eller inspektion av ett ev. avvecklingsarbete sker (citat) inte från Regionens VAverksamhet. Regionens miljökontor tar inte ställning till vad som ska hända i en avvecklingssituation med övriga delar av vattenverket - reservoar, pumphus mm. Troligen kommer enligt vår mening Lantmäteriet att ta ett avvecklingsbeslut där det framgår omfattningen av avvecklingen. Enligt Regionens miljökontor har Lantmäteriet hittills inte haft kontakt med miljökontoret i frågor som rör miljön då anläggningar ska avvecklas. Möjligen kan markägaren där Vattenverket finns ha synpunkter på hur avveckling ska ske av pumphuset. Som synes aktualiseras flera viktiga frågor kring syftet med vårt vattenverk om det sker en successiv övergång bland medlemmarna till kommunalt vatten och samtidigt att berörda medlemmar utträder ur samfällighetsföreningen för det gemensamma vattenverket. När användningsområdet förändras är det nödvändigt att stämman tar väl genomtänkta beslut om

8 8 förändrat syfte och att besluten står sig. Viktiga omständigheter för besluten är kostnaderna för vattenverket givet de olika situationerna och hur driftsituationen ser ut. 6. Något om ekonomin vid anslutning till kommunalt vatten Som sagts ovan har kommunen 2012 lagt ned dricksvattenledningar i vårt område fram till varje fastighet. Det är således förberett för en ev. övergång till kommunalt vatten. Det är fastighetsägaren som själv beslutar om en övergång ska ske eller inte. Om denne beslutar att inte anslutas till kommunalt vatten behöver fastighetsägaren inte betala anläggningsavgiften om kr. Det förutsätter dock att fastighetsägaren har annan vattenkälla med bevisat tjänligt vatten, t.ex. från LSF gemensamma vattenverk. Anslutningen till vatten- och avloppsanläggningen kostar idag från kr, + eventuella entreprenörskostnader för den fysiska anslutningen. Enbart anslutningen till vattenanläggningen kostar kr den dag kommunen meddelar att vatten finns. Utöver anslutningskostnaden är det en fast avgift per fastighet och tariffenhet som slutar på 2422 kr/år (varje extra hus med V/A på fastigheten kostar 1092 kr/år extra) för både vatten och avlopp. För enbart avlopp är motsvarande kostnader 1937 kr/år (varje extra hus har också en lägre kostnad om 874 kr/år). Skillnaden mellan att ta både vatten och avlopp från region Gotland respektive bara ta avlopp är minst 485 kr/år i fasta avgifter. Det är oklart driftskostnaden för vårt vattenverk är per fastighet men troligen är den är i samma storlek. Region Gotland tar sedan 29,96 kr/m3 för vatten- och/eller spillvatten, medan föreningsvattnet kostar 0 kr/m3. Medlemmar som idag använder föreningsvatten i kombination med anslutning till kommunens avloppsanläggning betalar idag till kommunen en spillvattenavgift (avlopp) som baseras på vattenförbrukningen. Avgiften är f.n. i juni 17,38 kr/kbm. 5 5 Efter remissomgången med myndighet har de två avslutande meningarna lagts till om avgift för spillvatten. Uppgiften har hämtats från Regionens VA-taxa.