Vätternvattenprojektet - Dricksvattenförsörjning till Örebro län, och längre?

Transkript

1 Vätternvattenprojektet - Dricksvattenförsörjning till Örebro län, och längre? Malmö Lars Ferbe Örebro kommun

2 Varför ett Vätternvattenprojekt? Vattenkvalitet - Idag har flera av kommunerna ytvattentäkter där det är eller finns påtaglig risk för problem med vattenkvaliteten. Reservvatten - Idag saknar de flesta av kommunerna reserv-vatten. Vätternvatten skulle kunna bli ordinarie och nuvarande reserv. Gemensamma driftsformer skulle kunna utvecklas. Ekonomiskt och ur andra aspekter fördelaktigt. Det gäller särskilt för de mindre kommunerna. Tidvis är Svartåns vattenkvalitet så dålig att beredningen av råvattnet i vattenverket kraftigt försvåras.

3 Syftet med projektet: Att utreda möjligheten att gemensamt ta dricksvatten från Vättern för kommuner i Örebro län. Vätternvattenprojektet Målet är att uppnå en långsiktig, gemensam och säker helhetslösning för den kommunala dricksvattenförsörjningen. Vättern (foto: Kjell Store)

4 Vätternvattenprojektet Sju kommuner: (Askersund) Laxå, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Nora, Lindesberg och Örebro. Kommunerna finansierar gemensamt projektet fördelat efter invånarantal. Länsstyrelsen samordnar. En styrgrupp med kommunalråd från samtliga kommuner med länsrådet som ordförande. En arbetsgrupp med tjänstemän från resp kommun och Länsstyrelsen.

5 Vättern Stor sjöyta (1 910 km2) och volym (max djup 128 m) i förhållande till avrinningsområdet (4 400 km2) ger lång omsättningstid ca 60 år. Klart, näringsfattigt och ofärgat vatten (ingen brunifiering, få humusämnen) Mycket låga, knappt detekterbara, halter miljögifter i vattnet.

6 Vättern Försörjer idag ca pers med dricksvatten. Detta projektet skulle innebära ytterligare ca pers. Vattnet flyttas från ett avrinningsområde till ett annat. Om man antar att tillrinningen till Vättern är 0 under ett år då motsvarar det nya uttaget (870 l/s) en avsänkning av Vätterns nivå på ca 1,4 cm.

7 Översiktskarta

8 Vätternprojektet Genomfört t.o.m 2015 Inventering av kunskapsläget 2009 Komplettering av kunskapsluckor 2010 Förstudie Utökad förstudie, MRA bl.a 2013 Bergutredningar för tunnelborrning Kärnborrning för bergkvalitebestämning 2014 Systemhandling blockindelning Ledningssträckning Hallsberg Nora/Linde 2015

9 Förstudiens innehåll med kompletteringar och fördjupningar Vattenkvalitet Vättern / MRA Intagspunkter / Tillstånd uttag / Analysprogram Distributionssystem / Stråkbeskrivning - Bergbedömning Nationella och regionala intressen / Infrastrukturprojekt Beredningsmetoder Vattenverk (översiktligt) Risker / säkerhet / reservvattenförsörjning Kostnadsberäkning / Nuvärdesjämförelse Känslighetsanalys energikostnad Kostnadsfördelningsanalys Organisationsformer

10 Förstudie Ledningsalternativ

11 Förstudien Bergtunnel

12 Förstudien - Bergtunnel Höjdrygg mellan Vättern och närkeslätten +89,5 Bergtunnel VV +50 Hallsberg Kumla Örebro +30 Nora +90

13 Vättern nivå jämfört med närliggande orter Nora, Linde Karlskoga 10 KAK 10 Västerås Eskilstuna Katrineholm Vättern 89

14 Vätternvatten bergtunnel Fältundersökningar Lägen för arbetstunnlar enligt Fördjupad bergutredning Möjliga lägen för konventionell tunneldrift och tunnelborrmaskin (TBM)

15 Val av teknik - Tunnelborrning?

16 Sammanfattning - bergtunnel De bedömningar som gjorts av tider och kostnader för tunneldrivningen visar att TBM och konventionell drivning är ungefär likvärdiga Ur ett livscykelperspektiv är en fullortsborrad tunnel (TBM) att föredra drivningsmetoden är skonsammare mot omgivande berg och det cirkulära tvärsnittet ger en bättre spänningsfördelning och minskad risk för blockutfall. Miljöpåverkan under byggskedet är mindre för TBM Begränsad användning av sprängmedel, mindre bergförstärkning och injektering, mindre materialtransporter mm. Arbetstunnlar samt vissa tunneldelar utförs med konventionell tunneldrivning även vid TBM-borrad tunnel. 16

17 Anläggningskostnaderna Beroende på alternativ, mellan 1 miljard och 3 miljarder kr. Avskrivningstiden är dock lång, 100 år på tunnelkostnad ca 1,3-1,5 miljard. ALTERNATIV ANL. KOSTNAD (Mkr) Ledning - renvatten Ledning - råvatten Tunnel - renvatten Tunnel - råvatten 1 690

18 Kostnaderna med hänsyn till energiförbrukning stor del av driftkostn. Energiförbrukningen är väsentligt lägre med tunnelalternativet jämfört med ledningsalternativet. Tunnelalternativet är ekonomiskt jämförbart med lednings-alternativet om hänsyn tas till den årliga energiförbrukningen över en 50 års period. (Det är under förutsättning att elpriset ökar som det gjort under den senast 10-årsperioden. ( ) Tunneln har en avskrivningstid om 100 år.

19 Kostnader Förstudie 2011 Två beräkningsexempel Ex 1 Fördelningsmodellen Rörlig avgift för energi och kemikalier i kr/m3 Fast avgift för övriga kostn., kapital m.m., med grund i invånarantalet i resp kommun. ( Solidarisk princip ) Ex 2 Andelsmodell Grundar sig på hur stor andel respektive kommun har i varje anläggningsdel. Rörlig avgift för organisationens kostnad att leverera vatten kr/m3. Antal anslutna som grund. ( Rättviseorienterad princip )

20 Kostnadsjämförelse, bedömda kostnader Taxeutfall 2015 ( exempel med ökn. av brukn.avg ) Örebro Förbrukning 150m3/år - Typhus A (enl Sv.v. taxejmf.) 2015 års taxa - Fast avgift 3 924:- Rörlig avg 1 932:- Vätternökn. Fast avg 3 924:- of 5 856:-/år = 488:-/mån Rörlig avg 2 916: :-/år 570:-/mån ökn. ~ 80:-/mån Ungefärlig kostnadsökning ca 100:-/mån för typhus A

21 Hinder i projektet ( Hot) Dagbrott-gruva Norra Kärr Naturgasborrningar Flygmål Hammaren

22 Var står projektet idag? Inriktningsbeslut för kommunerna taget för fortsättningen Organisationsutredning pågår (Bolag) Starta upphandling av MKU/MKB (Maj 2016) Slutföra undersökningar av borrkärnor för val av teknik. Fortsatta undersökningar av vattenkvalitén. (årsvis) Uppdatering av kostnadskalkyler Genomföra principutredning för intagssystem i Vättern. Genomföra principutredning av vattenverk vid Hallsberg Utredningar av bergläge för vattenverk, inläckage i tunnel samt avsättning av bergmassor pågår

23 23

24 Hur långt till slutligt beslut? Preliminärt ska det vara förberett till halvårsskiftet Ska därefter förankras i respektive KF i samband med ett ev. bolagsbildande av kanske ett Vätternvatten AB

25 Tack för visat intresse!