Förslag till yttrande gällande motion om reservvatten till Nora

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Dnr: BKT (1) Handläggare Bram Corthals Förslag till yttrande gällande motion om reservvatten till Nora Förslag till beslut Direktionen föreslås besluta att anta förslag till yttrande gällande motion om reservvatten till Nora. Sammanfattning av ärendet Motion (Ks 656/2015) daterad , inkom till BKT Motionen föreslår att inte bygga en ledning mellan Nora och Lindesberg, utan att lösa reservvatten på annat sätt: Vätternvatten eller Fåsjön. Beskrivning av ärendet Sedan motionen skrevs har det utarbetats ett avtalsförslag som reglerar kostnader för en dricksvattenledning mellan Nora och Lindesberg och som reglerar kostnader om ledningen skulle ingå i Vätternvattenprojektet i framtiden. Förslaget godkändes i direktionen i juni 2016 och skickades till respektive kommun för beslut. Vid samma direktionstillfälle skrevs en informationsskrivelse om varför BKT förordar Vätternvatten framför lokala alternativ som reservvatten. Sammanfattat anses ett reservvatten i Fåsjön med ett jättelikt vattenskyddsområde runt Fåsjön och Usken samt en utbyggnad av vattenverket i Striberg för ca 125 miljoner kronor som ett sämre alternativ, än en vattenledning mellan Nora och Lindesberg som i framtiden kan ingå i Vätternvattenprojektet. För ärendet aktuella handlingar - Informationsskrivelse angående Vätternvatten - Kostnadsberäkning kapacitetsökning Striberg Bergslagens kommunalteknik Bram Corthals VA-ingenjör Bergslagens Kommunalteknik Organisationsnr E-post Bankgiro Box forbund@bergslagens-kt.se NORA

2

3 Midvatten AB PM Tel KOSTNADSBEDÖMNING RESERVVATTEN FRÅN STRIBERG TILL LINDESBERG Bakgrund Det saknas fullgod reserv till Lindesbergs vattentäkt i Rya. Arbeten pågår med att förbinda Rya vattenverk med Nora. Efter färdigställande kommer det att finnas full reservvattenkapacitet för Nora eftersom kapaciteten i Rya vattenverk är tillräcklig för att försörja såväl Lindesberg som Nora, det sammanlagda behovet är ca 100 L/s. Vattenverket i Nora (Striberg) har däremot inte kapacitet för att utgöra reserv till Lindesberg, det är dimensionerat för 50 L/s. Behandlingskapaciteten i Striberg skulle således minst behöva dubblas för att fullt ut täcka reservvattenbehovet för Lindesberg. Därtill kommer utbyggnad och anpassning av distribution mellan Striberg och Rya. Ett annat alternativ för att säkra reservvattenbehovet till såväl Nora som Lindesberg är projektet med Vätternvatten. För att BKT ska kunna jämföra de två alternativen ur ett investeringsperspektiv har Midvatten har tagit fram en översiktlig kostnadsbedömning för utbyggnation och övrig anpassning som skulle krävas för att Lindesberg ska få full reservvattenkapacitet från Striberg. Råvattenkapacitet Stribergs kapacitet behöver utökas för att kunna leverera ytterligare 50 L/s dricksvatten av god kvalitet. I kostnadsbedömningen har det antagits att den nuvarande ytvattentäkten i Bälgsjön kan täcka det utökade råvattenbehovet. Översiktligt bedöms det vara möjligt då medelvattenföringen är 180 L/s, regleringsamplituden 1,4 m och det reglerbara magasinet omfattar ca 4 miljoner m 3. Den möjliga regleringsamplituden skulle sannolikt behöva nyttjas i större grad än idag. Minimitappning måste också klaras. Ny vattendom krävs. För den utökade kapaciteten behövs ca L/s råvatten eftersom internförluster blir ca %, dock kan merparten av internförlusterna troligen återbördas till Bälgsjön eller dess utlopp. I kostnadsbedömningen ingår utbyggnad av komplett intags och pumpstation vid Bälgsjön, trum eller mikrosil samt råvattenledning till Striberg. Behandlingskapacitet Det befintliga vattenverket är utformat med kemisk fällning direkt på snabbfilter med efterföljande snabb och långsamfiltersteg. ph och alkalinitet justeras med klarkalkvatten och koldioxid. Författare: Joel Frandsen Dokument: PM kostnadsbedömning.odt Version: :40 Sida: 1(3)

4 Midvatten AB PM Tel Ny behandlingskapacitet För att i detalj känna till vilken behandling som skulle behövas och hur omfattande den måste vara krävs att pilotförsök genomförs. Vi har därför antagit att en ganska omfattande membranprocess med mikrofiltrering, ultrafiltrering och nanofiltrering skulle krävas. Därefter måste vattnet byggas upp igen, ph och alkalinitet behöver justeras, detta ordnas lämpligen med koldioxid och klarkalkvatten eftersom så sker i befintligt vattenverk. Ett membranverk väljs framför nuvarande teknik med kemisk fällning eftersom flexibilitet m.a.p. råvattenkvalitet och varierande flöden är större. Sannolikt krävs också mindre investering. Producerat vatten bör även få stabilare och bättre kvalité med lägre innehåll av organiskt material, färg och aluminium. Utöver membran bedöms det även behövas en inaktiverande mikrobiologisk barriär i form av UV-desinfektion. Upprustning och atgadrder i befintligt vattenverk Befintligt vattenverk är i behov av upprustning såväl maskinellt som byggnadstekniskt för att på sikt bibehålla den dimensionerade kapaciteten om 50 L/s. Ingen detaljerad genomgång av upprustningsbehovet har genomförts inom ramen för detta uppdrag. Det är därför inte osannolikt att fler kostnader tillkommer. Distribution För att kunna leverera vatten från Striberg till Lindesberg krävs stora investeringar i framförallt nya ledningar. I kostnadsbedömningen har vi antagit följande lösning. Sträckan Striberg-Ås ca 6 km kompletteras nuvarande 300 ledning med en st PE400 ledning. Sträckan Ås - anslutande ledning mot Linde ca 5 km byggs 2 st PE315. Det gör att trycket från Striberg behålls och ytterligare pumpning inte behövs. För att inte få för högt tryck i lågpunkter längs överföringsledningen (mellan Nora och Rya) byggs en reducerstation som reducerar trycket eftersom det blir för högt vid låga flödeshastigheter och därmed låga friktionsförluster. Reducerstation(er) behövs även för abonnenter som sitter påkopplade på överföringsledningen då de annars får för högt tryck. Drift och driftskostnad Driftskostnaden har inte beräknats. Översiktligt är specifik elförbrukning ca 0,6 kwh/m 3 för membranprocessen. Råvattenpumpning, kemikalieförbrukning mm tillkommer. Författare: Joel Frandsen Dokument: PM kostnadsbedömning.odt Version: :40 Sida: 2(3)

5 Midvatten AB Tel PM 2884 Koldioxiden utgör troligen den största driftskostnaden vad gäller kemikalier. Distributionen från Striberg till Lindesberg kan sannolikt ske med självfall och utan energiförbrukning. Ska Striberg finnas kvar som reserv innebär det också att vattenverket måste vara i drift och speciellt den nuvarande processen med kemisk fällning. Detta eftersom det annars kommer att ta lång tid att starta upp och leverera ett godkänt vatten. Det behöver undersökas närmare hur mycket det i praktiken är möjligt att backa verket. En viss omsättning måste även ske av den nya beredningen. ( ( Kostnadsfördelning Tabell 1: Kostnadsbedömning översikt. Post Ny råvattenkapacitet Ny behandlingskapacitet Upprustning och åtgärder i befintligt vattenverk Distribution Summering Ingår Summa [Mkr] Ny vattendom. 18 Byggnad komplett med intagsledning, trum/mikrosil pumpar, styr & el, mark, områdesskydd. Överföringsledning Bälgsjön-Striberg ca 2 km. Projektering. Nytt vattenverk byggnad komplett med ultrafilter, 50 nanomembran, kalksilo, kalkvattenberedning och bassäng, koldioxidarmaturer, UV-desinfektion, rejektavlopp, styr & el, mark och områdesskydd. Projektering. Upprustning filterbottnar snabbfilter för kemisk fällning. UV- 6 anläggning. Områdesskydd. Viss renovering av byggnader och lokaler. Projektering. Ledning Striberg-Ås, ca 6 km. Ledning Ås-överföringsledning, ca 51 5 km. Om/tillbyggnad station vid överföringsledning. Reducerstation för abonnenter anslutna på överföringsledningen. Ombyggnationer Rya. 125 ( ( Sammanfattning Det är mycket som är antaget och outrett i kostnadsbedömningen då den är översiktligt, noggrannheten bedömer vi till i storleksordningen ±10 Mkr. Det sammanlagda investeringsbehovet beräknas till i storleksordningen 125 Mkr. Borlänge Upprättad av Granskad av Joel Frandsen Midvatten AB Lars Järlefors lngenjörsfirma Lars Järlefors AB Författare: Joel Frandsen Version: :35 Dokument: PM kostnadsbedömning.odt Sida: 3(3)

6 Dricksvattenförsörjning i Lindesberg och Nora kommun Beskrivning av ärendet Dricksvattenproduktionen idag Rya vattenverk förser idag Lindesberg, Gusselby, Vedevåg, Frövi och Fellingsbro med dricksvatten. Rya som är ett grundvattenverk får sitt vatten från 4 borrade brunnar (plus en reservbrunn) och har en stor kapacitet. Mindre än en tredje del utnyttjas idag. Stribergs vattenverk förser Nora tätort med dricksvatten. Striberg får sitt råvatten från Bälgsjön som är en ytvattentäkt. Stribergs kapacitet begränsas idag av vattendomen på 51 l/s eller ca 180 m 3 /timme. Vattenverkets maximala kapacitet ligger på ungefär samma mängd, 180 m 3 /timme. Kapaciteten utnyttjas till knappt hälften idag, drygt 80 m 3 /timme. Varken Lindesberg eller Nora har idag ett reservvatten och vid ett långvarigt avbrott skulle det uppstå stora problem att förse befolkningen med tillräckliga mängder dricksvatten. BKT har fått i uppdrag att se över dricksvattenförsörjningen och undersöka möjligheten att få till reservvatten till båda kommuner genom följande beslut: Lindesbergs KS 192 från 2013 och Nora KS 47 från Reservvatten enligt lagen Det finns idag ingen lag som uttryckligen säger att det ska finnas ett reservvatten. Lagen om allmänna vattentjänster förutsätter ett kontinuerligt ansvar att förse befolkningen med dricksvatten, men det nämns inget om leveranskapacitet och det ställs inga krav på reservförsörjning. S E SOU tar upp en rad förslag till lagändringar för att trygga vattenförsörjningen. Ett ändringsförslag gäller lagen om allmänna vattentjänster där tillhandahållande av vattentjänster ändras till säkerställt tillhandahållande. Med säkerställd förmåga avses att leverans av dricksvatten av sådan kvalitet och kvantitet som normalt behövs för hushållsändamål alltid ska kunna ske, genom ordinarie system eller genom alternativa former av leverans (SOU 2016:32 kap ). Förslaget talar även om en tilläggsparagraf som säger att: Kommunen ska ta tillvara möjligheten att samverka med andra kommuner avseende vattenförsörjningen. Undersökningar En reservvattenförsörjning ska ha en sådan kapacitet att det kan ta över dricksvattenproduktionen helt om den ordinarie anläggningen slåss ut. En anläggning består av två delar: ett vattenverk och en vattentäkt. För att få en säker reservvattenproduktion behövs det en reservvattentäkt och ett reservvattenverk, båda med en kapacitet som kan ersätta den befintliga anläggningen. BKT har gjord en rad undersökningar för att se över möjligheten att ordna en reservvattenförsörjning. Midvatten har fått i uppdrag av BKT att leta efter en reservvattentäkt i Lindesberg och Nora. Provborrningar har genomförts i Lindesåsen längs med Bottenån. Halterna på järn och mangan visade sig vara mycket höga vid höga uttag vilket skulle medföra en omfattande och kostsam beredning till ett tjänligt dricksvatten. Provborrningar har genomförts vid Rävudden, norr om Storå. Även här var järn- och manganhalterna höga och möjligheten att pumpa ut tillräckliga mängder vatten begränsade. Ett flertal grundvattentillgångar har bedömts efter förväntad uttagsmängd, förväntat kvalitet och skyddsförhållanden. Inga vattentillgångar förväntades kunna tjäna som reservvattentäkt.

7 Grundvatten som vattentäkt Att Midvattens letande efter reservvattentäkter riktar in sig på grundvatten och inte på ytvatten beror på fördelarna grundvatten för med sig. Grundvattens sammansättning medger generellt en enklare och billigare beredning till dricksvatten. Vanliga föroreningar i grundvatten är järn, mangan och kalk medan ytvatten behöver renas från bakterier, bekämpningsmedel, humusämnen och missfärgningar. En Grundvattentäkt är vanligtvis mycket mindre till yta än en ytvattentäkt vilket gör att begränsningar och restriktioner på människor och landskap inte blir så omfattande. Vattentemperaturen i ett grundvatten ligger relativt konstant medan ytvattens temperatur varierar med årstider. En konstant temperatur underlättar beredningen. Grunda sjöar har en hög temperatur under sommarhalvåret vilket påverkar bakterietillväxten och försvårar beredningen. Ytvatten är känsligare för yttre påverkan. En sjös tillrinningsområde är ofta stort och svårövervakat. En grundvattentäkt är mindre till yta och oftast täkt av jordlager som skyddar täkten. Statens utredning: En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32, kap 5.3) påtalar de ökade risker för framförallt ytvattenverk vid framtida klimatförändringar. Ökade skyfall, längre torra perioder och högre temperatur ökar problem med ökade halter av humus, kemiska föroreningar och bakteriella föroreningar. Svenska ytvattenverk bedöms som känsliga för klimatförändringar. Det finns några nackdelar med en grundvattentäkt: Ett grundvatten ger generellt mindre vatten än ett ytvatten. Större orter har därför sällan grundvatten som sin huvudvattentäkt. Om ett grundvatten förorenas tar det oftast längre tid att bli rent igen och saneringen blir mer komplicerat och dyrare. Vätternvatten huvudvatten Efter undersökningar och bedömningar av de tillgängliga vattentillgångar i närheten av Lindesberg och Nora måste det konstateras att det inte finns en reservvattentäkt som täcker behovet som båda tätorterna har idag. För att få till en säker vattenförsörjning behöver samarbete ske på en större skala och då är Vätternvattenprojektet den lösningen som ligger närmast till hands. Fördelarna med Vätternvatten är många: - Vättern som vattentäkt. Sjön Vättern är per definition ett ytvatten men på grund av sin väldiga volym och sitt relativt lilla tillrinningsområde finns inte de nackdelar som vanligtvis förekommer för ytvatten. Temperaturen är konstant, det finns inga missfärgningar, humusämnen eller bakterier. Samtidigt är järn- och manganhalterna låga. Eftersom Vätterns yta och volym är stora i förhållande till tillrinningsområde är sjöns känslighet för föroreningar och yttre påverkan liten. Även större föroreningar skulle snabbt spädas ut i den stora volymen på 74km 3. (Bälgsjöns volym = 0,029 km 3 ) Vättern är i praktiken en outtömlig vattenkälla. De personer som ingår i Vättervattenprojektet skulle sänka sjönivån med 1,4 cm under ett år om tillrinningen är 0. - Vattenverket i Hallsberg. Säkerheten för det nya vattenverket kommer att vara väldigt hög. Planen är att spränga verket in i berget. Övervakningen och otillgängligheten kommer att vara mycket högre än vad som är möjlig att uppnå i Rya och Striberg. - Samlad kompetens

8 Ett samarbete mellan de kommuner som idag är anslutna skulle avsevärt underlätta möjligheten att i framtiden hitta och upprätthålla den nödvändiga kompetensen hos personalen som arbetar med dricksvattenproduktionen. Det är en fördel särskild för de mindre kommunerna. Striberg alternativ till huvudvatten - Bälgsjön Vattendomen som styr uttaget idag ligger på 51 l/s och skulle behöva ökas till det dubbla för att sjön ska kunna fungera som en reservvattentäkt till Lindesberg. Tillrinningen till Bälgsjön ligger i snitt på ca 180 l/s och flödet ut ur sjön ligger i snitt på ca 210 l/s. Under sommarhalvåret förekommer det dock varje år att utflödet går under 100 l/s som är behovet Lindesberg och Nora har idag. Sjön går att reglera så att tillräckligt med vatten buffras under den torra perioden. Vattendomen går troligtvis att höja men är beroende på det minsta flödet som måste släppas ut ur sjön. Det flödet är idag inte känd. - Fåsjön som alternativ vattentäkt Att inrätta ett vattenskyddsområde runt Fåsjön skulle innebära stora konsekvenser för de boende runt Fåsjön och Usken som har sitt utlopp i Fåsjön. Ett vattenskyddsområde sätter restriktioner för hantering av petroleumprodukter, skadliga kemikalier (bekämpningsmedel), spridning av konstgödsel, djurhållning, dikning i skogen, enskilda avlopp, anläggandet av vägar och schaktningsarbeten. Stora delar av Noras jordbruk är situerat runt Fåsjön och uppströms Fåsjön mot Järnboås. Jordbruksverksamhet påverkas mycket negativt av restriktionerna. Samtidigt skulle många enskilda avlopp behöva åtgärdas och anslutas till det kommunala nätet. - Kapacitet Midvatten har i uppdrag av BKT räknat på vad en kapacitetsökning till 100 l/s skulle kosta. 100 l/s är den kombinerade förbrukningen för Lindesberg och Nora. Med i beräkningen är kostnader för en ny och utökat beredningsprocess, en större intagsanordning, en större ledning till Nora i anslutning till ledningen Lindesberg Nora, och en upprustning av det befintliga ytvattenverket. Uträkningarna ska ses som en grov förstudie och osäkerheten i siffrorna är stor. Kostnaden för den utökade kapaciteten ligger på 112 miljoner kronor enligt den här förstudien. - Säkerhet Det är svårt att jämföra skalskyddet i Stribergs vattenverk med skalskyddet som ett nytt vattenverk i Hallsberg kommer att få. Planerna för det nya vattenverket i Hallsberg är att det ska sprängas in i berg. På grund av storleken och kraven på driften kommer verket med största sannolikheten att bemannas dygnet runt. Stora resurser kommer att läggas på övervakning och otillgänglighet. Det måste anses vara omöjligt att få samma säkerhet på ett relativt litet verk som Striberg vattenverk. Att förbättra skalskyddet och komma upp i en någorlunda jämförbar nivå är förenat med höga kostnader. Slutsats Möjligheten att ordna en reservvattenförsörjning innanför Lindesberg och Noras kommungränser är starkt begränsade och det måste ses som omöjligt att uppnå samma säkerhet som Vätternvatten når upp i. När Vätternvatten väl är på plats blir de kommuner som är anslutna bäst i Sverige på att ha en säker dricksvattenförsörjning. Säkerheten gäller allt från att få fram tillräckligt med vatten, undvika föroreningar och undvika avbrott på vattenverken. Eftersom lagen i framtiden sannolikt kommer att ställa krav på en säkerställd dricksvattenförsörjning anser BKT att Vätternvattenprojektet är det bästa alternativet att trygga vattenförsörjningen på lång sikt.