Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län

Transkript

1 Yttrande Sida 1 av 5 Regeringskansliet Justitiedepartementet Kansliet för krishantering shafagh.elhami@regeringskansliet.se Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län Frågor daterade den 13 mars 2017, som också är Vattenmyndighet för Bottenhavets vattendistrikt, har ombetts besvara ett antal frågor angånde ytoch grundvattentillgången i länet. Länsstyrelsen besvarar frågorna och redovisar tillgänglig information nedan. Övergripande kommentar Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för regionala frågor med avseende på dricksvatten. När det gäller den kommunala dricksvattenförsörjningen har länsstyrelsen ett bra samarbete med kommunerna i länet och en god överblick över situationen. Samordningen och informationsförsörjningen när det gäller den enskilda vattenförsörjningen är svårare och inte lika överblickbar. Därför är svaren nedan något begränsade med avseende på den enskilda vattenförsörjningen. Länsstyrelsen konstaterar att det av underlag från Sveriges geologiska undersökning (SGU) från februari 2017 framgår att det kan förekomma låga grundvattennivåer i flera områden i Västernorrlands län (se kartor nedan). Där bedöms nivåerna vara mycket under de normala, och det bedöms finnas en risk för problem med grundvattentillgången för hushåll med egen brunn och små kommunala vattentäkter. Även vissa större vattenmagasin bedöms ha nivåer mycket under det normala. Länsstyrelsen vill dock framhålla att dessa bedömningar i allt väsentligt utgår från extrapolerad information, dvs. information om förhållanden i vissa områden som ligger till grund för antagandet att motsvarande situation råder i andra områden med likartade förutsättningar. Informationen från SGU utgår alltså inte från kunskapsunderlag om den faktiska situationen i de utpekade områdena. Den information om situationen rörande vattentillgångarna som länsstyrelsen har fått från berörda kommuner ger inga indikationer på att förhållandena generellt sett är sådana som framgår av underlaget från SGU. Länsstyrelsen vill därför framhålla att det materialet bör tolkas med försiktighet. Det bör

2 Yttrande Sida 2 av 5 samtidigt påpekas att de av SGU utpekade riskerna främst rör enskilda och mindre, allmänna vattentäkter. Det kan inte uteslutas att risker för dessa vattentillgångar förekommer, då kommunernas och länsstyrelsens kunskapsunderlag främst rör vattentillgångar kopplade till större, allmänna vattentäkter. Länsstyrelsen kommer att föra en fortsatt dialog med SGU och berörda kommuner om informationen i kartorna nedan. Grundvattennivåer i Sverige i februari. Källa:

3 Yttrande Sida 3 av 5 Länsstyrelsens svar på frågorna Fråga 1. Vilka konsekvenser bedömer ni att nuvarande yt- och grundvattentillgången har för den allmänna respektive enskilda vattenförsörjningen i länet? Länsstyrelsen bedömer att nuvarande situation inte kommer att påverka länets största vattentäkter och den kommunala vattenförsörjningen i stort. Nuvarande yt- och grundvattentillgång är god och stabil och i länet har det inte identifierats några större problem för befintliga vattentäkter över lag. Några negativa konsekvenser för den allmänna vattenförsörjningen bedöms inte förekomma i dagsläget. Ånge kommun rapporterar dock att det finns vissa indikationer på att läget skulle vara mer ansträngt än vad det vanligtvis är vid den här tiden på året för vissa enskilda vattentäkter. För den enskilda vattenförsörjningen har länsstyrelsen inte fått några uppgifter som tyder på att läget generellt sett är problematiskt. I Ånge kommun finns det problem med vattentillgången för vissa enskilda brunnar, men det är normalt förekommande vid den här tiden på året. Räddningstjänsten i Medelpad följer läget och har beredskap för att hantera eventuella problem som kan uppstå. Se dock den övergripande kommentaren ovan om SGU:s bedömningar av grundvattennivåerna i enskilda och mindre, allmänna vattentäkter. Fråga 2. Hur bedömer ni konsekvenserna för den allmänna respektive enskilda vattenförsörjningen i länet om påfyllnadsgraden av vattenmagasinen inte förbättras? I kustområden, i anslutning till de större älvarna och vid större vattentäkter bedömer länsstyrelsen att länet har en tillräckligt bra tillgång av grundvatten och ytvatten även framgent. Länsstyrelsen bedömer att det eventuellt kan uppstå problem vid vissa mindre vattentäkter och enskilda brunnnar och inom vissa lokala områden med avseende på vattentillgången, men att konsekvenserna av detta ändå skulle bli begränsade. Fråga 3. Vilka åtgärder har vidtagits och planeras framöver att vidtas för att motverka negativa konsekvenser av låga yt- och grundvattentillgångar? I nuläget har kommunerna inte vidtagit några speciella åtgärder mer än att nogsamt följa läget i områden där det eventuellt kan förekomma problem med vattentillgången. Fråga 4. Har tidigare vidtagna åtgärder (statliga, kommunala, enskilda eller verksamhetsutövare) inom länet gjort er bättre

4 Yttrande Sida 4 av 5 rustade för knapphet av yt- och grundvatten i år? Beskriv gärna omfattning och förväntad effekt av de åtgärder som har vidtagits. Över lag har kommunerna arbetat bra med ett förbättrat förbyggande arbete, utifrån deras olika förutsättningar. I Sundsvalls och Timrå kommuner jobbar exempelvis huvudmannen med redundans (nya brunnar i befintliga vattentäkter), som skapar möjlighet att sprida uttaget från grundvattenmagasinen. Kommunerna har också byggt upp en reservvattenförsörjning som kan fördela försörjningen mellan de tre största vattentäkterna (distributionssystemen är ihopbyggda), vilket gör respektive vattenförsörjningsområde mindre känsligt för lägre grundvattennivåer. Ånge kommun samarbetar med närliggande kommuner och har en gemensam krisberedskap tillsammans med Sundsvalls och Timrå kommuner. Utöver det så finns även VAKA:s depå i Sundsvall. Bevattningsförbud har i något fall införts vid lägre grundvattennivåer, och vissa kommuner har under de senaste åren sett över sina vattenskyddsområden, t.ex. i Sollefteå och Örnsköldsvik med avseende på kapacitet och reservvattenförsörjning. Fråga 5. Finns det någon annan beredskapsrelaterad aspekt kopplat till tillgången på yt- och grundvatten som ni skulle vilja lyfta fram? Inga direkt åtgärder är vidtagna utifrån det aktuella läget, däremot har det vidtagits ett flertal generella åtgärder som är beredskapshöjande, som exempelvis uppdaterade vattenskyddsområden, nya råvattenbrunnar, identifierade behov av reservvattentäkter, ett arbete med riskanalys för översvämningar och höga flöden, reservkraftsplanering vid kritiska punkter, VAKA-utbildad personal och personal som arbetar med risk- och sårbarhetsanalyser för vattenbrist och som har övat den typen av scenario. Fråga 6. Har en analys av vad klimatförändringen kan innebära för länets vattentillgång inkluderats i planeringen av åtgärder på länsstyrelsen eller på kommunal nivå? Under 2016 fastställdes en regional vattenförsörjningsplan för Västernorrlands län. I denna finns redovisat vilka ökade risker länets tillgångar kan utsättas för idag och i ett förändrat klimat. Denna är väl känd hos våra kommuner och är ett bra beslutsunderlag för såväl arbetet med översynen av de vattenskyddsområden som finns i länet som för den fysiska planeringen. I den regionala handlingsplanen för klimatanpassning föreslås att kommunerna tar fram kommunala vattenförsörjningsplaner senast 2020,

5 Yttrande Sida 5 av 5 och att även dessa bör ta hänsyn till de framtida risker som ett förändrat klimat kan föra med sig. I länet finns sedan 2016 ett Dricksvattennätverk, där länsstyrelsen är sammankallande och samtliga kommuner deltar med representanter för såväl miljökontor, tekniska kontor och dricksvattenproducenter. Ett av syftet med nätverket är att öka samverkan mellan kommuner och sprida kunskap om hur våra dricksvattentillgångar kan påverkas idag och i framtiden av högre temperaturer och mer nederbörd. Länets kommuner har kommit olika långt i sitt arbete med att klimatanpassa dricksvattenförsörjningen, men i Sundsvalls och Timrå kommuner har man arbetat med frågan sedan projektet Klimatanpassa Sundsvall pågick under Deras erfarenheter och goda exempel tas tillvara i exempelvis dricksvattennätverket så att även övriga kommuner kan utveckla sitt klimatanpassningsarbete. Beslut om detta yttrande har fattats av vattenvårdsdirektör Joakim Kruse. Föredragande har varit Maria Sundberg. I handläggningen av ärendet har även företrädare för enheterna för Samhällsbyggnad, Miljöanalys och viltförvaltning och Förvaltning deltagit. Joakim Kruse Vattenvårdsdirektör Maria Sundberg Vattenskyddshandläggare Tel: