Förord. Patrik Åhnberg. Ordförande Samverkan Stockholmsregionen - 1 -
|
|
- Robert Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsplan Vattenbrist 2017
2 Utgivningsår: 2017
3 Förord Små vattenflöden och låga grundvattennivåer gör att vattensituationen i stora delar av Sverige är bekymmersam. Svenska myndigheter har med anledning av detta uppmanat till stärkt beredskap. Vattenflöden och låga grundvattennivåer gör att vattensituationen i stora delar av Sverige är bekymmersam. Särskilt utsatta områden är östra Sverige upp till mellersta Norrland (från Blekinge till Västernorrland) samt de inre delarna av Götaland, men lokala variationer förekommer. De låga grundvattennivåerna kan komma att medföra problem för de som försörjer sig via egna brunnar. En verksamhet som kan bli mycket utsatt är länets lantbruk, som till stor del har sin vattenförsörjning via egna brunnar. Det handlar för lantbruken om bevattning av grödor, djurhållning och den egna dricksvattenförsörjningen. Anledningen till dagens vattensituation är för lite nederbörd, särskilt under vinterhalvåret, under de senaste två åren. Då växtsäsongen nu inletts och dagstemperaturen stiger förväntas situationen försämras ytterligare, för att eventuellt förbättras först i höst-vinter om nederbördsmängderna återgår till det normala. Redan nu uppfattas situationen på vissa håll så allvarlig att man lokalt inför olika regleringar för att spara vatten och reducera förbrukningen. Med anledning av problematiken med vattenbrist inom regionen har chefsgruppen inom Samverkan Stockholmsregionen uppdragit att närmare granska hur läget är inom regionen, samt identifiera eventuella gemensamma åtgärder för att förebygga/minska risken vad gäller vattenbrist på kort och på lång sikt. Patrik Åhnberg Ordförande Samverkan Stockholmsregionen - 1 -
4 - 2 -
5 Läget i länet Kartläggning läget i länets kommuner Den 18 maj 2017 gick länsstyrelsen ut med en enkät till länets samtliga kommuner för att kartlägga läget beträffande vattensituationen, samt vilka åtgärder som kommunerna vidtagit för att förhindra en eventuell kris vid vattenbrist. Underlaget har sammanställts i tabellform och i kartbilder. I dagsläget har 18 av 26 kommuner besvarat enkäten. Påverkan av vattenbrist på kommunernas verksamhet sommar och höst 2016 Påverkan (skala 0-3) Verksamhetsområden Stor påverkan Viss påverkan Ingen påverkan Inga uppgifter - 3 -
6 Påverkan av vattenbrist på kommunernas verksamhet just nu Påverkan (skala 0-3) Verksamhetsområden Stor påverkan Viss påverkan Ingen påverkan Inga uppg. Påverkan av vattenbrist på kommunernas verksamhet sommar 2017 Påverkan (skala 0-3) Verksamhetsområden Stor påverkan Viss påverkan Ingen påverkan Inga uppgiifter Utifrån enkätunderlaget kan konstateras att vattenbristen inte har särskilt stor påverkan på verksamheterna inom länets kommuner just nu och man ser inte heller att det kommer att få så stor påverkan under sommaren och hösten. Där man möjligen kan se att det skulle komma att bli problem är kopplat till enskilda brunnar och lantbruk
7 Bedömning av reservatten kopplat till dricksvattnet Kommuner som har egen reservförsörjning Kommuner som bara har reservförsörjning via Norrvatten och/eller Stockholm Vatten Kommuner som saknar reservförsörjning Kommunernas färdiga åtgärder mot vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av informationsinsatser vid vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av tappställen vid vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av vattenleverans vid vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av bevattningsförbud vid vattenbrist Kommuner som saknar färdiga åtgärder vid vattenbrist När det gäller reservvattenförsörjning förlitar sig ett flertal av kommunerna på att vattenproducenterna har planer för reservvattensförsörjning. Det finns dock ett antal kommuner som även har egen reservvattenförsörjning
8 Kommunernas färdiga åtgärder mot vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av informationsinsatser vid vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av tappställen vid vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av vattenleverans vid vattenbrist Kommuner som har färdiga åtgärder i form av bevattningsförbud vid vattenbrist Kommuner som saknar färdiga åtgärder vid vattenbrist Kommunernas eventuella åtgärder mot vattenbrist Kommuner som planerar åtgärder i form av bevattningsförbud vid vattenbrist Kommuner som har eller utvecklar en vattenförsörjningsplan och/eller en nödvattenplan Kommuner som har åtgärder mot vattenbrist och inte utvecklar andra åtgärder Kommuner som saknar åtgärder mot vattenbrist och inte utvecklar andra åtgärder När det gäller eventuella åtgärder kopplat till vattenbrist finns det kommuner som har eller kommer att ta fram en vattenförsörjningsplan och/eller en nödvattenplan, men ett flertal kommuner saknar åtgärder och planerar inte heller för några. De åtgärder som redan finns idag begränsas i hög grad till informationsinsatser kopplat till vattenbrist. Behov av stöd I enkäten efterfrågades vilken form av stöd som kommunerna önskade och dessa bestod av följande: - 6 -
9 Samlad information från Stockholms län. Dialog med länets räddningstjänster angående områden för vattenbrist och hantering vid brandbekämpning. Erfarenhetsutbyte kring nödvattenförsörjning och regional försörjning Långsiktig regional vattenförsörjningsplan Samordning mellan kommuner t ex lån av vattentankar. Ökad samordning mellan länets vattenproducenter. Kartläggning länets räddningstjänster Inom Stockholms län har vi fyra räddningstjänster som upprätthåller räddningstjänstverksamheten för länets 26 kommuner: Storstockholms räddningstjänstförbund Södertörns räddningstjänstförbund Attunda brandkår Norrtälje räddningstjänst Förutom låga grundvattennivåer råder det även torka i skog och mark, vilket skulle kunna förorsaka stort behov av exempelvis vatten för brandbekämpning. Samtliga räddningstjänster uppger att de har planer kring vattentillgång för brandbekämpning och det vattnet tas från ytvattentäkter, inte grundvatten. Räddningstjänsterna inom länet upprätthåller genom god samverkan i länet och med närliggande län en hög beredskap i det fall det skulle uppstå större bränder i skog och mark. Räddningstjänsterna och stöd vid vattenbrist Vid fara för liv och hälsa, samhällsviktig verksamhet p g a händelser/situationer som faller utanför räddningstjänstens kompetensområde gör räddningstjänsterna, efter begäran från kommunerna, en prövning om och på vilket sätt de kan bistå. Räddningstjänsternas tankar är inte livsmedelsklassade och därmed inte lämpliga för transport av dricksvatten. I den mån vattenkvalitén är underordnad och räddningstjänsten har möjlighet att bistå med vattentransport kvarstår dock två frågeställningar som måste beaktas: Räddningstjänsterna tankar gratis vatten för brandbekämpning, men hur löses kostnadsfrågan kring vatten för annat bruk? - 7 -
10 Hur hantera illojal konkurrens gentemot privata åkare som har möjlighet att transportera vatten? - 8 -
11 Kartor över läget i länet Kartorna visualiserar vad kommunerna svarat i enkäten inrapportering av lägesbild om vattenbrist 2017 Svart betyder att uppgift saknas, grön betyder ingen påverkan, orange betyder viss påverkan och röd betyder stor påverkan. Pilen till vänster visar hur läget såg ut i kommunen under hösten 2016, fyrkanten visar hur läget i kommunen är just nu och pilen till höger är hur prognonsen ser ut för vår/sommar Neden är exempel på enkäten
12 - 10 -
13 - 11 -
14 - 12 -
15 Förslag till åtgärder Förslag på kort sikt Samlad information och råd på Länsstyrelsen externa webbplats. Dialog med länets räddningstjänster angående brandbekämpning vid vattenbrist. Länsstyrelsen kartlägger de stora lantgårdarna med djurbesättning och deras behov av vatten per dag. Kartläggningen tas fram som stöd till kommunernas beredskapsplanläggning. (kommer inom kort). Förslag på längre sikt Ta fram en regional vattenförsörjningsplan (arbetet pågår). Workshop med länets kommuner angående länets vattenförsörjning med fokus på beredskapsåtgärder, hösten Dialogmöte med länets vattenproducenter angående länets vattenförsörjning med fokus på beredskapsåtgärder, hösten Dialogmöte med LRF Mälardalen angående vattenförsörjning i händelse av kris
16 Länsstyrelsen rekommenderar Länsstyrelsen rekommenderar kommunerna att: Se över beredskapen kopplat till kommunens vattenförsörjning, såsom exempelvis behov av tankar m m. Se över möjligheten att stödja boende och verksamheter t ex lantbruk med egna brunnar i händelse av kris. Tydliggöra kontaktvägar i händelse av kris kring vattenförsörjning. Informera angående läget kring grundvattennivåerna i kommunen och de eventuella restriktioner som råder. Inventera lantbruk med egna brunnar inom kommunen
17 Att tänka på för den enskilde Grundvattennivåerna är normalt som lägst under sommaren. Grundvattennivåerna är dock ovanligt låga, och under sommarhalvåret 2017 förväntas nivåerna bli betydligt lägre än normalt. Detta gör att vattenförsörjning som baseras på grundvattenuttag kan bli ansträngd under sommarhalvåret I delar av länet råder bevattningsförbud för kommunalt vatten. Mer information om grundvattennivåer finns att läsa på SGU:s och SMHI:s hemsidor. De låga grundvattennivåerna medför också låga vattennivåer i sjöar och vattendrag, vilket påverkar de delar av naturen som är beroende av att det finns vatten i vattendragen. Uttag av vatten ska därför ske med stor försiktighet så att vattendragen inte blir torra. Uttag av vatten kräver normalt tillstånd. Mer information angående torka går att finna på SMHI:s hemsida. Brandrisk Brandrisken ökar när marken är torr. Därför är det viktigt att vara extra uppmärksam för de brandvarningar som utfärdas av kommun, räddningstjänsten och länsstyrelsen. Begränsningar i vattenanvändning För att spara på vattnet kan begränsningar i vattenanvändning behöva införas. Läget avseende begränsningar kan ändras snabbt. Din kommunala VA-leverantör har mer information. Begränsningar i vattenuttag gäller i Södertälje och Nykvarns kommuner från 2 maj Vad kan jag göra Om du har kommunalt vatten hittar du mer information hos din VAleverantör. Om du har egen brunn, eller vet att du får ditt vatten från grundvatten, kan du spara vatten genom att:
18 Undvika att vattna gräsmattan och tvätta bilen Avstå från att fylla pooler och badkar Fyll disk- och tvättmaskin innan du kör den Laga droppande kranar och rinnande toaletter Installera snålspolande toaletter och kranar Skärgården I skärgården är ofta grundvattentillgången begränsad och risk för saltvatteninträngning kan finnas. Inträngning av saltvatten sker när uttaget av grundvatten är större än nybildningen (dvs nederbörd som infiltrerar i marken) under en viss tid. När väl saltvatten har kommit in i grundvattenmagasinet är vattnet otjänligt som dricksvatten för överskådlig framtid. Det är normalt klokt att spara på vattnet i skärgården. Sommaren 2017 är det extra viktigt. Det krävs tillstånd för uttag av vatten Uttag av vatten räknas normalt som vattenverksamhet och tillstånd behövs
19 Information från centrala myndigheter vid nationell samverkanskonferens kring vattenbrist Den 9 juni 2017 genomförde MSB en nationell samverkanskonferens kopplat till vattenbristssituationen i Sverige. Vid konferensen lämnade SMHI och SGU en prognos angående situationen kring vattenbrist, samt rapporterade om vidtagna åtgärder och möjligt stöd till regionala och lokala nivån. Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten och MSB rapporterade angående vidtagna åtgärder och möjligt stöd till regional och lokal nivå. Följande framkom vid konferensen: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) - Kommuner och länsstyrelser som har problem med ytvattennivåer och som önskar stöd från SMHI uppmanas att ta direktkontakt med vakthavande hydrolog för att stämma av läget. - Riskmeddelande rörande vattenbrist som görs tillsammans med SGU finns tillgänglig på webbsidan. - Även information om vattenbalans kommer att läggas ut på hemsidan. Sveriges geologiska undersökning (SGU) - SGU fortsätter att göra månadsvisa sammanställningar i form av kartor som visar situationen och avvikelse från det normala. SGU har utökat information på sin webb bland annat genom: a) kartor och grafer där nivåinformation från mätstationer uppdateras varje dygn. b) bedömningar om läget längre fram i sommar, både i text och genom korta filmklipp. - SGU har äskat medel för att förtäta och utöka mätningar och information om grundvattennivåer, detta kan även komma att inkludera insamling av kommunala mätningar
20 Livsmedelsverket - Kommer framöver att lägga ut i WIS det stöd till planering för nödvatten som tas fram för kommunerna. Återkommer om när detta är färdigt. - Livsmedelsverket har information om vattenbristen och hur man kan spara vatten på sin hemsida. Jordbruksverket - Arbetar med frågor och svar och har lagt ut information till allmänheten vis Krisinformation.se och till länsstyrelserna via WiS. Havs- och vattenmyndigheten - Sammanställer vilka lagrum som kan användas av tillsynsmyndigheterna för att beslut om begränsningar eller förbud för vattenuttag samt skyldighet för någon att avstå vatten. - Återkommer om man gör en liknande sammanställning om översvämning och torka i länen som vi gjorde förra året. - Arbetar med tillsynsvägledning till länsstyrelserna kopplat till vattenuttag. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) - I nuläget planeras ingen samlad nationell lägesbild då syftet med detta är oklart. - Har tagit med sig frågan om planeringsscenarion för att kunna se på samhällspåverkan och återkommer angående detta. - Arbetar med informationssamordning, bland annat för att förtydliga utåt vilka myndigheter som gör vad
21 Myndigheters information Ett flertal myndigheter har information angående vattenbrist på sina webbsidor, varav några är dessa: b78d1115c593393d4dedde.html fritid/miljopaverkan/vattenbrist.html
Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län
Yttrande Sida 1 av 5 Regeringskansliet Justitiedepartementet Kansliet för krishantering shafagh.elhami@regeringskansliet.se Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län
Var med och spara på. vårt fina vatten! Tips och information till boende och verksamma i Eksjö kommun om att spara på vattnet
Var med och spara på vårt fina vatten! Tips och information till boende och verksamma i Eksjö kommun om att spara på vattnet Maj 2017 Begränsningar av vattenanvändningen i Eksjö tätort Den 1 december 2016
Sölvesborg Energi. - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG!
Sölvesborg Energi - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG! INNEHÅLL Våra förutsättningar Lovgivna uttagsmängder Utmaningar Vattenbehov Vattenkvalitet Reservvattenförsörjning Vattentillgång
1. Upphäva bevattningsförbudet från och med
Tn 1474/2017 Tekniska nämnden Upphävande av bevattningsförbud Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade den 23 mars 2017 att införa ett bevattningsförbud att börja gälla den 10 april 2017. Tekniska förvaltningen
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro Planering för dricksvattenförsörjning är livsviktig Klimat- och
Svenskt Vatten. Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad
Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad 2019-03-14 1 Svenskt Vatten Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor tillgång till
Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten
Regional vattenförsörjning Kalmar län Vattnets kretslopp Liselotte Hagström samordnare dricksvatten Ytvatten i Kalmar län Hydrologisk förutsättning få stora sjöar relativt många vattendrag men små med
9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare
Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Bakgrund Klimat och sårbarhetsutredningen 2005, (SOU 2007:60) Regeringens proposition 2008/2009:163
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och bevattningen Hur påverkas bevattnings - anläggningarna? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för utveckling av samhällsskydd Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Anna Jansson 010-240 50 83 anna.jansson@msb.se Enligt sändlista Sammanställning av
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.
Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring. Övergripande mål 1) SGU är ledande för en ändamålsenlig användning av jord, berg och grundvatten
Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion
Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion Aktuellt Dricksvattenutredningen presenterades 26 april. Remissen 30 november. Aktuell tidigast inför 2018. Livsmedelsverket har fortsatt samordning i instruktionen
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Problem med vatten, eller?
Problem med vatten, eller? Vad kan vi hjälpa er med! och vad kan ni göra? Stf GD Göran Risberg Avd C Mark och grundvatten 2018-05-04 Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Frågor och svar om bevattningsförbud och uttag av bevattningsvatten ur vattendrag och sjöar
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND PM RÄTTAD VERSION Frågor och svar om bevattningsförbud och uttag av bevattningsvatten ur vattendrag och sjöar Jan Olof Sundby och Markus Hoffmann, LRF Vad menas med bevattningsförbud
Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län
Regional vattenförsörjningsplan Gotland Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län Roller - dricksvattenförsörjning Länsstyrelsen regionala vattenförsörjningsplaner krisberedskap och klimatanpassning tillsynsansvar
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning
Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige
Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010
Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling
Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?
Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden? Odling i balans den 18 januari 2018 Magdalena Thorsbrink, SGU Illustration: Romain Trystram Sveriges
VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm
VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm Rutiner för nödvattendistribution VAS-Rådets årsmöte 11 februari 2010 Krister Törneke, Tyréns Bild: Stockholm Vatten AB Idag har vi lärt oss en hel
Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Ert datum Er referens Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Barbro Näslund-Landenmark 010-240 5050 barbro.naslund-landenmark@msb.se
Historiskt låga grundvatten hur övervakar vi? Anna-Karin Weichelt (Lst Jönköping), Frida Eklund (Lst Gotland)
Historiskt låga grundvatten hur övervakar vi? Anna-Karin Weichelt (Lst Jönköping), Frida Eklund (Lst Gotland) Förutsättningar Jönköpings län Avvikelse nederbörd 2016 Yta: ca 10 500 km2 Drygt 340 000 invånare
Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter
Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter Lars-Ove Lång, SGU Grundvatten inom vattenförvaltningen Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, 26-28 sep. Borås SGU Myndighet under Näringsdepartementet
Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare
Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Länsstyrelserna: utökat uppdrag 2013 Regionala planer för klimatanpassningsarbetet Kartlägga
Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län
1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är
Per Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Grundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna
Vårt datum Dnr 2017-04-03 314-745/2017 1(5) Sveriges Kommuner och Landsting Grundvattennivåer - bedömd utveckling de närmaste månaderna Grundvattennivåerna under de närmaste månaderna i större delen av
RAPPORT. Vattenförsörjningsplan 2017 SKÖVDE KOMMUN REMISSHANDLING UPPDRAGSNUMMER Sweco Environment AB. Göteborg.
SKÖVDE KOMMUN Vattenförsörjningsplan 2017 UPPDRAGSNUMMER 1312234000 REMISSHANDLING 2017-01-13 Sweco Environment AB Göteborg Sweco Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE 402 28 Göteborg, Telefon +46 31 62 75 00
Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?
Grundvatten i Sverige som dricksvattenresurs nu och i framtiden Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?
Finns det vatten så det räcker?
Finns det vatten så det räcker? Foto: M. Thorsbrink Hydrotekniska sällskapets Vattendag den 1 februari 2017 Magdalena Thorsbrink, SGU Grundvattenbildning: i ca 100 400 L/m 2, per år Uttag av grundvatten:
för långsiktigt skydd (version ) Remiss från länsstyrelsen m.fl.
Jan Lind Administrativa avdelningen Telefon: 08-508 264 71 jan.lind@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2008-04-10 Dricksvattenförekomster i Stockholms län prioritering för långsiktigt skydd (version
Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter
Hållbar vattenförsörjning - nuläge och framtidsutsikter Lars Rosenqvist Hydrogeolog lars.rosenqvist@sgu.se 018-17 90 76 2018-04-27 Sveriges dricksvattenförsörjning Kommunal vattenförsörjning Grundvatten
Vattenskydd syfte och vårt regelverk
Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på
Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare
Dricksvattenförsörjning Kalmar län Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare Hur är det tänkt? Kalmar län, våra förutsättningar Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län Hot & risker, fördjupad klimatanalys
Nationell strategi för klimatanpassning
Nationell strategi för klimatanpassning Vad innehåller strategin? Hur ska arbetet organiseras? Viktoria Ingman, gruppchef Klimatenheten Miljö- och energidepartementet 1 Vad innehåller strategin? Nationell
Motion om havsytans framtida nivåer och ny råvattentäkt
1 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden Motion om havsytans framtida nivåer och ny råvattentäkt (2017:78) Ärendebeskrivning Stellan Hamrin (V) har inkommit med
Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning
Foto: Cecilia Näslund/Boverket Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning Cecilia Näslund Vad har gjorts och vad behövs? insatser vid fysisk planering Lägesbild, behov och möjligheter långsiktigt
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Höga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar. 16 oktober 2013
Höga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar 16 oktober 2013 Agenda Händelseutveckling: före, under och efter Länsstyrelsen samverkansroll i denna händelse Erfarenheter som vi dragit Frågor Före
ALLT HANDLAR OM VATTEN!
ALLT HANDLAR OM VATTEN! Vatten i världen! Över 700 miljoner människor har inte tillgång till rent vatten. Den största dödligheten i världen är smutsigt vatten (krig ej inräknat). I Sverige använder vi
Lagar och regler kring vattenanvändningen
Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft
Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund
Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL Cecilia Näslund Cecilia Näslund Vattenfrågor inom fysisk planering Nytt regeringsuppdrag! 5. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker
Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Klimatanpassning i Örebro län
Klimatanpassning i Örebro län Karin Aune karin.aune@lansstyrelsen.se Länsstyrelsens uppdrag inom Klimatanpassning Länsstyrelserna har uppdraget att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet Samhället
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Vad händer när vattnet tar slut?
Vad händer när vattnet tar slut? Seminarium på SIWI 1 mars 2018 Susanna Hogdin, Enheten för tillsynsvägledning och miljöbalksprövning Vattenanvändningen i Sverige I Sverige tar vi ut drygt 1 procent av
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning
Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning
Känsliga kunder får egna nödvattentankar. Känsliga kunder får nödvattentanken placerad så nära sin verksamhet som möjligt.
Nödvattenförsörjning I en krissituation då dricksvatten inte kan distribueras med det vanliga vattenledningsnätet måste invånarna istället förses med så kallat nödvatten 1. Inom ramen för VA SYDs krisberedskapsarbete
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades
Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco
Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?
1(5) 2011-02-22 532-298/2011 2010-11-24 537-6013-10
Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2011-02-22 532-298/2011 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2010-11-24 537-6013-10 1(5) Handläggare, direkttelefon/our reference, telephone
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016
Remisskonferens om Dricksvattenutredningen Välkomna till SKL 24 augusti 2016 Dagens program 10.00-10.10 Välkomna hit 10.10-11.00 Dricksvattenutredningens förslag 11.00-11.10 Bensträckare i rummet 11.10-11.45
HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?
HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet
Samverkanskonferenser. Länsstyrelseforum
Samverkanskonferenser Länsstyrelseforum 2014-09-30 Nationella Samverkanskonferenser Ger myndigheter, näringsliv och andra organisationer möjlighet att samverka när händelser bedöms få konsekvenser på nationell
Va-planeringens roll i samhället
Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp
Regional lägesbild
Regional lägesbild flyktingsituationen vecka 10 Rapportering från: Socialtjänsten Myndighet/organisation Överförmyndarverksamhet Hälso-och sjukvården Utbildning (även SFI) Kommunal försörjn Kultur/fritid
Strategisk plan för nödvatten
Strategisk plan för nödvatten Beslutsnivå- och datum Kommunfullmäktige 2019-01-23 Diarienummer Reviderat Lagstadgat styrdokument Ersätter styrdokument Uppföljning Ansvar 2017KS/0910 Lag (2006:412) om allmänna
Samverkanskonferens på nationell nivå med fokus på flyktingsituationen
-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (5) Antecknat av Halldor Stolt samordning@msb.se 073-026 1103 Mötesdatum 2015-09-14 Mötestid 16.00-16.50 Samverkanskonferens på nationell
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning
Vad är en översvämning?
ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba
Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Översvämningsrisker tillsynsvägledning
Översvämningsrisker tillsynsvägledning Vattenförsörjning i fysisk planering vägledning Cecilia Näslund Regeringsuppdrag översvämningsrisker Syfte Långsiktigt hållbar bebyggelse Länsstyrelsernas tillsyn:
Hänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy
2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och
Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd
Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd
Nissan översvämning 2014
1 Nissan översvämning 2014 Före: 2013 påbörjades en uppdatering av MSB:s översvämningskartering för Nissan (den ursprungliga var från 2002). Under: Augusti 2014. När karteringen var klar men ej överlämnad
VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? HANDBOK OM VA I OMVANDLINGSOMRÅDEN
VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? Det myckna bokskrivandet tar aldrig slut Predikaren 12:12 Krister Törneke, Tyréns AB Vatten och avlopp viktiga delar
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i
PROJEKTPLAN. Datum
Avdelningen för samhällsskydd och beredskap Lovisa Lagerblad PROJEKTPLAN 1 (5) Mälaren om Bakgrund och problembild Enligt klimatforskarnas senaste rön är det möjligt att havsnivån kommer att stiga med
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård
MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering Ulrika Postgård Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande verksamhet
SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp
SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden 2018-10-24 Sara-Sofia Asp Hur säkerställer vi uppdraget Meteorologi Prognos och varningar 365/7/24 Tjänsteman i beredskap
Ansökan ur miljöanslaget för projekt Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län fas 2
1 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-23 TRN 2017-0105 Handläggare: Christina Larsson Tillväxt- och regionplanenämnden Ansökan ur miljöanslaget för projekt Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län fas
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Vattenförsörjningsplan
Vattenförsörjningsplan Syfte Kommunerna att skyldiga att upprätta vattenförsörjningsplaner (Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag) Senast år 2009 skall vattenförsörjningsplaner med
Handlingsplan Mälaren
Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.
MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland
FAKTA MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland Allmänt MSB uppgift och ansvar vid olyckor och kriser MSB:s uppgifter och ansvar för samordning och stöd vid olyckor och kriser,
Livsmedelsverket har vägledning och samordnar arbetet i Sverige Hur kan kommunerna använda detta? Per-Erik Nyström
Livsmedelsverket har vägledning och samordnar arbetet i Sverige Hur kan kommunerna använda detta? Per-Erik Nyström Instruktionen I 1 Livsmedelsverket har som förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor
Information och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning?
Fördjupning till Guide för planering av nödvattenförsörjning Hur kan erfarenheter från styrel och andra prioriteringsmodeller användas vid prioritering för dricksvattenförsörjning? Box 622, 751 26 Uppsala
Vattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Motioner. Motion 1. Motion 2.
Motioner Marums Samfällighetsförening Bakgrund och skäl till nedanstående motioner. Föreningen har tre stycken handpumpar för dricksvatten, två av dessa är vattnet otjänligt och på dessa är anslaget om
Förordning (2009:956) om översvämningsrisker
Förordning (2009:956) om översvämningsrisker Svensk författningssamling 2009:956 t.o.m. SFS 2017:875 SFS nr: 2009:956 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4 Utfärdad: 2009-10-08 Ändrad: t.o.m.
Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.
Rörnät och klimat 10 mars 2015 Klimatanpassning hur går vi vidare? Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015. Gunn Persson Bakgrund Sverige blir varmare och blötare Ökade risker för
Kan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter?
Kan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter? Konferens om vattenbristuppdragen i Kalmar 30-31 augusti 2018 Susanna Hogdin, Enheten för tillsynsvägledning och miljöbalksprövning Uppdraget
Grundvatten i ett förändrat klimat. Emil Vikberg, SGU
Grundvatten i ett förändrat klimat Emil Vikberg, SGU Emil.vikberg@sgu.se Grundvattenregimer Visar grundvattnets variation över året och hur dessa varierar i landet Norra Sverige Snösmältning Mellersta
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?
Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna? SGUs huvuduppgifter Stödja utvecklingen av gruv-, berg- och mineralindustrin Främja användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Samla
Skåne 2100. Klimatförändringarna och Vattnet. Göran Ewald
Klimatförändringarna och Vattnet Göran Ewald Skåne 2100 2 4 C varmare medeltemperatur Fler långvariga värmeböljor Mildare vintrar Minskad nederbörd under växtsäsong 0,9 1,6 m högre hav SMHI, SGU, IPCC,
Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA
Dricksvattnet i våra kranar är vårt viktigaste livsmedel. Men här på Gotland har vi dåligt med vatten. Grundvattennivåerna är mycket låga och de rinner inte till tillräckligt med till våra insjöar (träsk)
MSB-rapport Flyktingsituationen Sverige
Händelsebeskrivning Situationen som har beskrivits i tidigare lägesbilder från MSB är i stort sett oförändrad. Migrationsverket rapporterar om en fortsatt hög nivå av migranter till Sverige samt en god