SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp
|
|
- Jakob Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp
2 Hur säkerställer vi uppdraget Meteorologi Prognos och varningar 365/7/24 Tjänsteman i beredskap (TiB) Hydrologi Varningar 365/7/07-20 EFAS 365/7/07-16 European Flood Awareness System ARISTOTLE Oceanografi Varningar 365/7/07-20 Istjänst 365/7/08-16 under säsong (dec-maj)
3 Medelvind till havs Högt havsvattenstånd Lågt havsvattenstånd Nedisning till havs Varningstyper Regn Snö Byvind Vind med stark kyleffekt (endast fjäll) Vind med snödrev Plötslig ishalka Åska Höga temperaturer Brandrisk Bild med varningstyper Höga flöden Högt vattenstånd i sjöar (endast sex stora sjöar)
4 Varningsscenario Nivå2-organisation Samverkanskonferens (2,3) Indikation på intressant väder-/vattenläge. Met/hyd/oc risk > 3dygn 24-48h Varning Varningsutvärdering (kl 2,3)? 2018 D-10 dagar D-5 dagar D D+5 dagar 2019
5 Vakthavande Hydrolog
6 Hydrologiska prognoser och varningar Indata Hydrologisk modell Hydrologiska prognoser Observationer (nederbörd, temperatur, vattenflöde, vattenstånd) Väderprognoser (nederbörd, temperatur) Två olika modeller: S-HYPE, HBV Vattenföring Vattenstånd Varningar (vattenstånd i sjöar) Varningar (flöde) Råd kring låga flöden / vattenstånd Risk för vattenbrist Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön, Siljan Höga flöden (2-10) Mycket höga flöden (10-50) Extremt höga flöden (>50) Risk för höga flöden
7 Foto: Robert Vikström Utmaningar för vakthavande hydrolog Foto: Jenny Axen-Mårtensson
8 Vårfloden 2018 februari
9 Vårfloden 2018 mars
10 Vårfloden 2018 april Snövattenekvivalent % av normalt
11 Vårfloden 2018 april
12 Vårfloden 2018 maj
13 Vårfloden 2018 flödesutveckling
14 Vårfloden 2018 Vattendrag Varningsklass för flödena i maj 2018 Flödena i maj 2018 är de högsta sedan Ammerån 3 Mätningarna startade 1972 Röströmsälven 3 Mätningarna startade 1958 Västerdalälven Gavleån Gimån Hårkan Vindelälven Byskeälven Råneälven Kalixälven Muonioälven Torneälven
15 Vårfloden 2018 Fyrås i Ammerån
16 Vårfloden 2018 Sorsele i Vindelälven
17 Vårfloden 2018 Byske i Byskeälven
18 Vårfloden 2018 Niemisel i Råneälven
19 Vårfloden 2018 Räktfors i Kalixälven
20 Vårfloden 2018 Övertjuktan i Juktån
21 Vårfloden 2018 Hyttingsheden i Hyttingsån
22 Vårfloden 2018 Hassela i Harmlångerån
23 Vårfloden 2018 Junosuando i Torneälven
24 Vårfloden 2018 Kukkolankoski i Torneälven
25 Vårfloden 2018 reflektioner Foto: Lisa Lind
26 Vårfloden 2018 juni och juli
27 Från blött till torrt Första risken utfärdades vecka 27 till??? De veckor med flesta län som hade risk för vattenbrist utfärdat var under vecka 29 (19 län) och 30 (20 län) Följande län har haft risk för vattenbrist utfärdad för hela perioden v : Blekinge, Kalmar (utom Öland), Kronoberg, Skåne, Södermanland (5 län) vecka 27 vecka 30 vecka 42 Låga vattenflöden vid station Simlången i Halland sommaren Foto: Gustav Sandehed
28 Kommunikation av beslutsunderlag
29 SMHIs digitala kanaler
30 Film regelbunden samverkanskonferens..den lyfter SMHIs rapport otroligt mycket. Bra förklarat, tydligt, utförligt..den lyfter SMHIs rapport otroligt mycket. Bra förklarat, tydligt, utförligt men också men också utan att bli långrandigt. Att få bilder från era prognoskartor ger utan att bli långrandigt. Att få bilder från era prognoskartor ger en helt annan bild en helt annan bild än den upplästa prognos som brukar ges annars på än den upplästa prognos som brukar ges annars på onsdagar. M. Neldén Lst onsdagar. M. Neldén Lst Västernorrland Västernorrland
31 Film vid anledning av varning.. något jag har saknat vid de senaste större stormarna i vårt område (t.ex. Simone och Sven). Det är en stor fördel att kunna visa SMHI:s material i stället för nyhetsredaktionerna samband med till exempel en stabsgenomgång. Informationen var tydlig och grafiken bra,
32 Pågång Konsekvensbaserade vädervarningar Skillnad klass 1 eller klass 2 varning olika agerande hos professionella aktörer? 24 m/s jämfört med 25 m/s? Skillnaden maxtemp 32 grader tre dagar i följd jämfört 33 grader tre dagar i fö
33 Kontakt med SMHI Vakthavande meteorolog (TiB) Telefon nr Mailadress Tillgänglighet /7 Vakthavande hydrolog Vakthavande oceanograf TIB via SOSalarm Alla dagar, Alla dagar, 7-20 Istjänsten Under säsong, alla dagar 8-16 Individnr Funktionsnr TiB meteorolog Norrköping TiB reserv Hyd/oc
Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI
Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Fredrik Holmberg, Prognoschef, Hydrologiska prognos-och varningstjänsten Kontakt: Fredrik.Holmberg@smhi.se 011-495 8185 Hydrologiska prognos- och varningstjänsten
Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström
Varningstjänsten på SMHI Ida Dahlström Innehåll Varningstjänsten - tre discipliner Hur arbetar vi vid allvarligare varningssituationer Varningsstatistik från 2009-2015 Prognos- och varningstjänsten på
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Vädervarningskriterier f o m VÄDERVARNINGSKRITERIER 2002
Vädervarningskriterier f o m 20021001 SKRITERIER 2002 1 BYVIND, INLAND (AVSER EJ FJÄLLTRAKTER) 2 MEDELVIND KUST OCH HAV INKL VÄNERN 3 FJÄLLVÄDER 4 STORA SNÖMÄNGDER 5 ISBELÄGGNING 6 UNDERKYLT REGN ELLER
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html
Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna
Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och
Nr 99, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005.
Nr 99, 2005 Hydrologi Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005 Carl Granström Nr 99, 2005 Hydrologi Foto: Peter Ragge, Gauträsk vid Ammarnäs Hydrologi
Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI
M Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 21 för vattenorganisationer 21-9-27 Göran Lindström/SMHI allversion 1. 29-9-23 Innehåll Prognoser och varningar Höga flöden, en tillbakablick Modellberäknad vattenföring
2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg
Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Axel Wallén, hydrologisk chef 1908-1919 chef för SMHA 1919-1935 Riksdagsbeslut om Porjus 1910 Porjus 2007 Bollnäs 1909 och 1916 Kronologi
Sammanställning av höga flöden i landet vecka 9, 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för utveckling av samhällsskydd Enheten för brand- och olycksförebyggande arbete Anna Jansson 010-240 50 83 anna.jansson@msb.se Enligt sändlista Sammanställning av
Modeller för små och stora beslut
Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska
Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
INFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 6 SEPTEMBER Uppföljning. Varningsmeddelande nivå 1 och nivå 2,
INFORMATION FRÅN RÄDDNINGSVERKET NR 6 SEPTEMBER 2002 Vädervarning Bakgrund Redan 1994 träffades en överenskommelse mellan SMHI och Räddningsverket för att definiera SMHIs uppgifter inom räddningstjänstens
Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i Norrland 2010
Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i Norrland 2010 Katarina Norén, Carl Granström, Roger Eriksson Utloppet från sjön Edessjön, Hammerdal. Foto: Stefan Jarl. ISSN:
Pilotprojekt Konsekvensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning
Pilotprojekt 2017-2018 Konsekvensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning Förnyat arbetssätt och utvecklad samverkan Metodik för konsekvensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning.
Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden under vårfloden Hydrologi
Nr 111, 2008 Hydrologi Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden under vårfloden 2008 Calle Granström, Linda Gren, Magdalena Dahlin och Sara-Sofia Hellström Nr 111,
Vattenregleringsföretagen, Räddningstjänsten Medelpad, Göteborgs stad och Räddningstjänsten Storgöteborg. Arbetet har bedrivits genom ett flertal
Resultat av ett pilotprojekt finansierat av 2:4 medel, och pågått under 2017-2018 Konsekvensbaserade vädervarningar och gemensam påverkansbedömning: SMHIs beslut om publicering av vädervarning grundas
Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Nissan översvämning 2014
1 Nissan översvämning 2014 Före: 2013 påbörjades en uppdatering av MSB:s översvämningskartering för Nissan (den ursprungliga var från 2002). Under: Augusti 2014. När karteringen var klar men ej överlämnad
Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Ert datum Er referens Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Barbro Näslund-Landenmark 010-240 5050 barbro.naslund-landenmark@msb.se
Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI
Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Avrinning Nederbörd Avrinning i Norden (Climate and Energy) Nederbörd, temperatur och avrinning,
Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?
Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Mätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser
Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,
har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
Varningssystem för värmebölja
Stockholm 2013-05-24 Varningssystem för värmebölja Joakim Langner, SMHI joakim.langner@smhi.se Mallversion 1.0 2009-09-23 Värmeböljor Är det farligt? Augusti 2003, med kraftigt ökad dödlighet på kontinenten
HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell
Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)
Kvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Sammanställning av höga flöden i landet vecka 10, 2015
MSB-1.4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (5) Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Anna Höglund 010-240 50 83 anna.hoglund@msb.se Enligt
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?
Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Vattenbalansen Nederbörd Avdunstning Snö Nederbörd Avdunstning Avrinning Mark- och grundvatten Ytvatten Avrinning
Meteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Höga Flöden Bodens tätort 2008-05-06-2008-05-15
Höga Flöden Bodens tätort 2008-05-06-2008-05-15 Tommy Lindvall Säkerhetssamordnare Tommy.lindvall@boden.se 0921-623 02 Robert Johansson Gis samordnare Robert.johansson@boden.se 0921-682 17 Bild Bodträsket
Vad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
SMHIs nederbördsmätning
Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,
Klimatet i Sverige och varningssystem för höga temperaturer
Länskonferensen Kalmar län, Öland 2014-05-22 Klimatet i Sverige och varningssystem för höga temperaturer Niclas Hjerdt och Joakim Langner, SMHI niclas.hjerdt@smhi.se, joakim.langner@smhi.se Upplägg Definitioner
Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i södra Sverige 2010
Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i södra Sverige 2010 Katarina Norén, Carl Granström, Roger Eriksson Emån. Bilden är tagen vid väg E22. Foto: Gunn Persson.
Framtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat
Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning
Århundradets väderdramatik Vädret i Sverige är växlingsrikt med många exempel på dramatiska väderhändelser. Såväl nyhetsbevakning som rapportering av vädrets ibland svåra härjningar har dock förbättrats
Framtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Hydrologins vetenskapliga grunder
Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Brandrisk Skog och Markfakta
Brandrisk Skog och Markfakta och modeller 2 3 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. SMHI:s metod att ta fram information om brandrisken... 5 2.1 De olika modellerna för brandrisk-prognoser... 5 2.1.1
Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Datum Hjälp för dig som loggar in i Brandrisk Skog och Mark
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Hjälp för dig som loggar in i Brandrisk Skog och Mark samhällsskydd och beredskap 2 (9) Allmän information Den här hjälpen visar dig hur systemet Brandrisk skog och mark
Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:
Vattenreglering vad är det?
VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall
Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Samverkanskonferenser. Länsstyrelseforum
Samverkanskonferenser Länsstyrelseforum 2014-09-30 Nationella Samverkanskonferenser Ger myndigheter, näringsliv och andra organisationer möjlighet att samverka när händelser bedöms få konsekvenser på nationell
Välkommen till nya Åskrisktjänst!
Välkommen till nya Åskrisktjänst! Under våren 2013 moderniserar vi på SMHI våra webbprodukter och den gamla webbportalen Bizmet byts ut mot en ny. Det betyder att våra varningstjänster får ett ansiktslyft
För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare
HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment
Avbördningskurvans roll i hydrologiska modellberäkningar Göran Lindström & Joel Dahné, 29-12-1 HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment Markklasser = kombination av jordart och markanvändning
SMHIs nya mätmetoder inom hydrologi Flödesmätningar med hydroakustik. Stina Nyman & Mikael Lennermark
SMHIs nya mätmetoder inom hydrologi Flödesmätningar med hydroakustik Stina Nyman & Mikael Lennermark Kommentar från föredragshållarna : Utvalda illustrationer kommer från USGS, USA (specifikt gäller det
Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar
Rikets höjdsystem 2000 Baltic Sea Chart Datum 2000 Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) är Sveriges nationella referenssystem för höjder och djup, både
Länkar till övriga sidor i faktabladet
Län och huvudavrinningsområden i Sverige Faktablad nr 10 November 2002 Inledning Detta faktablad redovisar hur stor del av de svenska huvudavrinningsområdena som ligger i varje län Faktabladet kan också
Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.
KÖNSFÖRDELNING: siffror för länet: - Kvinnor: 37 % - Män: 63 % - Kvinnor: 39 % - Män: 61 % - Kvinnor: 42 % - Män: 58 % - Kvinnor: 36 % - Män: 64 % - Kvinnor: 51 % - Män: 49 % - Kvinnor: 40 % - Män: 60
Lägesrapport kl 13:
Sid 1 (7) Lägesrapport 2006-10-27 Enligt sändlista Box 599 101 31 Stockholm Lägesrapport kl 13:00 2006-10-27 Sammanfattning Läget beskriver situationen under förmiddagen den 27 oktober. Tel 08-593 710
Möte om MSI mellan SMHI och Sjöfartsverket
Handläggare, direkttelefon Sofia Carlsson, 011-495 84 90 Minnesanteckningar 2012-02-01 Närvarande: Svante Håkansson, Sjöfartsverket Malin Liljenborg, Sjöfartsverket Marco Svantesson, Sjöfartsverket Agneta
Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen
Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering
40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.
4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet
Hydrologi, grunder och introduktion
Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens
Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i Götaland juni och juli Hydrologi
Nr 108, 2007 Hydrologi Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i Götaland juni och juli 2007 Calle Granström, Martin Häggström, Sten Lindell, Judith Olofsson och
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,
Klimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Företagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen
Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi
Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller
Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp
Förord. Patrik Åhnberg. Ordförande Samverkan Stockholmsregionen - 1 -
Handlingsplan Vattenbrist 2017 Utgivningsår: 2017 Förord Små vattenflöden och låga grundvattennivåer gör att vattensituationen i stora delar av Sverige är bekymmersam. Svenska myndigheter har med anledning
Höga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar. 16 oktober 2013
Höga flöden i Uppsala! - erfarenheter och lärdomar 16 oktober 2013 Agenda Händelseutveckling: före, under och efter Länsstyrelsen samverkansroll i denna händelse Erfarenheter som vi dragit Frågor Före
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag
Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur
Framtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen
Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg,
Stormarna hösten 2013
Stormarna hösten 2013 Hur påverkades Rakel och vilka åtgärder vidtar MSB? Erik Sparrman Agenda/Översikt Fakta om stormarna Rakels beredskap för stormar Stormarnas påverkan på Rakel Förbättringsåtgärder
:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej
Fråga: 9a Kan ni tänka er att erbjuda praktik/arbetsträning till en person med funktionsnedsättning? Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet Andel ja Andel nej K Kommun 2 0 0 2 100,0% 0,0% 0,0% 100,0% K
Årsrapport vattenreglering 2017
Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:
TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI
TILLGÄNGLIGHET TILL UPPGIFTER FRÅN SMHI Håkan Olsson SMHI, basverksamheten Ann-Karin Thorén SMHI, forskningsavdelningen g www.smhi.se Vattenförvaltning 2008-12-10 H Ols sson, A-K Thorén, SMH HI Presentation
De 10 branscher med flest antal konkurser i riket innevarande år
Totalt Riket 25 Tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater 26 27-1 6 236 6 179 0,42 0,43-3% 41 Byggande av hus 63 78-15 11 217 11 978 0,53 0,70-24% 43 Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting
Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684