Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser
|
|
- Elisabeth Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI
2 Bakgrund och problemställning Numera utfärdas meteorologiska långtidsprognoser (upp till 1 år framåt) på många institut Dessa kan potentiellt användas för att driva en hydrologisk modell och generera långtidsprognoser av vattenflöden Meteorologiska långtidsprognoser har dock ofta systematiska fel (bias) som påverkar kvalitén på flödesprognoser Bias går att korrigera genom statistisk metodik Är flödesprognoser baserade på bias-korrigerade meteorologiska långtidsprognoser bättre än den traditionella IHMS-metoden baserad på en klimatologisk ensemble?
3 Utförda experiment Daglig nederbörd (P) och temperatur (T) från meteorologiska långtidsprognoser (ensembler) från ECMWF har extraherats för Vindelälven och Ljusnan, prognosdatum 1/1, 1/3, 1/5, period Prognoserna har utvärderats mot observationer (PTHBV) m.a.p. bias och prediktabilitet Prognoserna har bias-korrigerats genom distribution mapping med DBS-metoden Prognoserna har använts som indata för att med de hydrologiska modellerna HBV och HYPE göra vårflodsprognoser för två stationer i varje älv Vårflodsprognoserna har utvärderats och jämförts med IHMS-metoden
4 Resultat i sammanfattning Prognoserna överskattar P med ~10% (~20% i april maj) och underskattar T med ~1 C (på månadsbasis). Genom bias korrigering kunde bias i P minskas till ~3% och bias i T helt elimineras. Månadsmedel-P och -T kan förutsägas med god (T) eller någorlunda (P) träffsäkerhet för månaden direkt efter prognostillfället; därefter är träffsäkerheten låg. HBV prognoser för Vindelälven: Redan okorrigerade prognoser gav ett något bättre resultat än IHMS; med bias korrigering förbättras resultatet ytterligare. HBV prognoser för Ljusnan: Bias korrigerade prognoser är avsevärt bättre än okorrigerade men inte bättre än IHMS. HBV vs. S HYPE: Med bias korrigerade prognoser är träffsäkerheten i de båda modellerna totalt sett likartad.
5 Områden och grid
6 Proceduren vid vårflodsprognoser 1. Kör HBV-modellen med observerade dagliga P och T som indata under en uppvärmingsperiod fram till prognostillfället initialiserad modell
7 Proceduren vid vårflodsprognoser 1. Kör HBV-modellen med observerade dagliga P och T som indata under en uppvärmingsperiod fram till prognostillfället initialiserad modell 2. Kör HBV-modellen med en ensemble av dagliga P och T tidsserier från prognostillfället till slutet på vårflodsperioden en ensemble av flödesserier Prognoskörningar Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec
8 Proceduren vid vårflodsprognoser 1. Kör HBV-modellen med observerade dagliga P och T som indata under en uppvärmingsperiod fram till prognostillfället initialiserad modell 2. Kör HBV-modellen med en ensemble av dagliga P och T tidsserier från prognostillfället till slutet på vårflodsperioden en ensemble av flödesserier 3. Ackumulera flödet under vårflodsperioden, beräkna percentiler Q VF (m 3 /s) % medel 50% 25% maj 01 jun 01 jul
9 Proceduren vid vårflodsprognoser 1. Kör HBV-modellen med observerade dagliga P och T som indata under en uppvärmingsperiod fram till prognostillfället initialiserad modell 2. Kör HBV-modellen med en ensemble av dagliga P och T tidsserier från prognostillfället till slutet på vårflodsperioden en ensemble av flödesserier 3. Ackumulera flödet under vårflodsperioden, beräkna percentiler. Två sätt att generera indata i steg 2 IHMS (klimatologi): P och T under prognosperioden från alla historiska år ECMWF (prognos): P och T från meteorologiska långtidsprognoser
10 ECMWF T bias ( C): originalprognos (ORG) Jämförelse med PTHBV i perioden
11 ECMWF P bias (%): originalprognos (ORG) Jämförelse med PTHBV i perioden
12 Distribution-Based Scaling (DBS) Bias-korrigering av dagliga tidsserier genom att skalera om sannolikhetsfördelningarna i prognoserna så att de överensstämmer med observerade fördelningar Gamma-födelning används för P och normalfördelning för T Yang, W., Andréasson, J., Graham, L.P., Olsson, J., Rosberg, J., and F. Wetterhall (2010) Distribution-based scaling to improve usability of regional climate model projections for hydrological climate change impact studies, Hydrol. Res., 41,
13 ECMWF T bias ( C): korrigerad (COR) Jämförelse med PTHBV i perioden
14 ECMWF P bias (%): korrigerad (COR) Jämförelse med PTHBV i perioden
15 Prediktabilitet av månadsmedel-t Vilken korrelation finns mellan prognoserad och observerad T? Resultat: hög korrelation mellan observerad och prognoserad T bara för månaden närmast efter prognostillfället (i bästa fall) 15
16 Prediktabilitet av månadsmedel-t Skulle de exceptionellt varma vårarna (april-maj) 1984 och 2002 och de exceptionellt kalla vårarna 1985 och 1997 kunnat förutsägas? Resultat: 1984 förutsades bli kallt (fel), 1985 förutsades också bli kallt (rätt), 1997 och 2002 förutsades bli normala 16
17 Vårflodsprognoserna i Vindelälven Bias, alltså tendensen att vårflodsvolymen ligger systematiskt för högt eller för lågt Resultat: systematisk underskattning av IHMS, nästan ingen bias i korrigerad prognos 17
18 Vårflodsprognoserna i Vindelälven Genomsnittligt absolutfel, alltså avvikelse från observerad vårflodsvolym Resultat: korrigerad prognos tydligt mera träffsäker än IHMS 1/1, något bättre också 1/3 och 1/5 18
19 Vårflodsprognoserna i Ljusnan I termer av både bias och medelfel är IHMS överlag mera träffsäker även än den korrigerad långtidsprognosen Varför det? Vi har inte kunnat gå på djupet med detta men gissar: 1/ förekomsten av smältepisoder innan den egentliga vårfloden gör det mer svårförutsägbart här än i Vindelälven, och/eller 2/ alla regleringar i Ljusnan påverkar prognoserna 19
20 HBV vs. HYPE Totalt sett blir prognoserna lika bra Hej alla! Jaha, hur ska man tolka det här då? Ingen direkt imponerande prediktabilitet och dubbla budskap från de båda älvarna Vårt hopp står till att Kean fixar det med sin multimetodmodell (kl. 13:00) Men tack för uppmärksamheten och stort tack Kean för hjälpen med presentationen! Hoppas vi ses på nästa HUVA-dag! /Jonas 20
KORREKTION AV SYSTEMATISKA FEL I METEOROLOGISKA PROGNOSER
KORREKTION AV SYSTEMATISKA FEL I METEOROLOGISKA PROGNOSER RAPPORT 215:21 VATTENKRAFT Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser En förstudie av vårflodsprognoser PETER BERG, JONAS OLSSON,
Dagens system: klimatologisk ensemble
Dagens system: klimatologisk ensemble Kör HBV-modellen med historiska P- och T- observationer fram till prognosdagen Använd historiska P- och T-serier över vårflödesperioden som indata Resultatet kan uttryckas
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep
aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Göran Lindström & Joel Dahné. Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller
Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Snödjupsmätningar för uppdatering av prognosmodeller Syfte Att utveckla och utvärdera en metodik för uppdatering av en hydrologisk modell med hjälp
2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?
Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur
Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser. Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang
Radardata för högupplösta nederbördsanalyser och hydrologiska prognoser Peter Berg, Emil Björck, Lars Norin, Jonas Olsson, Wei Yang Högupplösta observationer i Sverige SMHI har ca 145 automatstationer
Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden?
Har (förändringar i) klimat eller markanvändning störst betydelse för ändringen i höga flöden? Anna Åkesson, KTH med bidrag från Anders Wörman, Joakim Riml och Jan Seibert Bakgrund, mitt doktorandprojekt
HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell
Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i
UTVÄRDERING AV MULTIMETODMODELLENS SÄSONGSPROGNOSER 2017
UTVÄRDERING AV MULTIMETODMODELLENS SÄSONGSPROGNOSER 2017 RAPPORT 2018:516 HYDROLOGISKT UTVECKLINGSARBETE Utvärdering av multimetodmodellens säsongsprognoser 2017 MARIA RASMUSSON, KEAN FOSTER, BARBRO JOHANSSON
Framtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering
SMHIs nederbördsmätning
Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning
Ume- Vindelälvens vattenråd Seminarium i Vindeln 2011-10-18 Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning UVF Umeälven ÅVF Ångermanälven IVF Indalsälven LVF Ljungan LsVF Ljusnan
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare
Teknisk not: Lönealgoritmen
Teknisk not: Lönealgoritmen Konjunkturlönestatistiken, som räknas till den officiella lönestatistiken, har som huvudsyfte att belysa nivån på arbetstagarnas löner i Sverige och hur dessa utvecklas. Konjunkturlönestatistiken
Vattenreglering vad är det?
VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall
HUVA-dagen Spårvagnshallarna, Birger Jarslgatan 57 A, 7 dec Fredrik Martinsson, programansvarig för HUVA Peter Calla, ordförande HUVA
HUVA-dagen 2017 Spårvagnshallarna, Birger Jarslgatan 57 A, 7 dec 2017 Fredrik Martinsson, programansvarig för HUVA Peter Calla, ordförande HUVA Energiforsk på väg framåt! Vision Vi är noden i svensk energiforskning
Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp
SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden 2018-10-24 Sara-Sofia Asp Hur säkerställer vi uppdraget Meteorologi Prognos och varningar 365/7/24 Tjänsteman i beredskap
Ekonomisk rapport UN juli Barn och Utbildningsförvaltningen
Ekonomisk rapport UN juli 2019 Barn och Utbildningsförvaltningen Ek rapport juli Det överskott vi såg i maj har förstärkts till 2 mkr, trots ett stort oväntat semesterlönetillägg i juni. De förändringar
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening
Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening Kenneth M Persson, Sydvatten & LTH Anders Rönnmark, Motala kommun Jing Li, Lunds universitet Sudhir Chowdhury,
Avkastning Premiepension Bas sedan starten
Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2009-04-30 1 Premiepension Bas Jämförelseindex 1 1 1 150 140 130 2004 2005 2006 20 20 Index:52% MSCI World Net, 20% SIX PRX, 10% MSCI Emerging Market,
Spar Räntefonden 13 Spar Sverigefonden 14 Spar Världsfonden 15 Spar Realräntefonden 16 Spar Fastighetsfonden 17
Innehållsförteckning Folksam Aktiefond Sverige 2 Folksam Aktiefond Europa 3 Folksam Aktiefond USA 4 Folksam Förvaltningsfond 5 Folksam Obligationsfond 6 Folksam Penningmarknadsfond 7 Folksam Idrottsfond
Nyhetsbrev. Projekt SEAREG avslutas. Slutseminarium för den svenska delen. Konferens I DET HÄR NUMRET
Nyhetsbrev Årgång 2, Nummer 1 mars 2005 Projekt SEAREG avslutas Ett avslutande projektmöte hölls i Tallin 3-5 mars 2005 med ca 30 deltagare från 8 europeiska länder. Det INTERREG IIIB-finansierade projektet
Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling
Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Jennie Söderman Heiner Körnich (SMHI) Esbjörn Olsson (SMHI) Peter Hessling (Kapernicus) Kontakt: jennie.perssonsoderman@geo.uu.se
Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 51 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2011-10-27 Sten Lindell 2010/2086/204 1.1 Beräknad naturlig vattenföring i
The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Åsa Widén
The Dundee Hydrological Regime Alteration Method (DHRAM) Metod DHRAM är en metod för att mäta graden av mänsklig påverkan på den naturliga flödesregimen relaterat till nuvarande flödesregim. Mätningen
Modeller för små och stora beslut
Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska
Bilaga 1 Uppföljning till departementet xls Inledning
Inledning Tabellerna är i tusental kronor Jämförelse görs mot den reviderade internbudget som generaldirektören beslutade den 26 oktober 2009. Det gör att budgeten har uppdaterats på flikarna Trend kpost,
Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31
apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 Avkastning
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning
Tabellerna är i tusental kronor 42291-09 Bilaga 1 Uppföljning till departementet 0904.xls Inledning Innehåll på de olika flikarna: - Uppföljning antal årsarbetare: Innehåller budget för personalkostnader,
måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17
januari 2017 januari 2017 52 1 1 2 3 4 5 6 7 8 2 9 10 11 12 13 14 15 3 16 17 18 19 20 21 22 4 23 24 25 26 27 28 29 5 30 31 februari 2017 5 1 2 3 4 5 6 6 7 8 9 10 11 12 7 13 14 15 16 17 18 19 8 20 21 22
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?
Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med
Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI
Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI varför och hur enklare kartläggning -Norrköping som exempel omfattande kartläggning -Umeå som exempel 1 Varför? ger en hel bild för
Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 2015-01-16-2015-06-29
(6) Statistikrapport Socialförvaltningen 20500-2050630 Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 205-0-6-205-06-29 Sammanfattning registrerade synpunkter % Avslutade
Nr 99, Hydrologi. Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005.
Nr 99, 2005 Hydrologi Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under vårfloden i fjällen juni 2005 Carl Granström Nr 99, 2005 Hydrologi Foto: Peter Ragge, Gauträsk vid Ammarnäs Hydrologi
Långvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Budgetprognos 2007:2. Tema
ESV 2007:2 Budgetprognos 2007:2 Tema Fördjupad analys av systematiska överskattningar Tema: Fördjupad analys av systematiska överskattningar Den största tillgången vid prognosarbete är kunskap och erfarenhet.
Extreme Forecast Index
Extreme Forecast Index Innehåll Vad är extremväder? Modellklimat (M-klimat) Extreme Forecast Index (EFI) Andra produkter: CDF (PDF), Shift of Tails (SOT), EPS meteogram med M- klimat Modellklimat (M-klimat)
Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Göta älvutredningen (GÄU) 2009-2011
Göta älvutredningen (GÄU) 2009-2011 SGI, Varia 565, 2006 Ruukki 2009-11-18 1 Göta älvutredningen (GÄU) Regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om skredförhållandena längs Göta älvdal. För att kunna
Framtidsklimat i Kalmar län
KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,
Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2016
PM 2018-03-26 1 (14) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius EJ Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2016 Sammanfattning Skillnaden i träffsäkerhet mellan
Framtidsklimat i Östergötlands län
KLIMATOLOGI Nr 23, 2015 Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra
Årsavstämning: befolkning 31/ enligt Kommunala invånarregistret. tar varje år fram. Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Årsavstämning: befolkning - enligt Kommunala invånarregistret Här presenteras 2014 års preliminära statistik för befolkningsutvecklingen i Malmö. Preliminär för att den hämtas från Kommunala invånarregistret
4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Jämförelse av Solhybrider
Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones
Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun Version: A GWh GWh GWh GWh GWh GWh TILLFÖRSEL Vattenkraft 6 915,2 6 386,1 6 867,3 6 004,6 5 746,2 5 409,5 Vindkraft 1 213,7
TYCK OM BURLÖV! Statistikrapport. Socialförvaltningen 2013-01-01-2013-06-30
TYCK OM BURLÖV! Statistikrapport Socialförvaltningen 03-0-0-03-06-30 (6) Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 03-0-4-03-05-3 Sammanfattning registrerade synpunkter
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2015 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2016 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long
Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker
KLIMATOLOGI Nr 38, 2015 Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker Gunn Persson, Linda Nylén, Steve Berggreen-Clausen, Peter Berg, David Rayner och Elin Sjökvist Pärmbilden föreställer
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Inkvarteringsstatistik för hotell
Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:1 15.2.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2016 Hotellgästnätterna fortsätter öka även i januari Totala antalet övernattningar
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1994 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1995 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Varför gör vi det här?
Varför gör vi det här? Sätta engagemang och välmående på den dagliga agendan Trigga en kontinuerlig dialog mellan medarbetare, team och chef Lyfta värdet av medarbetarnas välmående, i nivå med andra affärsnära
Effektiv styrning av extrema säsongstoppar Case Vianor AB. Peter Einarsson Logistikchef
Effektiv styrning av extrema säsongstoppar Case Vianor AB Peter Einarsson Logistikchef Vianor Group Vianor är en global däck- och bilservicekedja som ägs till 100% av Nokian Tyres Vianor består av egenägda
Befolkningen uppgick efter vecka 21 till vilket är 747 fler jämfört med vid årsskiftet.
1 (9) 2 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 21 till 156 564 vilket är 747 fler jämfört med vid årsskiftet. Resultatet per maj uppgick till minus 155 mnkr vilket innebär en minskning jämfört
Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone. Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA
Linnéa Gimbergson, Barbro Johansson, Julia Zabori, Joel Dahné, Johan Södling, Carolina Cantone Klimatdatatjänster för Europa Clim4Energy och SWICCA https://climate.copernicus.eu/about-c3s C3S Förse olika
Hydrologiska ensembleprognoser
No 21, Dec 6 Reports Hydrology Hydrologiska ensembleprognoser Jonas Olsson, Göran Lindström, Anna Johnell och Karin Jacobsson RH No 21, Dec 6 Hydrologiska ensembleprognoser Jonas Olsson, Göran Lindström,
Bambino Banker. Sida 1
Sida 1 Bambino Banker 02-1235 Bambina Guard Wall Street Banker hingst Mätning 03-10-01 150-153 Mätning 03-12-22 153-154 Mätning 04-04-01 156-156 Mätning 04-07-01 Grupp 31-12-03 C (3) Grupp 21-03-04 B (2)
Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Februari 2018
Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Februari 2018 Framtidsindikatorn februari 93,4 månadsindex Dagligvaruhandeln lyfte förväntningarna i februari
WindPRO 2 version Aug 2006 Project:
WindPRO 2 version 2..4.7 Aug 26 Beräkning på 6 stycken 3,6 MW meter navhöjd 26..2 7:2 / Sidvindsvägen SE-8272 Linköping 26..2 7:2/2..4.7 SHADOW - Huvudresultat Calculation: 6 st 3,6 MW m navhöjd Antaganden
Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?
Vad tror vi om häftiga regn i framtiden? Claes Hernebring DHI Sverige AB claes.hernebring@dhi.se Pågående arbete Svenskt Vatten/FORMAS: REGNINTENSITET I EUROPA MED FOKUS PÅ SVERIGE - ETT KLIMATFÖRÄNDRINGSPERSPEKTIV
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad
2009-03-12. Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg
Den svenska hydrologiska tjänsten 1908-2008 Gunlög Wennerberg Axel Wallén, hydrologisk chef 1908-1919 chef för SMHA 1919-1935 Riksdagsbeslut om Porjus 1910 Porjus 2007 Bollnäs 1909 och 1916 Kronologi
Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken
2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar
WindPRO version aug 2008 Printed/Page :22 / 1. SHADOW - Huvudresultat. Öringe uppdaterad
SHADOW - Huvudresultat Calculation: Skuggberäkning Öringe 3XSWT93 Antaganden för skuggberäkning Maximum distance for influence Calculate only when more than 20 % of sun is covered by the blade Please look
Fjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg
Fjärrkylanläggning Rosenlundsverket Miljövänlig kyla i centrala Göteborg Anna Svernlöv Per-Axel Berg Björn Ekbom Robert Grönlund Agenda Inledning och presentation av utbyggnadsplaner för produkten fjärrkyla
Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden
Multifraktaler och fysiskt baserade skattningar av extrema flöden Ett projekt inom Dam Safety Interest Group under ledning av Hydro Québec Magnus Carlsson Vattenfall Power Consultant The great flood Syfte:
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1999 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1999 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1998 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1998 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E
Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export
Klimatanpassning Sverige 2015, 23 September 2015; Sem C2; Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Bo Holst, International Projects Manager, SMHI, Sweden; bo.holst@smhi.se Klimatanpassning
Elavtal. Jämförelse av bindningsmånader
Elavtal Jämförelse av bindningsmånader 2019-01-31 1 Jämförelse elavtal När har det historiskt varit billigt att binda sitt elavtal? Vilka år har fast elpris varit billigare än rörligt? Alla siffror som
Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag. Oktober 2017
Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2017 Framtidsindikatorn oktober 101,9 månadsindex Försäljningen väntas öka - lönsamheten släpar efter
Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data. Metodutveckling och utvärdering. Hydrologi
Nr 14, 27 Hydrologi Översvämningsprognoser i områden med ofullständiga data. Metodutveckling och utvärdering. Barbro Johansson, Göran Lindström, Jonas Olsson, Tahsin Yacoub, Günther Haase, Karin Jacobsson,
Personalkostnadsanalys VGR:s sjukhus
VGR:s sjukhus Nettoårsarbetare VGR sjukhus 3 29 28 27 26 25 24 23 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Nettoårsarbetare medelvärde index 1 = 21 116 114 114,9 112 11 18 16 14 12 17,8 16,3 15,3
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
Fördjupat underlag rörande ekonomin - månatlig redovisning november xls Inledning
Inledning Tabellerna är i tusental kronor Innehåll på de olika flikarna: - Uppföljning antal årsarbetare 2010: Innehåller budget och utfall/prognos för personalkostnader och antal årsarbetare. Personalkostnaderna
Resultat från energiberäkning
Resultat från energiberäkning 2012-09-06 21:32 Utförd av:, konsult.ing.byrå AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län:
Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner
Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Tema Vindresurs 2018-11-08 Jennie Molinder Uppsala Universitet Kontakt: jennie.molinder@geo.uu.se Motivation Kan sannolikhetsprognoser av istillväxt
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet
Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 1997 Sveriges lantbruksuniversitet Vindelns Försöksparker 1997 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long 20 22' E