Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner
|
|
- Camilla Viklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Tema Vindresurs Jennie Molinder Uppsala Universitet Kontakt:
2 Motivation Kan sannolikhetsprognoser av istillväxt minska fel i produktionsprognoser i kallt klimat? Bättre isprognos: Þ Bättre produktionsförlustprognos Þ Bättre produktionsprognos Sannolikhetsprognoser ger även en uppskattning om osäkerheten i prognosen
3 När sker istillväxt på vindturbinens vingar? I moln eller dimma vid låga temperaturer Vid underkylt regn Vid snöfall eller hagel om tillräckligt mycket fukt finns
4 Modellkedja ECMWF Global modell HARMONIE- AROME Baserad på Makkonen + vinderosion, smältning shedding, sublimation, ispåbyggnad pga snö, hagel och molnis Statistisk modell
5 Modellkedja Osäkerheter i modellkedjan - sannolikhetsprognoser
6 Sannolikhetsprognos Första studie: Fokus på initial - och representationsfel
7 Första studie Två veckor vintern 2011/12 Observationer 10 stationer med meteorologiska mätningar (+ ismätningar) 3 stationer med produktionsdata m över marken
8 Initialtillstånd-ensemble HarmonEPS 11 medlemmar, 10 med perturberade initialtillsånd ECMWF EPS-ränder Prognos 06 UTC (18-42) timmar (för elhandeln) 2.5 km horisontell upplösning
9 Initialtillstånd-ensemble HarmonEPS 11 medlemmar, 10 med perturberade initialtillsånd ECMWF EPS-ränder Prognos 06 UTC (18-42) timmar (för elhandeln) 2.5 km horisontell upplösning Production (MW) ENS Obs 0 28/12 30/12 01/01 03/01 05/01 07/01 09/01 Time (dd/mm)
10 Modell/faktisk terräng Position av moln tid/rum etc. Grannmetoden
11 Grannmetoden Grannmetoden - horisontell 25 närmaste gridpunkterna Lika troliga Modell/faktisk terräng Position av moln tid/rum etc. Production (MW) Kombinerad grannmetod + ensemble Site B Obs. Prognos 0 28/12 30/12 01/1 03/1 05/1 07/1 09/1 Time (dd/mm)
12 Minskat prognosfel Kombination av metoderna ger bäst resultat RMSE (medel av ensemblemedlemmar): Kombination Produktion (MW) Deterministisk Grannmetod Ensemble Ensemble+Grann Prod. förlust (%) Probabilistic forecasting of wind power production in cold climates: A case study
13 Minskat prognosfel Kombination av metoderna ger bäst resultat RMSE (medel av ensemblemedlemmar): Kombination Produktion (MW) Deterministisk Grannmetod Ensemble Ensemble+Grann Prod. förlust (%) HarmonEPS data finns tillgänglig fr.o.m. November 2016 och framåt Probabilistic forecasting of wind power production in cold climates: A case study
14 Andra studie: Ismodell-ensemble Fokus på ismodellens osäkerheter
15 Ismodell-ensemble Osäkerheter i parametrar i modellen (Medel + STD) Ensemblekörningar Osäkerhet i prognosen Figure based on: Ensemble for deterministic sampling with positive weights, 2016, A. Sahlberg.
16 Ismodell-ensemble Deterministisk sampling optimerar antalet modellkörningar antalet sampel från osäkerhetsfördelningen Figure based on: Ensemble for deterministic sampling with positive weights, 2016, A. Sahlberg.
17 Ismodell-ensemble Deterministisk sampling för 5 parametrar - Ensemble med 9 medlemmar,1 control och 8 perturberade (jämfört med ~10000 som krävs vid slumpmässig sampling) - Mindre beräkningstid - Lättare känslighetstester Slumpmässig sampling och deterministisk sampling ger i vårt fall väldigt lika resultat
18 Testperiod och observationer Vintern 2013/14 och 2014/15 HarmonEPS (endast CM) (HARMONIE-AROME 40h1.1) 06 UTC (18-42) timmar Observationer 4 stationer med produktionsdata meteorologiska mätdata Finns ismätningar osäkra - Verifierar mot prod. förlust
19 Osäkra parametrar i ismodellen Fem parametrar baserat på litteraturstudier MVD Droppstorlek, påverkar hur bra isen sätts samman samt kollisionseffektiviteten IFP Is faller av vid smältning WE Vinderosion Nu Nusselt number, påverkar hur bra isen sätts samman samt sublimationen β Påverkar hur bra snö och snöhagel fastnar på vingen
20 Resultat Minskat prognosfel RMSE produktionsförlust (MW) Period 1, Site A B C D CM Det. sampling (Ensemble mean) RMSE minskar mellan 5 och 25% Period 2, Site A B C D CM Det. sampling (Ensemble mean)
21 Resultat Sannolikhetsprognos /- 2 std +/- 1 std EM Obs Prodcution loss (MW) Osäkerheten i prognosen, eller sannolikheten för en viss produktionsförlust kan fås från ensemblen 0 01/01 03/01 05/01 07/01 09/01 11/01 13/01 15/01 17/01 19/01 21/01 Date (dd/mm)
22 Sammanfattning Sannolikhetsprognoser kan användas för att minska felet i produktionsprognoser för vindenergi i kallt klimat De tre sannolikhetsprognosmetoderna som testats, Grannmetoden, Initialtillstånd-ensemble samt Ismodell-ensemble, ger alla en förbättrad prognos Sannolikhetsprognoser ger även en uppskattning om osäkerheten i prognosen och då bättre underlag för att fatta beslut
Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling
Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Jennie Söderman Heiner Körnich (SMHI) Esbjörn Olsson (SMHI) Peter Hessling (Kapernicus) Kontakt: jennie.perssonsoderman@geo.uu.se
Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele
presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar
MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013
MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell väderprognos Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013 1 Motivation NWP prognoser går mot högre upplösning. Globala modeller: ECMWF
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Samarbetsprojekt mellan:
EN KOMMANDE SVENSK ISKARTERING Lägesrapport från Vindforsk III projekt V-313 VINDKRAFT I KALLT KLIMAT Samarbetsprojekt mellan: Uppsala universitet institutionen för geovetenskaper Hans Bergström (forskare),
2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?
Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur
Modeller för små och stora beslut
Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i
SMHIs nederbördsmätning
Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Extreme Forecast Index
Extreme Forecast Index Innehåll Vad är extremväder? Modellklimat (M-klimat) Extreme Forecast Index (EFI) Andra produkter: CDF (PDF), Shift of Tails (SOT), EPS meteogram med M- klimat Modellklimat (M-klimat)
SKELLEFTEÅ KRAFTS VINDKRAFTSSATSNINGAR DÅTID, NUTID OCH FRAMTID
SKELLEFTEÅ KRAFTS VINDKRAFTSSATSNINGAR DÅTID, NUTID OCH FRAMTID Vindkraft är framtidens energikälla En oändlig naturresurs Ett konkurrenskraftigt och miljövänligt alternativ 2020 ska 50 % av Sveriges energi
Ljudmätningar examensarbete
Ljudmätningar examensarbete Stor-Rotliden Paul Appelqvist Senior Specialist ÅF Ljud & Vibrationer 2012-11-30 1 Bakgrund Examensarbete på ÅF i sammarbete med Vattenfall Vindkraft AB och KTH/MWL. Syfte Att
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Dagens system: klimatologisk ensemble
Dagens system: klimatologisk ensemble Kör HBV-modellen med historiska P- och T- observationer fram till prognosdagen Använd historiska P- och T-serier över vårflödesperioden som indata Resultatet kan uttryckas
Meteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Vindkraft och ML. - hur kan vindkraft dra nytta avml
Vindkraft och ML - hur kan vindkraft dra nytta avml AI och ML Intelligens: förmågan att utnyttja kunskap för att bättre lösa en klass av uppgifter Lärande: förmågan att förbättra sin förmåga att lösa uppgifterna
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html
Projekt: Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen Statusrapport 1 juni
Projekt: Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen Statusrapport 1 juni Nedan följer statusrapport av projektet Vindmodellering genom nedskalning av Eta-modellen som bedrivs av North Environment
Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan
Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi
Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden
Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu
Program Vindkraft i kallt klimat
Program Vindkraft i kallt klimat Om Vindkraft i kallt klimat Inom vindkraft i kallt klimat bedrivs forskning och utveckling om bl.a. metoder och instrument för att förutsäga nedisning och dess påverkan
Sannolikhetsprognoser för solelproduktion
Sannolikhetsprognoser för solelproduktion Tomas Landelius, Magnus Lindskog & Sandra Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut I samarbete med Tekniska Verken i Linköping AB och finansierade
Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat
Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska
Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström
Varningstjänsten på SMHI Ida Dahlström Innehåll Varningstjänsten - tre discipliner Hur arbetar vi vid allvarligare varningssituationer Varningsstatistik från 2009-2015 Prognos- och varningstjänsten på
Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Isens inverkan på vindkraftsvingar
Datum (2012-03-16) Isens inverkan på vindkraftsvingar Elev: Fredrik Sjölund Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Detta arbete är gjort för att skapa en uppfattning om vilken betydelse is har på vindkraft
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera
Pluviala översvämningar, Jönköping Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid
Extrem nederbörd: dåtid nutid framtid 1 Skyfallen i Småland och Dalarna 7-8 juli 2012 2 3 Nbd 7 juli 2012 Astrid Lindgrens Värld 4 Malmö 2014 Station 30 31 1 Malmö A 6.2 54.0 53.4 Falsterbo 5.2 51.3 35.7
Slutrapport Bromma Flygplats
RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk
Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS Idag startar vintersäsongen! Vädersituationer Mätvärden Prognoser Tjänster Vinterväghållning
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA
PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA ROLAND LORD PROJEKTCHEF 2010-02-04 1 VINDKRAFT I KALLT KLIMAT FÖRETAGET Helägt dotterbolag till RES Bildades 2002 Säte i Göteborg, lokalkontor i Östersund Cirka 30
Simulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd
Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd Mycket nederbördsrikt väderår 2012 2012 var ett av de nederbördsrikaste åren som vi noterat i Sverige. Ända sedan i april har det varit en nästan ändlös rad
Den nya Nordiska landhöjningsmodellen
Den nya Nordiska landhöjningsmodellen NKG2016LU Jonas Ågren Geodesienheten Lantmäteriet Jonas Ågren, MätKart17, Örebro, februari 2017 Introduktion I allt arbete med geodetiska referenssystem i Sverige
2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån
Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen
Nederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet
Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och
Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala
Vindpotentialen i Sverige på 1 km-skala Beräkningar med MIUU-modellen Version 2007 Hans Bergström Institutionen för geovetenskaper, luft och vattenlära Uppsala universitet hans.bergstrom@met.uu.se 1. Inledning
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Ljudpåverkan vid nedisning av vindkraftverk Vindkraftsforskning i Fokus Uppsala 6-7 Oktober
Ljudpåverkan vid nedisning av vindkraftverk Vindkraftsforskning i Fokus Uppsala 6-7 Oktober Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-10-07 Forskningsprogram Vindkraft i kallt klimat Project
Carl-Fredrik Lindberg, ABB Corporate Research. Automation Scandinavia, Trådlös kommunikation i industrin - ett PiiA-projekt
Carl-Fredrik Lindberg, ABB Corporate Research. Automation Scandinavia, 2016-04-12 Trådlös kommunikation i industrin - ett PiiA-projekt Trådlös reglering Tidigare och nuvarande PiiA-projekt Control & Communications
Det finns alltså flera skäl till att motverka och förutse isbildning i det fall risk föreligger.
Bakgrund Länsstyrelsen i Uppsala län har i kompletteringsföreläggande för Vindpark Målarberget inkommit med följande begäran; Inge beräkning av sannolikheten att för personskada respektive dödsfall på
Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Vädervarningskriterier f o m VÄDERVARNINGSKRITERIER 2002
Vädervarningskriterier f o m 20021001 SKRITERIER 2002 1 BYVIND, INLAND (AVSER EJ FJÄLLTRAKTER) 2 MEDELVIND KUST OCH HAV INKL VÄNERN 3 FJÄLLVÄDER 4 STORA SNÖMÄNGDER 5 ISBELÄGGNING 6 UNDERKYLT REGN ELLER
Preliminära resultat. Ljudutbredning Påverkan av väder och vind. Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden?
Ljudutbredning Påverkan av väder och vind Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden? Preliminära resultat Conny Larsson Strömnäs, Norrbotten Foto Conny Larsson Kunskapen om både
Ljudutbredning Påverkan av väder och vind
Regionalt öppet seminarium Ljud från vindkraftverk 15 oktober 2012 Högskolan på Gotland Ljudutbredning Påverkan av väder och vind Conny Larsson Strömnäs, Norrbotten Foto Conny Larsson Kunskapen om både
Långvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Två klimatmodeller, motsatta slutsatser
Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till
Nowcasting - VM i Falun 2015
Nowcasting - VM i Falun 2015 Enkel anpassning Anpassning med teknik Avancerad anpassning Tillämpade anpassade prognoser Behandlad snö Future of the Olympic Winter Games, Scott et al., Journal of Olympic
Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning
Optimera underhållet och maximera livslängden
Optimera underhållet och maximera livslängden VÄRLDENS SKILLNAD Ola Carlson & Sara Fogelström 2018-05-29 Energivärlden tema vind 1 of XX Optimera underhåll Tidigare projekt med GKN Aerospace: Underhåll
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps
Barley yellow dwarf virus and forecasting BYDV using suction traps Associate Professor Roland Sigvald Swedish University of Agricultural Sciences Department of Ecology, Uppsala Workshop at SLU, Alnarp
Ny europeisk vindatlas a ndrar fo rutsa ttningarna fo r vindkraft!?
Ny europeisk vindatlas a ndrar fo rutsa ttningarna fo r vindkraft!? Stefan Ivanell & Hans Bergström I samarbete med: Johan Arnqvist, Hugo O. Espinosa, Karl Nilsson & Stefan Söderberg (WeatherTech) Outlook
Drift och underhåll för svenska förhållanden
Drift och underhåll för svenska förhållanden Johan Arnqvist Uppsala Universitet Earth Sciences - Wind Energy Dep. of Earth Sciences Campus Gotland Campus Uppsala Stefan Ivanell, Assoc. Prof. Anna Rutgersson,
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir?
215 4 22 Övervintring I höstvete, Hur kan vi förutse detta om vi råkar veta hur vädret blir? Henrik Eckersten Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala g m -2 år -1 7 6 5 Det är lätt, om vi
Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI
Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI Fredrik Holmberg, Prognoschef, Hydrologiska prognos-och varningstjänsten Kontakt: Fredrik.Holmberg@smhi.se 011-495 8185 Hydrologiska prognos- och varningstjänsten
Monte Carlo-metoder. Bild från Monte Carlo
Monte Carlo-metoder 0 Målen för föreläsningen På datorn Bild från Monte Carlo http://en.wikipedia.org/wiki/file:real_monte_carlo_casino.jpg 1 Begrepp En stokastisk metod ger olika resultat vid upprepning
Värme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ
Energimyndighetens arbete med vindkraft. Anders Björck och Fredrik Dahlström Energimyndigheten
Energimyndighetens arbete med vindkraft Anders Björck och Fredrik Dahlström Energimyndigheten Vårt uppdrag Energimyndigheten ska som nationell expertmyndighet vara pådrivande i arbetet med att främja en
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Framtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Atmosfäriska systemet, väder
Atmosfäriska systemet, väder Kompendiet tar upp förekommande termer och begrepp med förklaringar. Följande pptvisar, huvudsakligen, bilder som inte finns i kompendiet. Obs att molnbilder är tillgängliga
Frågeställningar vid vindkartering: Var blåser det? Varför blåser det som det gör?
VINDKARTERINGEN Vilken nytta har vi av den och hur använder vi den Hans Bergström Institutionen för geovetenskaper, luft-, vatten- och landskapslära Uppsala universitet Hans.Bergstrom@met.uu.se Frågeställningar
eller
www.vindenergi.org eller www.vindforsk.se Vindforsk II Några fakta 3 år under 2006 2007 2008 med ca 15 milj/ år i ett gemensamt statligt industriellt program. Två rubriker: Grundläggande forskning (100%
RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier
RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata
version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se
Referensuppdrag översvämningskartering
2014-05-15 Referensuppdrag översvämningskartering Länsstyrelsen Västernorrland, 2013 Översvämningskartering av Gåde å (Lst Västernorrland Ref: 537-8651-13) Detaljerad översvämningskartering av Gåde å nära
Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna
Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Projektidé Projektmålet är att utvärdera om informationsöverföringen från bil kombinerat med väderdata kan utgöra ett underlag för att öka trafiksäkerheten
De nya klimattärningarna och klimatets allt värre ytterligheter Av James Hansen, Makiko Sato, and Reto Ruedy Augusti 2012
De nya klimattärningarna och klimatets allt värre ytterligheter Av James Hansen, Makiko Sato, and Reto Ruedy Augusti 2012 Sammanfattning Vi besvarar frågor som väckts kring vår studie De nya klimattärningarna
Semesterväder vad säger statistiken
Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.
Balansering av elsystemet - nu och i framtiden
Balansering av elsystemet - nu och i framtiden Svenska kraftnät, Anna Jäderström Gasmarknadsrådet 13 september Kraftbalansen Ett uppdrag i regeringens instruktion till Svenska kraftnät Kraftbalansen/Effektbalansen
Sveriges bruttonationalprodukt Årsdata. En kraftig trend.
Vad är tidsserier? En tidsserie är en mängd av observationer y t, där var och en har registrerats vid en specifik tidpunkt t. Vanligen görs mätningarna vid vissa tidpunkter och med samma avstånd mellan
Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?
Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola Vad väger ismoln? Med bidrag ifrån: Stefan Buehler (Kiruna) Salomon Eliasson (Kiruna) Bengt Rydberg (Chalmers, now Molflow) Marston Johnson
Räkna F. Petter Wallentén. Lund University Dep. of Building Physics
Räkna F Petter Wallentén Lund University Dep. of Building Physics Problemet Användningen av byggnadsfysikaliska beräkningsverktyg ökar ständigt i Sverige, främst hos tekniska konsulter. I Sverige är den
H 2 O. (Av)isning av vingar på vindkraftsverk. Functional Surfaces group Halmstad. Vindforsk Vindforsk Lars BååB. Halmstad University
G H 2 O c a b Functional Surfaces grou Halmstad (Av)isning av vingar å vindkraftsverk 1 (Av)isning av vingar å vindkraftsverk 1. Förutsättning för isbildning? Bindning av vatten/is till vinge Underkylt
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI
Dimensionerande nederbörd igår, idag och imorgon Jonas German, SMHI Mallversion 1.0 2009-09-23 Hydraulisk dimensionering, enligt Vägverket och Svenskt Vatten 2 Beräkning av dimensionerande flöden För större
SRJ-Bladet. Årgång 68 Nr
SRJ-Bladet Årgång 68 Nr 3 2015-04-17 Våren kom tidigt i år och det blev därför endast en skidjakt i februari, nämligen Gunnars Sundbyjakt. Därefter smälte snön och vintern tog slut. Vi har dock avverkat
Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband
Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska